Bakgrund Målet med den rättspsykiatriska vården är att patienterna skall kunna återvända till ett gott liv utanför vården utan återfall i kriminalitet. Socialstyrelsen har klargjort att patienter inom den specialiserade psykiatriska vården ska riskbedömas. Den strukturerade professionella bedömningen, som HCR-20, är en vetenskapligt framtagen checklista och har visat sig ha både hög validitet och reliabilitet. Arbetet med bedömning av och förståelse för risk för våld och eller återfall i brottslighet är något av det säregna i arbetet för sjuksköterskor inom den rättspsykiatriska vården Syfte Belysa hur den kunskap som framkommer genom riskbedömningsformuläret HCR-20 omsätts i omvårdnadsarbetet vid rättspsykiatrisk vård. Metod Datainsamlingen gjordes med åtta intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet I resultatet har två kategorier framträtt som är att Synliggör risker och Underlag till planering. Under dessa två kategorier finns ett antal underkategorier. Personalen ser i stort inga uppenbara brister med HCR-20 utan anser att det är ett bra system som fyller sin funktion. Vid HCR-20 bedömning förs dialog om vad man som personal kan lägga fokus på och vilka risker som kan minskas. Det upplevs intressant att se när risker minskas samt att man tolkar den förändring som skattningsinstrumentet visar som framsteg i arbetet. Diskussion Författarna menar att resultatet belyser något om hur arbetet runt HCR-20 och riskhantering vid rättspsykiatrisk vård uppfattas av omvårdnadspersonal samt att utvecklingsmöjligheter har identifierats. / Background The purpose of forensic psychiatric care is that patients are able to return to a good life outside care without criminal recidivism . Swedish law has clarified that the patients in specialist mental health services should be risk assessed . The structured professional risk assessment, like the HCR- 20, is a scientifically formulated checklist and have been shown to have both high validity and reliability. Work on the assessment and understanding of the risk of violence and recidivism is one of the peculiarity of the work of nurses in forensic psychiatry Aim Highlighting how the knowledge obtained from the risk assessment form, HCR- 20 is put into the nursing work in forensic nursing. Methods The data was collected with eight interviews then analyzed by qualitative content analysis. Results The result has two categories emerged as Visualize risks and Basis for planning. Within these two categories there are a number of subcategories. The staff looks basically no obvious flaws with the HCR- 20, and believe it is a good system that fulfills its function. At HCR- 20 assessment dialogue is conducted on what personnel can focus on and what risks that can be reduced. It felt interesting to see when the risks are reduced and that we interpret the change that estimate the instrument as progress in working with the patients. Discussion The authors believe that the results illustrate how the work around the HCR- 20 and risk management in forensic nursing is perceived by the nursing staff as well as development opportunities have been identified.

Bakgrund: Vi har idag en stor del inläggningar av patienter på sjukhus som lider av någon form av demenssjukdom. Omvårdnaden av kroppsligt sjuka patienter som har en demensdiagnos är komplex eftersom dessa har speciella behov relaterat till sina kognitiva, funktionella och beteendemässiga förändringar. Denna komplexa vård kan bli svårhanterlig för omvårdnadspersonalen i sjukhusmiljö vilket kan leda till att omvårdnaden blir lidande Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadspersonalens syn på och upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdomar som är inlagda på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes på ett systematiskt sätt, resultatet baserades på åtta kvalitativa originalartiklar Resultat: Resultatet utgår från tre olika huvudkategorier: Omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på sin egen roll i vården av patienter med demenssjukdom, omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på patienter med demenssjukdom och deras behov samt omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på ledningen, organisationen och miljön i relation till patienter med demenssjukdom. Slutsats: Värdigheten och integriteten av personer med demenssjukdom försvinner på sjukhusavdelningarna på grund av att den personcentrerade vården minskar då omvårdnadspersonalen har en stereotyp bild av personer med demenssjukdom, eftersom det finns tidsbrist på avdelningarna, att miljön på avdelningarna inte är optimal för denna patientkategori samt att sjukhusledningarna tar fel beslut och inte har tillräcklig förståelse för situationen på avdelningarna. / Background: We currently have a large proportion of admissions in hospital suffering from some form of dementia. Nursing care of physically ill patients who have a dementia diagnosis is complex because people with dementia have specific needs related to their cognitive, functional and behavioural changes. This complex care can be cumbersome for nursing staff in the hospital setting, this may contribute to that the care may suffer Aim: The aim of this literature review was to describe nursing staffs´ views on and experiences of experiences of caring for patients with dementia who are admitted to hospital. Method: A literature review was done in a systematic way, the result was based on eight quality original articles Results: The results are based on three main categories: Nursing Staff's experiences of and view on their own role in the care of patients with dementia, nursing staff's experiences of and views on patients with dementia and their needs as well as nursing staff experiences of and view on management, organization and the environment in relation to patients with dementia. Conclusion: Dignity and integrity of persons with dementia disappear in hospital departments due to that the person-centred care decreases when nursing staff have a stereotypical image of people with dementia, as there are time constraints on the wards, that the environment of the department is not optimal for this type of patients and that hospitals' management taking wrong decisions and do not have sufficient understanding of the situation on the wards.

