Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger på lågstadiet arbetar med musik i språkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar när de brukar musik i språkutvecklande syfte samt varför de arbetar på detta sätt. Som metod använde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av två pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del använder liknande sätt att arbeta på utifrån kategorier jag konstruerat, men att dessa sätt kan skilja sig något åt. Pedagogerna framhäver liknande anledningar till varför de arbetar på det sätt som de gör, men viss diskrepans kan skönjas i deras uttalanden. Studien visar att pedagogernas bakgrund i form av utbildning och kontakt med verksamma forskare är betydelsefull för hur de arbetar samt vilka anledningar de anger till sitt sätt att arbeta. Den visar också att hur pedagogerna arbetar grundar sig i deras praktiska erfarenheter och att pedagogernas sätt att arbeta inte har någon utgångspunkt i vetenskapliga teorier.

The purpose of this paper is to investigate when Swedish and English are used in English teaching and how the pupils view the importance of the classroom language for their language development. My research questions are “In what situations is Swedish and English respectively spoken during the English lessons?” and “What are the pupils' opinions concerning the significance of English and Swedish in the classroom for their language development?”. To answer my questions, I have used relevant theoretical research and conducted two observations and two group interviews in a secondary school. The observations have given me an example of how it can function in the classroom and the interviews have given me the opportunity to hear the pupils' different perspectives on how it is done in the classroom and their different opinions concerning this matter.According to the research, it is of great importance that the pupils are offered the opportunity to use the English language as much as possible in the classroom. Some researchers claim that the teacher should create a classroom environment where everybody speaks English only (Stoltz 2009, p. 145), while others argue that there is a point in speaking Swedish in some selected situations (Harmer, 2007, p. 132). According to my study, the pupils agree on that it is important that they speak as much English as possible. However, there are times when they consider the use of Swedish accepted, and that is mainly to help the understanding of English phenomena, such as grammar. In conclusion, there is a point in speaking English to a high extent in the classroom, but there may be situations where Swedish may be a valuable tool in the understanding of the English language.

Flerspråkighet är en utmaning som förskolan ställs inför i dagens samhälle och därför ställs det krav på pedagogerna att stötta barnen i deras språkutveckling. Eftersom det ständigt sker invandring av människor från många olika länder till Sverige blir därför flerspråkighet vanligare och många barn är i behov av stöd i alla sina språk. Det pågår en debatt kring flerspråkighet i de enspråkiga samhällena. Det finns olika synsätt på hur flerspråkighet påverkar barns språkutveckling. Därför är syftet med vår studie att titta på samlingen på en avdelning där alla barn är flerspråkiga och utifrån det beskriva och identifiera pedagogernas förhållningssätt gentemot barnens språkutveckling. Det görs genom ett kvalitativt arbetssätt där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är Ladbergs pedagogiska hörnstenar, proximala utvecklingszonen och det interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och en tillåtande miljö ligger till grund för att kunna stötta barnen i deras språkutveckling. Pedagogernas öppna inställning till barns modersmål under samling leder till en positiv flerspråkig miljö. Resultatet visar att kulturell mångfald är en betydelsefull aspekt som behöver lyftas fram i den pedagogiska verksamheten. De metoder som pedagogerna använder sig av är TAKK, konkret material och upprepningar. Trygghet ser pedagogerna som ett primärt behov för att utveckla den språkliga kompetensen.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal på två förskolor, där man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser på användningen av TAKK i arbetet med barn i åldrarna ett till fem år. Våra frågeställningar är om personalen anser att användning av TAKK gynnar barnens språkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen.Vårt resultat visar att våra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i språk och samspel. De barn som är i behov av det stöd som tillämpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen på grund av att alla barn i barngruppen är med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. Vår slutsats visar på att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egna musikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter våra tre frågeställningar. I vår analys framkommer att resultatet i stort sett är samstämmigt med den litteratur vi har hittat om ämnet. Pedagogerna inriktar sig mycket på sång, rim och dans och vad användandet av detta kan göra för barnens språkutveckling. De nämner även skolans gemensamma projekt där barnen lär sig att samarbeta över gränserna, vilket vi i analysen kopplar till det sociokulturella perspektivet. Slutdiskussionen utgår ifrån våra egna tankar om den musiska leken och vad den kan göra för språkutveckling samt möjligheter till fortsatt forskning kring ämnet.

