The rapidly increasing popularity in wearables in combination with countries such as Sweden moving towards a cashless society creates a market for wearable payment devices. NFC technology is already used in traditional payment cards to provide contactless payment and is now also being used in other forms such as rings or bracelets to provide smart payment devices. However, despite NFC technology being commonly used consumers are not familiar with using the technology in alternative forms or connecting them with their smartphones. Something that Fidesmo, a Swedish company that provides a platform for wearable payment devices, has observed amongst their users. Fidesmo found that users faced so many problems attempting to link their payment card to their wearable on their own they no longer recommend users attempt this. This thesis aims to investigate this problem and present insights that can be utilized to create an effective onboarding experience. The onboarding experience aims to guide users through the following: connecting wearables to smartphones, linking a payment card to the wearable through the smartphone and how to use the wearable to make payment at a payment terminal. Through research into the field, traditional user research workshops and co-design workshops exploring the existing onboarding experience within Fidesmo’s smartphone application the following insights could be derived: Visualize Information, Thorough Instructions, Building Confidence, Celebrating Success, Locate "Connection Points", Designing the Physical and Relate to the Familiar. These insights are strongly indicated by the results and some are supported by previous research. A high fidelity prototype was designed using these insights to demonstrate how to apply them. During user tests the design proposed showed significant improvements compared to Fidesmo’s current onboarding experience. / Det snabbt växande intresset för wearables i kombination med att länder såsom Sverige går mot ett kontantlöst samhälle har skapat en marknad för betallösningar i formen av wearables. NFC teknologi används redan i traditionella betalkort för funktionen kontaktlös betalning och används nu även i andra former såsom ringar eller armband för att tillhandahålla smarta betalningsenheter. Men trots den breda användingen av NFC teknologi så tycks konsumenter inte vara bekanta med att använda tekniken i alternativa former eller att utföra kopplingen med sina smartphones. Detta är något som Fidesmo, ett svenskt företag som erbjuder en plattform för wearable betalningsenheter, upptäckt bland sina användare. Fidesmo fann att sina användare stötte på så pass många problem när de försökte länka sitt betalkort till sin wearable själva att detta inte längre rekommenderas. Detta examensarbete avser att undersöka detta problem och presentera insikter som är ämnade för att skapa en effektiv onboarding upplevelse. Onboarding upplevelsen syftar på att guida användare genom följande moment: koppla wearables till smartphones, länka betalkort till wearables genom smartphones och hur man ska använda denna wearable för att betala vid en kortterminal. Genom forskning kring området, traditionella användarforsknings workshops och co-design workshops som utforskade den befintliga onboarding upplevelsen i Fidesmos smartphone applikation kunde följande insikter anskaffas: Visualicera Information, Nogranna Instruktioner, Bygga Självförtroende, Fira Framgång, Indikera “Anslutningspunkter”, Designa det Fysiska, och Relatera till det Familjära. Dessa Insikter är starkt indikerade av resultatet från denna studie och vissa stöds av tidigare forskning. En high fidelity prototyp var därefter designad baserat på insikterna för att demonstrera hur de kunde appliceras. Under användartester visade den föreslagna designen tecken på en tydlig förbättring i jämförelse med Fidesmos nuvarande onboarding upplevelse.

