No description available.

Den standardiserade revisionsberättelsen har under en längre tid kritiserats för att inte vara tillräckligt informativ. Detta har resulterat i att IAASB infört en helt ny standard, ISA 701. Införandet av ISA 701 innebär stora förändringar för revisorn som nu tvingas rapportera om Särskilt betydelsefulla områden, SBO. IAASB:s övergripande syfte är att SBO ska öka revisionens transparens gentemot användare av finansiella rapporter. Det finns dock vissa motsättningar inom ramen för revisionsprofessionen vilka riskerar att hindra revisorn från att genom rapporteringen av SBO öka revisionens transparens. Den problematik, bestående av intressekonflikter, revisorn utsätts för i kombination med att det är den första rapporteringsperioden har lett fram till studiens frågeställningar: (1) Hur resonerar praktiserande revisorer gällande sina möjligheter att öka revisionens transparens genom rapporteringen av SBO? (2) Hur väl efterlevs ISA 701 vid revisorns rapportering av SBO bland svenska noterade bolag? För att besvara studiens frågeställningar syftar studien till att undersöka och förklara revisorns inställning gällande utformningen av SBO, samt kartlägga och analysera den första rapporteringen av SBO i svenska noterade bolag och tillsammans öka förståelsen för SBO och dess inverkan på revisionens transparens. Genom en kombinerad forskningsansats med både kvalitativa och kvantitativa inslag har empiri från intervjuer med 6 revisorer som har en central roll vid utformningen kombinerats med en dokumentstudie där innehållet i 75 noterade bolags SBO-avsnitt kartlagts. Studiens resultat visar att revisorn i stor utsträckning upplever det möjligt att öka revisionens transparens även om det ständigt krävs en balansgång mellan transparens och faktorer som tystnadsplikt, vinstsyfte och relationen till klienten. Dokumentstudien visar att efterlevnaden i generella termer är hög. Studien har vidare lyckats identifiera vissa tendenser i rapporteringen. Vid situationer där stöd i form av årsredovisningen finns tenderar revisorn att lämna mer bolagsspecifik och uttömmande information medan revisorn lämnar mer försiktig och neutral information vid situationer där stöd istället saknas. Studien indikerar att revisorn har incitament att säkerställa att informationen i SBO avspeglar den utförda revisionen, i kombination med den höga efterlevnaden av ISA 701 förefaller således revisionens transparens gentemot omgivningen ökat. Trots denna slutsats är ett anmärkningsvärt resultat det faktum att revisorn är skeptisk till värdet av SBO. Trots omfattande förändringar av revisionsberättelsen upplever revisorn att intresset från användarna är fortsatt lågt, vilket kan komma att leda till transparensen och efterlevnaden i framtida rapporteringsperioder minskar.

Bakgrund: Revisorns oberoende tycks ständigt bli ifrågasatt vid kriser och skandaler. Revisionsbranschen har på senare år kommersialiserats och revisorns professionella ansvar innefattar numera andra områden än de traditionella, vars inverkan på revisorns oberoende det råder delade meningar om. Röster har också höjts om att själva begreppet oberoende bör bytas ut och ersättas av ett annat. Kopplat till oberoendefrågan ifrågasätts även huruvida begreppet klient eller kund bör användas som benämning för det granskade företaget, där klient kan kopplas till professionalism och kund till kommersialism. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur revisorns oberoende uppfattas utifrån ett klient- och kundfokus. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod med i huvudsak en induktiv ansats. Empiri har samlats in genom dels semi-strukturerade intervjuer med revisorer från Big 4, dels en dokumentstudie med material från organisationer och myndigheter. Empirin har sedan analyserats genom begrepps- och innehållsanalys. Slutsats: Oberoendet beskrivs utifrån begrepp såsom självständighet, opartiskhet, förtroende, objektivitet, professionell skepticism och integritet. Den enskilda revisorn tycks ha en mer utförlig uppfattning av oberoendets innebörd än vad som kommuniceras utåt, vilket tyder på att det behövs en tydligare definition för att skapa förståelse från samhällets sida. I motsats till vad teorin säger pekar praktiken på att det råder en samstämmighet mellan kundbegreppet och professionalism. / Introduction Auditor independence is often questioned in times of crisis and scandals. The profession has in recent years been exposed to commercialization which has led to the auditor having other responsibilities except for the traditional ones, whose effects on auditor independence are still in debate. There are also those who thinks that the concept of independence should be replaced. Related to the debate of auditor independence is the question whether the auditee should be named client or customer, where client can be associated with professionalism and customer with commercialism. Purpose The purpose of this study is to explore how auditor independence is perceived based on a client and customer focus. Method The study has a qualitative researching method with mainly an inductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with auditors from the Big 4 and through a document study with data from organisations and authorities. The empirical data has been analyzed through concept and content analysis. Conclusion Independence is described as independency, impartiality, confidence, objectivity, professional skepticism and integrity. The individual auditor seems to have a more detailed perception of the meaning of independence than what is communicated to the society, which indicates the need of a more detailed description to help create an understanding. In contrast to theory, praxis shows a consensus between the use of customer and professionalism.