Denna studies syfte är att jämföra hur man arbetar med barns språkutveckling på en etniskt homogen och en mångkulturell förskola, där den etniskt homogena förskolan består av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmål. För att kunna jämföra detta ställde vi oss frågor som: Hur ser pedagogerna på språk och när anser de att ett språklärande sker? Vi undrade också hur pedagogerna tog tillvara på barns flerspråkighet och hur de arbetade språkfrämjande på deras avdelningar. Vår tanke var att dessa frågor skulle leda till att se om där fanns några likheter och skillnader i arbetet beroende på om barnen är en- eller flerspråkiga.Vi använde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frågeställningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med två olika arbetslag. Ett arbetslag som arbetar på en förskola som består huvudsakligen av svenska barn och ett arbetslag på en förskola som består huvudsakligen av barn med ett annat modersmål än svenska.Resultatet visade att där fanns väldigt många likheter i hur det språkfrämjande arbetet sker. Vi kunde se att de använde sig av metoder som berättande, återberättande, sagor och rim & ramsor på båda förskolorna. Däremot var det svårt att jämföra arbetet med bevarandet av flerspråkigheten då det på den ena förskolan inte fanns mer än sex barn som var flerspråkiga. Det vi kunde märka var att alla pedagogerna var väldigt positivt inställda till barnens flerspråkighet.

Förskolan är en naturlig plats för många barn att utveckla både sitt språk och sin identitet före skolstart. För att barn ska få en så bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som är medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flerspråkighet i förskolan. För att arbeta medvetet är det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar därför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flerspråkiga barn, för att illustrera hur arbetet med språkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flerspråkighet visar att utveckling av barnens alla språk är av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling. Modersmålet har dessutom en stor inverkan på hur barn lär in ett andra språk. Undersökningen består av utdelade enkäter samt genomförda intervjuer med pedagoger i två förskolor för att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att stimulera barns flerspråkighet. Dessutom genomfördes observationer av den dagliga verksamheten för att se hur pedagogernas faktiska arbete med flerspråkighet ser ut. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna är positiva till flerspråkighet och att pedagogernas främsta arbetssätt är ett öppet och tillåtande förhållningssätt samt upprepning och samtal med barnen både på svenska och på deras modersmål i den mån det är möjligt. Litteratur på både svenska och barnens modersmål är vanligt förekommande i den dagliga verksamheten och samarbete med föräldrar förekommer kontinuerligt för att stärka barnens språk och identitet. Pedagogernas val av arbetssätt med flerspråkighet grundas i styrdokumenten, egna erfarenheter och utifrån forskning kring språkutveckling.

Vi vill genom den här studien få veta vad förskollärarna har erfarenheter om TAKK, hur de använder TAKK och om det finns möjlighet att använda metoden som ett dagligt verktyg i verksamheten. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som visar att TAKK främjar barnens kommunikativa förmåga. Detta tyder på att TAKK är ett välbehövligt extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. För att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är det nödvändigt att utbilda förskolans personal för att skapa en grund att utgå ifrån. Faktorer som tas upp i samband med intervjuerna är positivt/negativt, utbildning, ekonomi och rutiner. I studien har två förskolechefer och sex förskollärare på två olika förskolor intervjuats. I intervjuerna var alla positiva till TAKK, men det framkom också att pedagogerna använder sig av TAKK i verksamheten olika mycket då behovet ser olika ut. Det visar även att pedagogerna har erhållit olika mycket utbildning i TAKK, en del har fått utbildning genom sina arbetskollegor, medan andra har fått gå olika utbildningar. I studien har vi också kritiskt analyserat förskolans styrdokument med utgångspunkt i TAKK. / We want to use this study to know what preschool teachers have experience of TAKK, how they use TAKK and if it is possible to use the method as a daily tool in the business. We made use of the socio-cultural perspective as a theoretical basis. Through a qualitative hermeneutical study and semi-structured interviews, we got a result that shows that TAKK promote children's communication skills. This suggests that TAKK is a much needed additional tools and languages ​​amplifier that arouses children's curiosity to explore the versatility of language. In order to work with TAKK effectively, it is necessary to educate pre-school staff to create a foundation to work from. Factors to be taken up in connection with the interviews, positive / negative, education, economics and routines. The study has two pre-school managers and six preschool teacher in two different kindergartens interviewed. The interviews were all positive for TAKK, but it also emerged that teachers use TAKK in business very different when the need is different. It also shows that teachers have received different levels of training in TAKK, some have been trained by their colleagues, while others have had to go different courses. In the study, we also critically analyzed the preschool policy documents on the basis of TAKK.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med nyanlända barns språkutveckling och hur pedagoger kommunicerar med barnen. Även pedagogernas arbetssätt kommer att undersökas för att ta reda på hur de får barnen att bli delaktiga och hur barnens inflytande syns i verksamheten då de saknar det svenska språket. Materialet samlades in genom kvalitativ metod då vi intervjuade pedagoger från tre olika mångkulturella förskolor i Malmö. Resultatet visade att pedagogerna arbetar på olika sätt med språkutveckling. Angående barns inflytande var pedagogerna överens om att det är viktigt att vara lyhörda för barnens intresse och följa upp dem. På så sätt blir barnen mer och mer delaktiga då barnen får ta det i sin egen takt och utgå ifrån sin egen nivå. Pedagogerna ansåg att barnantalet och brist på tid hindrar dem från att arbeta på det sättet de vill. Med hjälp av detta kom vi fram till att pedagogerna måste vara engagerade, kunna kommunicera med barnen och skapa en relation till barnen för att barnen ska utveckla den sociala delen.

No description available.