Uppsatsen har syftat till att i en fallstudie undersöka den pågående byggnationen av Varbergstunneln och människors upplevelser av dess byggarbetsplats påverkan på angränsande stadsrum. Projektet inleddes i december 2019 och förväntas vara helt färdigställt år 2025. Varbergstunnelns omfattning och centrala läge innebär att många kommer att påverkas under byggtiden. I uppsatsens bakgrund problematiseras kring hur stadsutvecklingsprojekt likt Varbergstunneln blivit allt vanligare i den svenska planeringsverksamheten, samtidigt som arkitekter och planerare är fixerade med att åstadkomma en permanent urban form så att processen och dess påverkan på stadens och dess användare försummas. Vidare har syftet i uppsatsen varit att i ett designarbete undersöka och pröva ett förslag på utformning av dessa stadsrum under byggtiden med utgångspunkt i användarnas erfarenheter. Uppsatsen syftar till att bidra med förståelse kring hur det tillfälliga mellanrum som byggskedet utgör i en stadsutvecklingsprocess kan förstås genom att med nya perspektiv utmana tidigare synsätt på förändring i staden. Genom att introducera begreppsparet process och händelse har ett teoretiskt ramverk för hur förändring i stadsutveckling och upplevelsen av denna hos de som vistas i dess rum kan förstås. Med hjälp av Lynch (1972) har ett ramverk för hur tid och rum kan förstås som beroende av varandra, samt argument redovisas för hur staden och dess form går att förstå som något ständigt pågående och inte en statisk form. Genom att se på planeringen och stadsutvecklingen som en ständigt pågående process föreslås ett mer reaktivt förhållningssätt. Med hjälp av Masseys (2005) begrepp throwntogetherness har grund etablerats för hur stadsutvecklingsprojektet i Varberg och dess inverkan på angränsande stadsrum kan förstås som en oreda av händelser. Begreppet bidrar med ett perspektiv på hur händelser av olika slag påverkar människors upplevelser av den byggda miljön och har använts vid analys- samt designarbete. Genom semistrukturerade intervjuer med pendlare och inventering samt analys av de aktuella stadsrummen har ett brett empiriskt underlag skapats. Empirin bygger i huvudsak på användarnas upplevelser och erfarenheter vilket sedan har tolkats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och användarcentrerad designmetodik baserat på verktyget personas. I intervjumaterialet urskildes fem teman; beteende, delaktighet, känslor, miljö och mål som centrala för upplevelsen av byggarbetsplatsens påverkan. Ur intervjumaterialet och de identifierade temana skapades fiktiva karaktärer (personas) som representerade snarlika åsikter och upplevelser. Genom analys av empirin utvecklades ett designkoncept med en tillhörande matris. Designkonceptet tar sin utgångspunkt dels i byggarbetsplatsens artefakter som agerar som symboler för förändring, dels i de värden som återfinns i personas upplevelser och erfarenheter. Designkoncept har sedan situerats i fallstudiens undersökningsenhet, en sträcka längs Västra Vallgatan i Varberg. Designförslaget har syftat till att utmana gränsen mellan byggarbetsplats och offentligt stadsrum samt pröva en lösning för att lindra de negativa upplevelser som skildrats.

En stadskärnas närhet till naturliga vattenmassor tillför staden särskilt utmärkande egenskaper. Vattenkontakten utgör en direkt övergång från byggd miljö till naturlandskap mitt i staden. Däremot har hamnområden, vägar och parkeringar fått övertag på vattenfronten i många svenska kuststäder - vilket innebär att städerna går miste om offentliga stadsmiljöer med höga skönhetsvärden. Dessa områden är därmed särskilt intressanta för stadsutveckling som främjar människors användning. I det här arbetet undersöks hur den fysiska miljön intill en vattenfront kan utformas för att främja människors användning av det offentliga rummet. Genom en fallstudie av Trossö vattenfront i Karlskrona samt användning av metoderna platsanalys och kvalitativ textanalys, tas strategier fram för arbetets gestaltningsförslag. I arbetet presenteras sex olika gestaltningsförslag för ökad användning av offentliga rum intill Trossö vattenfront. Av studiens resultat framgår att det i huvudsak finns fyra huvudmål som behöver uppfyllas för att främja användningen av offentliga rum intill en vattenfront: det behövs en blandning av funktioner och aktiviteter, mötesplatser som passar alla, tillvaratagande av vattenkontakten samt god fotgängarvänlighet.

