I denna studie har vi valt att undersöka några förskollärares tankar kring flerspråkighet samt hur det reella arbetet med flerspråkiga barn och elever ser ut i en förskola och i en förskoleklass. Syftet med denna studie är att åskådliggöra vad förskollärarna gör, på vilket sätt och av vilken anledning, för att stötta flerspråkiga barn och elever i deras språkutveckling. Med tanke på att vi lever i ett mångkulturellt samhälle anser vi detta ämne ytterst aktuellt och relevant. För att få insikt i våra frågeställningar valde vi att använda oss utav intervjuer och observationer.Resultatet av intervjuer i studien tyder på att förskollärarna erhåller en god inställning till arbete med flerspråkighet och att de anser sig arbeta språkutvecklande. Observationerna bekräftar till viss del förskollärarnas tankegångar dock pekar de även på att ett språkutvecklande arbetssätt hamnar i skymundan då förskollärarna arbetar mer styrt. Vi finner att förskollärarna borde skapa mer samtalsfrämjande situationer barnen emellan samt mellan förskollärare och barn i både förskolan och förskoleklassen. God kommunikation och samarbete mellan förskollärarna och modersmålstränarna är en tillgång för flerspråkiga barn som därför bör genomsyra varje verksamhet.

Detta arbete handlar om språkutveckling och hur de medverkande pedagogerna i studien agerat i olika situationer, samt om deras tankar och åsikter om språkutveckling. Studien blev genomförd med observationer och intervjuer ur en kvalitativ forskningsinriktning. I analysen jämförs empirimaterialet med tidigare forskning inom språkutveckling för att avslutas med en diskussion utifrån studiens slutsatser. Analysen visar hur barns språkliga utveckling framförallt sker i spontana och mindre planerade aktiviteter, men även hur pedagogiken avtar i olika situationer. En kort beskrivning av studiens resultat kan liknas med att pedagogerna belyser språket som nyckeln till allt lärande.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats.Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen. Övergången från förberedelseklass till ordinarie klass beskrivs av flickorna som problematisk då de kände sig socialt exkluderade. Pojken hade genom sitt fotbollsintresse lättare att socialiseras in bland de nya klasskamraterna.Alla elever har gått olika länge i ordinarie klass och är som synes fysiskt inkluderade. Elevernas beskrivningar av sin skolsituation tolkas dock som upplevelser av pedagogisk/didaktisk- och social exkludering, framförallt för eleverna i den svenskspråkiga klassen. En slutsats av detta visar att verksamma inom skolan måste bli medvetna om hur nyanlända elever upplever sin skolsituation. Kompetensutveckling behövs och pedagoger behöver reflektera över sin undervisning och vilket förhållningssätt som råder gentemot eleverna. Den forskning och de teorier som trots allt finns inom språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkselever och kring inkluderingsprocesser måste bli mer tillgänglig och implementerbar för verksamma pedagoger och skolledare - vilket, i ett samarbetsprojekt, är en del av det specialpedagogiska uppdraget!

LTG- metodens betydelse -Sex lärares syn på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektivAngela Ekström och Åsa GustavssonVi har gjort en kvalitativ undersökning där datainsamling har skett genom intervjuer. Problemområdet har varit att ta reda på hur sex lärare ser på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektiv (läsning på talets grund). Vi tycker att det finns outforskade luckor inom läs- och skrivutvecklingsområdet, gällande lärarperspektivet. Enligt vår mening har lärare blivit bortglömda då koncentrationen mest riktats på eleverna. Med denna undersökning vill vi bidra till kunskapsutveckling när det gäller blivande lärares kompetens inom läs- och skrivutveckling. Syftet är att erhålla vidare kunskap samt skapa en djupare förståelse för hur läs- och skrivutveckling kan ske i praktiken på olika sätt, med fokus på LTG- metoden. Våra problemformuleringar var: Hur ser de intervjuade lärarna på sitt arbetssätt med läs- och skrivutveckling i skolår1 och varför väljer de att arbeta så? Vilken betydelse och roll har LTG- metoden för de intervjuade lärarnas sätt att arbeta med läs- och skrivutveckling i skolår 1? Undersökningens genomförande har baserats på intervjuer och litteraturstudier. De sex intervjuade lärarna använder sig av LTG- metoden i sin undervisning, endast en av dem använder enbart denna metod. De övriga anser att LTG- metoden bör kompletteras med ljudningsmetoden. Valet av metod är inte avgörande, istället handlar det om lärares förhållningssätt till eleverna och att läraren tror på sitt arbetssätt med läs- och skrivutveckling. / AbstractThe importance of LTG- method- Six teachers´ views on their work with reading- and writing development skills in school year 1, from an LTG-perspectiveAngela Ekström and Åsa GustavssonWe have done a survey were our datacollection has been made through interviews. We wanted to know six teachers´ views on their work with reading- and writing development skills in school year 1, from an LTG- perspective (reading on the ground of speaking). With this survey we want to accomplish development of knowledge for students who wants to become teachers. Our main purpose is to gain more knowledge and create a deeper understanding for how reading- and writing development works in real life in different ways, with focus on LTG. One of our conclusions is that it’s not a question of choosing a method, instead it’s all about teachers attitudes and their believes in their work with reading- and writing development.

Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas syn på modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse i de utvalda tvåspråkiga klasserna från två olika skolor. Jag vill även belysa pedagogernas arbetssätt när det gäller att utveckla flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frågeställningar. Jag använde mig av en kvalitativ metod i form av åtta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna är fem modersmålslärare och tre svenskklasslärare. En av de fem modersmålslärarna arbetar också som specialpedagog. I resultatet har jag kommit fram till att alla pedagogerna är medvetna om modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse för flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen utom en lärare som har ett avvikande perspektiv. Alla pedagoger anser att barnen tillgodogör sig tvåspråkig undervisning både i språk- och i identitetsutveckling. Däremot anser de flesta pedagogerna att tvåspråkig undervisning inte passar de barn som har läs- och skrivsvårigheter, störningar och dyslexi, eftersom verksamheten då blir ännu svårare för dem än den vanliga undervisningen. Pedagogerna i de två grundskolorna använder sig av ett likartat arbetssätt som utvecklar barns språk och identitet, fast de arbetar mer med att utveckla elevernas språk än deras identitet. De utvecklar barns språk och identitet genom olika sätt som exempelvis skönlitteratur, högläsning, dator, media, musik och sång. Dock använder de sig mest av skönlitteratur och sagor i sin verksamhet.

The aim of our study is to create knowledge about preschool teachers' work with TAKK (signs as alternative and supplementary communication) to improve verbal language in preschool. This study is based on a socio-cultural theory which focuses on how we learn with or through other people and with cultural tools such as signs and pictures.   We used a qualitativ method and have conducted interviews with four educators about how and why educators use TAKK in preschool. We see a broader use of TAKK in preschools where there doesn't seem to be a clear structure and no requirement for education. We will in our study explain how the effects of TAKK are described by the educators. All four educators agree that TAKK is a supplementary communication tool that does help the children to communicate when the spoken language does not exist within the child for different reasons. The educators think that TAKK has proven many positive results such as the rate of speech at the teachers which makes it easier for the children to understand the words and by using signs the teachers notice that they also pronounce the words more accurately. In this paper we will present the many positive aspects of using TAKK but also some negative ones according to the educators that participated in our study.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares erfarenheter kring att använda digitala verktyg i sin språkutvecklande undervisning. I studien tydliggörs vilka digitala verktyg som används av förskollärare, hur de används samt vilka möjligheter och utmaningar som tillkommer. I den senaste revideringen av förskolans läroplan har digitalisering fått en växande betydelse i förskolan, vilket även speglar samhällets digitala utveckling. Genom kvalitativa intervjuer har vi interagerat med respondenterna på ett djupare plan för att kunna undersöka deras erfarenheter av ämnet. Den insamlade empirin har sedan satts i kontext till ett designteoretiskt perspektiv och relevanta begrepp. Kortfattat visade resultatet av vår studie att förskollärarna främst använder lärplattan och projektorn som ett supplement i sin språkutvecklande undervisning. Genom appar och kompletterande material i undervisningen får barnen utveckla sitt språk på olika sätt. Slutsatsen visar att förskollärarna beskriver olika möjligheter med att använda digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen. Dessa är att teckenläror kombineras och att undervisningen blir mer varierad. Det framgår också att barn idag har förkunskaper om digitala verktyg hemifrån vilket förskollärarna ser som en möjlighet. Utmaningar som kompetens, tidsbrist och kostnadsfrågor visar sig vara ett hinder för att utbildningen i förskolan ska bli likvärdig.

