Städer är en plats där många individer lever tillsammans och det urbana offentliga rummet utgör en viktig plats där en rad olika utmaningar så som segregation påverkar hur individer möts. Halmstad kommun har tagit fasta på en kreativ och kulturell gestaltning när de ska förnya stadens kärna, Nissan. Målet är att sammanföra befolkning från båda sidorna av Nissan, istället för att vattnet ska vara en skiljande barriär. Detta ska de göra genom Kulturstråk, en slinga på åtta kilometer. Syftet med vår studie handlar om att undersöka hur medborgarna och projektledningen har upplevt sitt deltagande och inflytande över Kulturstråk Nissan samt hur projektet kan bidra till social sammanhållning och social hållbarhet för invånarna i Halmstad. I den teoretiska begreppsramen har vi använt oss av Jönhills (2012) begrepp exklusion/inklusion, Floridas (2006) teori om den kreativa klassen och Mitchells (2003) begrepp representation ur rätten till staden. Studien har tagit sin utgångspunkt i hermeneutiken med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 10 intervjupersoner. Resultatet visar att alla invånare inte varit inkluderade men att de som deltagit känt sig inkluderade. / Cities are a place where many individuals live together and the urban public space is an important place where a variety of challenges such as segregation affect how individuals meet. The municipality of Halmstad has established a creative and cultural approach when renewing the city's core, which they mean is at Nissan. Their goal is to bring together the people from both sides of Nissan, instead of the water being a separating barrier. They will make this through a cultural passage, an area of eight kilometers. The purpose of our study is to investigate how the citizens and project management have experienced their participation and influence over Kulturstråk Nissan and how the project can contribute to social cohesion and social sustainability for the inhabitants of Halmstad. In the theoretical conceptual framework, we have used Jönhills (2012) concept exclusion / inclusion, Floridas (2006) theory of the creative class and Mitchell's (2003) concept representation in the theory of the right to the city. The study has taken its starting point in hermeneutics with qualitative semistructured interviews. The result shows that all residents were not included but that those who participated felt included.

This paper will examine two public transportation hubs, as examples of public space, in Gothenburg, Sweden, from a gender perspective by investigate how gender equality is discussed in planning processes of hubs and to explore how hubs are used and perceived by men and women. The thesis has a qualitative and hermeneutic approach, with semi-structured interviews with key persons from the planning processes, and site observations and interviews with men and women using the hubs as the main data gathering methods. In the planning processes for the two cases the ambition was to create hubs that were welcoming for everyone, from a theoretical point of view this ambition could be dangerous from a gender perspective since a planning for everyone often leads to a planning for the man. In order to create hubs for everyone there was a focus for creating safety and increase accessibility for the disabled during the planning processes. The observations and the interviews on site shows that the hubs could be viewed as gender equal since the hubs were open to both men and women to use, but the hubs could also be viewed as not gender equal since women felt unsafe. The analysis shows that the social interaction on site is a crucial factor when defining a place as gender equal or not. The social interaction can be understood by gender contract. One conclusion is that there is a need for discussions about gender and its effect on experiences of public space, where gender contract is problematized. It will otherwise be hard to understand and change the interaction and the gender inequality will risk to consolidate.

