Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare resonerar om högläsning i förskolan. Vi valde att göra en intervjustudie för att ta reda på förskollärarens synsätt på högläsning utifrån tre olika teman som är högläsning i förskolan, den fysiska miljön och barns språkutveckling. Dessa tre aspekter speglar innehållet i vårt arbete och var fokuset under intervjuerna. Nio respondenter från olika delar av Sverige har intervjuats[i denna undersökning och bidragit med sina tankar och åsikter om högläsning i förskolan. Arbetet har visat att förskollärare ser högläsning som en viktig del i förskolans verksamhet och att det gynnar barnens språkutveckling. Högläsning är en rutin i arbetet hos de flesta förskollärarna men det framkommer att en del har bristfälliga rutiner. Stora barngrupper har flera förskollärare nämnt som ett hinder för högläsningen.  Arbetet beskriver hur den fysiska miljön påverkar högläsningen i förskolan. Några av respondenterna menar att den fysiska miljön har stor påverkan på barnens möjligheter till lärande genom högläsning. Språkutveckling är även ett tema som kommer belysas. Några av respondenterna förklarar att de arbetar med högläsning för att främja barnens språkutveckling på olika sätt.

Alla barn i förskolan har rätt till utveckling och lärande oavsett sina språkliga kompetenser eller brister. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolemiljön kan påverka barns språkutveckling och hur förskollärarna förhåller sig till bemötandet av flerspråkiga barn i verksamheten. Studiens baserades på kvalitativa analyser av data från två undersökningsmetoder: intervjustudien och observationsstudien. Intervjustudien syftade till att analysera förskollärarnas förhållningsätt och hur de uppfattar arbetet att stödja barns språkutveckling, vilka strategier de använder samt hur de skapar kommunikation för att stödja och involvera barns språkliga kompetens. Observationsstudien analyserade de dialogerna och kommunikationerna mellan barnen och pedagoger som framträder i pedagogiska verksamheter och hur strategierna som nämnts i intervjustudien används i pedagogernas dagliga praktiskt arbete med barnen i förskolan.  Studien utgår ifrån forskningsfrågorna: På vilka olika sätt kan pedagoger använda miljön som redskap för att utveckla barns språk samt pedagogers förhållningssätt gentemot flerspråkiga barn och vilka utmaningar kan uppstå i arbetet kring flerspråkiga barns språkutveckling? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och allt material analyseras utifrån den sociokulturella teorin med fokus på scaffolding, mediering och translanguaging-begreppet. Intervjustudien gav svar på hur förskollärarna uppfattar miljöns betydelse för barns språkutveckling, hur förskollärarna kan strukturera miljön för att underlätta för flerspråkiga barn samt vilka utmaningar de stöter på i arbetet med flerspråkiga barn. Observationsstudien svarade på miljöns betydelse där aktiviteterna äger rum och hur förskollärare använder miljön som verktyg för att utveckla flerspråkiga barns språk samt utmaningar i detta.   Studien lyfter upp att miljön är betydelsefullt för barnens språkutveckling, där förskollärare använder miljön som verktyg och initierar samtalen hos barnen och stöttar barnen att utveckla deras språk. Resultatet visar att förskollärare använder verktyg som bilder, TAKK, böcker, material och artefakter i miljön för att föra in begrepp och ord på olika språk i dialog med barnen. De använder också olika strategier såsom att sätta ord på saker och ting med svenska eller modersmål för att ge barnen en förståelse och tydlighet för material och miljön, och på så sätt öka barnens ordförråd i både svenska och modersmål.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om lekens betydelse för barns språkutveckling. Utifrån studiens syfte har frågeställningar formulerats och dessa frågeställningar har också utgjort kategoriseringen av det insamlade datamaterialet. Detta arbete är en kvalitativ studie där sju stycken förskollärare från olika förskolor deltagit i form av semistrukturerade intervjuer. Insamlat datamaterial har transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod. Begrepp som har använts i analysarbetet är prova och bearbeta, språkliga miljöer, samspel och vuxnas stöttning. De resultat som vi fann under bearbetningen utgörs som teman. Våra huvudteman beskriver respondenternas uppfattningar om lekens betydelse för barns språkutveckling. Utifrån resultatet framkom det att förskollärarna värderar leken högt i förskolans verksamhet då den ses som en naturlig del i barns liv och bygger på barns egna initiativ. Ett socialt samspel uppfattas av förskollärarna ske i leken vilket gör att kommunikation blir en naturlig del av den. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar leken som betydelsefull för barns språkutveckling. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar språkutvecklande i samlingen med flerspråkiga barn i förskolan. En kvalitativ studie där empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Studien omfattar två delstudier där delstudie ett består av intervjuer av tre förskollärare och två barnskötare och delstudie tvåbestår av observationer av samlingen. Studien genomfördes på en mångkulturell förskola i en förort i ett storstadsområde. Båda delstudierna utgick från en tematisk analys för att sedansammanställa under resultat och analys. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som grundoch för att analysera empirin används begreppen scaffolding, mediering, proximalautvecklingszon och appropiering. För att få en djupare förståelse för hur pedagogerna arbetaranvändes även begreppen interkulturellt förhållningssätt och translanguaging (transspråkande på svenska).Det huvudsakliga resultatet var att pedagogerna i studien har ett medvetet arbetssätt i samlingen för språkutvecklingen med flerspråkiga barn. Samlingen är en rutinbunden konstellation där det huvudsakliga syftet ligger i att skapa en atmosfär där barnen får möjlighet till att ta sig an språket med olika materiella ting. Pedagogerna använde olika språkmaterial för att förstärka och lustfyllt skapa lärande hos barnen. Pedagogernas långa erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn har lett till att språk genomsyrar hela samlingen. Vidare visade resultatet att pedagogerna ser varandra och barnen som en resurs för flerspråkighet, där de tar hjälp av varandra för att få en bredare förståelse samt att flerspråkighet på denna förskola ses som en norm. Resultatet visade även att det är av vikt att ha ett interkulturellt förhållningssätt för att bidra till en ökad samhörighet i gruppen för att detta ska bidra till en trygghet och gemenskap i verksamheten.

