I denna studie försöker jag att belysa det offentliga rummet och platsens innebörd i den västerländska postindustriella staden. Uppsatsen tar sig an uppgiften att undersöka hur nyliberalismens påverkan i urban stadsutveckling fungerar tillsammans med grundläggande demokratiska värden. Det görs genom en fallstudie av projektet Nya Drottningtorget i Trollhättan. Staden planerar i skrivande stund om sitt centrala torg och har valt en annorlunda väg, målet är att torget ska bli en plats för alla.   Studiens empiri bygger på en intervju med Trollhättans Stadsbyggnadschef som även är projektledaren i Nya Drottningtorget. Vidare bygger studien på en dokumentanalys över en omfattande medborgardialog. Dialogen bygger på flera olika metoder, så som en husvagnsturné med enkäter, tävling i Minecraft, tankar och idéer från aktiviteter genom skolan med barn och unga. Analysen av studiens empiri och teoretiska bakgrund visar att Trollhättan följer en trend som syftar till att förnya stadens offentliga platser och rum för att skapa en attraktiv stad att bo och vistas i, detta syns inte minst i att stadens torg äntligen planeras om. Tre förslag på Nya Drottningtorget har tagits fram av arkitektbyrån Temagruppen AB under styrning av Trollhättans Stads sex prioriterade funktioner och med inslag av Trollhättebornas tankar och åsikter. De tre förslagen har olika inriktningar och speglar såväl kommunens som medborgarnas visioner. Om Nya Drottningtorget blir en plats för alla återstår att se. Diskussionen om huruvida detta är möjligt eller om det snarare handlar om en utopi behandlas i analysen. Trots den diskussionen, visar Trollhättans tillvägagångssätt i förnyelsen av torget tecken på att vara en bra grund. Torget som offentliga rum och plats har förutsättningarna att bli av god kvalitet. / With this essay, I have attempted to elucidate the meaning of public places and spaces in a Western post-industrial city. The essay looks more closely on how the neoliberal influence on urban planning functions together with democracy. It does so through a case study on the project Nya Drottningtorget in Trollhättan. The city is in the progress of remaking its central square and have chosen a different path, with the purpose to create a square for all.   The empirics of this essay is based on an interview with the city planning director, who is also the manager of the project Nya Drottningtorget. The empirics is also based on analysis of a major civil dialogue. The civil dialogue has been made through out a variety of methods, such as a tour with a caravan, questionnaires, a Minecraft-contest and different activities with school to reach the young citizens of Trollhättan. The analysis of this essays empirics and theoretical foundation shows that Trollhättan is following a global trend which aims to renew public spaces and places in cities. This renewal projects aims to create an attractive city to live and be in.   Three proposals have been designed by the architectural firm, Temagruppen AB, based on the civil dialogue and directions from six prioritized functions made by the politicians in Trollhättan. Those three suggestions on the new square focuses on different things but reflects both the citizens’ opinions and the politicians’ directions. If the new central square will be a place and space for all remains to see. The discussion whether this is possible or a utopic wish is discussed in the analysis of this essay. However, Trollhättans approach and so far progress in this renewal project points in a right direction. This square as a public space and place has all the conditions to be of good quality.

I många svenska städer sker omvandling från gamla outnyttjade hamnområden till nya stadsdelar och populära bostadsområden. Dessa nya områden och miljöer har delvis blivit kritiserade för att komma att tillhöra en ekonomiskt stark grupp i samhället som en bidragande orsak av de höga bostadspriserna. Gamla hamnområden är ofta placerade i en central del i staden med direkt närhet till vattnet vilket gör dess läge unikt. Samtidigt diskuteras att staden behöver bli tillgänglig för alla människor och ingen ska glömmas bort i planeringen. Denna diskussion belyser problematiken och principerna för utformningen av det offentliga rummet för att alla ska känna sig välkomna. Detta är ingenting som planeringen kan säkerställa, utan det kan endast försöka planeras för enligt vad forskning och värden inom fysisk planering beskriver för att tillgängliggöra det offentliga rummet. Det offentliga rummet är uppsatsens tema och dessa rum betraktas utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv – offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv i gamla hamnområden. Det finns mycket komplexitet kring såväl begreppet social hållbarhet som utformningen av det offentliga rummet. I detta arbete kommer begreppen social hållbarhet och offentligt rum förtydligas genom valt forskningsmaterial. Betydelsen av vad social hållbarhet faktiskt innebär är mångtydig och har därför ingen entydig definition. Detta trots att fertal försök har gjorts att skapa en entydig definition av begreppet. Begreppet kan definieras utifrån det specifika syftet som passar situationen. I en undersökande och jämförande fallstudie av hur utformningen har sett ut av det offentliga rummet beskriver denna uppsats vilka möjligheter gamla hamnområden har att bli attraktiva bostadsområden ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Med fallstudie som metod har tre fall i Sverige undersökts – Frihamnen i Göteborg, Västra Hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. En platsanalys har genomförts på Handelshamnen i Karlskrona vilket tillsammans med fallstudien ligger till grund för två gestaltningsförslag som presenteras i slutet av uppsatsen. Förslagen visar möjlig utformning av bebyggelse samt offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv för Handelshamnen i Karlskrona. Förslagen visar hur dessa outnyttjade områden kan gestaltas för att bli en integrerad del av staden samt med offentliga platser som tillgängliggörs för alla människor i staden.