Coronapandemins konsekvenser har varit omfattande, en stor omställning blev distansarbetet. När en stor mängd människor plötsligt blev stationerade i sina hem blev konsekvenserna bland annat ökat ensamhet och att fler såg över sin boendesituation. Samtidigt visar flera oberoende undersökningar att en majoritet vill fortsätta att helt eller delvis arbeta hemifrån även efter pandemin. När allt fler inte behöver lämna sina bostäder för att utföra sitt arbete ökar efterfrågan på kvalitativa offentliga rum. Syftet med arbetet är att undersöka hur Chapmansplan i Karlskrona kan gestaltas till ett offentligt rum som möjliggör för möten och kontorsarbete utomhus. På så vis skulle kontorsarbetare med olika boendesituation kunna utföra sitt arbete under rättvisare och hälsosammare förutsättningar. Det teoretiska ramverket för studien är social hållbarhet ur ett rättvist och jämlikt perspektiv.  Utifrån det teoretiska ramverket tillsammans med Gehls gestaltningsprinciper om hur kvalitativa offentliga rum kan gestaltas för människan, utformas ett planförslag. Några viktiga kriterier för att uppnå ett kvalitativt offentligt rum är enligt Gehl trygghet, skydd och trivsel. Det här realiseras i planförslaget exempelvis genom platser att gå, stå och sitta på. För att en plats även ska bli rättvis och socialt hållbar är det viktigt att platsen är tillgänglig och erbjuder flera olika funktioner. Av den anledningen utformades Chapmansplan genom mångfacetterad gestaltning. Planförslaget innehåller bland annat platser för kontorsarbete utomhus, lokaler, utegym, takterrass samt mångfunktionella ytor.

Democracy in Urban Planning, by Christel Lundberg Much activist art take place outdoors, in public spaces, in street activities, etc. Of this reason we´re as activist artists often connected to the subject of planning processes and finds ourselves putting our noses deep down in comprehension plans etc. And since many activist art activities are reactions against exploition plans we´ll soon finds out the irritating fact tha urban planning isn´t a democratic process, despite it´s a process inside a democratic system. Especially this is the case in central planning, which ought to be translatable to ”the planning of central parts of cities, regions and nations”. But instead it´s a definition which means ”centralized planning”. It´s scary to realize that citizens have nothing to say, only used as cosmetic, when there´s need to pretend democracy.There´s a complex relationship between urban or regional planning and participatory democracy which demands research, but this is too often neglected in the every day urban planning processes.But how do we then, as artists apply critical analysis of democracy in our activist projects?As artists ”Public Globality Gardens” made an ”image” of this power-relation when creating an art-installation of a full-scale allotment garden at a central square in Malmö, Sweden. This research of democracy in real life, made four questions especially significant. ”How to rule the vision in relation to the people living in the area?”, ”How to take care of citizens knowledge of an area?” , ”Who´s the speaker of the citizens?” and at last ”Who has the code of entry and who hasn´t and how are we going to deal with that?”.How to rule the vision? Often we think about this relation as something we have to choose between, and the choice has serious implications. It is a strongly hierarchical view, where citizens may get the position in planning in the districts and allowed to participate in less important decisions.How to take care of citizens knowledge? Citizens are not stupid and ignorant but they are often treated as though. The issue is that there ”is no time and no money” to deal with deep knowledge of the citizens. It is not a question about more potted flowers, but an investigation which is in need of professionals with different methods of how to deal with people in this kind of process. How to make people telling what they are not expected to say. It is often better to provide for a situation which is not expected.When the artist group ”Public Globality Gardens” constructed an allotment garden at a central square in Malmö, it was not for the reason that the garden was the aestetical solution for this area, in the contrary, it was to stipulate that this area do have a problem and this art-installation was a position, a not expected one, for the citizens living i the neighbourhood, to fill with whatever they wanted to. ”The allotment garden at S:t Knuts square” was located in Malmö, during the cultivation period May-December in 2003. Since there isn´t much profit in market trade