Elever som av någon anledning saknar bredd och djup i sitt ordförråd möts av stora utmaningar i skolans matematikundervisning. Språkliga hinder begränsar elevernas kunskapsutveckling. Lärare är bra på att undervisa om ämnesbegrepp men ofta vållar det så kallade skolspråket, eller kunskapsspråket, större problem för eleverna. Skolspråk är mer än bara ämnesord och syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare kan främja språkutveckling i matematik genom val och användning av språkfrämjande pedagogiska verktyg i undervisningen.   Teorin bakom studien är främst det sociokulturella utvecklingsperspektivet. Begrepp som mediering, scaffolding och närmaste utvecklingszonen används för att förstå språkutveckling i matematikklassrummet. Utöver det presenteras interdependenshypotesen och transspråkande som båda är teorier som ser flerspråkighet som en resurs för lärande, samt cirkelmodellen som utvecklats för att vara ett språkutvecklande arbetssätt. Tidigare forskning visar att språk är förutsättning för kunskap i alla ämnen och för begreppsbildning i matematik.   Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av fem grundskollärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärare använder många olika pedagogiska verktyg som de anser är språk- och kunskapsutvecklande för sina elever och hur lärarna utifrån sina erfarenheter av dessa verktyg planerar sin matematikundervisning. Det visar sig att lärare använder cirkelmodellen som kooperativt pedagogiskt verktyg. En slutsats från intervjuerna är att cirkelmodellen, som ursprungligen utvecklades för att undervisa om olika textgenrer, enligt lärarna kan användas språkutvecklande även i matematikundervisningen. Förslag till vidare forskning är att studera hur de högre årskurserna i grundskolan arbetar med språkutveckling i matematikundervisning och hur matematikämnet skulle kunna samarbeta mer med svenskämnet.

Syftet i denna studie är att jämföra hur pedagogerna i en mångkulturell och en etniskt svensk förskola arbetar med språkutveckling i svenska. Detta kommer att synliggöras genom att jämföra strategier, resurser, barns delaktighet i sin språkutveckling samt utmaningar som pedagoger stöter på. Denna studie valdes av gemensamt intresse som växte upp under utbildningens gång. I studien används det en kvalitativ metod för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar, den kvalitativa metoden var intervjuer med förskollärare och barnskötare från respektive förskola. I studien användes det två perspektiv, det sociokulturella perspektivet av Vygotskij och det interkulturella perspektivet, för att tolka och analysera studiens resultat.   Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader i en mångkulturell förskola och en etnisk svensk förskolan. I respektive förskolor använder de samma metod och strategi för språkutveckling, däremot i den mångkulturella förskolan arbetar de mer effektivt än i den etniskt svenska förskola. I studiens resultat lyfts det fram att det finns skillnad mellan förskolornas resurser, det vill säga att i den mångkulturella har de mer resurser, medan den etnisk svenska förskolan har mindre resurser. Vidare i resultatet synliggörs det att barn är resurser för varandra samt barnen har rättigheter för att vara delaktiga i sitt eget lärande. Både förskolor arbetar effektivt med att barnen ska vara delaktiga i deras lärande. Skillnaden är att förskolor arbetar olika för att nå målet med barns delaktighet och påverkan på sitt lärande. Ytterligare visas det att förskolorna har olika utmaningar inom ämnet språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har fler utmaningar som exempelvis, olika språknivåer hos barn, barns modersmål och kommunikation. Däremot i den etniska svenska förskolan visar resultatet på att de har en utmaning inom språkutveckling där det handlar om kommunikation med vårdnadshavare.