I uppsatsen undersöks det komplexa området offentliga rum. Det är de fysiska ramarna i förhållande till hur de påverkar människan som studeras i arbetet. Det finns inga universallösningar för hur offentliga rum ska utformas. Denna studie eftersträvar att mer konkret urskilja vad det är som gör vissa offentliga rum mer attraktiva och välanvända än andra. Arbetet består av en fallstudie där elva offentliga rum i Malmö och Göteborg inventeras, analyseras och observeras. I arbetet genomförs även en litteraturstudie och intervjuer med praktiker som arbetar med offentliga miljöer. I resultatet har det framgått att det finns ett flertal olika aspekter som har betydelse för upplevelsen och användningen av offentliga rum. Det har även framgått att det finns andra förutsättningar än rummets utformning som påverkar hur olika platser upplevs och används. De aspekter som berör utformningen av offentliga rum har ställts mot varandra vilket har gjort att vissa av dem har framträtt som mer betydande än andra vad gäller användningen och upplevelsen av offentliga rum. Bland annat diskuteras, sittplatser, vattenelement, kanter samt rummets form och storlek. / In this thesis we analyse the complexity of public space and focus on how physical aspects affect the way people experience and use them. There are no universal answers to the question of how public places should be designed. This study aims to identify specific principles that determine why some public spaces are more attractive and well-attended compared to others. The thesis is based on a case study where eleven public spaces in Malmö and Göteborg were inventoried, analysed and observed. Interviews with professionals who work with public spaces on a daily basis and a literature study were also included. The results show that there are many different aspects that are important to take into account when a public place is designed. However, there are also aspects mentioned in this thesis that suggests that the design has no or little impact on how people use or experience public spaces. Overall, we conclude that there are certain aspects and elements that are more significant than others regarding how people utilize and experience a public place. Seating areas, water elements, scale and edges are some of the elements discussed in the thesis.

Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn. / This study is characterized by a qualitative inside perspective and provides insight into a couple of young women’s perspectives on personal safety in public environments of cities. I here take a closer look at how my informants reason about their movement in these environments and what influences their views.

No description available.

<p>Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn.</p> / <p>This study is characterized by a qualitative inside perspective and provides insight into a couple of young women’s perspectives on personal safety in public environments of cities. I here take a closer look at how my informants reason about their movement in these environments and what influences their views.</p>

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka. Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service. Uppsatsen avgränsas till att utifrån teoretiska utgångspunkter och analysmetoder behandla frågeställningar som berör hur bebyggelsens struktur och innehåll kan skapa förutsättningar för ett levande stadsrum med aktivitet och rörelse mellan husen. Likaså hur bebyggelsens struktur kan tillvarata visuella och rumsliga kopplingar mellan geografiskt angränsande målpunkter, likväl tillvarata den möjlighet som öppnas upp för staden att åter möta havet längs denna kuststräcka. Planförslaget föregås av dokumentstudier och en fallstudie. Dokumentstudierna berör främst de för uppsatsen utvalda teorier och tillhörande analysbegrepp som ligger till grund för utformningen. Förutom en analys av Varbergs stations- och södra hamnområde återfinns också en karaktärsanalys av Varbergs stads olika områden och där flertalet av dem angränsar det aktuella planområdet.