nowadays the square is not used as a market place any more and actually not used in any manner at all. It is a dead urban stone desert. Around the square lives many people, looking down on this empty square suffering from something to happen there. The closest neighbor is the two-laned through route. In this surroundings the allotment garden was built upon the paved market-place with a range of 120 square meters and a height of 1,5 meter. As a ecological remark recycled materials were used for the installation, and the garden rested on 300 loading pallets of different sizes. The installation of this garden really filled a ”black hole” in this district. The artists cultivated together with those living around. A senior and former boxer pre-cultivated leek and harvested potatoes named ”Birgitta”, a danish sort, which we got from the Nordic Gene Bank (a research centre which is preserving old local seeds) and a five year old boy who planted tomatoes and squash in the garden and helped us watering the garden.When developing a sustainable city-planning process it´s important to get a feeling for the area. This ”feeling” is not delivered or provided for you instantly, it takes time. One implication of participatory democracy is the need of more cooperators in this process. ”The Allotment Garden at S:t Knuts Square” was a cooperative project with different professions working together with NGOs and those living around in the districts.”The Allotment Garden at S:t Knuts Square” was a reminder that we need public spaces which are not commercial and invites all citizens. If we do not use them they will become storing places for the public administrations or worse, parking lots. This central allotment was used day and night the hot season of 2003. It was used for small concerts, social meetings, as a resting-place, for political meetings, for sports, sun bathing, lectures, cultivating, people harvested and planted, watered and cared about it. In the nights it was used by young people as a place to meet and talk in a more ”private atmosphere” than public spaces use to be.Does a collective urban garden work? Since the allotment was located at a central public space, the usually private characteristics of gardens had to work together with the fact that everybody were invited to this garden and could do whatever they wanted to do. A common question we had to answer was: Don´t everybody want to vandalize this garden? On the contrary, it was hard to teach people that they were allowed to use the allotment and to harvest herbs, vegetables and rhubarb. Urban life will step by step be improved if we consider urban spaces ”in between” as possibilities for environmental improvement. Who´s the speaker of the citizens?Well, it´s not traditionally the politicians and often not those who carry out the visions, e.g. planners, architects. The problem is often that the visions are missing and the belief in pragmatic rules the planning situation. And for that reason the planners, architects are themselves fighting for their situation. There are visions in the society, but they need more space. Public Globality Gardens has become a voice in Malmö. They are living in the area och participate themselves in the discussion with e.g., local organizations, multi-cultural citizens, individual actors. And it is a voice with visions. It is a habit not to listen to citizens because often they´re not a collective voice, but different people with private interests. This attitude,unfortunately, cause often no problem. But since artist groups are working with the aim to make a collective voice of citizens perspective and give the individual interests a larger perspective, it make demands on the politicians to listen. Who has the code of entry and who hasn´t and how are we going to deal with that?Since there are demands that citizens must get more participatory power in the planning processes the outcome has become a misunderstanding of democracy. It´s not only dangerous when small organizations or agents act on their un-democratic own egoistic interest and not for a good thing for the collective. These forces are the same which is in the frontiers blocking visions. It is not those only who have the correct code and language which we have to listen to, it is as many as possible. And this listening has little to do with democracy processes. It´s more like an understanding of a situation and a platform for the visionary agents in the planning processes to take care of. Un-expected spaces and contexts and with different medias gives a possibility to create new understandings which might be an invitation for former excluded