Abstract: There is currently limited previous research that concerns the area of ​​language development in the preschool's outdoor environment. The purpose of the study is to investigatepreschool teachers´view of the outdoor environment in order to stimulate the children's language development. Thestudy is conducted with a qualitive method by using semi-structured interviews.The purpose of the study is answered with the help of the following questions: How do preschool teachers plan language-stimulating teaching in an outdoor environment? and What are the possibilities and limitations of language-stimulating teaching in an outdoor environment? To analyze the empirical evidence, we have used the childhood sociological concepts of place, spaceand the socio-cultural concepts of mediation and artefacts to help us. The result of the study shows that the geographical place, together with the preschool teachers' space, is significant for how preschool teachers plan for a language-developing teaching in an outdoor environment. The limitations and possibilities lie in the educators' space for the creation of a place in the physical location. The surrounding environment, preschool teachers who have a mediating role and the artefacts used as mediating appeared to be significant. Specific elements that take the children's attention in the outdoor environment were seen as limiting to enable language-developing teaching in the outdoor environment.

Nej

I denna studie har syftet varit att undersöka hur förskollärare möjliggör för barns språkutveckling under lunchen samt hur förskollärare använder ett språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt till språkutveckling. Syftet undersöktes i två delstudier genom observationer och intervjuer av fem förskollärare på tre förskolor utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I delstudie 1 användes videoobservationer som insamlingsmetod och datan analyserades med hjälp av analysmetoden Interaktionsanalys och Tematisk textanalys. I delstudie 2 användes intervjuer som insamlingsmetod och datan analyserades med hjälp av analysmetoden Systematisk textkondensering. Resultatet för delstudie 1 visade att alla fem förskollärare använde lunchen för att möjliggöra till språkutveckling. Detta synliggjordes genom att förskollärarna initierade till samtal och hade ett förhållningssätt i samtalen som var språkutvecklande: förskollärarna presenterade begrepp, benämnde föremål, lyssnade och bekräftade barnen och utgick från barnens uttalanden. Dessutom användes språket för att förmedla kunskap, såsom att använda sig av det talade språket, kroppsspråk och även teckenspråk. Resultatet visade även på att vissa av förskollärarna använde sig av ramsor och lekar vid lunchen. Resultaten för delstudie 2 visade att alla fem förskollärare ansåg att lunchen var en tid för språkutveckling, men i en av intervjuerna uttrycktes en önskan att mer tid skulle finnas till att stödja vissa barn. Resultatet visade på att samtal vid lunchen sker, dock att förskollärarna förhöll sig olika till lunchen. Att förskollärarna ändå möjliggjorde till språkutveckling var givet. Det som skiljde de åt var i hur stor utsträckning samtal förekom och hur nyanserade de var samt huruvida lunchsituationerna innehöll spontana eller planerade undervisningstillfällen.

Bakgrund: Enligt senaste rapporten från PIRLS fortsätter skriv- och läsförståelse hos barn i årskurs 4 att minska, vilket enligt Skolverket är oroväckande. Förskolan är en betydelsefullarena där barn skapar en tidig nyfikenhet till läsningen, och där barnens intresse för att läsa på egen hand skapar en god grund för att vända den negativa trenden senare i grundskolan. Att skapa en lustfylld lässituation blir därmed viktigt. Den tidiga språkutvecklingen är viktig i barns liv, och är grundläggande för att de ska bli demokratiska medborgare. Därför är det viktigt att förskolan introducerar tidiga erfarenheter av högläsning med syfte att främja barns språkutveckling. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka resonemang som förskollärare framhåller i arbetet med högläsning, tillsammans med och för förskolebarn i åldrarna 1-5 år. Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Intervjustudien bestod av semistrukturerade frågor med nio verksamma förskollärare i Västsverige. Resultat: Resultatet visar att förskolorna arbetar med högläsning på olika sätt beroende på vilka resurser de har tillgång till, så som utbildad personal, tillgång till litteratur samt vad arbetslagen har för resonemang kring högläsningens betydelse. Resultat visar även att förskollärare uppfattar högläsning som ett viktigt tillfälle för att främja och öka barns språk-, läs- och skrivkunskaper. Däremot framgår det att förskollärare uttrycker begränsningar vad gäller att organisera en högläsning på ett för dem optimalt sätt utifrån läroplanens uppdrag.