De etiska principerna respekt för sårbarhet, autonomi och integritet vägleder sjuksköterskor i vårdarbetet. Respekt för integritet är viktigt för att undvika att patienter känner sig kränkta. Förståelse för innebörden av begreppet ger sjuksköterskor möjlighet att kommunicera kring och värna om patienters integritet. Syftet är att klargöra innebörden i begreppet personlig integritet för sjuksköterskor, relaterat till patienter i vårdsammanhang. En begreppsanalys användes för att identifiera och beskriva karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser för begreppet personlig integritet. Detta görs genom att söka efter begreppets innebörder i olika texter. Den modell som användes är utarbetad av Segesten (2006). De texter som valdes ut för analys hämtades från ordböcker och vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två delar, först ordboksanalys därefter artikelanalys. Av ordboksanalysen framkommer fyra olika karaktäristika; integritet som okränkbarhet, integritet som en privat sfär, integritet som oberoende och integritet som förmåga att handla efter eget samvete. Detta tolkas som att integritet innebär rättigheter, men även skyldigheter, som bör efterföljas eller strävas för att upprätthålla. I artikelanalysen framkom fem liknande karaktäristika; integritet som identitet, integritet som oberoende, integritet som rätten till en privat sfär, integritet som okränkbarhet och integritet som moralisk hållning. Detta tolkas som att personlig integritet för patienter handlar om att bli bekräftad i sin identitet, att få medverka och ha inflytande över sitt liv samt att behandlas med respekt av personer som vårdar dem. Integritet har också en etisk dimension. Integritet som moralisk hållning tolkas som betydelsen i att respektera patienters värderingar. Integritet blir synlig då människor närmar sig varandra och framförallt när integritet riskerar att kränkas. Integritet som oberoende är intressant då en människa som på grund av sjukdom blir beroende av sjukvårdspersonal. Detta medför att patienter befinner sig i relationer där makten finns hos vårdpersonalen. Vårdpersonal riskerar att kränka integriteten hos patienter om de inte är medvetna om sin makt och reflekterar över dess betydelse. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Autonomi betyder självbestämmande vilket beskrivs av litteraturen som oberoende och kontroll. Autonomiprincipen handlar om människans rätt till självbestämmande. I Hälso- och sjukvårdslagen betonas vikten av att vården skall ske på sådant sätt att patientens självbestämmande och integritet värnas. Vi har i vårt arbete fokuserat oss på äldre människor, för att åldrandet med fysiskt nedsatt funktionsförmåga, kognitiva inskränkningar och sjukdomar kan medföra sviktande kroppsfunktioner. Det kan leda till att den gamla människan hamnar i en beroendeställning, vilket i sin tur kan leda till sämre kontroll över sitt liv och sin livsvärld. Känslan av att vara beroende kan få den äldre att känna att autonomin begränsas och livskvalitén försämras. Syftet var att beskriva vad äldre människor i behov av hjälp, upplever som reducerande respektive stärkande av deras autonomi. Vi har valt att granska kvalitativa artiklar enligt Evans (2002) analysmodell. Artiklarna har vi funnit i databasen Cinahl. Resultatet redovisas i två teman med subteman: Att tillhöra en social gemenskap och Att uppleva livskvalité. Vi tycker att det vore beaktansvärt att finna de äldres upplevelser, av hur de upplever sin vardag och sin autonomi. Vad tycker de gamla är viktigt för dem?Vi anser att det är viktigt att belysa dessa frågor, för att vi ska kunna ge den bästa möjliga omvårdnad och en bevarad livskvalité. Detta är extra viktigt idag då den äldre andelen i befolkningen kommer att öka. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på deredovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagengäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna attfölja lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete.SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvarför bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en godintern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den internakontrollen och ställer dessa krav på ledningen.Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisornsgranskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenskarevisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404.Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valtatt tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökadförståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som harbetydande kunskaper och arbetar aktivt inom området.I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den internakontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilkakontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll. Studiensrespondenter anser att SOX bidrar till att öka revisionens kvalitet då bolagenidag har mer kontroller samt dokumentation. Detta ger revisorn en bättreöverblick av bolagets verksamhet och därmed ett bättre underlag för eneffektivare och grundligare revision.Section 201 förbjuder revisorer att utföra icke-revisionstjänster för sinabefintliga revisionsklienter. Men bolagen har idag sällan någon annan änrevisorn att vända sig till för eventuella råd avseende SOX. Revisorn fårdock aldrig vara en del av sin klients interna kontrollstruktur. Detta dårevisorn måste vara noga med att bibehålla sin roll som en skeptisk ochobjektiv granskare för att inte oberoendet skall ifrågasättas av intressenterna.Det har i uppsatsen framkommit att revisorernas oberoende påverkats i enpositiv bemärkelse men inte enbart på grund av SOX, utan även från ökadekrav från marknaden. Investerarna har blivit mer kritiska och kräver mer avrevisorer för att de skall kunna lita på bolagens finansiella information. Föratt revisorernas granskning skall ses som legitim måste intressenterna serevisorn som oberoende. Om revisorn inte uppfattas som oberoende avintressenterna förlorar revisionen sitt värde. / Uppsatsnivå: D

<p>The recent accounting scandals in large companies in both USA and Europe, such as Enron and Scandia, have led to a huge debate about the quality of financial reports approved by auditors who, at the same time, offer consultancy service to their audit clients. Many researchers and experts argued that there is a role conflict when an auditor offers consultancy service to audit clients. They argue that the main duty of an auditor is to verify the truthfulness of the company's financial statements. Giving consultancy service to the audit clients will impair the auditor's role to examine the company's books independently because of the economic bond between auditors and audit clients.</p><p>As a result of the Enron scandal, the legislators in the USA have made restrictions to how auditors provide non-audit service to audit clients. However, the legislators in Sweden, unlike the US, did not choose to introduce such restrictions. They instead introduced an <em>Analytical Model</em>, which is a tool designed to help auditors in their decision making process concerning their independence. This has led us to the following research question: <em>What is the auditors' attitude towards auditing a company that they also offer a consultancy service? What measures do auditors take to maintain their independence?</em></p><p>The purpose of this study is therefore to acquire knowledge about auditor's attitude to provide consultancy service to their clients and if this affects their independence. We also wanted to see if the existing tools, such as the "Analytical Model" help auditors to maintain their independency. Another purpose is to find out if a difference exists between how auditors who work in large or small public companies handle the different situations that might affect their independence.</p><p>A deductive methodology was applied to acquire the necessary theories and previous research contributions in the area. Most of the work is from other countries and the results are contradicting. Some researchers have found that there is a relationship between consultancy service to audit clients and the impairment of the auditor's independence while others oppose.</p><p>In order to answer our research question, we performed sex qualitative interviews with certified public accountants in both small and large auditing firms. Our findings show that the consultancy service to audit clients affects the auditor's independence, especially if the consultancy service is substantial. We also found that there is a difference between how small and large companies manage different situations that may undermine the auditor's independence. Furthermore, our results show that the larger the auditing firm is, the better it is equipped to offer consultancy service to audit clients and at the same time maintain the auditor's independence. This is mainly due to the fact that large auditing firms have more qualified consultants who work in different departments with in the company. This makes it possible that some of the consultants deal with the auditing while others offer consultancy service to the same client.