Bakgrund: Idag lever cirka 55 miljoner människor med demensdiagnos i världen varav cirka 160 000 i Sverige. Demens finns i olika typer och saknar botande behandling däremot går symtomen att lindra. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda personer med demensdiagnos i särskilt boende för äldre personer. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design inkluderande 14 kvalitetsgranskade artiklar. Data analyserades med hjälp av en femstegsanalys. Resultat: Tre huvudteman yttrades; ”Att bedriva demensvård när organisationen brister”, ”Att samverka med anhöriga och personer med demens” och ”Att vårda demensens emotionella uttryck”. Resultatet visade att omvårdnadspersonalens kunskap är en viktig faktor i vårdandet av demens. Tidsbrist och tung arbetsbelastning är enligt omvårdnadspersonalen förekommande och beror ofta på att personalen är oerfaren. Omvårdnadspersonalen ansåg att kommunikationen mellan patient, personal och anhöriga kan habetydelse i vårdandet. Slutsats: Omvårdnadspersonalen upplevde brister i vårdandet av personer med demens och att förbättring behövdes. Att vårda personer med demens är utmanande och ger upphov till frustration, stress och sorg enligt omvårdnadspersonalen. Mer tid, resurser och utbildad personal behövs för att omvårdnadspersonalen ska kunna ge personerna en demensvård av bra kvalitet. Anhöriga bör synliggöras samt erbjudas delaktighet i vårdandet. Bristande kommunikation kan leda till negativa konsekvenser i vårdandet. / Background: Today, around 55 million people live with a diagnosis of dementia in the world, of which around 160,000 are in Sweden. Dementia comes in different types and lacks curative treatment, however, the symptoms can be alleviated. Purpose: To describe the nursing staff's experiences of caring for people with a diagnosis of dementia in special housing for the elderly people. Method: Literature review with qualitative design including 14 quality-reviewed articles. Data were analyzed using a five-step analysis. Results: Three main themes were expressed; “To provide dementia care when the organization fails”, "To cooperate with relatives and people with dementia" and "To care for the emotional expression of dementia" The results showed that the nursing staff's knowledge is an important factor in the care of dementia. According to the nursing staff, lack of time and heavy workload are common and are often due to the staff being inexperienced. The nursing staff considered that communication between patient, staff and relatives can be important in care. Conclusion: The nursing staff experienced deficiencies in the care of people with dementia and that improvement was needed. Caring for people with dementia is challenging and gives rise to frustration, stress and sadness according to nursing staff. More time, resources and trained personnel are needed for the nursing staff to be able to provide people with dementia care of good quality. Relatives should be made visible and offered participation in the care. Lack of communication can lead to negative consequences in care.

Bakgrund Andelen äldre personer ökar i Sverige och den grupp bland äldre som ökar mest är över 90 år. Antalet äldre som är i behov av vård- och omsorgsinsatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvård förväntas därmed också öka. Ökad efterfrågan på kommunal hjälp i hemmet ställer höga krav på god samverkan och kommunikation mellan de olika instanserna för att minska risken för brister och vårdskador hos den äldre personen med komplexa vårdbehov. Komplexa vårdbehov innebär samtidig närvaro av förändringar som kommer av åldrandet, multisjuklighet, polyfarmaci och skörhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation kring den äldre patienten med komplexa vårdbehov inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna i studien arbetade inom kommunal hälso- och sjukvård i två sydsvenska kommuner. Sex av deltagarna var grundutbildade sjuksköterskor, tre av deltagarna var distriktssjuksköterskor och en var specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Datan som samlats in analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet ledde fram till tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var Samverkan och dialog, Organisatoriska förutsättningar samt Utbildning, Språk och Kompetens. En nära relationen till omvårdnadspersonalen, rätt kompetens och erfarenhet hos omvårdnadspersonalen samt regelbundna möten och träffar var faktorers som ansågs underlätta kommunikationen. Slutsats  Sjuksköterskorna beskrev att teamsamverkan med planerade teamträffar och fysiska möten med personalen var viktigt för fungerande kommunikation. Att minska distansen mellan personalen och ha fungerande rutiner kring kommunikationen var andra värdefulla aspekter som framkom. Det som ansågs försvåra kommunikationen var stress och tidsbrist samt brister i språket hos omvårdnadspersonalen men även organisatoriska hinder så som dålig täckning på mobiltelefoner, laghinder och bristande kontinuitet hos omvårdnadspersonalen. / Background  The proportion of elderly people is increasing in Sweden, and the group among the elderly that is increasing the most is over 90 years of age. The number of elderly people who need care and care interventions from both social services and health care is therefore also expected to increase. Increased demand for municipal help in the home places high demands on good cooperation and communication between the various agencies to reduce the risk of deficiencies and care injuries in the elderly person with complex care needs. Complex care needs mean the simultaneous presence of changes that come from aging, multimorbidity, polypharmacy and frailty. Purpose The purpose of the study was to investigate nurses' experience of communication regarding the elderly patient with complex care needs within the municipal health care system.  Method The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The participants in the study worked in municipal health care in two municipalities in southeast of Sweden. Six of the participants were basic nurses, three of the participants were district nurses and one was a specialist nurse in the care of the elderly. The data collected was analyzed using qualitative content analysis. Results The result led to three main categories and seven subcategories. The main categories were Collaboration and dialogue, Organizational conditions and Education, Language and Competence. A close relationship with the nursing staff, the right skills and experience of the nursing staff and regular meetings were considered to facilitate communication. Conclusion  The nurses described that team cooperation with planned team meetings and physical meetings with the staff was important for effective communication. Reducing the distance between staff and having working routines around communication were other valuable aspects that emerged. What was considered to make communication difficult was stress and lack of time as well as deficiencies in the language of the nursing staff, but also organizational obstacles such as poor mobile phone coverage, legal obstacles and a lack of continuity among the nursing staff.