Sammanfattning   Bakgrund: I Sverige lever idag 130 000 - 150 000 personer med demenssjukdom och varje år insjuknar ytterligare cirka 25 000 personer. Personer med demenssjukdom har en ökad risk att utveckla malnutrition. Genom olika nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder går detta att förebygga.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom.  Metod: Studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ design där 13 artiklar inkluderades i resultatet. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Fribergs femstegsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman; främja ett ökat födointag och organisatoriska aspekter. Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade erfarenheter av att en personcentrerad vård främjar ett födointag likaså en hemlik måltidsmiljö, konsistensanpassad kost, lugn och rogivande musik samt närvaro av omvårdnadspersonal i samband med måltiden. Resultatet visade även att organisatoriska aspekter hade betydelse för att kunna genomföra nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder.  Slutsats: Det finns både enkla och kostnadseffektiva nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder som kan öka födointaget hos personer med demenssjukdom. Dock behövs det ökad kunskap hos omvårdnadspersonalen för att dessa ska kunna användas samt ytterligare forskning inom området. / Summary   Background: As of today there are 130,000 – 150,000 people living with dementia in Sweden, with an additional 25,000 falling ill each year. People with dementia have an increased risk of developing malnutrition. This can be prevented through nutrition-supportive nursing interventions. Aim: To describe nursing staff´s experiences of nutrition-supported nursing interventions for people with dementia. Method: The study was a litterature review using a qualitative design where 13 articles were used for the result. The data analysis was carried out in accordance with Friberg’s five-step analysis. Results: The analysis identified two themes; promotion of increased food intake and organizational aspects. Results showed that the nursing staff experienced that a person-centered perspective, a homelike meal time environment, a consistency-adapted diet, calm, soothing music and presence of nursing staff during mealtime all promoted food intake. Organizational aspects were also important for being able to implement nutrition-supportive nursing interventions. Conclusion: There are simple and cost-effective nutrition-supporting nursing interventions which can increase food intake in people with dementia. However, increased knowledge is needed by nursing staff in order to be utilised as is further research.

Background: The covid-19 pandemic has put great pressure on healthcare globally. Healthcare had to adapt to a new disease and its consequences. Initially the covid-19 pandemic made no difference to somatic care or psychiatric care, which lead to new problems and approaches to psychiatric care.  Aim: The aim of the literature study was to investigate challenges for patients and nursing staff in psychiatric care during the covid-19 pandemic. Method: A literature study with qualitative analysis was performed where the scientific articles were collected in the databases, CINAHL, PsycInfo and PubMed. Twenty-two articles were included in the results, the articles were published during the years 2020-2022. Analysis and quality review were based on Polit and Beck’s nine-step model and their battery of questions for quality review of quantitative, qualitative and mixed method articles. Results: Twenty-two articles were analyzed, and two main themes were crystallized. The first main theme was the Pandemic a threat to mental health with the sub-theme increased mental illness during the pandemic and increased vulnerability during the pandemic. The other main theme were a Changed healthcare with the sub-theme patients perspective, the nursing staff’s perspective and the work situation for psychiatric nursing staff during the pandemic. Conclusion: Periodically, patient safety may be threatened for mentally ill patients during times of crisis such as a pandemic. Psychiatric care has managed to adapt during the covid-19 pandemic, primarily through digital care services, but problems remain to be solved. There are differences between the diagnostic groups in how they understand and interpret information about restrictions and attitudes, which places high demands on the personcentered care. Psychiatric nursing staff will quickly be worn-out and feel worse mentally, which the employer must consider by promoting a good work environment and recovery. / Bakgrund: Covid-19 pandemin har satt stor press på vården globalt. Hälso- och sjukvården har blivit tvungen att försöka anpassa sig till en ny sjukdom och dess konsekvenser.  