SAMMANFATTNING Uppskattningsvis är 72,4 miljoner drabbade av ofrivillig barnlöshet, infertilitet, i världen. Infertilitet beror till en tredjedel på kvinnlig faktor, en tredjedel på manlig faktor och resterande på både kvinnan och mannen. I 10-20 procent hittas ingen orsak till infertiliteten, så kallad oförklarlig barnlöshet. Utredning av ofrivillig barnlöshet lägger grunden för val av behandlingsmetod som till exempel kan vara ovulationsstimulering, insemination och in vitro fertilisering. Assisterad befruktning styrs av aktuell lagstiftning i det berörda landet. Livskvalitet innebär individens uppfattning och sin livssituation utifrån kulturella normer och värderingar där individen befinner sig i relation till egna mål, förväntningar, normer och intressen. Sexualitet är en underdimension till livskvalitet och sexuell hälsa innebär ett tillstånd av fysisk, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Legitimerade barnmorskor arbetar inom området sexuell och reproduktiv hälsa vilket innebär många olika verksamhetsområden. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor och män som är ofrivilligt barnlösa. Sexton kvantitativa primärartiklar identifierades genom sökningar i databaser. Resultatet visade att den sexuella hälsan påverkades negativt hos ofrivilligt barnlösa kvinnor och män. Både sexuell dysfunktion hos kvinnor och erektil dysfunktion hos män hade en högre prevalens i jämförelse med hos fertila kvinnor och män. Även samlagsfrekvensen påverkades negativt. En sämre sexuell hälsa visade sig också medförda en sämre sexuell hälsa hos partnern. Förekomst av depression och ångest ökade sannolikheten för att en sämre sexuell hälsa skulle föreligga. Det är viktigt att barnmorskor har kunskap om hur ofrivillig barnlöshet påverkar den sexuella hälsan för att kunna ge en optimal vård. Utbildning om ofrivillig barnlöshet för allmänheten kan sannolikt minska befintliga fördomar. Förekomsten av stress över infertilitet kan lindras genom stöd och empati.

Ofrivillig barnlöshet drabbar cirka 10-15% av alla fertila par i Sverige. Ibland utan att orsaken till varför kvinnan inte kan bli gravid hittas. Ofrivillig barnlöshet är något som ökar i Sverige idag. Tidigare forskning visar på att vara ofrivilligt barnlös kan upplevas som ett trauma och en livskris. Barnmorskans kompetensområde är sexuell och reproduktiv hälsa, och barnmorskan vårdar kvinnor genom hela livscykeln. Det är därför av stor vikt att som barnmorska ha kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet för att kunna bemöta och stötta dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En systematisk litteraturöversikt med tematisk syntes som analysmetod gjordes där enbart kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet svarar mot studiens syfte med fyra huvudteman: Sorgen över livet som aldrig blev, Att aldrig bli kvinna nog, Närvarande men utanför och Finna ro med nya stigar genom livet. Där kvinnorna beskrev sin upplevelse av ofrivillig barnlöshet som en sorg och förlust som de bar med sig genom hela livet. Att den skapade en identitetskris. Kvinnorna kände sig isolerade och upplevde ett utanförskap gentemot andra kvinnor med barn. Vidare beskrev kvinnorna hur de försonades med sin ofrivilliga barnlöshet för att finna mening i livet. Studien kan ge ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelse av att vara ofrivilligt barnlösa och vara ett stöd för barnmorskan som kan tänkas möta dessa kvinnor i sitt arbete.

