Det här är mitt kandidatexamensprojekt i Inredningsarkitektur och möbeldesign, framlagt under vårterminen 2020 på Konstfack. Projektet är en undersökning av hur en omgestaltning  av ett rum (Tärnsjö Folkets Hus), skulle kunna göras med hjälp av upplevelseanalys. Målet är ett förändrat rumsligt tempo med hjälp av nya element utifrån beskriven funktion. Inredningsarkitektur kan vara ett instrument format utifrån miljöpsykologiska reflektioner. Likaså är det rimligt att  betrakta arkitektur som rumslig kommunikation, något som hjälper till att förklara användandet av rummet. Det är alltså möjligt att tala om relationen mellan den fysiska platsen och människan, där rummet blir en aktör som påverkar mänskligt beteende och känsloläge. Ur ett sådant synsätt har arkitekten  möjlighet att regissera upplevelser. Folkets Hus är projektets sociala kontext och Folkets Hus Tärnsjö den rumsliga kontexten. Min gestaltning består av ritningar, som en pedagogisk visualisering över projektets metoder och process. Mitt projekt kan kanske närmast beskrivas som en skissmetodik för att holistiskt se på rum.

No description available.

Arbetet syftar till att lyfta fram den potential som flera urbana rumbesitter, de överblivna rum som saknar en tydlig användning ellerfunktion. Där de lokala intressena, dess brukare och rummets närmstaomgivning blir en utgångspunkt för att förstå vilken användningrummet bör verka mot. Med det vill vi vidga perspektiven inom hurman tänker kring överblivna rum idag, samt hur man bättre kan utnyttjarummens potentiella användningar för ett rikare urbant liv. Arbetetbaseras på en fallstudie av rummet under Mälarbron i Södertäljeoch dess närområde, där tre förslag till utveckling studeras ochanalyseras med hjälp av vår teoretiska verktygslåda. Vi stödjer ossframför allt på Quentin Stevens bok The Ludic City - Exploring thePotentials of Public Spaces (2007) där hans lekfulla syn på stadenblir en röd tråd att applicera på bl.a. Kim Doveys allmänna teorierkring urban design i hans bok Urban Design Thinking (2016). Arbetetresulterar i en gestaltning som blir en undersökande process om hurrummet under Mälarbron får en mer meningsfull och mångsidig rollsom stärker det urbana sammanhang som den utgör en del av. Genomdetta arbete vill vi bidra med nya kunskaper till de professionersom arbetar med dessa rum och framför allt lyfta fram den potentialsom flera urbana rum besitter, där vi anser att urban design utgör enviktig roll. Gestaltandet av överblivna rum är ytterst aktuell inom deprofessioner som arbetar med frågor kring byggd miljö idag, därförtror vi att detta arbete inte enbart belyser vårt eget intresse utan ärrelevant för alla som arbetar med den byggda miljön. / The purpose of the work is to highlight the potential of several urbanspaces, the leftover spaces that lacking a clear use or function.Where the local interests, its users and the context becomesthe starting point for understanding what needs the space shouldbe used for. With this we want to broaden the perspectives on howto think about these spaces today, and how to better utilize the potentialuses of these spaces for a richer urban life. The work is basedon a case study of the space under the bridge, Mälarbron in Södertäljeand its context, where three proposals for development arestudied and analyzed using a concept box. We especially supportQuentin Steven’s book The Ludic City - Exploring the Potentials ofPublic Spaces (2007), where his playful view of the city becomes ared thread to apply to, among other things, Kim Dovey’s generaltheories of urban design in his book Urban Design Thinking (2016).The work results in a process that becomes an exploratory processof how the space under the Mälarbron gets a more meaningful andversatile role that strengthens the urban context in the area. Throughthis work, we want to contribute new skills to the professions workingwith these spaces, and above all highlight the potential of severalurban spaces, where we consider urban design to play an importantrole. The transformation of these spaces is extremely relevant in theprofessions dealing with built environment issues today, where webelieve that this not only illustrates our own interest but is relevant toeveryone who works with the built environment.

