Denna studie syftar till att bidra med kunskaper kring hur introduktion för nyanställda medarbetare iscensätts när arbetsuppgifterna förväntas ske i huvudsak på distans. I relation till detta har en övergripande frågeställning utformats; Hur förstår och talar nyanställda medarbetare om introduktionsprocesser och det egna lärandet vid distansarbete? Denna övergripande frågeställning delas vidare upp i två underliggande frågor: På vilka skilda sätt möjliggörs lärande för nyanställda medarbetare när introduktionsprocesser sker i huvudsak på distans? Vilka potentiella möjligheter och utmaningar för lärande uppkommer för nyanställda medarbetare vid introduktionsprocesser som sker i huvudsak på distans? Studien antar en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Bauers (2010) introduktionsmodell The Four C’s samt Wengers (1998) teori Communities Of Practice. Studiens resultat visar på att medarbetarens känsla av tillhörighet till den nya organisationen och möjligheten att socialisera försvåras avsevärt vid introduktion på distans. Vidare pekar resultatet på att teoretiska och formella aspekter av lärande under introduktion på distans går att uppnå, i form av att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter genom utbildningar och möten. Olika aspekter av kontroll har framkommit ur empirin, i form av styrning och övervakning från arbetsgivare men även nyanställdas önskan att påverka sin egen introduktion. Avslutningsvis visar studiens resultat en problematik i att introduceras under distansförhållanden vad gäller aspekter som berör socialisering, informellt lärande och organisationskultur. / This study aims to contribute knowledge about how introduction for newly hired employees is staged when the tasks are expected to take place mainly at distance. In relation to this, an overarching issue has been formulated; How do new employees understand and talk about introductory processes and their own learning during telework? This overarching issue is further divided into two underlying questions: In what different ways is learning made possible for newly hired employees when introductory processes take place mainly at distance? Which potential opportunities and challenges enables learning for newly hired employees in introductory processes that take place mainly at distance? The study adopts a qualitative approach and the empirical material has been collected through seven semi-structured interviews. The results from the interviews have been analyzed based on Bauer's (2010) introductory model The Four C's and Wenger's (1998) theory Communities of Practice. The results show that the employee's sense of belonging to the new organization and the opportunity to socialize is considerably more difficult when introduced at distance. Furthermore, the results indicate that theoretical and formal aspects of learning during distance introduction can be achieved, in the form of new employees being able to learn their tasks through educational training and meetings. Various aspects of control have emerged from the empirical data, in the form of control and supervision from employers but also new employee's desire to influence their own introduction. In conclusion, the results of the study show a problem in being introduced under distance conditions in terms of aspects concerning socialization, informal learning and organizational culture.

Målet med denna studie är att, med ett särskilt fokus på kompetenssäkring, undersöka hur nyanställda medarbetare och säsongsarbetare upplevt sin onboarding samt hur ledningen på UE beskriver onboardingprocessen. Begreppet onboarding åsyftar den process där den nyanställa medarbetaren lär känna organisationen samt dess regler och villkor. En framgångsrik onboardingprocess ökar tillfredsställelsen, prestationen samt engagemangen bland medarbetarna. Studien är grundad på en kvalitativ ansats med målet att åskådliggöra hur onboardingprocessen upplevdes av berörda parter såsom nyanställda, tillsvidareanställda, platschefer och ledning på Umeå Entreprenad. För att få svar på frågor om hur onboardingprocessen ser ut i dagsläget, hur onboardingprocessen kan förstås ur ett kompetenssäkringsperspektiv och om det går att se förbättringspotential utifrån ett kompetenssäkringsperspektiv i nuvarande onboardingprocess, genomfördes 10 semistrukturerade intervjuer med medarbetare och ledare på ett mark- och anläggningsföretag. Intervjuerna transkriberades och kodades i nyckelord och delades in i teman för att sedan analyseras. Resultatet visade att företaget har lyckats skapa ett stort arbetsengagemang där medarbetare är stolta över att arbeta på företaget. Resultaten från informanterna visar även på brister där de eftersträvar en ökad standardisering av såväl praktisk som teoretisk introduktion. Informanter med medarbetarperspektiv och ledarperspektiv upplevde en brist på uppföljning under introduktionsfasen och uttrycker en önskan om att detta ska integreras i framtida onboardingprocesser.

