Trust-based management has become increasingly widespread in Sweden in the past few years, and an increasing number of municipalities are adopting trust-based methods. Previous research and pilot projects have centered heavily on health, education, social care and welfare, areas that are in many ways profoundly different from public libraries. The aim of this thesis is to explore the challenges and possibilities associated with public libraries’ adoption of trust-based management. A survey with open-ended questions was sent out to library staff and managers in nine Swedish municipalities, and a total of 39 surveys were completed. The questions were based on the seven principles of trust that the government-appointed “Tillitsdelegationen” (the “Trust Delegation”) formulated. The study found that both library staff and managers feel like their immediate superiors show them a high level of trust, manifested in a sense of considerable freedom in how they perform their work. However, the study also shows that trust is highly contextual and that there are a number of areas where trust is problematic, not least in terms of how the library relates to the public. One of the biggest challenges for public libraries when adapting trust-based management is that different members of staff understand the libraries’ mission in different ways, which complicates the core principle of trust-based management of structuring work based on the citizen’s needs.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur inkluderande ledarskap uppfattas av ledare inom offentlig verksamhet och vilka konsekvenser denna typ av ledarskap kan ha för medarbetare, ur ledarnas perspektiv. Genom en kvalitativ studie har empiri samlats in via semistrukturerade intervjuer med ett urval av ledare inom den offentliga sektorn. Analysen av intervjuerna identifierade huvudteman och mönster i ledarnas uppfattningar om inkludering och inkluderande ledarskap samt de strategier och verktyg som används för att främja inkludering på arbetsplatsen. Dessutom har ledarnas uppfattningar om de konsekvenser som det inkluderande ledarskapet kan ha för medarbetarna undersökts. Resultaten visade ledarnas övertygelse om betydelsen av att skapa en miljö som främjar inkludering och som möjliggör delaktighet och engagemang hos medarbetarna. Inkluderande ledarskap kan leda till ökad produktivitet, innovation och trivsel på arbetsplatsen. Ledarna framhöll även vikten av att implementera konkreta strategier och verktyg för att stödja inkludering, såsom utbildning och medvetandehöjande åtgärder. Resultaten gav även insikt i hur inkluderande ledarskap uppfattas och praktiseras, samt vilka konsekvenser det kan ha för medarbetarna. Denna studie har bidragit till en fördjupad förståelse för inkluderande ledarskap ur ledarnas perspektiv inom offentlig verksamhet. Ledarnas uppfattningar om inkluderande ledarskap omfattar att skapa en tillitsbaserad arbetsmiljö, engagera medarbetare och anpassa sig till medarbetarnas individuella behov men även att begreppet inkluderande ledarskap inte används inom den offentliga sektorn. / This thesis aims to investigate how inclusive leadership is perceived by leaders in the public sector and what consequences this leadership can have for employees from the leaders' perspective. Through a qualitative study, empirical data was collected through semi-structured interviews with a selection of leaders in the public sector. The analysis of the interviews identified main themes and patterns in leaders' perceptions of inclusion and inclusive leadership, as well as the strategies and tools used to promote inclusion in the workplace. Additionally, leaders' perceptions of the consequences of inclusive leadership for employees were examined. The results showed the leaders' belief in the importance of creating an environment that promotes inclusion and enables employee participation and engagement. Inclusive leadership can lead to increased productivity, innovation, and well-being in the workplace. The leaders also emphasized the importance of implementing concrete strategies and tools to support inclusion, such as training and awareness-raising measures. The results also provided insights into how inclusive leadership is perceived and practiced, as well as its consequences for employees. This study has contributed to a deeper understanding of inclusive leadership from the perspective of leaders in the public sector. Leaders' perceptions of inclusive leadership include creating a trust-based work environment, engaging employees, and adapting to employees' individual needs, but it is also noted that the concept of inclusive leadership is not widely used in the public sector in Sweden. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, controllerfördjupning, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning, Kurskod: 2FE24E, VT16. Författare: Ebba Eriksson, Louise Johansen och Nikki Svensson Handledare: Natalia Semenova Titel: Faktorer som orsakar skillnader i investeringsprocesser - En komparativ flerfallsstudie i ett kommunägt bostadsbolag och en kommunal förvaltning Bakgrund och problem: Tidigare forskning har identifierat faktorer som påverkar investeringsprocesser i privata bolag. Huruvida dessa faktorer påverkar investeringsprocesser i två olika verksamheter diskuteras dock ej. Detta är av särskild vikt i kommuner då investeringar påverkar kommunens alla invånare. Kunskap om hur olika faktorer påverkar investeringsprocesser kan ge möjlighet att göra aktiva val i utformningen av denna process. Påverkan av en faktor kan konstateras om skillnader i denna faktor orsakar skillnader även i investeringsprocessen. I denna