This work is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The purpose of the work is to investigate the needs and functions that a larger food store’s foyer boutique has to fill, with increasing digitalization and the changing habits of shoppers using more online services instead of shopping in physical stores. Digitalization means that people do not have to shop at a physical location, with a result in people no longer meeting face-to-face in the same manner as before. The work also examines how the store’s foyer area spatially can make visible and communicate a solution to meet these needs and functions. Questionnaires have been developed to find out what needs and functions a food store’s foyer boutique needs to fill. A focus group has been carried out with participants who are knowledgeable in the area of shop fittings. Also, a site analysis of ICA Maxi Eurostop in Örebro has been carried out in order to be able to communicate and make visible a solution to the needs and functions to be found in a grocery store's foyer boutique.  Based on theory and empirical evidence, a design proposal has been developed that shows how larger food stores' foyer boutiques can be used as meeting places. Instead of only placing a bench, this work has produced a modular booth with several types of seating possibilities. The module booth also has electrical outlets to be able to charge digital devices and has ceilings and fabric-covered walls to reduce the transition of sound, thus forming a kind of sound-damping room within the room. By placing out different types of seating opportunities, more people can stop and meet, which can facilitate social interactions between people (Gehl 2011).  Keywords: Digitization, shop fittings, meeting place, spatial design, public spaces. / Det här arbetetär ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning.Syftet med arbetet är att undersökavilka behov och funktioner som en större matbutiks förbutik har anledningatt fylla,i och med den ökade digitaliseringen och de förändrade handelsvanorna med att handla onlineistället för i fysiska butiker, där resultatet att människor som är olik varandra inte möts på samma sätt som tidigare. Arbetet undersöker även hur förbutiksområdet rumsligt kan kommunicera och synliggöra en lösning för att mötadessabehov och funktioner. Frågeenkäter har tagits fram för att ta reda på vilka behov och funktioner som en matbutiks förbutik behöver fylla. En fokusgrupp har utförts med kunniga inom butiksinredningoch en platsanalys av ICA Maxi Eurostop i Örebro har utförts för att kunna kommunicera och synliggöra en lösning på de behov och funktioner som kan finnas i en matbutiks förbutik. Utifrån teori och empiri har ett designförslag tagits fram som visar hur större matbutikers förbutiksområden kan användas som mötesplatser. Istället för att endast placera ut en bänk på ytan så har det i detta arbete tagits fram ett modulbås med flera typer av sittmöjligheter. Modulbåsen har äveneluttag för att kunna ladda digitala enheter, och har tak och tygbeklädda väggar för att minska övergången av ljud, vilket därmed bildar ett slags ljuddämpande rum i rummet. Genom att placera ut flertyper avsittmöjligheter kan fler människor stanna upp ochmötas, vilket kan underlätta för sociala interaktioner olika människor emellan(Gehl 2011).

<p>Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.</p><p>Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.</p><p>Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet. Den vanligaste strategin är att fysiskt förflytta sig från platsen oavsett vem som stör vem. En ”internaliserad vuxenblick” och hot om våld, påverkar även barnens rörelsefrihet. En intressant aspekt som helt förbisetts i vuxenorienterade samhällsdebatter med utgångsläget att barn stör vuxna, visar utifrån empirin hur vuxna således även stör barn i det offentliga rummet.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet. Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad. Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet. Den vanligaste strategin är att fysiskt förflytta sig från platsen oavsett vem som stör vem. En ”internaliserad vuxenblick” och hot om våld, påverkar även barnens rörelsefrihet. En intressant aspekt som helt förbisetts i vuxenorienterade samhällsdebatter med utgångsläget att barn stör vuxna, visar utifrån empirin hur vuxna således även stör barn i det offentliga rummet.

Syftet med denna uppsats är att studera rätten till det offentliga rummet och hur denna rätt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus läggs huvudsakligen på denkonflikt som uppstått mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar använder parken på ett felaktigt sätt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt får i form avbegränsningar i rätten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del består av tjugo enkäter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrädesvis med hjälp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv då fokus läggs på enskilda personers upplevelser och åsikter om parken. I teoridelen diskuteras framför allt litteratur som behandlar begrepp som rum och plats samt medborgarnas tillgång till gator, torg och parker. Genom teorin skapas en koppling mellan Skinnarviksberget och den övergripande debatten gällande rätten till det offentliga rummet. En viktig slutsats i den avslutande diskussionen är att alla som använder parken tillsammans avgör dess offentlighet.