Uppsatsen behandlar diffusa rum i Tomelilla tätort. Diffusa rum finner man överallt som enklaver mellan byggnader eller i det väl definierade urbana landskapet. De är vanligtvis belägna på områden som har blivit över efter planeringar av projekt eller bara i tomma utrymmen och utan en specifik funktion. Vår bakgrundsstudie är baserad på tidigare studier inom ämnet som har visat att diffusa rum har en mängd olika värden. Värdena beror på sättet människor vill markera dessa diffusa rum i staden som ger oss olika värden som självorganisation, spontanitet, kreativitet eller bara en enkel och tillfällig användning. Diffusa rum är vanligtvis förknippade med negativa sociala aktiviteter och är i kontrast mot många offentliga rum som innehåller regler och kontroll. Däremot sidan är diffusa rum öppna för olika typer av sociala grupper utan regler, begränsningar och kan fungera som alternativ till offentliga rummet. Det har utförts observationer i Tomelilla tätort där observationerna hjälper oss att förstå vilka värden diffusa rummen har för invånarna. Generellt sett under sex dagars observationer, två i januari, två i mars och ytterligare två dagar i april kom vi fram till att kommunikations -och rekreationsvärden är de dominerande värdena för dessa diffusa rum. Samt att rummen främst används av aktörer som passerar förbi på olika sätt. / The essay deals with diffuse spaces in Tomelilla town center. Diffuse spaces are found everywhere as enclaves between buildings or in the well-defined urban landscape. They are usually located in areas that have been over after planning projects or in empty spaces andwithout a specific function. Our background study is based on previous studies on the subject that have shown that diffuse spaces have a variety of values. The values depend on the way people want to mark these diffuse spaces in the city that give us different definitions such as self-organization, spontaneity, creativity or just a simple and temporary use. Diffuse spaces are usually associated with negative social activities and are in contrast to many public spaces that contain rules and controls. On the other hand, diffuse spaces are open to different types of social groups without rules, limitations and can serve as an alternative to public space. Observations have been performed in Tomelilla town center where the observations help us understand the values diffuse rooms have for the residents. Generally speaking during sex-day observations, two in January, two in March and another two days in April, we discovered that communication and recreation values are the dominant values for these diffuse spaces. Also that these diffuse rooms firstly are used as passages in different ways.