Föräldrar läser allt mindre för sina barn och därför blir förskolan och dess pedagoger en viktgig del i detta arbete. Då förskolepersonalens och högläsningens betydelse på flera håll lyfts fram som viktiga delar för språkutvecklingen, vill jag därför ta reda på om de metoderna och hur arbetet med högläsning för att främja barns språkutveckling i förskolan stämmer överens med aktuell forskning kring ämnet. Utefter detta är syftet med min studie att genomföra kvalitativa intervjuer och ur ett multimodalt perspektiv studera högläsningens betydelse som undervisningsmetod för att främja språkutvecklingen i förskolan, samt om det i praktiken överensstämmer med aktuell forskning.  Det multimodala perspektivet innebär utefter Selander och Kress (2014) att det finns flera olika sätt att uttrycka, kommunicera och lära sig  på än bara genom bild och text. Detta ligger som grund i analysen av de kvalitativa intervjuerna som genomförts på fem förskolor varav två kommunala och tre privata i olika kommuner. Intervjudeltagarna var tre förskollärare och två barnskötare som jobbade i barngrupper i varierad ålder. Analysen ha genomförts med hjälp av de multimodala begreppen: multimodalitet, teckenvärldar, transduction samt tecken på lärande.  Resultaten i studien visar att pedagogerna har kunskap och en stor medvetenhet kring hur och på vilka sätt som undervisning av högläsning ska bedrivas för att det ska främja barns språkutveckling. Vidare finns det en nyfikenhet hos pedagogerna för vidareutbildning för att få ytterliggare kunskap. Det visade sig även att interaktion, samspel och samhandling är viktigt mellan pedagoger och barn och att barnen själva får vara med och delta i högläsningen för språkutvecklingen.

Forskning visar att läsning bidrar till elevernas språkutveckling, samt har stor inverkan på fantasi och inlevelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika nyckelfaktorerna som berör elevernas läsförmågor. Nyckelfrågorna består bland annat av motivation för att kunna leda eleverna till läsning och därmed kontribuera för en god språkutveckling.   Vidare har vi bearbetat oss fram i detta examensarbete genom att använda oss av tematisk analys som har resulterat i huvudteman. Därefter har vi kunnat bearbeta texten utifrån våra två huvudteman till underrubriker som har baserats utifrån våra forskningsfrågor. I processen av denna litteraturstudie har vi som nämnt tidigare använt oss av tematisk analys genom våra nio vetenskapliga artiklar. Detta har resulterat i en framtagning av våra forskningsfrågor: Hur bidrar läsning till barns språkutveckling med fokus på mellanstadieåldern? Hur kan lärare motivera barn till läsning med fokus på mellanstadieåldern?. Därigenom fick vi fram huvudteman - Lässtrategier, språkutveckling, läsa tidigt, motivation för läsning, och utmaningar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever cirkelmodellen som undervisningsmetod och hur den påverkar elevernas lärande. Tidigare forskning har visat att lärare som inte har någon erfarenhet av modellen upplever den som svår att undervisa med av olika anledningar. Denna studie vill därför också se om det finns någon skillnad i upplevelser av metoden beroende på hur länge lärare arbetat med den. För att undersöka detta har semistrukturerade frågeformulär använts. Vi fick in svar från totalt 26 lärare. Den teorin och det begreppet som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och den proximala utvecklingszonen.   Resultaten av frågeformulären visar att lärare har en positiv inställning till undervisningsmetoden, men att tiden för förberedelser var ett stort problem. Svårigheterna med att individanpassa lyftes också fram av flera lärare. De stora fördelarna med cirkelmodellen är att den är en tydlig, strukturerad metod som ger eleverna stöttning, genrekunskap och stora möjligheter att lära i samspel med andra.