På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona. Med hjälp av observationer av rörelsemönstren på dessa platser gjordes sedan en analys av hur platsernas utformning påverkar människors val av rörelseriktning. Analysen utgick ifrån de sex kvaliteterna: hinder, barriärer, gena vägar, starka och tydliga målpunkter, utformning och markbeläggning samt trafiksäkerhet. De tre platserna bedömdes efter hur bra de var anpassade till varje kvalitet. Platserna fick något varierade värden på de sex kvaliteterna men sammantaget låg platserna relativt jämt i betygsskalan. Den kvalitativa innehållsanalysen mynnar ut i en kunskapsöversikt som arbetet bygger på. Olika faktorer som kan påverka de färdval människor väljer över en plats beskrivs och förklaras. Det kan handla om fenomenologi där rummet kan uppfattas genom kroppens rörelse, hur stråk uppkommer, hur målpunkter påverkar rörelseriktningen, hur gen och gångvänlig platsen är. De slutsatser som går att dra med utgångspunkt ifrån detta arbete är att de rörelsemönster som bildas och de stråk som kan uppkomma på en plats är komplext. Det finns inte en tydlig faktor som går att peka på, som har inverkan på att rörelser sker som de gör. Men för att nämna några faktorer handlar det om att platsen har tydliga målpunkter och tydlig utformning så att genheten blir så hög som möjligt. Arbetet knyts ihop av att ge några förslag till förbättringar som går att förändra genom fysisk planering på de tre studerade platserna. Förslagen ges genom en punktlista där mycket handlar om att sortera bort det som gör platsen mindre tillgänglig, göra plats för raka gena vägar för de gående och skapa tydliga stråk.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad. Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen. Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen. Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi. De teoretiker som använts som utgångspunkt i analyserna är Jane Jacobs, Jan Gehl och Lewis Mumford. Resultatet av studien visar att Nya Slussen har stora möjligheter till att främja den sociala interaktionen på vissa platser, men brister i andra.  Exempelvis har planering av den nya Katarinaparken till stor del beaktat människan och de sociala funktionerna som primär. På det nya Vattentorget kan vi däremot se det motsatta, att den fysiska utformningen tenderar att vara dominerande.

Arbetets utgångspunkt är att undersöka hur den fysiska miljön påverkar människan och hur trygghet och socioekonomiska förhållanden kan påverka upplevelsen av plats och rum. I arbetet studeras begreppet rum och hur det kan tolkas inom fysisk planering och vilka verktyg som kan användas för studier av människor och deras relation till rummet. Utöver detta undersöks även hur ägoförhållandet privat och offentligt inte alltid upplevs som sådana och hur det kan påverka människors vardag. De offentliga rummen är en viktig del av vår vardag och för att människor ska vilja vistas i dem krävs det att de är lättillgängliga, trygga och välplanerade. Rummens möblering, utformning och användning är viktiga för hur människan väljer att uppfatta rummet. Arbetets kunskaper konkretiseras sedan i ett gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona i arbetets resultatdel.

Detta är en studie som är tänkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det görs genom att betrakta parkbänken som metonymisk utgångspunkt för att i de små processerna kunna se de stora. Parkbänkar är fysiska och symboliska markörer, både av stadens offentliga miljöer och vem/vilka som har rätten till staden. Studien är gjord utifrån en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Göteborg utifrån en kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av olika gestaltningar av hur den nya gatan kan komma att se ut, kommunala dokument och policys och en intervju med den ansvariga planeraren. Vidare bygger studien på en paneldebatt med deltagare från kommun, fastighetsägare, en journalist samt arkitekten bakom gestaltningarna. Analysen av empirin tyder på att kommersiella intressen kommer att färga den framtida Avenyn avsevärt. En tydlig konsekvens är parkbänkens öde. Kommunen visar inget intresse att följa sin egen policy kring antalet parkbänkar med hänvisning till kostnader och att det finns för lite plats i de centrala delarna av staden. Det finns en risk att det offentliga rummet blir en plats endast för vissa, en plats där det kommer att kosta att få vistas och blir otillgängligt för dem som inte har råd med en latté för att få rätten att sätta sig ner och vila. Ett slags skiktat offentligt rum där tillgången är villkorat utifrån vad och om man kan konsumera eller ej. Parkbänkens vara eller icke vara blir en symbol för vilket typ av samhälle vi vill ha. Ett offentligt rum med många bänkar signalerar öppenhet och integration medan en brist pekar på raka motsatsen.