Syfte: Det offentliga rummet består av ett flertal olika delar där gatan är en utav degrundläggande beståndsdelarna. En av de vitala aspekterna som avgör hur väl ettoffentligt rum är utformat är huruvida det uppfattas som levande eller förlorat. För attmänniskor ska vilja vistas i rummet behöver det vara något som lockar dem till platsen,något som gör den levande. Syftet med denna studie är att skapa en bättre förståelse förvad som skapar en levande miljö i det offentliga rummet samt hur förlorade ytor kanreduceras. Ett designförslag för Trädgårdsgatan kommer att gestaltas som sedanutvärderas med både användare och en projektledare för stadsutveckling på JönköpingsStadsbyggnadskontor för att klargöra hur offentliga gågator kan bidra till en merlevande stadsmiljö. Metod: Enkäter, observationer, intervjuer, litteratur- och dokumentstudier har använtsför att besvara undersökningens mål och frågeställningar samt skapa en grund fördesignförslaget. Enkäter har skickats ut till brukare av Trädgårdsgatan för insamling avåsikter och utvärdering. Observationer har genomförts på Trädgårdsgatan för att skapaen helhetsbild av gatans positiva och negativa aspekter i nuläget. En intervju med enprojektledare för stadsutveckling på Jönköpings Stadsbyggnadskontor har gjorts för fåen inblick i hur de arbetar med levande miljöer i staden. Slutligen har även endokumentstudie utförts med syfte att lyfta relevanta teorier. Resultat: Svaren insamlade från enkäten gav en djupare förståelse och bekräftelse avvad brukarna av Trädgårdsgatan önskar förbättras. Vidare har intervjun medprojektledaren givit en tydlig inblick i deras arbetssätt samt ökat förståelsen för hurarbetet med den offentliga miljön går till i Jönköping. Litteraturstudien har utvecklatkunskapen om attraktiva ytor, problem som ofta uppstår samt vad som behövs för attreducera de förlorade ytorna i staden. Ett designprogram skapades sedan baserat påenkätsvaren och litteraturstudien. Designprogrammet låg till grund för detdesignförslag som skapades för att visualisera de framtagna förbättringspunkterna. Konsekvenser: Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt med utformningen av levandemiljöer och vid skapandet av nya ytor finns det tydliga styrdokument som kanunderlätta både arbetet och utvärderingen av resultatet. Dock finns det många krav attuppfylla vilket kan göra det svårt att hitta en optimal lösning. Det finns många faktorersom bidrar till en levande miljö i gaturummet men det är samspelet mellan dem sombestämmer hur gatan upplevs. Därmed krävs en tydlig plan och tydliga metoder för hurstaden ska se ut i framtiden för att projektet ska lyckas. Begränsningar: Studien är begränsad till endast gaturum och diskuterar därför inteplatser och portaler. Vidare fokuserar studien även på perspektivet levande och attraktivmiljö och utesluter andra perspektiv. Covid-19-pandemin har påverkat och begränsatvalet av metoder då intervjuer med människor på Trädgårdsgatan inte längre varmöjligt. Nyckelord: urban space, levande stadsmiljö, gågator, förlorade ytor / Purpose: The urban space consist of many different components and the street is oneof the most basic components. One of the most vital aspects that determine how wellan urban space is designed is based on if it is perceived as a living or dead. Public placesneed something that attracts people something that makes it come alive. The aim of thisstudy is to create a better understanding of what creates compelling environments in theurban space and how lost spaces can be reduced. A design proposal of Trädgårdsgatanin Jönköping will be established and evaluated together with the inhabitants ofJönköping and the city planning office to clarify how pedestrian streets can contributeto a livelier city environment. Method: Surveys, observations, interviews, and a literature study has been used toanswer the goals and questions of the study. These will at the same time provide focalpoints for the design proposal. The survey has been sent out to users of Trädgårdsgatanto gather their opinion and for further evaluation. The aim of the observations was tocreate an overview of the current positive and negative aspects of Trädgårdsgatan. Aninterview with a project manager from the city planning office was done do get an insideview of how they work when creating compelling environments in the city. Lastly adocument study has been conducted with the goal of highlighting relevant theories. Findings: The answers generated from the survey has given a deeper understandingand confirmation of what the users of Trädgårdsgatan want to be improved.Furthermore, the interview with the city planning office has given an insight in howthey work with the urban space in Jönköping. The literature study has widened theknowledge about attractive areas, problems that often occur as well as what is neededto reduce lost space in the city. A design program was then created based on the answersfrom the survey together with the findings from the literature study. The design programwas the basis for the design proposal that was created to visualize the proposedimprovements. Implications: The city planning office is working actively with the creation ofcompelling environments and when making new areas there are clear guidelines theyfollow. These guidelines can both help during the creating of new areas and theevaluation of those areas. These guidelines contain many requirements which can makeit hard to find an optimal solution. There are many factors that contribute to a dynamicenvironment in the street, but it is the interplay between them that decide how the spaceis perceived. Therefore, it is necessary to have a plan for how the city will be designedin the future for the project to succeed. Limitations: The study is limited to city streets and will therefore not examine portalsor places. Furthermore, will the study be based on the perspective of livelyenvironments and will therefore not use other perspectives such as political andeconomic. The Covid-19-pandemic has affected and restricted the choices of methodsused for research because it was not possible anymore to interview people on the street. Keywords: urban space, living city environments, pedestrian streets, lost space

Det här är mitt kandidatexamensprojekt i Inredningsarkitektur och möbeldesign, framlagt under vårterminen 2020 på Konstfack. Projektet är en undersökning av hur en omgestaltning  av ett rum (Tärnsjö Folkets Hus), skulle kunna göras med hjälp av upplevelseanalys. Målet är ett förändrat rumsligt tempo med hjälp av nya element utifrån beskriven funktion. Inredningsarkitektur kan vara ett instrument format utifrån miljöpsykologiska reflektioner. Likaså är det rimligt att  betrakta arkitektur som rumslig kommunikation, något som hjälper till att förklara användandet av rummet. Det är alltså möjligt att tala om relationen mellan den fysiska platsen och människan, där rummet blir en aktör som påverkar mänskligt beteende och känsloläge. Ur ett sådant synsätt har arkitekten  möjlighet att regissera upplevelser. Folkets Hus är projektets sociala kontext och Folkets Hus Tärnsjö den rumsliga kontexten. Min gestaltning består av ritningar, som en pedagogisk visualisering över projektets metoder och process. Mitt projekt kan kanske närmast beskrivas som en skissmetodik för att holistiskt se på rum.