<p>Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal.<strong> </strong>Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att de intervjuade haft både negativa och positiva upplevelser av attityder och bemötande av omvårdnadspersonal. Slutsatsen är dock att det negativa, fördomsfulla bemötandet övervägde. De intervjuade upplevde också att det råder en stor brist på kunskap om missbruks- och beroendeproblematik inom sjukvården samt att yngre, nyutbildad omvårdnadspersonal uppvisar fler fördomsfulla attityder och bemöter på ett sämre sätt än äldre, erfaren omvårdnadspersonal gör.</p> / <p>The objective of this study was to gain insight into how patients with addiction or dependency problems feel that nursing staff behave towards them. The concepts of addiction and dependency cover all forms of addiction to and dependency on narcotics, alcohol and pharmaceuticals. The essay is a descriptive empirical study based on 10 interviews with people addicted to or dependent on drugs. The selection criteria has been 5 men and 5 women aged between 25 and 60 who have been treated at least 5 times at substance abuse inpatient units. The interviews have been analyzed based on the method qualitative content analysis and resulted in two main categories: Kind treatment and Not so kind treatment. The results showed that those people interviewed had both positive and negative experience of how nursing staff behaved towards them. The conclusion, however, is that negative, prejudiced behaviour was predominating. Those people interviewed also felt that there was a large lack of knowledge about the problems of substance abuse and dependency within healthcare and that the younger, recently qualified nursing staff behaved more badly towards them and were more prejudiced than the older and more experienced nursing staff.</p>

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal. Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att de intervjuade haft både negativa och positiva upplevelser av attityder och bemötande av omvårdnadspersonal. Slutsatsen är dock att det negativa, fördomsfulla bemötandet övervägde. De intervjuade upplevde också att det råder en stor brist på kunskap om missbruks- och beroendeproblematik inom sjukvården samt att yngre, nyutbildad omvårdnadspersonal uppvisar fler fördomsfulla attityder och bemöter på ett sämre sätt än äldre, erfaren omvårdnadspersonal gör. / The objective of this study was to gain insight into how patients with addiction or dependency problems feel that nursing staff behave towards them. The concepts of addiction and dependency cover all forms of addiction to and dependency on narcotics, alcohol and pharmaceuticals. The essay is a descriptive empirical study based on 10 interviews with people addicted to or dependent on drugs. The selection criteria has been 5 men and 5 women aged between 25 and 60 who have been treated at least 5 times at substance abuse inpatient units. The interviews have been analyzed based on the method qualitative content analysis and resulted in two main categories: Kind treatment and Not so kind treatment. The results showed that those people interviewed had both positive and negative experience of how nursing staff behaved towards them. The conclusion, however, is that negative, prejudiced behaviour was predominating. Those people interviewed also felt that there was a large lack of knowledge about the problems of substance abuse and dependency within healthcare and that the younger, recently qualified nursing staff behaved more badly towards them and were more prejudiced than the older and more experienced nursing staff.