Denna studie menar att det i arkitekturens mellanrum, där vardagslivet tar plats, sker intressanta handlingar som sätter sin prägel på staden och dess invånare. Med ett fokus på urban konst och främst konstfestivaler i det urbana rummet undersöks den offentliga konstens olika ingrepp på platsen och de sociala gemenskaperna i målet att skapa en socialt hållbar stad. Offentlig konst kan i många fall ses som ett estetiskt och vackert inslag i områden. Denna uppsats hävdar dock att den offentliga konsten kan tillskrivas ytterligare ett värde, nämligen det instrumentella.  Urbana konstfestivaler är ett återkommande fenomen och används ofta som ett verktyg i främjandet av en socialt hållbar stad. Ur ett stadsbyggnads- och socialt investeringsperspektiv ska konsten, vare sig det är muralmålningar, skulpturer eller mosaikplattor, göra staden mer sammanlänkad, öka gemenskapen mellan invånare och förhöja känslan av tillhörighet. Den konst som fyller de urbana rummen tillskrivs därför både ett socialt och instrumentellt värde. Genom att studera konstfestivalen Hammarkullen Urban Art 2017 undersöks just denna relation mellan det samhälleliga målet om en socialt hållbar stadsutveckling och de urbana konstverken. Studien menar att det i denna förbindelse uppstår en rad dilemman rörande platsidentitet, platsskapande och platsautenticitet. Frågan som ställs är om urban konst är ett verktyg som är väl lämpat för att nå en sammanlänkad och socialt hållbar stad med högt deltagande? Studien är byggd på empiriskt material insamlat genom en fallstudie av Hammarkullen Urban Art 2017. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har personer direkt länkade till konstfestivalen blivit hörda. Då festivalen ägde rum under 2017 har dessa intervjuer i kombination med dokumentanalyser och fältanalyser gett oss en förståelse att urbana konstfestivaler kan bidra med stärkt social hållbarhet. Dock kan nyttjandet av konsten i detta avseende bära med sig dilemman rörande platsers säregna kvalitéer. Avslutningsvis visar studien att urbana konstfestivaler har en inneboende motstridighet. Trots att den urbana konsten tenderar att vara ett demokratiserande verktyg för att öppna upp staden rum, syns även spår av marknadens intrång. Den offentliga konsten har blivit ett verktyg för städer och områden att profilera sig på. Detta går även att se i studiens fokusområde Hammarkullen. I och med inkorporerandet av Hammarkullen Urban Art 2017:s konstverk i stadsbilden förstärks bilden av området som kulturellt nav. / With a focus on urban art, and especially street art festivals, this study examines the various impacts public art can have on urban spaces and the social communities. This study suggests that, in the interspaces of urban architecture, interesting phenomena connected to urban art makes its mark on the city and its inhabitants. Public art can in many cases be seen as an aesthetic and beautiful element. However, the authors behind this work claim that public art can be attributed another value, namely the instrumental. From an urban planning perspective, art should make the city more interlinked, increase fellowship between residents and increase the sense of belonging. Moreover, it also increases welfare, profit and health. The question asked is whether urban art and street art festivals are a tool that is well suited to reach an interconnected and socially sustainable city?  The study is based on empirical material collected through a case study of Hammar- kullen Urban Art 2017. Through qualitative research interviews, the voices of people with a connection to the street art festival have been collected through interviews. As the festival took place in 2017, these interviews in combination with analyses of documents and field studies gave the study a reliable result on how urban art festivals can contribute to strengthening social sustainability. However, with the use of art in this aspect, dilemmas can follow concerning the peculiar qualities of places. Street art festivals are often used as a tool in the promotion of a socially sustainable city. By studying the street art festival Hammarkullen Urban Art 2017 the relationship between the societal goal of a socially sustainable city and the urban works of art is examined. Public art has become a tool for cities and areas to profile themselves in a different way from their previous image. The study claims that a number of dilemmas arise in the context between the societal goal and the urban art regarding place identity, placemaking and authenticity.  The study concludes that street art festivals have an inherent contradiction and are rather a tool for cities to promote themselves to fulfil the dominant culture’s desire for authenticity than a means to beautify the urban spaces. This position can also be seen in the Hammarkullen area as the incorporation of Hammarkullen Urban Art 2017’s artwork strengthens its identity as a cultural hub.

Detta masterarbete undersöker, utifrån ett socio-spatialt perspektiv och socio-teknologiskt perspektiv, hur det offentliga rummet Medborgarplatsen i Stockholm kan gestaltas utifrån relationen mellan ungdomars levnadsvanor, den tekniska utvecklingen av smarta telefoner och den fysiska miljön. Uppsatsen är ett kombinerat arbete som innefattar både en empirisk analys och en designprocess. Idag har i stort sett alla en egen smarttelefon vilket möjliggör för människor att nå de virtuella rummen under dygnets alla timmar och på majoriteten av alla platser i staden, både i privata och offentliga rum. Detta har påverkat och fortsätter påverka människors livsstil vilket i sin tur får effekter på hur människor använder den fysiska miljön och därmed även hur den utformas. Tekniken i dagens samhälle utvecklas i en allt snabbare takt och arbetets slutsatser visar på att detta ställer höga krav på den fysiska miljön, som inte sker genom samma snabba utveckling som tekniken. Det slutgiltiga designförslaget behandlar således hur Medborgarplatsen i Stockholm, kan utformas utifrån den förståelse som skapas i arbetet där den snabba tekniska utvecklingen och ungdomars användande av smarta telefoner utgör grunden för designkonceptet. Arbetet visar på teknikens avgörande roll i att forma stadsutvecklingen och belyser även vikten av att fortsätta arbeta och involvera den tekniska utvecklingen vid gestaltning av stadens rum.