Med utgångspunkt från Karlstads kommuns stadskärna vill jag genom denna studie ta reda på vad som händer med det offentliga rummet när privata aktörer gör anspråk på platsen och om detta påverkar det demokratiska värdet. Empirisk data är inhämtad från stadsplaneringens kommunala styrdokument och praktiker eftersom det ligger till grund för hur staden planeras. Det teoretiska ramverket belyser hur förändring av stadskärnan påverkar det offentliga rummet, bland annat genom ett privat-offentligt samarbete i en nyliberal kontext. Varför detta är av vikt i denna studie är för att den offentliga sektorn visar i enlighet med den nyliberala ansatsen på en form av entreprenörsanda när det kommer till planeringen av staden. I den urbanpolitiska vardagen har det offentliga rummets demokratiska funktion trängts undan till förmån för andra funktioner på platsen, exempelvis uteserveringar på stadens trottoarer. Tidigare forskning visar på att det handlar i mångt och mycket om ökad konkurrens mellan städer som ständigt strävar efter tillväxt. Det handlar om att förstärka de kvaliteter som staden har och nya eller fler funktioner som lockar människor att flytta till staden. Dessa funktioner handlar bland annat om ökad konsumtion då staden har blivit en arena för konsumtion där det hela tiden skapas nya arenor för att konsumera. Genom detta undergrävs de offentliga platserna av privata aktörer eftersom de offentliga rummen inte inbringar något kapital. De privat-offentliga samarbetena som förekommer när en kommun har ett marknadsinriktat förhållningssätt kritiserats eftersom detta sker till fördel för det privata intresset och då på bekostnad av den demokratiska planeringsprocessen. Analysen av studiens empiri och teoretiska ramverk visar på det som då sker är att det offentliga rummets demokratiska värde kan påverkas. När de offentliga rummen privatiseras så ändras dess karaktär från en allmän plats, för vilket alla har tillträde, till att bli en del av den privata sektorn. På en sådan plats finns andra förhållningsregler vilket gör att alla inte upplever att de har tillträde till platsen. Detta påverkar den demokratiska faktorn då offentliga rum är ett ställe att mötas, träffas och inte minst ger utlopp för demokratiska rättigheter som att demonstrera, manifestera och protestera. Där demonstranternas aktioner och deras fysiska närvaro förkroppsligar de mest bokstavliga sätt innebörden av det offentliga rummet i den rättvisa staden men på privata arenor inskränker på denna rättighet. Men analysen visar även på att en stad måste växa för att inte stagnera och att ökad konsumtion leder till att fler människor lockas till att vistas i och omkring stadens centrum. Och vad vore ett folktomt torg när demonstranter med sina plakat vill föra fram viktiga politiska budskap?

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka kvinnors upplevda otrygghet i Malmös offentliga miljöer utifrån ett feministiskt och tidsgeografiskt perspektiv. Med utgångspunkt i kvinnornas upplevelser av otrygghet är syftet också att studera hur Malmö Stad planerar för att förebygga kvinnors otrygghet. Undersökningen har utförts med hjälp av tidsdagböcker som är ett verktyg inom det tidsgeografiska synsättet. Studien har också genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tidsdagböckerna användes för att visualisera kvinnors upplevda otrygghet i vardagen, där sedan intervjuer kopplade till tidsdagböckerna utfördes för en djupare diskussion av kvinnornas upplevda otrygghet i Malmö. Intervjuer med tjänstemän på Malmö Stad genomfördes för en fördjupning av trygghets- och jämställdhetsarbetet. Materialet från intervjupersonerna består av kvinnornas otrygghetskänsla i relation till staden, vad otryggheten grundar sig på, samt hur Malmö Stad arbetar för en ökad trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnor främst upplever otrygghet i Malmö beroende på vilken tid det är på dygnet. Kvinnornas otrygghet i staden är ett resultat av den könsmaktsordning som råder i Malmös offentliga rum. Resultatet från intervjupersonerna med Malmö Stad visar att det finns brister i trygghets- och jämställdhetsarbetet, som i sin tur försvårar kvinnors upplevelser av trygghet. Slutsatsen visar att det är av stor vikt att arbeta med ett införlivat genus- och jämställdhetsperspektiv i planeringen, för att öka kvinnors trygghet i staden.