</p> / <p>Revisorernas dubbla roller och hur det kan påverka revisorns oberoendeställning är ett återkommande problem som har debatterats flitigt efter redovisningsskandalerna. Vid redovisningsskandalerna har de inblandade revisorerna fått kritik med tanke på att de har gjort ett undermåligt arbete samt lämnat felaktig information. Ett exempel på detta är Enronskandalen där lagstiftarna i USA ansåg att revisorerna i Enron brustit gällande oberoendereglerna och därmed inte påpekat alla fel som ledningen i Enron undanhöll från intressenterna. Samma problematik men i mycket mindre proportioner har även drabbat Sverige. Där ledningen i Skandia "fifflat" med bokföringen och revisorerna som skulle upptäcka bristerna såg bara mellan fingrarna. Efter dessa skandaler har anklagelser gjorts mot revisorerna om varför de inte förvarnat allmänheten tillräckligt om vad som försiggick i skandalföretagen. Detta har väckt vårt intresse att närmare undersöka och få en ökad förståelse om problematiken. Vidare har Många forskare och experter påpekat att revisorerna dilemma just ligger vid tillhandahållandet av dubbla tjänster gentemot revisionsklienten. En del har påpekat att problematiken ligger just vid konsultationen som revisorer ger till sina revisionsklienter, och att detta i sin tur påverkar revisorns möjlighet att utföra ett självständigt granskningsarbete.</p><p> </p><p>Lagstiftarna i Sverige har för några år sedan infört ett verktyg som revisorer skall förhålla sig till vid hantering av de rollkonflikter som kan uppstå vid rådgivning och granskning av företag. För att ta reda på hur denna rollkonflikt påverkar revisorernas obereondeställning vill vi ta del av revisorernas uppfattning om problematiken med dubbla roller. Vidare är vi intresserad att få en ökad förståelse om dubbla roller medför att revisorerna tenderar brista gällande deras oberoendeställning. Detta ledde till vår forskningsfrågar:</p><p>Vad är revisorns inställning till att en och samma revisor/revisionsbyrå erbjuder både konsult- och revisionstjänster till klienten och vad gör då revisorn för att bevara sin oberoendeställning vid tillhandahållandet av dessa dubbla tjänster till klienterna?</p><p>Syftet med studien är att förvärva en ökad förståelse om revisorernas inställning till dubbla roller och dess påverkan på revisorernas oberoende. Vidare ett av delsyftena är att resonera om de befintliga lagar och verktyg hjälper dem att uppfylla oberoendekravet eller om det behövs ytterligare lagskärpningar. Ett annat delsyfte är att analysera om det finns skillnader mellan stora och små revisionsbyråer gällande hanteringen av dubbla roller.</p><p>För att få en bra grund att stå på före vår empiri har vi genom ett deduktivt angreppssätt skaffat de nödvändiga teorier, lagar och forskningsresultatet kring revisorer och revisorns olika roller. Exempel på dessa teorier är revision, revisorns dubbla roller, oberoendekrav, analysmodellen och konsult- och granskningsarvoden. Vidare har vi även inslag av det abduktiva angreppssättet för att kunna ta del av eventuella teorier som eventuella kan komma fram genom djupintervjuerna. För att undersöka problematiken har vi valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har undersökt sex revisorer, fyra av dessa arbetar i stora revisionsbyråer och resterande två på mindre byråer. Denna studie är vidare skriven ur revisorperspektiv där vi med en hermeneutisk kunskapssyn skall förstå och tolka respondenternas syn på problemområdet.</p><p>Vår studie har i korthet visat att fristående rådgivning till revisionsklienterna påverkar revisorns oberoendeställning. Vidare har det visat sig att det finns skillnader på hur stora och mindre revisionsbyråerna minimerar eller eliminerar olika hot för att bevara oberoendekravet.</p>