Bakgrund: Sexualitet är något väsentligt och komplext hos människan. Tidigare forskning visar att ouppfylld längtan efter barn kan innebära att sexlivet blir kravfyllt. En arena där det finns möjlighet att diskutera sexuella problem är diskussionsforum på Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts på ett diskussionsforum som heter Svårt att få barn på www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att öka förståelsen kring sexuella problem vid ofrivillig barnlöshet. Syftet var även att förstå vilken funktion diskussionsforumet har beträffande att förmedla support kring frågor som rör sexualitet bland personer som är ofrivilligt barnlösa. Resultat och analys: Resultatet av studien har utmynnat i ett huvudsakligt tema: Att ofrivillig barnlöshet leder till nya villkor beträffande sexualiteten. Behovet av att hantera dessa nya villkor bereder rum och ger mening åt diskussionsforumet. De sexuella problem som utkristalliserats i denna studie handlar främst om prestationsångest förknippad med sexualitet, minskad sexuell lust och minskad spontanitet. Njutning och tillfredsställelse som motiv till samlag blir underordnat reproduktionsmotivet då personer upplever inre eller yttre krav på att genomföra samlag enligt viss frekvens för att kunna nå graviditet. Vidare visar resultatet att den ofrivilliga barnlösheten ibland leder till en förändrad självbild vilken kan generera en känsla av meningslöshet, även beträffande sexualitet. Resultatet visar att forumet erbjuder utrymme för deltagarna att lyfta intima frågor, ge second opinion d.v.s. utbyta, jämföra och diskutera olika sorters information som är kopplat till sexualitet. Även support som syftar till bekräftelse och normalisering beträffande frågor som rör självbild och sexualitet återfinns på forumet. Resultatet visade även att diskussionsforumet erbjuder möjlighet till nya vänskapsband med andra deltagare som befinner sig i samma kontext beträffande att sexualitetens ställts inför nya villkor i samband med barnlösheten. Diskussionsforumet erbjuder därmed olika funktioner som är att jämställa med coping, och bidrar även till att öka personers känsla av sammanhang (KASAM).Diskussion: Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan vilka frågor personer har beträffande sexualitetens nya villkor då de är ofrivilligt barnlösa och beträffande vilken information som lämnas exempelvis inom sjukvården. Det är därför viktigt att informationen som lämnas kring frågor som rör sexualitet utökas och inte bara omfattar "kalla fakta". Det är även viktigt att tillvarata och utveckla den arena som Internet är då det gäller att ge support kring dessa frågor. / Background: Sexuality is important and filled with complexity. Research shows that the sex life of men and women with an unfulfilled desire for a child may be subject to significant stress. One of the means to discuss sexual problems is forums on the Internet. This study was inspired by that channel of information exchange. Aim and method: The basis of this study was the Internet forum:”Difficult to conceive” (in Swedish: ”Svårt att få barn”) at the site ”http://www.familjeliv.se”. The method employed was qualitative content analysis. The aims were to achieve increased understanding of sexual disorders of infertile men and women, and to investigate the ability of the forum to provide answers and support regarding sexuality issues. Results and analysis: The main result of this study is that infertility has negative effects on the sex life. The reason for existence of the forum is a need to handle these effects. The predominant sexual problems were: anxiety regarding sexual performance, decreased desire and a lower degree of spontaneity. Other examples were erectile dysfunction, difficulty to ejaculate and pain during intercourse. When people feel the need to have sex according to a schedule, in order to conceive, joy and gratification become less important as incentives for sexual intercourse. Furthermore, inability to conceive may cause lower self-esteem, the result of which may be a general feeling of futility, but also misgivings as regards the sex life. This study shows that the forum offers an opportunity for participants to raise questions about intimacy, and to give second opinions, that is, exchange knowledge, compare experiences and discuss information about sexual issues. Support is also given, addressing questions about confirmation and normalcy in a sexual context. Another result is that the forum provides a means of forming friendships with people in a similar situation. The forum offers functionality that may be considered as coping, and contributes to increase the participants’ sense of coherence, in Swedish: (KASAM). Discussion and conclusions: There seems to be a discrepancy between questions regarding sexuality and the unfulfilled desire for a child, and information given by medical services. It is important that information about infertility and sexuality addresses other issues than the pure medical facts. The opportunity that the Internet provides should be maintained and developed in order to give support regarding sexuality and infertility.

Bakgrund: Cirka 34 miljoner kvinnor världen över beräknas lida av ofrivillig barnlöshet och tillståndet betyder mycket för kvinnor som upplever det. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: Systematisk litteratursökning resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i 5 slutliga kategorier: Att bli dåligt behandlad och skuldbelagd för barnlösheten, Att känna sig utanför och isolerad till följd av begränsat stöd, Att följden av infertiliteten är psykiskt påfrestande, Att längtan efter barn påverkar parrelationen samt Att lära sig hantera och acceptera en barnlös framtid. Slutsats: Ofrivilligt barnlösa kvinnor är i behov av emotionellt stöd. Genom att få ökad förståelse kan sjuksköterskor hjälpa och främja hälsan hos kvinnor som upplever ofrivillig barnlöshet.

Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem i Sverige idag och av kvinnor i barnafödande ålder är ca 1 av 10 drabbade. De flesta som lider av infertilitet använder sig av medicinsk hjälp som förstahandsmetod. Misslyckas man med den medicinska hjälpen går vissa par vidare med adoption direkt medan andra ser detta som en sista utväg. Adoptionsprocessen, som den oftast beskrivs i media, är en arbetsam process och upplevelsen av väntan är central. Tidigare forskning kring adoption fokuserar mest på adoptivbarns upplevelse. Tidsramen för att få adoptera ett barn innebär ofta en väntan på flera år. I studien belyses tankar och känslor som uppkommer under adoptionsprocessen hos par som önskar adoptera barn. Syftet med studien är att beskriva dessa pars upplevelse av infertilitet och adoptionsprocessen. Studien är en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod är intervjuer och insamlat material analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.I resultatet finner vi fyra huvudkategorier som lättnad, hoppfullhet, frustration och maktlöshet. Dessa huvudkategorier har svarat väl till vårt syfte. Abstract: Involuntary infertility is today a major problem in Sweden and 1 out of 10 women in childbearing age are affected. Most of them who suffer from infertility use medical help as their first choice. If the medical help fails, some couples directly move on to adoption while some see this as a last resort. The adoption progress, as it is commonly referred to in media, is a laborious procedure and the experience from the wait is central.Previous research on adoption focuses mainly at the experience of the adopted child. The timeframe to be granted an adoption often implies a wait of many years. Through our study we wish to highlight the thoughts and emotions that arise among the couples that wish to adopt a child during the adoption process. The purpose of our study is to describe the couples experience of infertility and adoption process. The study is a qualitative empirical study where data is collected using interviews and the collected material has been analyzed using a qualitative content analysis.We found four main categories as a result: relief, hopefulness, frustration and powerlessness. These main themes have matched our purpose well. / Program: Barnmorskeutbildning

Av par i fertil ålder som aktivt försöker få barn är det 10-15 procent som inte lyckas inom ett år och räknas då till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjälp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebär psykisk och fysisk påfrestning, vilket ställer stora krav på vårdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgår IVF-behandling upplever vårdens bemötande samt om och i så fall hur parets relation påverkats under och efter IVF-processen. Studien har en kvalitativ ansats och för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Undersökningen består av fem intervjupar vilka genomgått eller genomgår en IVF-process. Resultatet visar att respondenterna från en början upplevde ett varmt och välkomnande bemötande, men att det efterhand förändrades. Respondenterna beskriver brister hos vårdpersonalen såsom kränkning, kompetens- och tidsbrist. Vidare framgår att flertalet upplever att de blivit bemötta som en i mängden, framförallt av läkare, då de inte fått den individanpassade vård som krävdes. Resultatet visar att paret under IVF-processen utsätts för flertalet påfrestningar, vilket kan vara krävande för parrelationen. Trots detta upplever paren att påfrestningarna medfört en stärkt parrelation. / Of couples of reproductive age who are actively trying to conceive, 10-15 percent fails within a year, and is then counted in the category of involuntary childlessness. Couples that suffer from infertility often experience great emotional distress. With the help of assisted reproduction, the couple's possibility of a pregnancy may increase. The IVF process involves mental and physical stress, which leads to heavy demands on health care treatment, expertise and support. This study aims to examine how couples undergoing IVF treatment experienced the response they received from health care system. This includes whether or not the couple's relationship was affected during and after the IVF treatment process and if so how it was affected. The study was made with a qualitative approach. Semi-structured interviews have been our method for obtaining data this study. The study is based on interviews of five couples who underwent, or are still undergoing an IVF treatment process. The results show that respondents initially experienced a warm and friendly welcome from the health care system, but it gradually changed for worse. The respondents describe what they see as inadequacies of healthcare providers such as offensiveness, lack of skills, and time constraints. Furthermore, it appears that the majority feels that they have been overlooked, especially by doctors, when they did not receive the personalized care they needed. The results show that during the IVF treatment process the couples are subjected to intense and varying forms of stress that can be hard on their relationships. Despite the strain it has put on them, the couple's feel that it has strengthened their relationships.

No description available.