Trygghetsupplevelsen i offentliga rum har blivit en alltmer central fråga inom mediedebatten om staden på grund av nyhetsupplysningarna av terrordåd, organiserad brottslighet och mord. Otäcka incidenter förhöjer människors rädsla och gör att offentliga rum kopplas samman med otrygghetskänslor. Debatten övergår sakta men säkert från brottsbekämpning till invecklade relationer som synnerligen präglas av en jämställdhetsfråga mellan män och kvinnor till följd av stadsplaneringens ojämna maktförhållanden som har skapat skilda förutsättningar för könen. De bakomliggande drivkrafterna till studien är vikten av trygghetskänslan i offentliga rum eftersom det alstrar potential för sociala relationer, kunskapsutbyte och utgör en betydelsefull funktion i samhället. Därmed syftar studien till att undersöka genusskillnaden i upplevelsen av trygghet i Mariebergs offentliga rum på kvällstid och vilka sociala hinder det skapar för män och kvinnor. Metoden som använts i studien är av en kvantitativ ansats som samlade 86 respondenter genom en enkätundersökning. Metoden mentala kartor användes som metafor för respondenternas upplevelser av platser. Det visuella materialet och observationsmetoden användes därpå i platsinventeringen i syfte att igenkänna komponenter i den fysiska miljön som ger vetenskapliga belägg för eller emot studiens teorier som avhandlar forskning om trygghet i offentliga rum med fokus på kön och genus. Resultatet visar främst att män känner sig i högre grad trygga i jämförelse med kvinnor. Kvinnor känner sig likaså trygga men är mer bekymrade och oroliga över att utsättas för brott till följd av både fysiska och sociala faktorer i det offentliga rummet, vilket begränsar deras rörelsemönster i en aning större utsträckning än män. / The security experience in public spaces has become a central issue in the media debate about the city. Incidents such as terrorist acts, organized crime and murder increase people's fear and cause public spaces to be linked to feelings of insecurity. The media debate is shifting from law enforcement to complex relationships, which are marked by an equality issue between men and women. The uneven power relations of urban planning that have created different conditions for the sexes. Security in public spaces is an important function in society. Thus, the study aims to investigate the gender difference in the experience of security in Marieberg's public space in the evening and what social obstacles and opportunities it creates for men and women. The method used in the study is of a quantitative approach that collected 86 respondents through a questionnaire survey. The mental maps method was used as a metaphor for respondents' experiences of places. The visual material and the observational method were then used in the site investment to recognize components of the physical environment that provide scientific evidence for or against the study's theories that discusses research on security in public spaces with a focus on gender. The results mainly show that men feel more secure in comparison to women. Women are more concerned about being exposed to crime as a result of both physical and social factors in the public space, which limits their movement patterns slightly more than men.

I dagens samhälle utgör offentliga platser en viktig roll för den sociala samvaron i staden. Offentliga platser ska vara tillgängliga för alla, vilket är något som anses vara en självklarhet och som tas för givet. Frågan som ställs i denna studie är huruvida de offentliga rummen i staden verkligen är tillgängliga för alla stadens invånare och besökare, oavsett funktionsvariation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar har kommunala dokument analyserats för att ta reda på hur en kommun arbetar med tillgänglighetsfrågor på en kommunövergripande nivå. En platsanalys har även genomförts på två offentliga platser, i detta fall två torg, för att undersöka tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsvariationer. Resultatet från den insamlade empirin har sedan jämförts med resterande kunskapsunderlag för att komma fram till en slutsats kring platsernas tillgänglighet. Slutsatsen av studien visar att de valda platserna var delvis tillgängliga, men att mindre förändringar kan göras för att uppnå ökad tillgänglighet och användbarhet.