Syftet med denna undersökning var att kartlägga sjöingenjörsstudenters upplevelse av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord under deras fartygsförlagda praktiker, och i vilken utsträckning det påverkat deras framtida vilja att arbeta till sjöss. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer och tio individuella intervjuer. Totalt har 18 sjöingenjörsstudenter från Sveriges sjöfartshögskolor ingått i undersökningen. Intervjuerna analyserades och tolkades genom hermeneutisk och semantisk metod, som presenterades i ett tematiskt resultat. De mest framträdande resultaten av undersökningen är att även om studenterna fick en förtrogenhetsutbildning, gavs den inte alltid innan de sattes i arbete. Majoriteten av studenterna arbetade betydligt fler timmar än vad som överenskommits i det så kallade elevavtalet. Studenterna upplever även att det förekommer ett bristande ledarskap hos vissa av handledarna, där några av studenterna har utsatts för kränkande särbehandling och dåligt beteende. Trots brister inom onboardingen och den organisatoriska och social arbetsmiljön, var det inga övergripande orsaker till att studenterna inte ville fortsätta arbeta till sjöss. Det var dock en minoritet som inte ville fortsätta att arbeta till sjöss. För dessa var orsaken bristande ledarskap och jargongen ombord. / The purpose of the work presented in this student thesis was to identify how marine engineer students have experienced the organisational and social work environment onboard during their internships, and if their experiences have affected their future career choices. A qualitative research approach was adopted. Data collection was performed through two semi-structured focus group interviews and ten semi-structured individual in-depth interviews. The data analysis was interpreted hermeneutic and semantic, and the result was presented thematic. The participating students shared many experiences. Most of the students were given the mandatory familiarization training onboard, but in many cases this was not completed until after the students first work task onboard the ship. Almost all the students worked more hours than stipulated in the student agreement. Some of the students experienced bad behaviour and were treated badly by their supervisor. Even though students experienced shortcomings in the organisational and social work environment, most of the students were still willing to pursue a career at sea. A small part of the students did not want to work at sea due to their experiences of poor social work environment and lack of leadership onboard. / Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för en organisations specifika onboardingprocess och vilka delar som beskrivs viktiga för att en nyanställd ska komma in i sin roll samt organisationen utifrån HR-funktionens, chefer och nyanställdas perspektiv. Förhoppningen med studien är också att nyckelpersoner inom onboarding kan använda sig av studiens resultat för att reflektera över hur onboardingprocessen upplevs och fungerar i deras organisation. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem tjänstemän, två chefer och en HR-manager. Slutsats: Studien framställer flertalet centrala delar med onboardingprocessen utifrån de tre perspektiven. Det mest centrala under processen, i det specifika fallet, är att kunna arbeta med individanpassning för att möta samtliga behov. Även tidsaspekten är en av de mest centrala delarna som påverkar upplevelsen av onboarding. / Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of an organisation’s specific onboarding process. The aim is also to provide an understanding of the essential parts in adapting to the position and organisation described by the HR-function, managers and officials. The results of the study will hopefully provide key individuals in the field of onboarding with the opportunity to reflect on how the onboarding process is experienced and how it functions in their organisation. Method: This study is a qualitative case study with an inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. The interviews were conducted with five officials, two managers and one HR manager. Conclusion: This study highlights a number of essential parts regarding the onboarding based on the three perspectives. The most essential part in this specific case is being able to work with individual factors to satisfy the needs of the new employee. The aspect of time is also one of the most essential parts that will affect the experience of onboarding.

Att attrahera, behålla och utveckla rätt kompetens är någonting alla företag behöver uppmärksamma och kontinuerligt arbeta med för att uppnå. Genom att företag uppvisar att de är attraktiva arbetsgivare via ett gott rykte och en gripande introduktion för nyanställda kan de locka och bibehålla kvalificerade medarbetare. I denna studie undersöks hur Luftfartsverket (LFV) arbetar med elevhanteringen och hur detta kan kopplas till generella teorier och modeller anpassat för processen. I examensarbetet används främst enkät i form av ett frågeformulär med flersvarsalternativ, för att samla information kring vilka brister som upplevs inom organisationen. Ett flertal olika kvalitets och ledningsverktyg användes för att granska den insamlade empirin. Träddiagram användes för att bryta ned ett centralt problem på olika nivåer, utifrån de underliggande orsakerna till de upplevda bristerna. Slutsatsen för studien landar i ett antal förbättringsförslag i LFVs elevhanteringsprocess, framförallt i första skedet i utbildningen till flygledare. Små förändringar som kan leda till att LFV kan stärka sin position som en attraktiv arbetsgivare. / Attracting, retaining and developing the right skills is something every company needs to pay attention to and continuously work on. By showing companies that they are attractive employers through a good reputation and a poignant introduction for new employees, they can attract and retain qualified employees. This study examines how the Swedish Civil Aviation Administration Luftfartsverket (LFV) works with student management and how this can be linked to general theories and models adapted to the process. In this study, a survey has been done with multiple-answer options, in order to gather information about what deficiencies are experienced within the organization. A few quality and management tools were used to review the empirical data collected. Tree diagrams have been used to break down a central problem at various levels, based on the underlying causes of the perceived deficiencies. The conclusion of the study includes a number of improvement suggestions in LFV's student management process, especially in the first phase of the training for air traffic controllers. Small changes that can lead to LFV strengthening its position as an attractive employer.