Framgångsrika introduktioner av nyanställda är väsentliga för både organisationer och arbetstagare, då de leder till att anställda effektivt kommer igång med arbetsuppgifter och deltar i sociala gemenskaper. Under den senaste tiden har introduktionsprocesser bedrivits över distans inom många organisationer i stället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket till följd av covid-19-pandemin. Fortsättningsvis ser distansarbetet ut att öka i Sverige, med fler och fler som arbetar hemifrån. På grund av detta var det intressant att undersöka hur nyanställda upplevt introduktionsprocessen på distans.  Studien har antagit en kvalitativ metodansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice.  Studiens resultat har visat att interaktionsmöjligheter och arbetsplatsens gemenskap har minskat till följd av introduktioner på distans. Resultatet fann även att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Dock uppgav nyanställda  att informella aktiviteter var något de saknade. Avslutningsvis har studien bidragit med intressant kunskap inför framtida introduktionsprocesser på distans. / Framgångsrik ombordstigning av nya anställda är avgörande för både organisationer och anställda, eftersom det leder till att anställda effektivt kommer igång med uppgifter och deltar i sociala samhällen. På senare tid har onboardingprocesser genomförts på distans i många organisationer istället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket som ett resultat av covid-19-pandemin. Distansarbetet ser ut att fortsätta öka i Sverige, med allt fler som arbetar hemifrån. På grund av detta är det intressant att undersöka hur nya anställda upplevde onboarding-processer på distans. Studien har en kvalitativ metodologisk ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Resultaten av studien har visat att interaktionsmöjligheter och känslan av gemenskap på arbetsplatsen har minskat på grund av onboardings på distans. Resultaten har också visat att nyanställda kan lära sig sina uppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Frånvaron av informella aktiviteter var dock något som nya anställda uppgav att de saknade. Slutligen har studien bidragit till intressant kunskap för framtida onboardingprocesser på distans.

Tutorial missions are an essential part of video games. However, their significance is often not emphasized enough during development. This thesis presents a review of the literature related to tutorial design and combines information from the private sector and the academic sphere. The analysis outcome was organized into a clear set of rules. A tuto- rial mission for the cooperative game Silicomrades was designed based on these findings. Two distinct versions of the tutorial were created, centered on one of the conflicts iden- tified during the literature review - whether it is better to use Scaffolding (giving player necessary information right away) for a video game onboarding or Just in time approach (giving player information when he is unsure what to do). An experiment was conducted (n = 28) to identify differences between these two approaches. Participants of the expe- riments played one of the two versions, and then their performance was measured in the specialized mission. None of the experiment findings was of statistical significance, but the results indicated a superiority of the Scaffolding approach (based on the performance and subjective enjoyment). After the experiment, the tutorial mission was refined based on the feedback, and exciting directions for future studies were suggested. 1

I den här uppsatsen har medarbetarintroduktionen undersökts ur introduktionsmentorers perspektiv. Dessa mentorer har haft ett formellt uppdrag för att introducera medarbetare och lära upp nytillkomna medarbetare i arbetsuppgifterna. Intervjuade mentorer arbetade inom en större tillverkningsindustri där arbetet präglats av standardisering och tidsoptimering. Uppsatsen vilar på kvalitativ ansats och sex mentorer har intervjuats med semistrukturerade intervjuunderlag. Dessa intervjuer har analyserats och förklarats med hjälp av aktuella handlingsteoretiska modeller inom pedagogik. Resultatet av uppsatsen visar att mentorer till stor del utformar introduktionsprocessen efter sin egen uppfattning om vad som är lämpligt. Det pedagogiska rummet konstrueras efter mentorns uppfattning om tillgängligt handlingsutrymme i den meningsbärande kontext mentor och adept befinner sig. I vissa fall ökar det pedagogiska utrymmet utanför det mentorns upplevda förväntningar av organisationen. I andra fall begränsas det pedagogiska utrymmet på grund av mentorns upplevda inskränkning av handlingsutrymmet. Slutsatsen är att det formella handlingsutrymmet inte nödvändigtvis överensstämmer med organisationens givna handlingsutrymme. Primärt formas det pedagogiska rummet efter mentorns uppfattningar och värderingar. Detta resulterar i att mentorns pedagogiska interventioner kan falla utanför deras pedagogiska uppdrag. De pedagogiska interventionerna beskrivs även de med hjälp av det teoretiska ramverket, inom respektive handlings- och lärandenivå.

In an era when the importance of Geographic Information Systems (GIS) is ever increasing, users still find them difficult to learn. The issue mainly derives from the fact that GIS interfaces’ learnability hurdles are not lowered for beginner users. Onboarding interaction is a way to tackle this issue, providing proper guidance to novice users the first time they use the software and consequently making it easier for them to learn the system. Throughout this paper, the study proposes a set of guidelines for designing onboarding interaction for assisting novice users utilizing GIS applications. Employing the method of Research through Design, a design prototype is developed through user studies, which in turn was used as a leverage to draw the guidelines as the final outcome of this research. The prototype addresses three different learnability problems of a GIS application identified through user studies and aims to provide design solutions for what users find difficult, important, and lacking in the GIS system. More specifically, the guidelines deal with helping users orient themselves in the application, learn easy functions by practicing them, and understand more complex features through watching instructive video materials.