Bakgrund: I Sverige definieras begreppet upprepade missfall som att en kvinna har fått tre eller flera missfall i följd och det uppskattas drabba ca en procent av världens alla par i fertil ålder. Då detta är en liten grupp kvinnor kan det vara svårt för den drabbade kvinnan att veta var hon kan vända sig med sina funderingar och vad hon har rätt till för vidare hjälp. Vid flera upprepade missfall växer behovet av att få svar på vad som sker och varför samtidigt som behovet av stöd och förståelse från sina närstående blir större. Tillgången till utredning och behandling ser olika ut men med hjälp från barnmorskans och vårdens sida kan lämplig planering utifrån kvinnan situation utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kvinnans upplevelse av upprepade missfall och belysa hennes behov under och tiden efter missfallet. Metod: Metoden för denna uppsats var en kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades 29 artiklar varav 16 gick igenom kvalitetsgranskningen och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Sju kategorier med nyckelbegrepp bildades. Kategorierna som identifierades var missfallsprocessen, utrymme för sorg, undvikande beteende, partnerrollen, socialt stöd, förväntningar på vården och att bli gravid igen. Slutsats: Då alla kvinnor är olika varierar upplevelsen och behoven vid en missfallsprocess. Genom att ha kunskap om vad kvinnan går igenom både fysiskt- och psykiskt vid upprepade missfall bidrar det till en ökad förståelse för vad kvinnan behöver, både från sin omgivning men även från vårdens sida. Klinisk tillämpbarhet: Studien skulle kunna bidra till att utforska möjligheten att ändra på kriterierna för utredning vid upprepade missfall. Studien skulle även kunna leda till en förbättring av kunskapsläget både för individen, samhället och vården gällande hur bemötandet av denna grupp av kvinnor ser ut. Barnmorskor kan som yrkesgrupp stödja och hjälpa denna grupp kvinnor genom uppföljning i samband med att de kommer i kontakt med barnmorskemottagningen för att meddela att graviditeten har slutat i ännu ett missfall. Vidare kan etableringen av stödgrupper inom vården vara ett bra stöd för kvinnor som är med om upprepade missfall och dessa grupper skulle potentiellt ledas och samordnas av en barnmorska som innehar kompetens inom området upprepade missfall. / Background: In Sweden, the concept of recurrent miscarriage is defined as a woman having three or more miscarriages in succession and it is estimated to affect about one percent of all couples of childbearing age worldwide. Since this is a small group of women, it can be difficult for the effected woman to know where she can turn with her thoughts and what she is entitled to regarding further help. After enduring multiple recurrent miscarriages, the need to get some answers and at the same time the need to receive support and understanding from their close surroundings increases. The access to further investigation and treatment is different depending on where you are but with some help from a midwife and other healthcare providers, an appropriate plan based on the woman's situation can be developed. Purpose: The aim of this essay was to investigate the experiences of women who have endured recurrent miscarriages and their further needs that occurred during and the time after the miscarriage. Methods: The method used in this essay was a qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis method. In total, 29 articles were collected of which 16 of them went through the quality review and were compiled to a result. Results: seven categories containing of key concepts were formed. The categories identified were the process of miscarrying, room for griefing, avoiding behavior, the partners role, social support, expectations of the healthcare and becoming pregnant again. Conclusion: Due to the fact that all women are different, the experiences and needs during a miscarrying process varies. By having the knowledge of what the woman goes through both physically and mentally during recurrent miscarriages, it contributes to a greater understanding of what the woman needs, both from her surroundings but also from the healthcare. Clinical applicability: This essay could help to explore the possibilities of modifying the criteria for an investigation of recurrent miscarriages. The essay could also lead to improvement of the knowledge situation for the individual, the society and the care providers regarding how this group of women wants to be treated. Midwives as a profession could help to support this group of women by initiating contact with the women when or after she has contacted the midwife clinic to announce another pregnancy loss. Furthermore, the establishment of support groups for women with recurrent miscarriages could be helpful and supportive for these women. The support groups could potentially be coordinated by a midwife with specific knowledge about recurrent miscarriage.