Det här masterarbetet är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete som ämnar att utforska en möjlig framtid där handeln inte längre har en dominant roll i stadskärnan. Detta framtidsscenario kallas för Postkonsumtionens stad och det är inte bara en fysisk plats, utan också ett sätt att lyfta frågan om framtidens stad till diskussion. I den samtida staden har stadsliv kommit att kopplas samman med konsumtion, vilket är problematiskt ur många aspekter. Detta arbete påvisar att den överkonsumtion som sker inom sällanköpshandeln idag varken är hållbar ur en social eller miljömässig aspekt. Sällanköpshandeln innebär varor som köps mer sällan, så som kläder, byggvaror och hemelektronik, till skillnad från dagligvaruhandel som innebär inköp av mat och hygienartiklar (Boverket, 2017). Att konsumtionen innehar en dominant roll i staden gör även att staden blir en plats för dem som har råd, vilket kan ifrågasättas ur en demokratisk aspekt. Handeln utgör också en sårbarhet för stadskärnan eftersom den påverkas av både ekonomiska och trendmässiga svängningar. Ett exempel på detta är den så kallade stadskärnedöden som kommit att belysas under de senaste åren när allt fler stadskärnor får det svårare att överleva i konkurrensen med e-handel och externhandel. Södra Förstadsgatan i Malmö är ett exempel på en stadskärna som kämpat mot allt fler nedstängda butiker, och i detta arbete fungerar Södra Förstadsgatan som ett utopiskt exemplifierande av Postkonsumtionens stad. I Postkonsumtionens stad finns viss konsumtion kvar, såsom konsumtion av mat och upplevelser och till viss del även handel såsom secondhand. Huvudpoängen handlar om att stadskärnan fått en ny roll och att likhetstecknet mellan konsumtion och stadsliv brutits. I uppsatsen ifrågasätts handelns roll i staden och genom Postkonsumtionens stad föreslås ett alternativ till en möjlig utveckling. I en historisk tillbakablick påvisas att handeln alltid genomgått stora skiften och att den då finner nya koncept för att överleva. I uppsatsen argumenteras för att handel denna gång inte ska ersättas med ny handel, och frågan blir då vad ska den ersättas med? Det argumenteras även för att stadskärnan är viktig att rädda i framtiden utifrån aspekter som demokrati, att det utgör en viktig social mötesplats, att det är en plats för stadsliv och en viktig hörnsten i stadens identitet. Uppsatsen representerar ett förslag på hur frågor om framtidens stad kan adresseras och angripas genom designbaserad forskningsmetodik. Designforskning tillämpas som den övergripande forskningsmetodiken och den tillåter arbetet att ske på ett icke-linjärt sätt vilket skiljer sig från mer traditionell forskning. Genom att tillämpa flera metoder under arbetets gång och låta designen vara ett utforskande moment som löper genom framtidsscenariot, möjliggörs en diskussion. De två teoretiska utgångspunkterna; det sociospatiala perspektivet och det utopiska perspektivet tillämpas också. Arbetet riktar sig till nuvarande och framtida planerare och poängterar att detta är en viktig fråga såväl idag som i framtiden. Arbetet har resulterat i ett antal slutsatser. Tillämpandet av ett utopiskt perspektiv och ett sociospatialt perspektiv är ett verktyg för att belysa och gestalta en möjlig framtid. Postkonsumtionens stad är uttryck för ett nytt sätt att tänka och lyfta diskussion snarare än ett exakt sätt att göra. Kritik mot den samtida stadens fokus på konsumtion och handel lyfts och arbetet påvisar en möjlig förändring genom att adressera Postkonsumtionens stad som ett alternativ till den samtida staden. Arbetet tillkännager att det finns många möjliga svar på de frågor som lyfts, men uppsatsen ämnar att föreslå en modell av utveckling som påvisar en relevans av en ny användning av det offentliga rummet, och som även är relevant sett till pågående förändringar i ekonomi och samhället i stort.