groups to take part in the democratic planning processes. The society and region cannot be sustainable if some groups don´t want to join or feel excluded. We have to understand why they are not interested or why they feel excluded and we have to try to solve these problems. Everybody don´t have to participate, but it´s important that representants from different groups participate. If we only have seniors and middle-aged white citizens in the group we receive a senior-middleaged white answer.Cultivation is a good-working and concrete platform for political discussions, because it is a ambiguous act on nature. It is both anthropocentric and ecocentric; it is both means to control nature as it is a possibility for us to understand and be a part of nature. And politically, when we become landowners, is this in itself a transition from altruism to egoism; or when does the property of landowning become ethical and environmental troublesome. Well, we are not asking people to draw final conclusions of the market economies influence on society, but it is a demand for citizens, not only in Malmö, but all over the world, to react and act upon the increasing domination of financial capital that reaches all countries through globalization. ”The Allotment Garden at S:t Knuts square” was a non-violent contribution to this discussion. It is better to ask: ”What are the problems?” instead of: ”We know you have this or that problem, we have this solution, what do you think, and you have three weeks to make your opinion about this pre-fabricated solution?” The first positions creates political aware citizens, the latter creates non-political citizens. Since it is not only a local question if a green area in Malmö or Copenhagen is exploited or not, but in every sense has regional and global effects and implications. Globally it affects citizens in other areas because of the concrete situation that we´ll have less oxygen supply with the decrease of green areas, and in spite of that the loss of one individual green area doesn´t have huge affect on citizens, what is our reaction if we are summing-up all of the exploited green areas? Maybe we will panic. The global implication of the closing-down of one individual area in Malmö will be that if nobody have a larger view and reacts and acts on this the commercial interests will rule the planning situation and we as citizens become the audience of this tragedy. As artist working in this concrete milieu we are trying to provide a larger view of different local wishes or demands.

Denna uppsats syftar till att utmana den vedertagna föreställningen om vad ett offentligt rum innebär och ska innehålla enligt manlig tradition, samt till att skapa förståelse för hur föreställningar om kön påverkar kvinnors liv i staden. Uppsatsen undersöker hur kvinnors erfarenheter kan uttryckas i det offentliga rummet samt vilken potential feministisk- och genusmedveten planering kan ha för att stärka kvinnors känsla av ägandeskap i staden. Här används feministiskt- och genusvetenskaplig teori för att diskutera könsförtryck kopplat till den byggda miljön samt som ett analysverktyg för att studera skillnader i kvinnor och mäns villkor att tillträda och befinna sig i det offentliga rummet. Studien undersöker en aktivitetsyta i Lund som syftar till att vara jämställd och välkomnande för alla människor. Studieobjektet används för att diskutera gestaltningens effekter och potential som verktyg för att förbättra kvinnors upplevelser i staden. Studien visar på att stora delar av den fysiska miljön idag är planerad utifrån manliga kriterier och normer, samt att dessa än idag påverkar kvinnors stadsliv. För att minska konsekvenserna av en traditionell patriarkal planering har disciplinen antagit en strategi vilken utgår från könsneutrala kriterier. Detta, menar vi, har misslyckats med att synliggöra kvinnor och icke- cispersoner samt negligerat många av de erfarenheter som dessa grupper delar. Att se på stadsplanering utifrån ett feministiskt perspektiv menar vi möjliggör för att omformulera befintliga planeringsfrågor samt omvärdera för givet tagna stadsideal. Uppsatsens teoretiska ramverk visar att det finns bakomliggande samhällsstrukturer vilka påverkar såväl den fysiska miljön som den sociala och att kvinnor därmed förhåller sig annorlunda till staden än män. Några av de slutsatser uppsatsen presenterar är att könsneutral planering alltid kommer gagna män, såvida vi inte lever i ett postpatriarkalt samhälle, samt att vi måste hitta nya former för det offentliga rummet om vi strävar efter en jämställd byggd miljö. Vidare att kvinnor bär på kunskap och erfarenheter som är