Background: Involuntary childlessness and infertility affect a large group of people and WHO calls it a global public health issue. Donated gametes can be used when a pregnancy is not achieved. Embryo donation involves the full genetic material of the donating couple and embryo donation for reproductive purposes are often associated with many emotional, ethical, legal and psychosocial aspects. Aim: The aim of the study was to examine views on embryo donation for reproductive purposes among couples with experience of cryopreserved embryos. Methods: A literature review was conducted in order to answer the aim. Two databases (PubMed and Web of Science) were used to identify relevant qualitative literature. A smaller search on Google Scholar was also included. Inclusion and exclusion criteria were pre-determined in order to limit which studies to include. Results: A total of 20 studies were included in the results. The results show that there are different views towards the status of the human embryo, views towards the genetic link, information sharing and screening, views towards the selection of recipients, views towards the contact and relationship between donors, recipients and offspring, and views towards the decision-making and whether to donate surplus embryos or not. Conclusion: The multiple understandings of the status of the human embryo emphasizes the complex nature of human embryos and may explain couples’ views on embryo donation for reproductive purposes. It has also the potential to explain what couples decide to do with their surplus embryos. The interests of the receiving couple, the donors, the future child, and the society should continuously be assessed and balanced when society regulates ART and embryo donation. / Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet och infertilitet påverkar många människor och WHO kallar det ett globalt folkhälsoproblem. Donerade könsceller kan användas när en graviditet inte kan uppnås. Vid embryodonation innebär det att det donerande paret har full genetisk koppling till embryot och embryodonation för reproduktiva syften associeras ofta med många emotionella, etiska, rättsliga och psykosociala aspekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka synen på embryodonation för reproduktiva ändamål hos par med erfarenhet av frysförvarade embryon. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Två databaser (PubMed och Web of Science) användes för att identifiera relevanta kvalitativa studier. En mindre sökning utfördes även i Google Scholar. Inklusions- och exklusionskriterier bestämdes i förväg för att begränsa vilka studier som skulle ingå. Resultat: Totalt inkluderades 20 artiklar i resultatet. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar om det mänskliga embryots status, om den genetiska kopplingen, informationsutbyte och screening, om synen på kontakt och relationen mellan donatorer, mottagare och avkomma samt synen på beslutsfattandet och om överskott av embryon ska doneras eller inte. Slutsats: De många uppfattningarna om det mänskliga embryots status betonar den komplexa karaktären hos det mänskliga embryot och kan förklara parens syn på embryodonation för reproduktiva ändamål. Det har också potential att förklara vad par väljer att göra med sina överskott av embryon. Det mottagande parets, donatorernas, det framtida barnets och samhällets intressen bör kontinuerligt bedömas och balanseras när samhället reglerar ART och embryodonation.

Infertilitet är ett relativt vanligt hälsoproblem i dagens samhälle. Infertilitet kan uppstå som resultat av en sjukdom där en störning av reproduktiva kroppsfunktioner hindrar uppkomsten av en graviditet och födsel av ett barn. Flertalet kvinnor som senarelägger starten på barnafödandet löper en större risk att drabbas av primär och sekundär infertilitet. Barnlöshet går inte alltid att förebygga och alla kvinnor som önskar att få barn kan inte alltid få barn. Syftet med det här arbetet var att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet efter misslyckade försök att bli mamma. Litteraturöversikt är den metod som har valts för att besvara syftet med det här arbetet. Integrerad analys är den dataanalysmetod som har används. Resultatet visar att isolering från omgivningen är vanlig förekommande bland kvinnor som är ofrivilligt barnlösa. Ofrivilligt barnlösa kvinnor kunde uppleva sin kropp som ett hinder för konception, vilket gav dem känslan av att vara ofullständiga i jämförelse med andra kvinnor. Sorgen över barnlösheten var ständigt närvarande hos kvinnorna. När kvinnorna accepterar sin situation som barnlös sker en personlig mognad och de börjar lägga fokus på sig själva och mål som är uppnåbara. Slutsatsen som framkommer i det här arbetet är att kvinnorna i den här litteraturöversikten oavsett kulturell bakgrund har liknande upplevelser i sin längtan efter ett barn. Att vara ofrivillig barnlös är en stor påfrestning för den som är drabbad. Det är av stor vikt att ofrivilligt barnlösa kvinnor erbjuds emotionellt stöd under sorgeprocessen som följer barnlösheten samt att stötta dem att identifiera strategier för att hantera sorgen.