Syfte: Beskriva utmaningar för patienter och omvårdnadspersonal inom psykiatrin under covid-19 pandemin Metod: En litteraturstudie med kvalitativ analys utfördes där de vetenskapliga artiklarna hämtades i databaserna, CINAHL, PsycInfo och PubMed. Tjugotvå artiklar inkluderades i resultatet, artiklarna publicerades under år 2020–2022. Analys och kvalitetsgranskning utgick ifrån Polit och Becks niostegsmodell samt frågebatteri för kvalitetsgranskning av kvantitativa, kvalitativa artiklar och mixed method artiklar.  Resultat: Tjugotvå artiklar analyserades och två huvudteman utkristalliserades. Första huvudtemat var Pandemin ett hot mot psykisk hälsa med undertema ökad psykisk ohälsa under pandemin och ökad utsatthet under pandemin. Andra huvudtemat var en Förändrad vård med underteman patienternas perspektiv, omvårdnadspersonalens perspektiv samt arbetssituationen för psykiatrisk omvårdnadspersonal under pandemin. Slutsats: Periodvis kan patientsäkerheten vara hotad för psykiskt sjuka patienter under tider av kris likt en pandemi. Psykiatrisk vård har behövt anpassa sig under covid-19 pandemin framför allt genom digitala vårdtjänster men problem kvarstår att lösa. Skillnader finns mellan patienter med olika psykiska sjukdomar och diagnosgrupp i hur de förstår och tolkar information om restriktioner och förhållningssätt vilket ställer krav på personcentrerad vård via psykiatrin. Vårdpersonal blir snabbt utarbetad och mår sämre psykiskt vilket arbetsgivaren måste ta hänsyn till genom att främja god arbetsmiljö och återhämtning.

Bakgrund: Delegering från sjuksköterska till övrig omvårdnadspersonal utgör en stor del av det dagliga arbetet och är en komplex uppgift som potentiellt kan komma att utgöra en patientsäkerhetsrisk. Tidigare studier visar att sjuksköterskor upplever delegering som en belastande del av sitt arbete, utmaningarna ligger främst i att säkerställa god vård när mycket av omvårdnaden måste delegeras. Sjuksköterskor beskriver vidare att de hade önskat mer utbildning i delegering under sin grundutbildning. De ser det som en utmaning att “kontrollera” andras arbete, och känner sig inte bekväma i den arbetsledande rollen. Syfte: Att genom en litteraturstudie sammanställa och återge uppfattningar och erfarenheter som beskrivs kring risker som kan uppkomma i samband med delegering av omvårdnadsuppgifter från sjuksköterska till övrig omvårdnadspersonal. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats genomfördes efter databassökning i PubMed och CINAHL. Granskningen genomfördes med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (2014). Studierna analyserades med Fribergs analyssteg, samtliga studier föll under huvudkategorin patientsäker delegering och data med liknande innehåll delades in i två underkategorier. Resultat: Resultatanalysen identifierade en huvudkategori följt av två underkategorier; samverkan och kommunikation som vidare delades in i sju rubriker. Konklusion: Delegeringsprocessen är komplex och förutsätter god kommunikation och samverkan för att undvika risker för patientsäkerheten. Vidare måste sjuksköterskan ha god förståelse för vilka omvårdnadsuppgifter som är lämpliga att delegera, samt ta ansvar för uppföljning och säkerställande i syfte att värna patientsäkerheten. / Background: Delegation from a nurse to other nursing staff constitutes a large part of the daily work and is a complexed task that could potentially constitute a patient safety risk. Previous studies show that nurses experience delegation as a burdensome part of their work, the challenges lie mainly in ensuring good care when much of the nursing must be delegated. Nurses further describe that they would have liked more training in delegation during their undergraduate education. They see it as a challenge to have to “control” the work of others, and do not feel comfortable in the managerial role. Aim:To compile and reproduce perceptions and experiences that are described about the risks that may arise in connection with the delegation of nursing tasks from a nurse to other nursing staff through a literature study. Method: General literature study based onten studies with a qualitative approach was conducted after database search in PubMed and CINAHL. Review was conducted with the Swedish Agency of Medical and Social Evaluation (SBU) template for quality review of studies with qualitative research methodology (2014). The studies were analysed with Friberg’s analysis steps, all studies fell under the main category patient-safe delegation and data with similar content were the divided into two subcategories. Results: The results analysis identified a main category followed by two subcategories; collaboration and communication which was further divided into seven headings. Conclusion: The delegation process is complex and requires good communication and teamwork to avoid risks to patient safety. Furthermore, the nurse must have a good understanding of which nursing tasks are suitable to delegate and take responsibility for follow-up and ensuring in order to safeguard patient safety.