relativt outforskade inom planeringsdisciplinen och att dessa har potential till att omdana flera av de planeringsnormer som råder idag. / This thesis aims to challenge the accepted notion of what a public space means and should contain according to male tradition, as well as to create an understanding of how gender perceptions affect women’s opportunities in the city. The paper examines how women’s experiences can be expressed in public spaces and what potential feminist- and gender conscious planning have to strengthen women’s sense of ownership in the city. Here, feminist and gender theory is used to discuss the built environments role in gender oppression as well as an analytical tool for studying differences in women’s and men’s conditions of access and being in public spaces. The thesis examines an area of activity in Lund, Sweden, which aims to be gender equal and welcoming to all citizens. The object of study is used to discuss how design can affect and be used as a tool to improve women’s experiences in the city. We have found that large parts of the physical environment are planned based on male criteria and norms, and that these affect women’s urban life to this day. In order to reduce the consequences of traditional patriarchal planning, the discipline has adopted a strategy based on gender-neutral criteria. This, we believe, has failed to make women and non-cis people visible in planning. Therefore, many of the experiences that these groups share has been neglected. Looking at urban planning from a feminist perspective, we believe, enables to reformulate existing planning issues and re-evaluate the given urban ideals. The theoretical framework of the thesis shows that there are underlying social structures that affect both the physical environment as well as the social, and that women thus experience the city differently than men. Some of the conclusions this paper presents are that gender-neutral planning will always benefit men, unless we live in a post-patriarchal society, and that we must find new forms for public space if we strive for a gender equal built environment. Furthermore, women carry knowledge and experiences that are relatively unexplored in the planning discipline, and that these have the potential to change many of the planning standards that prevail today.

Denna uppsats ämnar behandla exkluderande design i det offentliga rummet med fokus på Stockholmcentralstation. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur exkluderande design kan ta sig uttryck i detoffentliga rummet med huvudfokus på Stockholm centralstation samt hur exkluderande design kan tänkaspåverka diverse utsatta grupper. Detta arbete är ett kvalitativt arbete som baseras på dels diverse dokument ochplaner från Stockholm stad men även på observationer som genomförts på Stockholm central vid tre olikatillfällen. Resultatet blev att det fanns inslag av samt exempel på exkluderande design på stationen där ett av defrämsta exemplen var exkluderande bänkar samt även bristen på dessa. Utsatta grupper kan påverkas avexkluderande design på olika sätt men det är av stor vikt att sätta exkluderande design i ett större perspektiv ochdiskutera vikten av vad som menas med just exkluderande samt vilka som kan tänkas påverkas av detta. Detskulle behövas mer och vidare forskning kring ämnet för att kunna analysera och diskutera detta ytterligare.

Headphones are a common feature of public space. They allow users to determine what noise they hear and are visible to others. This paper aims to explore how headphones affect spatial perception through personal choice and social context. Using participatory observations and interviews, headphones were analyzed as part of the personal spatial experience instead of a separate entity through a phenomenological perspective. The main findings include how particular audio is associated with space, rendering it one of leisure or one of productivity by changing the occupied space’s character. The personal sonic choice transforms the space without moving locations. Headphones constitute an extension of personal space as the noise they create is only meant for their user. Wearing them creates a safe space for the listener where they are left alone by others but accompanied by their own audio. As they are deemed an entertainment device, headphones become an acceptable way of disassociating from others. A norm of wearing them is found in various spaces, conversely producing social vulnerability when they are not used here. Headphones are employed as a means to mitigate effects of a social context that users do not wish to participate in at certain times.