The number of persons with problems of abuse or addiction seeking care has increased during the last years in Sweden. Recent international studies show stigmatizing attitudes among nursing staff, which affect the treatment and care negatively. The purpose of this study was to describe experiences among nursing staff of treating persons with problems of abuse or addiction at an emergency department. The participants were six nurses and one assistant nurse who worked at an emergency department. The interviews were analyzed through qualitative content analysis. The result presented circumstances that complicated or facilitated the treatment of persons with problems of abuse or addiction. Challenging behavior among patients, stigmatizing attitudes and lack of knowledge among staff complicated the treatment while good security routines and a person-centered approach facilitated the treatment. Improved cooperation with the psychiatric clinic was requested to increase the competence of addiction treatment and to make the workflow more effective. The conclusion is that nursing staff at the emergency department lacks the time and knowledge that it takes to give the best treatment to these patients. This contributes to increased stigmatizing attitudes and conscience-related stress. Education, reflection and improved cooperation with the psychiatric ward were seen as important aspects of nursing development.

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig. / Aim: The aim of this study was to describe how the nursing staff within themunicipality's special housing and short term care perceived their caring forpatients receiving palliative care.Method: The study is based on eight interviews with enrolled nurses. The datacollection method was based on the Critical Incident Technique. The analysis ofinterviews was carried out with qualitative content analysis.Result: Cooperation between the care team and the relatives had a great andsignificant impact on how care was delivered. At times the nursing staff felt thatthe nurse was not present during various nursing interventions. Distribution ofstaff during the day contributed to the continuity of the interaction. The enrollednurses expressed that different environmental factors were either helpful orobstacles in the interaction between the dying person and their relatives. Theenrolled nurses illuminated the importance of respecting the patient's wishes. Thenursing staff provided the families with support which contributed to a feeling ofcloseness. Furthermore, the enrolled nurses felt that their presence withoutdemands and stress were significant in the interaction between the dying personand their family. It was important that the dying patient and their families weresatisfied with symptom control. It was significant to provide a dignified treatmentafter death.Conclusion: The overall theme was that the nursing staff perceived that interactionand collaboration between the care team, family and the patient was of significantimportance for a secure and dignified end of life care.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementär alternativ medicin (KAM). Det visar sig att användandet av KAM ökar hos befolkningen i världen. Det finns ett stort informationsutbud på internet vilket kan leda till risker för patienter vid felaktig information. Syftet: Var att beskriva inställningar till och kunskaper om komplementär alternativ medicin bland omvårdnadspersonal. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Det fanns inställningar om att KAM borde ha en plats i sjukvården. Det framkom att det fanns behov av riktlinjer, lagstiftning, stöd, ledarskap och evidens hos omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonal såg det som sitt ansvar att fråga patienters om deras användande. Omvårdnadspersonal ansåg att KAM hade effekt för patienter. Det visade sig att det fanns både viss kunskap och otillräcklig kunskap om KAM. Även efterfrågan om behov av kunskap och utbildning bland omvårdnadspersonal visade sig vara stor. Slutsats: Med tanke på den positiva inställningen till KAM hos omvårdnadspersonal, befolkningens ökande användande och avsaknad av ett tydligt regelverk gällande KAM. Är det en tidsfråga innan sjuksköterskor hamnar i situationer då de inte vet hur de ska hantera patienters frågor och användande av KAM. Det finns ett behov av tydligare riktlinjer gällande KAM och utbildning om vad KAM är. / Background: There is no uniform definition of complementary alternative medicine (CAM). It turned out that the usage of CAM is increasing in the population around the world. There is a range of information on the internet, which can lead to risks for patients when misinformed. Purpose: Was to describe the attitudes to and knowledge of complementary alternative medicine among nursing staff. Method: A general literature review. Results: There were attitudes that CAM should have a place in health care and a need for guidelines, legislation, support, leadership and evidence. Nursing staff saw it as their responsibility to ask patients about their use. Nursing staff felt that CAM was effective for patients. It turned out that there were both some knowledge and insufficient knowledge of CAM. There was also a great need for knowledge and education among the nursing staff. Conclusions: Given the positive approach to CAM among nursing staff, the increasing usage in the population and lack of a clear regulatory framework regarding CAM. Nurses might find themselves in situations where they do not know how to handle patients' questions and the use of CAM. Therefore there is a need for clearer guidance and education about CAM