Den psykosociala arbetsmiljön handlar om måendet på arbetsplatsen i relation till bland annat krav, resurser, fördelning av arbetsuppgifter, ledning, kommunikation, socialt samspel och delaktighet. Det diskuteras ofta i media om svårigheter med personalförsörjning inom äldreomsorgen och signaler om stress från de anställda. Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal inom hemtjänst upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppfylla syftet är studien baserad på semistrukturerade intervjuer och det framarbetade materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade i fem huvudkategorier; Arbetstrivsel, arbetsuppgifter, ledarskap, samarbete och stress och ett antal underkategorier som namngivits efter innebörd. Utifrån kategorierna framkom att det kollegiala stödet är betydelsefullt på arbetsplatsen för en god arbetsmiljö. Arbetet upplevs som viktigt och det känns meningsfullt att hjälpa andra. Kommunikation och information anses grundläggande utifrån ledarskap och en mer synlig chef önskas. Samarbetet upplevs överlag bra men åsikter framkommer om att det borde kunna fungera bättre. Känsla av stress gör sig påtaglig utifrån att det inte sällan råder tids och personalbrist. I diskussionen förs fram att det finns flera orsaker till fysisk och mental trötthet inom yrkeskategorin och respondenterna upplever flera av dessa i vilket avseende frågan väcks om hur vida de i en förlängning ska orka.

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden. Metod: Deskriptiv enkätundersökning med kvantitativ ansats. Studien gjordes på tolv äldreboenden där 167 informanter deltog. Urvalet bestod av omvårdnadspersonal från utvalda äldreboenden i en stad i södra Sverige. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 22 och redovisades i deskriptiv statistik. Resultat: Majoriteten av informanterna hade vetskap om att Socialstyrelsen utfärdat en rekommendation gällande nattfasta. Dock var det knappt hälften som visste hur många timmar nattfastan ej bör överstiga. De flesta informanter uppgav att de erbjöd både förfrukost och ett extra mål på kvällen, men få vårdtagare nyttjar dessa mål. Slutsats: Många vårdtagare riskerar en alltför lång nattfasta då det är få som nyttjar de extra mål som erbjuds. Det är betydelsefullt att undervisa omvårdnadspersonal om de regelverk och rekommendationer som finns samt bedriva undervisning om nutritionsfrågor. Sjuksköterskan är ansvarig att se till att den kompetens som behövs finns. / Background: There are major nutrition problems in nursing homes in Sweden and other parts of the world. Illness and aging are risk factors for nutritional disorders. Malnutrition in the elderly is associated with increased morbidity and mortality and an increased risk of pressure ulceration and infection. The Swedish National Board has issued a recommendation regarding the length of night fasting to counter malnutrition and its complications and to increase energy and nutrient intake in the care recipients. Objective: To highlight the night fasting in nursing homes in a city in southern Sweden, and examine knowledge and attitudes about the night fasting in nursing staff in nursing homes. Method: Descriptive survey with quantitative approach. The study was done on twelve nursing homes where 167 informants participated. The sample consisted of nursing staff from selected nursing homes in a town in southern Sweden. The data were analysed in IBM SPSS Statistics version 22 and presented in descriptive statistics. Results: The majority of respondents had knowledge that the Swedish National Board issued a recommendation concerning night fasting. However, it was only nearly half who knew how many hours the night fasting should not exceed. Most informants stated that they offered both pre-breakfast and an extra meal in the evening, but few residents utilize these meals. Conclusion: Many residents run the risk of a long night fasting when there are few residents who use the additional snacks that offers. It is important to educate nursing staff on the rules and recommendations that exist and provide education on nutritional issues. The nurse is responsible to ensure that the skills needed are available.