For the past several years, the term social sustainability has gained a strong foothold within urban studies and has become a pervasive and trendy term that seems to be on everyone’s lips. Public space is widely acknowledged as an important urban feature, often in association with the social sustainability. As cities around the world are experiencing rapid population growth, creating meaningful and enjoyable public spaces is more important than ever. The heightened interest in social sustainability, public spaces and placemaking (as a physical manifestation of social sustainability) has led to the emergence of several urban intervention movements, such as Tactical Urbanism. In 2012, for the first time in Los Angeles’ history, this tactic was used to transform a car trafficked street in Silver Lake into a pedestrian friendly public space: the Sunset Triangle Plaza. The aim of this thesis is to, by studying the use and function of the plaza after the conversion, highlight how a broad concept such as social sustainability can be understood from a relatively small-scale public space intervention. The case study was conducted during the spring and summer of 2018, using a variety of data sources including interviews and observations of the plaza during February and March 2018. Two interviews were conducted with managers of the businesses directly adjacent to the plaza. Moreover, street surveys were conducted on two different occasions to ask the public about their use and opinions about the plaza. The results from the case study are presented to illustrate the real-life experience of the theories about social sustainability, public space and a discussion regarding “Whose Public Space?”, when applied at a local context. The findings were then further divided into three categories: usage (what type of activities did the installation enable?), users (for whom were they enabled?) and change (indicators of how the site has changed), reflecting the notions of Tactical Urbanism. While certain changes have been merely “tactical”, others were more substantial; businesses flourished, traffic safety increased, the space has become a meeting place and therefore, it has now got an identity. Immediate change was evident in the process of the physical change when the plaza was constructed, but what has also followed is a continuous change. Even though the plaza with its painted dots may not look like much, a new space for engagement and interaction has been created, both physically and mentally. In addition, converting a street for the cars into a plaza dedicated to pedestrians is especially symbolic in a city like Los Angeles, where the automobile has been the predominant mean of transport for the last 60 years and instrumental in shaping the city’s layout. However, the case study also showed that it is one thing to launch a Tactical Urbanism initiative and another thing to maintain it and achieve long-term social changes. The examined concepts and models to evaluate whether a public space can be considered successful are not always useful. The Sunset Triangle Plaza has certainly changed, but it has implied a continuous change – for better and for worse. Thus, this study also shows that it is evident that the idea of the “organically emerged” city can imply both opportunities and limitations.

I denna studie behandlas ämnet offentliga rum, en diffus definition av allmänna platser som denna uppsats syftar till att råda bot på. Studiens ämne baseras på antaganden om en tilltagande privatisering av offentliga rum som pågår runt om i Sverige och världen, som skapar offentliga rum präglade av handel och service. Forskning och teori i denna studie fokuserar på att finna karaktären av ett offentligt rum och undersöka de konsekvenser som kommer av privatisering. För att besvara de frågor som ställts kommer två fallstudier från Malmö stads två torg Stortorget och Lilla torg redovisas, där forskarnas egna antagande och observationer kompletteras med intervjuer från användare som beskriver sin syn och upplevelse av rummen. I uppsatsen kommer det gå att läsa om de olika fallens bakgrund, hur de uppfattas av besökare, hur de kan ses som motpoler till varandra och vilka konsekvenser offentlighet, eller bristen på det, har på olika grupper. Studien är en del av kandidatprogrammet Fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola i Karlskrona. Ämnet, privatisering av offentliga rum, har valts då det är ett intressant ämne att diskutera inom fysisk planering, då gränsen mellan vad fysisk planering kan, och inte kan, påverka är tunn och svår att hantera. Vid ytterligare frågor eller funderingar kring innehållet i uppsatsen eller ämnet, vänligen kontakta författarna på respektive mail: Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com / This study concerns the subject public spaces, a vague definition of public places that this study will disentangle. The study is based on assumptions about an increasing privatisation of public spaces that is happening all over Sweden and around the world, that creates public spaces characterized by commerce and service. Science and the theory in this study focuses on to find characterizing trades of a public space and to investigate the consequences that privatization create. To answer questions that has been asked shall two case studies, that has been made on two squares in Malmö called Stortorget and Lilla torg be accounted for, where scientists own assumptions and observations supplemented with interviews from users who describes their view and experience on the subject. In this study will you be able to read about the two cases background, how they are perceived by the users, how they can be seen as opposites and which consequences publicness, or the lack of it, has on different groups. The study is a part of the bachelor program at Fysisk planering (Spatial planning) at Blekinge tekniska högskola (Blekinge technical university) in Karlskrona. The subject, privatization of public spaces, has been chosen because it is an interesting subject to discuss, especially within spatial planning because the borders concerning what spatial planning is able to or not able to do is narrow and hard to equipoise. Further questions or thoughts concerning the content of this study or the subject, please contact the authors on their respective email: Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment. Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.