Omvårdnadspersonalen, såsom undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten utför ett viktigt uppdrag ändå debatteras det på sociala medier att samma yrkesgrupp flyr sina uppdrag på grund av låg lön, obekväma arbetstider samt dålig status. Det är därför av intresse att belysa faktorer som omvårdnadspersonal finner vara av vikt för att vilja stanna kvar och utvecklas inom hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att finna de nyckelfaktorer som får hemtjänstens omvårdnadspersonal i kommunal verksamhet att välja stanna kvar inom sin yrkesprofession. Författarna valde att använda sig av semistrukturerade intervjuer för att finna faktorer som omvårdnadspersonalen uppger främja ett hållbart yrkesliv. Tio omvårdnadspersonal inom kommunal hemtjänst intervjuades. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav fyra kategorier, arbetsmiljö, kommunikation, organisatoriska faktorer och status. Arbetsmiljön omfattar fysiska och psykosociala aspekter. Kommunikation handlar om interaktion och samspel mellan verksamhetens professioner samt omsorgstagaren. Organisatoriska faktorer innefattar arbetsverktyg, ekonomi och kompetens. Sista kategorin är status och handlar om medias påverkan och värderingar. Samverkan, delaktighet, kommunikation mellan professionerna inom verksamheten samt möjligheten att påverka utförandet av sina arbetsuppgifter och arbetstider likväl att det sker en kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för yrkesutövningen är positiva faktorer för att stanna kvar i sin yrkesutövning

Syftet med denna studie är att belysa hur upplevelsen gällande dokumentation bland personal inom hemvården ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmässigt utvalda ur personalen på tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gällande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden är fördelad, då ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, både gällande möjligheten till att använda de redskap som finns tillgängliga inom arbetsplatsen samt tillräckliga språkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har även nämnts som viktiga faktorer. Tillgängligheten av verktyg, främst datorer visade sig ha en stor inverkan på personalens upplevelser gällande tiden. En annan faktor som pekades ut var arbetsklimatet, som var påverkat av det stöd som erbjöds från personalgrupp och enhetschef vid problem gällande dokumentationen. Den sista större faktorn gällande upplevelsen av dokumentationen visade sig vara att den ger en trygghet, något som skyddar både personal och brukare. För att vidare belysa resultaten av denna studie, användes två teorier, KASAM (Känsla av sammanhang) och systemteorin. / The purpose of this study is to shed some light regarding the experiences among personnel within home care services about documentation as a work activity. This is done by a quality study with six randomly selected personnel for an interview from three workplaces within a medium sized city in Sweden. The result of this study shows a pattern among the participants in certain areas. The primary factor that shapes the experience regarding documentation among personnel tend to be how the working time is distributed, since no specific time set aside for documentation only in the schedule. This tends to be a stress factor amongst the personnel. The importance of knowledge, both regarding the ability to use the tools available within the workplace and the language skill needed to properly document has been mentioned as important factors. The accessibility of tools, primary computers has a major impact on the experience of time amongst the personnel. Another factor that was pointed out was the working climate, which was affected by the support offered by both other personnel and head of unit should problems regarding documentation arise. And lastly a major factor regarding the experience about documentation turned out to be the safety it gives regarding the rule of law, which protected both the personnel and patients. To further shed light regarding the results of this study, two theories were applied, “sense of coherence” and systems theory.

The aim of this study was to examine how care professionals experienced the need of an elder counselor in communal geriatric care. The ambition was to discover how the caregivers viewed the need of an elder counselor to identify and antagonize the suffering from mental illness and loneliness against older people and to reach a greater understanding of what they experience is the opportunities and difficulties with the eldercounselor. The study was conducted through six semi-structured, qualitative interviews with six different home care staff in two municipalities who had counselors provided for the older people living there. We identified six themes in the interviews which were used for analyzing our results. The themes were: Professions treatment of mental illness and loneliness, A support for the care professionals, An anonymous profession, Loneliness and mental illness, Elders need to talk and Elders oppose counselor support. The results of our study shows that it is common that older people suffer from mental illness and loneliness. The care professionals experience that there is a need of having a counselor to support and help their patients to counteract mental illness. The care professionals also experience that the counselors can be used as a support for the care professionals themselves. The results also showed that a lot of the older people were offered professional talk with a counselor but resisted the offer. We also discovered difficulties with the collaboration within the organization between the counselor, the patients and the care staff.