The purpose of the study was to investigate the conditions of new employees during a digital onboarding process and the effects the digital format have on the results of the onboarding process. We performed a qualitative case study with semi-structured interviews. The study was conducted in an IT department in the public sector that worked consciously with a formal onboarding structure and whose work was mainly carried out remotely during COVID-19. We found that the organization succeeds well in communicating resources and information about the organization digitally and that the biggest challenges lay in communicating organizational culture, social connections and informal knowledge in distributed work. When new employees find it difficult to create interpersonal connectivity, they lose informal knowledge and social support that had been available for on-site work, which also leads to difficulties in understanding the organizational culture. Based on our results, we recommend increased work with social meeting points to enable interpersonal connectivity and informal information exchange, compilation of common systems, programs and abbreviations for new employees to more quickly understand the organization's language, increased work with pre-onboarding to use the important first time to strengthen employee experience and more opportunities for concrete practice together with, for example, a mentor or colleagues to more quickly acquire knowledge and get a clearer picture of what is expected in the new work role and informal knowledge in distributed work.

The onboarding process is one of the most critical moments to ensure theproductiveness of new employees, and companies are constantly striving to maketheirs better and more effective. One way to achieve this is to create a moreengaging and memorable experience for the employee but without the expenseof feedback to the employer.This thesis aims to create a reliable way for a company to oversee the progressof their new employee and efficiently get them up to speed through developinga back­end system for a new onboarding application. The application shows theemployee lists of tasks they can complete, earning experience and leveling up asthey complete them. The employer view should give oversight of how far along anew employee is and create new introductory tasks if they so desire.The thesis managed to build a modular back­end system by utilizing RESTarchitecture and MVC design and technologies such as ORM’s and HTTP todisplay information to the employer through a web interface and interact withthe mobile application. / Onboardingprocessen är ett av de mest kritiska ögonblicken för att säkerställaproduktiviteten hos nyanställda, och företag strävar ständigt efter att göra derasbättre och mer effektiv. Ett sätt att uppnå detta är att skapa en mer engagerandeoch minnesvärd upplevelse för den anställde men utan bekostnaden för feedbacktill arbetsgivaren.Denna uppsats antar problemet att skapa ett tillförlitligt sätt för ett företag attövervaka utvecklingen över nya medarbetare och effektivt få dem att kommaigång. Detta genom att utveckla ett backend­system för en ny onboardingapplikation. Applikationen visar de anställda flertal listor över uppgifter värdaolika poäng som de kan utföra för att intjäna erfarenhetspoäng och uppnå nyanivåer. Arbetsgivarens syn bör ge en överblick över hur långt en ny anställdhar kommit och möjligheten till att skapa nya introduktionsuppgifter om de såönskar.Projektet lyckades bygga ett modulärt backend­system genom att användaREST­arkitektur och MVC­design och tekniker som ORM och HTTP för attvisa information till arbetsgivaren via ett webbgränssnitt och interagera medmobilapplikationen.