Det är inte ovanligt i dagens samhälle att byta arbete eller karriär. Det är då viktigt för organisationer att använda sig av strategiskt planerade onboarding-processer för att behålla sina medarbetare. Tidigare forskning visar att första tiden på en arbetsplats är en kritisk period, vilket kan påverka hur den nya medarbetaren ser på en framtid inom företaget. Studien genomfördes i samarbete med ett privat företag inom hemtjänst. Denna bransch är präglad av hög konkurrens och personalomsättning, detta då det finns en brist på utbildad personal. Studien syftade till att skapa en ökad förståelse för relationen mellan onboarding-processen och medarbetares integration i organisationen, samt hur denna process påverkade inställningen till framtida arbete i företaget. Vidare syftade studien till att undersöka hur medarbetarna, vilka ansvarade över processen, ansåg att den fungerade att applicera i praktiken och hur deras örutsättningar för att ansvara över den var. En kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. För att samla in data genomfördes totalt nio semistrukturerade intervjuer, där fem informanter var nyanställda medarbetare och fyra var ansvariga medarbetare. Resultatet visade att de nya medarbetarna vars onboarding-process präglades av företagets introduktionsplan hade generellt en bra upplevelse. Till skillnad från de nyanställda som inte introducerades med hjälp av introduktionsplanen. Vidare visade resultatet att de ansvariga medarbetarna ansåg att introduktionsplanen fungerar bra att använda i praktiken, samt att den gör att de känner sig tryggare med uppgiften. Studien visade även att onboarding-processen kan påverka anställdas syn på att arbeta kvar i framtiden.

No description available.

Which solutions exist within the blue collar industries in Sweden and Norway today for conveying safety information to its employees? How may one re-design an understandable onboarding process to a digital app for Swedish-speaking blue collar workers? This study set out to research these questions, collaborating with Inphiz Technologies AB, a SaaS company in Stockholm, Sweden who has created a digital service to manage and automate legislative and regulatory compliance data in blue collar industries. The objective of the study was to answer the research questions and to create a design proposal for the users first steps into the Inphiz app through an onboarding process. Qualitative research methods were conducted throughout a design process with a PACT framework and a case study approach from March 13th to May 25th 2023, in different parts of Sweden. The collected data was aggregated and analysed through affinity diagrams. Results from the analysis showed clear patterns of the workers difficulties in following through with legislative and regulatory compliance due to a dissonance between internal and external demands. Blue collar workers within the construction industry worked under conditions where a trade-off between security and economy existed. However, engagement through all levels of the organisation supported the maintaining and cultivation of a safety culture, affecting the behaviours and attitudes of the employees. Digital tools concerning compliance and communication were moreover perceived as beneficial to the organisation, but in companies where they were present, the onboarding of the employees demanded a lot of resources and convincing of the tools benefits. Furthermore, having users finding the aha moment early the digital prototype and using explorative learning made them realise the benefits of the app. As a summary, this paper gives perspective on the organisational and environmental context of a blue collar worker with regards to safety information and how cognitive strategies can improve the onboarding UX of a digital app. Recommendations in carrying out similar research would be to increase the level of user participation.

Företag blir mer effektiva när deras medarbetare mår bra och därför kan det vara till stor nytta att ta sig an en strategi som uppmuntrar detta. Wellr är en tjänst som fokuserar på helhetshälsan och är utformad för att främja en hälsosam livsstil bland medarbetare, samtidigt som det leder till ett mindre antal sjukskrivningar på arbetsplatser. De vill nå ut till så många medarbetare som möjligt på de företag som köper in tjänsten och därför är deras framtida mål att utveckla applikationen med ytterligare gamification-element som motiverar användarna. Tidigare forskning visar att utveckling av applikationer med gamification har haft ett större fokus på tekniken snarare än människan, men hävdar att det krävs en förståelse för användarens perspektiv och vad som motiverar den för att lyckas med implementeringen.  I denna studie undersöks generella designprinciper för gamification tillsammans med relevant teori för utveckling av en applikation som tillfredsställer användarnas behov. Detta kombineras med en kvalitativ enkätundersökning bland fallföretagets användare för att identifiera behov och en marknadsundersökning för att ta hänsyn till hur andra produkter på marknaden är utformade. Studien resulterade i identifierade användarbehov hos en bred målgrupp som kan fungera som ett framtida stöd vid design och utveckling av digitala hälsoplattformar som inkluderar gamification.