uppsats förklaras därför de faktorer som orsakar skillnader i investeringsprocessen mellan en hybridorganisation i form av ett kommunägt bostadsbolag respektive en offentlig verksamhet i form av en kommunal förvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer samt hur och varför dessa orsakar skillnader i investeringsprocessen mellan ett kommunägt bostadsbolag respektive en kommunal förvaltning. Metod: Metodvalet för studien är en komparativ flerfallsstudie med semi-strukturerade intervjuer i AB Ronnebyhus och den tekniska förvaltningen i Ronneby kommun. Slutsatser: I studien har tre faktorer identifierats som orsakar skillnader i investeringsprocessen mellan ett kommunägt bostadsbolag och en kommunal förvaltning. Dessa är ledning, mål och mått samt verksamhetsrelaterade egenskaper. / Authors: Ebba Eriksson, Louise Johansen och Nikki Svensson Supervisor: Natalia Semenova  Title: Factors which cause differences in investment processes - A comparative multiple case study in one municipal housing company and one municipal government unit Original title: Faktorer som orsakar skillnader i investeringsprocesser - En komparativ flerfallsstudie i ett kommunägt bostadsbolag och en kommunal förvaltning Background: Previous research has identified factors that affect the investment process in private companies. If these factors affect the investment process between two different organizations is not yet discussed. Effect of a factor can be stated if differences in this factor also cause differences in the investment process. This is of great importance in municipal governments because investments affect all municipal citizens. Knowledge of how different factors affect investment processes creates opportunities to make active choices in the designing of this process. Therefore, in the thesis has factors that cause differences between the investment process in a hybrid organization and a public organization been studied and explained. These are constituted by one municipal housing company and one municipal government unit. Method: The method of the thesis is a comparative multiple case study in AB Ronnebyhus and the technical unit in the municipal government of Ronneby.  Conclusions: In the thesis three factors which cause differences in the investment process between the municipal housing company and the municipal government unit has been identified. These factors are: management, goals and measurements and organization-related attributes.

Arbetet undersöker hur Sveriges kommuner valt att testa tillgänglighetsanpassningen av sina webbplatser och vilket förtroende de har för att webbplatsen är tillgänglighetsanpassad. Dessa två faktorer analyseras sedan i relation till varandra för att belysa om, och i så fall på vilket sätt, testpraktik påverkar förtroende. Resultatet ställs i kontrast mot den tidigare forskning som säger att manuell testning av tillgänglighetsanpassning är mer pålitlig än automatisk sådan, samt att testning överlag leder till högre förtroende. Undersökningen görs genom en enkätundersökning utskickad till alla Sveriges kommuner och kommer fram till att det, i samklang med tidigare forskning, går att se att närvaro av testning leder till högre förtroende, medan det i motsats till vad forskningen indikerar inte går att se att de som testar manuellt har ett generellt högre förtroende än de som testar automatiskt. Detta leder till slutsatsen om att datavetenskapen måste kommunicera ut sin kunskap om hur testning av tillgänglighetsanpassning kan utföras på bästa sätt, att kommunerna själva behöver få tillgång till mer kunskap om hur man testar effektivt och pålitligt med manuell testning, och pekar mot vidare forskning inom datavetenskap, filosofi och psykologi kring testning, förtroende och människans relation till maskinen.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat. Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning? Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem. Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg. Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har även resulterat i en analysmodell som varit ett stöd för den empiriska analysen. Empiri: Empiriskt material har insamlats genom kvalitativa intervjuer med chefer på olika nivåer i verksamheten. Analys: Empirin har analyserats med stöd av analysmodellen. Vi har analyserat chefer på olika nivåer om deras förhållningssätt till mål inom målstyrning. Slutsats: Vår slutsats är att förhållningssättet till målstyrning bland chefer i verksamhetens olika nivåer är positiv trots att det finns brister med målstyrningen. Den mest framträdande bristen är att mål kan vara svåra att mäta i kvantitativa termer. Detta har utvecklat en förmåga att kunna mäta mål på andra sätt än i kvantitetsmått. Inom målstyrningsarbetet i den här verksamheten är det även viktigt att förhålla sig till de värderingar och normer som finns eftersom målen grundar sig i dessa. / Background: Management by objectives is an often applied tool in the public sector where overall objectives occurs at the political level and is broken down into a hierarchy of objectives to be handled at each level. Management by objectives means that objectives are set for an operating part or whole to that stakeholder should work in the same direction. Management by objectives requires that objectives are controlled and therefore require objectives to be measurable so a comparison of planned and accomplished objectives becomes possible. The objectives can be of different importance and it should for clarity indicate whether they intend resources, achievements or results. Problem: How do the managers at various levels in the public sector