Det här arbetet uppmärksammar hur konst kan implementeras i den fysiska planeringen av offentliga rum. Under den gångna pandemin förändrades människors levnadsmönster och sociala aktiviteter hänvisades många gånger till offentliga rum utomhus. På grund av restriktionerna fck de offentliga rummen större betydelse än tidigare och ökad utomhusvistelse ställde högre krav på gestaltningen. Frågan om vad en god gestaltning innefattas av kan riktas mot många olika ämnesområden, i det här fallet blev avsaknaden av konst i gestaltningen av offentliga rum mest aktuell. Syftet med arbetet är att ta fram två olika planförslag för Kungsplan i Karlskrona. Dessa förslag gestaltas för att kunna bidra till fler möten och upplevelser kring konst. Därtill syftar arbetet till att undersöka hur aktiviteten i ett offentligt rum kan ökas med hjälp av konst. Arbetets teoretiska ramverk utgår ifrån begreppen hållbar utveckling som mynnar ut i social hållbarhet och rumslig rättvisa. I arbetets framtagna kunskapsöversikt har ett antal faktorer identiferats kring vilka tematiska inslag som kan bidra till en inkludering av en bredare målgrupp. I arbetet har en fallstudie använts som forskningsdesign samt metoderna platsanalys och de av Gehl och Svarre framtagna metoderna Mapping och Tracing tillämpats. Genom de två planförslagen illustreras två olika exempel på tematiska inslag, där syftet är att undersöka vad en konstnärlig gestaltning av ett offentligt rum kan innebära. De tematiska inslagen rör konst med koppling till människans sinnen samt lärande, delaktighet och medskapande i konst. Slutsatsen av detta arbete är att konst kan bidra till en ökad aktivering av offentliga rum, samt att olika typer av konst och tematiska inriktningar aktiverar ett rum på olika sätt. Utplacering av konst i det offentliga rummet kan både ge fler människor möjlighet att upptäcka konst, detta kan bidra till en ökad social hållbarhet och rumslig rättvisa.

During the latter half of the 20th century many cities have been characterized by a shiftfrom an industrial city to a knowledge based city, and so has also Malmö. Strategies toaccomplish this knowledge based community has under the last decades to a large extentbeen influenced by the theories of the creative class by Richard Florida. These theoriesconcern the creative class as the foundation of urban development and growth, which playsa big role in today’s prominent competition between cities and regions. The concept of thecreative class and the impacts it has on the city has been widely criticized, and this thesisaims to build on that critique.In today’s discourse we have identified the fourth place to be an important componentof the creative knowledge city. The fourth place is a development in the creative classpolicy and this thesis demonstrates what kind of public space is produced in this creativecity. Public spaces has an important history as a democratic arena and we believe that theconcept and implementation of the fourth place is changing that conception discursively.If the historical, democratic aspect of the public space is lost it is a matter of democraticloss for citizens and their right to the city.The thesis is based on a discourse analysis of a report that describes the fourth placein Malmö city. Features of the fourth place like the ambiguous boundaries and theinnovative atmosphere is recognized in Malmö Live, which is why we also have conductedobservations there. In this thesis we show that the public spaces in the knowledge city hasdifferent core values than the traditional ones we know, which also affects who feel theyhave access to them, and ultimately who has the right to the city.

Denna studie var en undersökning som grundade sig i vad för fysiska faktorer i den rumsliga miljön som kunde påverka en mer eller mindre aktiv stadskärna. Utgångspunkten var en jämförelse mellan två städers stadskärnor i dess aktivitet och utformning, för att sedan landa i ett gestaltningsförslag för en av stadskärnorna.  Olika metoder användes genom studien för att få fram ett så utförligt reslutat som möjligt. De metoder som inkluderade var kunskapsöversikt med information från både ett allmänt perspektiv samt förutsättningar från platserna. Kunskapsöversikten togs sedan med som underlag vid platsanalyserna. De två stadskärnorna jämfördes genom platsanalyserna och utifrån det togs ett gestaltningsprogram fram från den sammanlagda informationen. Sista steget i studien vad själva gestlatningsförslaget över den ena stadskärnan för ökad aktivitet.