In this degree project I’m designing furniture for the human scale in the public space. More specifically for parks and squares in the city. As I am defining the human scale I am inspired by two main sources; the documentary Alive inside(2014) och Peter Gärdenfors Tankens vindlar(2005). The most important part of this definition is its inner logic, the idea that the human scale consists of two parts, that it is  in size close to mine  in spirit  personal. The first part determines proportion as related to the human body and the other describes the form essens. Through the workshop I gather the relevant data that gives form to the spirit, that is personal. In the workshop held with six elderly people in a home in the suburbs of Uppsala, we sat down and listened to music and worked with clay for one hour. The hand made clay sculptures are scanned and so digitalised and available for digital fabrication. This method of working with the design and production is also an attempt to work towards industrial production. So to make the design available for the city by avoiding high cost production. The data have been adjusted using Meshmixer and then realised physically through a collaboration with Scania and their large scale 5-axis CNC machine. The result is two pieces of furniture; one bench and one platform. In this first section of the report, under the title Contextualising and investigative discussion, I will describe to you why this project is important. Important to us, as people living our lives in the evolving city, creating a social standard or a social tradition together in the public space. In the next section, under the title Method of Work, I’ll go in to more extended detail describing separate parts of the design process as I’ll go through the practical aspects. In the third section, under the title The Concept and Implementing, I will sum up my initial thoughts in relation to the new information the project have generated.

Uppsatsen utmanar det planeringsideal som grundas i att planera utifrån verksamheter med kommersiellt utbud för att skapa liv och rörelse i staden. Fysisk planering är en profession som har stor rådighet över offentliga rum i staden, där uppsatsen undersöker vilka verktyg som faktiskt finns. Uppsatsen lyfter betydelsen av offentliga rum och varför offentliga rum ser ut som de gör idag. Offentliga rums betydelse för demokrati och tolerans är några aspekter som lyfts för att säkerställa allas rätt till staden. Fyra fallstudier på fyra geografiska platser i Karlskrona står till grund för undersökningen. De fyra fallen observeras och analyseras, vilket sedan mynnar ut i gestaltningsförslag för hur de offentliga rummen kan gestaltas för att påverka användningen, utan att gestalta utifrån ett kommersiellt utbud. Gestaltningen ifrågasätter planeringsideal genom att ge förslag på hur ett fysiskt rum kan utformas för att främja demokrati och tolerans.

The aim of this thesis is to clarify which potential a bridging structure has for handling the consequences created by a physical barrier. The following questions are posed: -Is bridging a suitable strategy for handling a physical barrier? -In what aspects do barriers counteract the development of a qualitative urban environment? -What potential does bridging have as a strategy for addressing these aspects? By studying literature, reference projects and the project site, a framework is set up for handling barriers in general and for the requirements of the specific project site. A design suggestion is made with the objective to address these needs. It uses a combination of the strategies presented in order to adress the consequences of the barrier: decreased intensity, connectivity and lack of pedestrian invitation. The thesis does not recommend bridging as a general solution, as it is complex and requires thorough analyses. However, the thesis argues that the strategy of bridging should not be rejected immidiately, since it has a potential of place-making. The strategy can provide for qualitative public space while offering a direct passage across a barrier. / Denna avhandling avser att klargöra potentialen hos fysisk överbryggning som strategi för att hantera konsekvenserna av barriärer i stadsmiljö. Frågeställningarna är följande: -Är överbryggning en lämplig strategi vid hantering av fysiska barriärer? -Ur vilka aspekter motverkar barriärer utvecklingen av en kvalitetsmässigt god stadsmiljö? -Vilket potential har överbryggning som strategi för att adressera dessa aspekter? Genom att studera litteratur, referensprojekt och ett utvalt projektområde (Bodenvägen, Luleå) beskrivs ett ramverk för hur barriärer i allmänhet bör hanteras, samt vilka förändringar det specifika projektområdet behöver. Ett designförslag tas fram för att möta dessa behov. Det använder en kombination av strategier för att adressera konsekvenserna av barriären: minskad intensitet, minskad tillgänglighet samt brister i miljön för fotgängare. Överbryggning rekommenderas inte som ensam generell lösning, eftersom den är komplex och kräver mer utförlig konsekvensanalys. Strategin bör inte förkastas, utan kan tillämpas i utvalda situationer. Överbryggning har potentialen att skapa unika platser. Samtidigt som barriären kan korsas obehindrat, kan offentliga rum av god kvalitet skapas.