relate to objectives in management by objectives? Purpose: The study intends to contribute to a deeper understanding and knowledge of the objectives in management by objectives where the delimitation is to discern why managers relate the way they do to the organization's objectives. Method: A qualitative case study of the social services in a municipal in Skaraborg. Theory: Literature and scientific articles about management by objectives and institutional theory have created our theoretical framework. This theoretical framework has also resulted in an analytical model that has been supporting the empirical analysis. Empiricism: Empirical material was collected through interviews with managers at different levels in the operation. Analysis: Empirical data have been analyzed with the aid of the analysis model. We have analyzed various levels of management about their approach to objectives in management by objectives. Conclusion: Our conclusion is that the approach to management by objectives for managers in all levels of operation, are positive although there are deficiencies with management by objectives. The most prominent deficiency is that objectives can be difficult to measure in quantitative terms. This has developed an ability to measure objectives in other ways than in quantity. In management by objectives in this operation, it is important to relate to the values and norms because the objectives are based on these.

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrån personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus är att utifrån upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka på medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen på resultatet och illustrerades i en överskådlig modell av forskningsområdet. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes på ett urval av nio respondenter. Utifrån en hermeneutisk analys visade resultatet ett positivt psykologiskt kontrakt överlag vid utvecklings- och utbildningsmöjligheter, förtroende, trygghet och flexibilitet, medan studien lämnar förbättringspotential vid arbetsbelastning, lön, friskvård och riktlinjer.

Bakgrund: Ett behov att finna strategier för att minska matsvinnets negativa miljöpåverkan har identifierats inom svensk offentlig sektor. De dagliga tallriksavskrapen inom kommunala skolkök kostar samhället miljonbelopp, dessutom uppstår ytterligare matslöseri vid tillagning. Vinster antas kunna göras genom ett förbättrat resursutnyttjande inom skolköken. Med anledning att styrningsverktyget lean tidigare tillämpats inom ett antal olika kontexter, dock med ett varierande resultat, är det av intresse att studera om lean är möjligt samt meningsfullt att implementera i kommunala skolkök i syfte att reducera matsvinn. Syfte: Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse av vilka faktorer som påverkar uppkomst av matsvinn i de kommunala skolköken och således utreda möjligheten till en effektivare resursanvändning genom tillämpning av styrningsverktyget lean. Metod: Studien vilar på ett hermeneutiskt perspektiv och har en abduktiv ansats. För datainsamling har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts på tre olika skolor inom olika kommuner. Nio semistrukturerade intervjuer har kompletterats med observationer samt dokumentstudier, i syfte att uppnå en helhetsförståelse för kontexten. Slutsats: Studien visar att styrningsverktyget lean har potential att reducera matsvinn. Det har dock framkommit att den strategiska nivån av lean inte är enkelt tillämpbar i skolkök. Faktorer som tidsbrist, diffust kundbegrepp samt lagar och regleringar har identifierats begränsa dess applicerbarhet. Avseende den operationella nivån av lean har potential att reducera matsvinn genom implementering av utvalda leanverktyg identifierats, trots bristande tillämplighet av den strategiska nivån. / Background: A need to find strategies to reduce the negative environmental impact from food waste has been identified within the Swedish public sector. The daily plate waste in municipal school kitchen cost society millions and additional food waste occur during cooking. Profits are expected to be made through improved resource utilization within school kitchens. Due to the fact that the management tool lean previously has been applied in a number of different contexts, though with various results, it is interesting to study whether lean is possible and meaningful to implement in municipal school kitchens in order to reduce food waste. Purpose: The study aims to contribute to the understanding of factors affecting the generation of food waste in municipal school kitchens and therefore investigate the possibility of a more efficient use of resources by implementation of the management tool lean. Research Method: The study rest on a hermeneutic perspective and have an abductive approach. For data collection, a qualitative multiple case study on three different schools in different municipalities has been conducted. Nine semi-structured interviews have been supplemented with observations and document studies, in order to achieve a holistic understanding for the context. Conclusion: The study concludes that lean as a management tool has potential to reduce food waste. However, it has been found that the strategic level of lean can not easily be implemented in school kitchens. Factors like time constraints, a diffuse customer definition and laws and regulations primarily limit the strategic levels applicability. Regarding lean on an operational level, potential to reduce food waste by implementation of selected lean tools has been identified, despite the lack of applicability of the strategic level.