Background: The number of patients per nursing staff and skill mix (the percentage of registered nurse) among nursing staff have an impact on the working environment, effects quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study was to map the number of patients per nursing staff during a 24-hour period and to describe skill mix among nursing staff at emergency departments in medium-sized hospitals in Sweden. Method: This study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. Thirty medium-sized Swedish emergency departments participated in this study. Result: The number of patients per registered nurse varied between 0,0-11,0 patients (mean=3,3) during a 24-hour period. The number of patients per licensed practical nurse varied between 0,0-17,2 (mean=4,7). The average skill mix was 58,1% registered nurses and 41,9% licensed practical nurses for 24 hours. Conclusion: The staffing of nurses does not follow the patient flow, which results in a higher number of patients per nursing staff between 11:00 am and 11:59 pm. Further studies are needed to optimize the staffing of nurses, which can lead to an improved working environment for nurses, an improved quality of care and an increased patient safety. / Bakgrund: Antal patienter per omvårdnadspersonal och skill mix (andel sjuksköterskor i procent) bland omvårdnadspersonal har en inverkan på arbetsmiljö, vårdkvalitet samt patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga antalet patienter per omvårdnadspersonal under en 24-timmarsperiod samt att beskriva skill mix bland omvårdnadspersonalen vid akutmottagningar på mellanstora sjukhus i Sverige. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Trettio mellanstora svenska akutmottagningar deltog i studien. Resultat: Antalet patienter per sjuksköterska varierade mellan 0,0–11,0 patienter (medel= 3,3) under en 24-timmarsperiod. Antalet patienter per undersköterska varierade mellan 0,0–17,2 patienter (medel= 4,7). Skill mix var i genomsnitt 58,1% sjuksköterskor och 41,9% undersköterskor under 24 timmar. Slutsats: Bemanning av omvårdnadspersonal följer inte söktrycket/patientflödet, vilket resulterar i ett högre antal patienter per omvårdnadspersonal mellan klockan 11:00–23:59. Vidare studier behövs för att optimera bemanning av omvårdnadspersonal, vilket kan leda till förbättrad arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen, en förbättrad vårdkvalité samt en ökad patientsäkerhet.

Inom de närmaste åren kommer vård och omsorg stå inför stora utmaningar vad det gäller personalresurser. Det beror på att befolkningen blir äldre och därmed kommer ha mer behov av vård och omsorg. De minskade personalresurserna påverkas även av stora pensionsavgångar och att intresset för arbete inom vård och omsorg minskar. Enligt Regeringskansliet (2018) har antalet besök per dag för en anställd inom hemtjänsten ökat med åren och det får personalen att känna en otillräcklighet, vilket är en bidragande orsak till att de väljer att lämna arbetet. Denna studie har syfte att belysa arbetsmiljön och hur det individuella schemat påverkar arbetstrivseln för personalen som arbetar i kommunal hemtjänst. Författarna har intervjuat sju anställda inom hemtjänsten om deras individuella schemaplanering och vad som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visade vikten av bra samarbete samt kommunikation mellan kollegor, enhetschef och administratörer för att skapa en god arbetsmiljö. En stor anledning till att medarbetarna trivdes var arbetet med omsorgstagarna och att få känna meningsfullhet i sitt arbete.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som påverkar både fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Kvinnor är mer utsatta för att drabbas av upprepat och allvarligt våld. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Databassökningar har genomförts i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen av artiklarna genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna var: ”Sjukvårdens ansvar och organisation”, ”Hinder vid mötet med kvinnan” och ”Tillvägagångssätt vid identifiering”. Konklusion: Det har identifierats hinder inom sjukvårdens organisation för identifiering av våldsutsatta kvinnor vilket pekar mot att mer utbildning, tydligare riktlinjer och bättre ansvarsfördelning behövs. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen kring sjukvårdens organisation och hur den stödjer hanteringen av våldsutsatta kvinnor samt eventuella förbättringsarbeten som behövs. / Background: Intimate partner violence is a big society issue who affects both physically, psychologically and sexual health. Women are more exposed to suffer repeatedly and serious violence. Aim: The aim of the study was to describe nursing staff's experiences of identifying women who have been exposed to intimate partner violence Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Databases searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis of the articles was conducted using Fribergs five-step model.   Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The categories were: “Responsibilities and organization of the healthcare”, “Obstacles in the meeting with the woman” and “Approach to identification”.  Conclusion: Obstacles have been identified within the healthcare organization for identifying women exposed to intimate partner violence, which points to the need for more training, clearer guidelines and better division of responsibilities. Further research is needed to increase understanding of the organization of healthcare and how they support the handling of women exposed to violence, and which possible improvement work that is needed.