<p>Auditing has long existed and it was in 1899 that the first Swedish organization for accountants SRS, Swedish Audit Society, was created and in 1923 that FAR, Association of Chartered Accountants, was formed. It was after the Kreuger crash in the 1930s that authorized auditors had their breakthrough. After the crash the accounting profession has endured fierce criticism when the audit was flawed and it was during this period that authorized auditors became more widespread, the concept was developed independently and the importance of auditor independence became evident.</p><p>We have in our paper therefore chosen to focus on auditor independence and to make that it requires the independence to relate to something. Therefore we have chosen to focus on the interaction between the auditor and the client. To explain what independence means we have used the analysis model, the expectation gap and communication, and explain what the audit entails and what tasks the auditor has. To do this, we used the qualitative method and interviewed two auditors, an auditor at KPMG and one at ÖPWC. In order to get another perspective we also interviewed two clients, Eskilstuna-Kuriren AB and Eskilstuna Energi och Miljö AB.</p><p>Auditing means that with a professional critical attitude plan, review, evaluate and comment on management, annual report and accounts. Auditor's role is simply to assure the quality of information. This requires that the auditor is independent and follows confidentiality, and assumes professional ethics and generally accepted auditing. In order to reduce the expectation gap it is important that the information and communication between auditor and the client works well.</p><p>In this paper we found that the analysis model is an important tool for examining auditor independence for each new assignment and each new year. We also found that our respondents believe that an open dialogue is important and that the auditor will act as a sounding board. Our clients do not feel that there is a gap in expectations because they have a record in the auditing profession and know what an auditor should and must do.  </p>

<p>Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen. </p><p>Avgränsningar: Endast auktoriserade revisorer från Stockholm och Östergötland. </p><p>Genomförandet: En enkätundersökning av 150 auktoriserade revisorer. </p><p>Slutsats: Revisorn tillbringar 40% av sin tid åt konsultverksamhet och denna tidsfördelning mellan revision och konsultverksamhet skiljer sig inte åt med avseende på byråns storlek eller läge. De konsultverksamheter som revisorn kan utföra enligt kravet på god revisorssed överensstämmer enligt undersökningen med de verksamheter som vi anser ligga inom det naturliga kompetensområdet. Revisorer som accepterar ett konsultuppdrag hos en revisionsklient avstår oftast från att delta i beslutsfattandet.</p>

<p><strong>Syfte:</strong><strong> </strong>Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser.</p><p> <strong>Resultat & slutsats: </strong>Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet. Balansen mellan oberoende och förtroende måste hanteras på ett sätt som leder till att jobbet kan utföras korrekt och att båda parter är tillfredställda. Kontorschefen anser att är det är viktigt att revisorerna är oberoende. Vidare tycker hon att de flesta revisorer har gott förtroende. Hon tycker att revideringen i stort fungerar bra och kunden får bra tips och råd för att få fram ett bra underlag, vilket innebär att även hon anser att det är revisorernas kompetens som skapar förtroende. Skatterevisorn talar om förtroendet för bankens del. Han menar att ett reviderat företag är en garant för banken. Han får medhåll från kontorschefen på banken som menar att de kan känna sig tryggare med en fackmässig överblick i deras ekonomi. Tystnadsplikten skapar också förtroende hos skatterevisorn. Revisorer använder sin kompetens och oberoende för att skapa förtroende hos sina klienter. De måste även vara uppdaterade vad gäller förändringar och nyheter och hantera tystnadsplikten på ett korrekt sätt. För att sedan behålla det redan skapade förtroendet handlar det om affärsmässig professionalism. Vi konstaterar att analysmodellen är ett bra och användbart hjälpmedel för att skapa förtroende hos klienterna, därför att den håller oberoendet i schack. Det är viktigt att det råder en balans av oberoende och förtroende, eftersom ett för starkt förtroende kan innebära ett hot mot oberoendet.</p><p><strong> </strong><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Om revisionsplikten avskaffas och de småföretagen har möjlighet att <em>välja</em> om de vill ha revision eller inte vore det intressant att undersöka hur revisionsbyråerna kommer att arbeta för att skapa och behålla förtroende för att få småföretagen att fortsätta <em>välja</em> revision.</p><p><strong> </strong><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Läsaren får olika definitioner på begreppet förtroende och olika sätt att både skapa och behålla förtroendet i relationer.<strong> </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong></strong></p><p><strong></strong></p><p><strong></strong></p>