The purpose of this study is to examine the digital competence a the part of the workforce who didn’t get any education in the subject, we have also examined how they have compensated for this lack of education. We have done this by using semi-structured interviews with five individuals working in the public sector who use IT-systems in their daily work but who aren’t IT-specialists. Through the study we found that all of the people we interviewed were digitally competent and throughout their careers they have relied heavily on their social network at the workplace to gain and develop their digital competence. / Syftet med denna studie är att undersöka den digitala kompetensen hos den del av arbetskraften som inte fick någon utbildning i ämnet, vi har också granskat hur de har kompenserat för denna brist på utbildning. Vi har gjort detta genom att använda semistrukturerade intervjuer av fem personer som arbetar inom den offentliga verksamhet, vilka använder IT-system i sitt dagliga arbete men som inte är IT-specialister. Genom studien hittade vi att alla  intervjupersonerna var digitalt kompetenta och genom sin karriär så litade de mycket på sitt sociala nätverk för att skapa och utveckla sin digitala kompetens.

Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.

Bakgrund: Kommuner har tidigare varit i en förvaltningsfas där de fokuserat på att förvalta samhället och de byggnader som finns. I och med att kommuner har ökat sina investeringar markant de senaste åren indikerar det på att kommuner befinner sig i en ny fas, vilket är samhällsbyggnadsfasen. I den nya fasen handlar kommunernas verksamhet om att förbättra samhället med nya investeringar samt rusta upp de befintliga byggnaderna för att öka kvalitén för medborgarna. De flesta byggnationerna sker i projektform där flera olika förvaltningar och nämnder i kommunen är involverade. Förvaltningar och nämnder har ofta olika intressen och motivationer vilket gör att gränser behöver dras för att precisera projektets innebörd. Med ökade investeringar ökar också risken hos kommunen och gränsproblematiken är en viktig faktor för att lyckas med projektet. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse kring kommunala samhällsbyggnadsprojekt gällande de strukturella och konceptuella gränserna. Vidare syftar studien mer specifikt att bidra med förståelse för nämnda gränser vid etableringsfasen av ett kommunalt samverkansprojekt. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie av ett kommunalt samhällsbyggnadsprojekt. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudie och observation. Den har en övergripande abduktiv forskningsansats och utgår således från teori och empiri. Slutsats: Studien visar att kommunen använder sig av direktiv och riktlinjer i projekt som skapar gränser för projektgruppen. De upplevs porösa och oklara då projektgruppen inte vet vad som förväntas av dem. Därmed behövs det en tydlig ansvarsfördelning inom projektorganisationen eftersom kommunen är ovana att arbeta i stora investeringsprojekt. / Background: For a long time, municipalities have been in an administration phase where the focus have been to administrate the community and existing buildings. Since municipalities in recent years have increased their investments it indicates that municipalities are in a new phase, which is the phase of social structure. The municipality’s work in the new phase is to improve the community with new investments and improve the existing buildings in order to increase quality for the citizens. The municipality’s work is done in projects where several departments are involved. The departments have often different interests and motivations which means that boundaries are required to define the meaning of the project. Increased investment results in higher risk for the municipality and therefore boundaries are an important factor for the project to succeed. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of boundaries in a municipally social structure projects. Furthermore, the aim is to increase the understanding of boundaries in the establishment phase of a collaboration project. Methodology: This is a qualitative case study of a municipal social structure project. The study is based on semi structured interviews, document studies and an observation. The thesis has an abductive approach. Conclusion: The thesis shows that municipally use directions and guidelines, which creates boundaries for the project organization. However, the boundaries are vague and the project organization do not know what is expected of them. Therefore, it is important with a distinct responsibility distribution within the project organization because of municipality's unfamiliarity to work in large investment projects.