Kuststäder är platser i Sverige som är särskilt utsatta för hårda vindar större delar av året. Enligt Gehl är vind det fenomen som påverkar oss människor mest utomhus vilket gör det viktigt att implementera vindhantering vid planering och byggnation av nya stadsdelar och nybyggnationer. Därför har detta arbete fokuserat på att undersöka och förstå hur man kan utforma bebyggelse och de offentliga rummen omkring bebyggelsen så att den hanterar vinden och dessutom främjar ett bättre mikroklimat på ett bättre sätt. Hur spelar bebyggelsens placering och utformning roll för hur blåsigt eller vindstilla det är på platsen?  För att förstå detta så har arbetets kunskapsöversikt brutit ner vind och mikroklimat för att skapa en förståelse för vad de innebär och sedan lagt till bebyggelse i sambandet för att reda ut på vilket sätt, när och varför vinden bryts eller fångas vid den bebyggda strukturen. Kunskapsöversikten mynnade ut i en jämförande lista med konkreta tillämpningar som tillsammans med platsanalyser av två områden i kuststäder där analyser av de bebyggda strukturerna, placeringar och dess utformning sammanställdes till ett gestaltningsprogram. Detta program med konkreta strategier styrde arbetets gestaltningsförslag som undersökte hur utformning och placering av bebyggelse kunde göras annorlunda för att bättre hantera vind och främja ett bättre mikroklimat.  Studiens resultat visade att det viktigaste och mest effektiva sätt att hantera vind och främja ett bättre mikroklimat är att bryta vindens framfart. Då en plats mikroklimat är starkt kopplat till vindens hastighet så gynnas mikroklimatet drastiskt genom att man skapar platsbildningar mellan bebyggelse som inte påverkas av vind. Genom att implementera detta möjliggjorde gestaltningsförslaget dessutom för fler upplevelser, funktioner och platsbildningar med behagliga klimat att vistas vid.

Det offentliga rummet är ett brett begrepp som sällan beskrivs djupgående i hur det relateras till sociala frågor och kan variera beroende på hur den socioekonomiska situationen ser ut i ett område. Utformningen av det offentliga rummet har en stor betydelse för befolkningens välmående och livskvalité och är därför viktig att utveckla och sätta i kontext. Målgruppen för studien är ungdomar och syftar till deras användande av det offentliga rummet och hur det kan utvecklas i ett socioekonomiskt utsatt område, i vår studie har vi inriktat oss på Rosengård i Malmö. Studiens metoder utgörs av semistrukturerade intervjuer med ungdomar som kommer ge oss en inblick i hur de upplever sitt offentliga rum och vad de har för åsikter kring det, och ostrukturerade observationer av området. Syftet med studien är att få en ökad kunskap för den offentliga miljöns inverkan på ungdomar utifrån olika aspekter som exempelvis trångboddhet, vegetation och mötesplatser i marginaliserade områden. Studiens avsikt är att utveckla kunskap och ökad förståelse för brister och styrkor i området. Möjligheterna i Rosengårds offentliga rum är begränsade för tillfället, men har potential till stora förändringar med hjälp av ungdomarnas engagemang. Urban design kan tillämpas på många sätt och därmed bidra till social hållbarhet samt minska på klyftorna som är mellan stadsdelen Rosengård och resterande stad / Public space is a broad concept that is rarely described in depth and can vary depending on the socio-economic situation in an area. The design of the public space is of great importance for the population's well-being and quality of life and is therefore important to develop and put into context in real space. The target group for the study is young people and aims at their use of public space and how it can be developed in a socio-economically vulnerable area, Rosengård in Malmö. The study's methodology consists of semi-structured interviews and unstructured observations of the area. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the public environment's impact on humans based on various aspects in marginalized areas. The intention of the study is also to develop knowledge of shortcomings and strengths in the district. The opportunities in Rosengård's public spaces are limited at the moment, but have the potential for major changes with the help of the young people's commitment. Urban design can be applied in many ways and thus contribute to social sustainability and reduce the gaps that exist between Rosengård district and the rest of the city.

The purpose of this work is to investigate how the urban planning in Karlstad worksand to study how they work with common areas, specifically squares. To investigatethis and how the square contributes to social sustainability, two case studies havebeen done on two selected squares, Stora torget and Våxnäs torg. A literature studyhas also been done to achieve the purpose of the work. The literature study describesdifferent theories that focus on sustainable public spaces, including important aspectsregarding the design of the square. In our case studies two methods were used: On-site observations and an online survey.The survey was also partly answered by the people who were on the square. Duringthe observation the design of the square was analyzed and also how the square wasused by the people. Many people were waiting for the bus at Stora torget, but somepeople were also sitting down on the benches around the fountain having their lunch.At Våxnäs torg some people were sitting on the benches, but in general it was very fewpeople at the square. Our on-site observations at Stora torget and Våxnäs torg showed that many peopleseem to pass the square on their way to other things. However, our survey showed thatmany people want to use the square environment in several different ways, forexample for events and as a marketplace. Further more, based on the survey, it wasconsidered that the most important aspects for creating a functioning square areseating, lighting, greenery and market trade, which is something that both Stora torgetand Våxnäs torg partially fullfill but it is also somehing that can be improved. / Syftet med detta arbete är att undersöka hur stadsplaneringen i Karlstad ser ut ochstudera hur de arbetar med gemensamma ytor, specifikt torg. För att undersöka dettasamt hur torget bidrar till social hållbarhet har två fallstudier gjorts på två utvaldatorg, Stora torget och Våxnäs torg. En litteraturstudie har också gjorts för att uppnåsyftet med arbetet. Där har delvis olika teorier som fokuserar på hållbara offentligarum tagits upp och beskrivits, bland annat beskrivs vilka aspekter som är viktigagällande torgets utformning och design. I våra fallstudier användes två metoder: observationer på plats och enenkätundersökning som lades ut online. Enkäten besvarades också delvis av demänniskorna som befann sig på torgen. Under observationen analyserades det hurtorget var utformat och hur torget användes av människorna. Många personer väntadepå bussen på Stora torget, men det fanns även de som åt lunch på bänkarna runtfontänen. På Våxnäs torg satt en del människor på bänkarna, men det var generelltytterst få människor som befann sig på torget. Våra observationer på plats på Stora torget och Våxnäs torg visade att mångamänniskor verkar passera torget på väg till annat. Dock visade vår enkätundersökningatt många människor vill utnyttja torgmiljön på flera olika sätt exempelvis till eventeller torghandel. Vidare utifrån enkäten ansåg flera att de viktigaste aspekterna för attskapa ett bra fungerande torg är sittplatser, belysning, grönska och torghandel, vilketär något som både Stora torget samt Våxnäs torg delvis har uppfyllt men som kanförbättras.

I den täta staden är det angeläget att använda marken på ett effektivt sätt för att möta framtidens behov och förutsättningar. I denna studie undersöks hur underutnyttjade ytor i form av urbana skolgårdar kan nyttjas i större utsträckning av fler än dem inom ramen för skolans verksamhet. Studien undersöker hur detta samnyttjande beskrivs, hur det kan utvecklas liksom kopplas till förtätningsidealet. Forskningsfrågan är relativt outforskad för svenska förhållanden. Av internationell forskning framkommer att samnyttjande kan generera positiva effekter för samhället. Forskningsfrågan utforskas i en kvalitativ induktiv intervjustudie med Linköpings stad som studieområde. Resultaten visar att urbana skolgårdar samnyttjas informellt och att samnyttjande kan kopplas till platsens offentlighet. Utvecklingsmöjligheter finns, men förutsätter flexibilitet, anpassning och nytänk. Slutsatser som dras är att samnyttjande kan generera positiva effekter, men att skolans verksamhet villkorar samnyttjandet vilket gör det utmanande att använda urbana skolgårdar som offentliga rum. / In the densely populated city, it’s crucial to use the space in an effective manner to meet future needs and conditions. This paper explores how underutilized urbans school yards could be leveraged beyond explicit school related activities for use by parties external to the school population. This paper explores how this sharing model is described, how it can be developed and connected to densification. This research topic is largely unexplored as it relates to Swedish circumstances. Existing published international studies have shown that a sharing model can result in positive societal outcomes. The thesis is researched by conducting a qualitative, inductive interview study focusing on the city of Linköping. The results of the study shows that urban school yards and grounds are informally utilized outside schools sanctioned use, and the use of said grounds can be linked to the property’s public perception. Opportunities to drive further public use of school grounds requires flexibility, facilitation of a shift in perception and mindset towards these resources. In summary, leveraging the concept of sharing resources can result in positive outcomes, but the terms of use by school administration can create a challenge in allowing it’s grounds for public use and access.