Various built-in sensors enable interacting with mobile devices beyond the screen. So-called mobile device-based interaction techniques are characterized by movements and positions in real space, e.g. twisting the device to switch between front and rear camera or pouring photos from one device into another for sharing. Although interactions should be as intuitive as possible, it is often necessary to introduce them, especially if they are complex or new to the user. Applications have to present interactions appropriately so that users can understand and use them easily. We conducted a user study to investigate the suitability of onboarding tutorials for mobile device-based interaction techniques. Results show that these types of tutorials are insu_cient for communicating mobile device-based interactions, mainly because of their spatial and tangible characteristics but also their collaborative and representative interdependencies. Based on this, we propose suggestions for improving the design of tutorials for device-based interactions with mobile phones.

Under Covid-19-pandemin har organisationer fått ändra sina arbetssätt och allt fler anställda har fått arbeta hemifrån. Detta innebär även att nyanställda påbörjar sin anställning och introduceras till organisationen på distans, dvs. de genomgår onboardingprocessen på distans. Då pandemin startade för ungefär ett år sedan finns det begränsat med kunskap kring hur onboardingprocessen har påverkats och upplevts när den har genomförts på distans. Studiens syfte har varit att skapa kunskap kring hur introduktionen av nyanställda har påverkats och förändrats av distansarbete. Detta har skapats genom att undersöka hur nyanställda och introduktionsansvariga har påverkats av att introduktionen sker på distans. För att specificera syftet fokuserade frågeställningarna på att det var anställda från samma organisation som hade arbetat majoriteten av sin arbetstid på distans. Teorin bestod av tidigare forskning kring onboardingaktiviteter, organisations-kultur, socialisering och distansarbete. En fallstudiedesign valdes för den här studien. Urvalet baserades på ett antal kriterier som innebar att respondenterna befann sig i samma organisation och att de nyanställda hade arbetat minst tre månader och högst ett år i samma organisation. För att få en förståelse för upplevelsen av onboardingprocessen genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, varav tre var onboardingansvariga och fem var nyanställda i en organisation. Efter intervjuerna transkriberades materialet som sedan blev till empiri för studien. Empirin från dessa intervjuer visade att när arbetet var på distans var det som nyanställd framförallt en utmaning att lära känna sina kollegor. Det var även svårt för de nyanställda att få en förståelse för organisationskulturen, vilket också stöds av teorin som menar att det kan ta lång tid att förstå organisationskulturen. Dessutom hade endast två av fem nyanställda fått en mentor från början av sin anställning och det visade sig att en mentor hade varit önskad. En analysmodell användes som grundade sig på en tidigaremodell av Bauer (2010) som kallas “The Four C’s” bestående av fyra nivåer som en framgångsrik onboardingprocess bör innehålla för nyanställda. Utifrån denna modell uppnådde organisationen den första nivån som innebar att de informerade om regler, lagar och policys, medan resterande nivåer endast delvis uppnåddes. Studien visar att tidigare använda onboardingaktiviteter fortfarande är aktuella, samt att mentorskap och den sociala delen är extra viktiga när onboardingprocessen sker på distans. / During the Covid-19 Pandemic, organizations have had to change the way they work, and more employees have had to work from home. This means that even new employees commence their employment remotely and are introduced to the organization remotely, meaning they go through the onboarding process remotely. Since the pandemic started approximately one year ago, there is limited research on how the onboarding process has been impacted and how the remote onboarding process has been experienced. This study’s purpose has been to create knowledge about how the onboarding of newemployees has been affected or changed during remote work. This has been created byexamining how new employees and those responsible for the onboarding have beenaffected by the onboarding process taking place remotely. To specify the purpose, the research questions were focused on employees from the same organization and who had worked the majority of their working hours remotely. The theory consisted of previous research around onboarding activities, organizational culture, socialization, and remote work. A case study design was chosen for this study. The selection of respondents was chosen through specific criteria’s, which included being from one organization, and the new employees had been working in the organization for a minimum of three months and not more than a year. To create an understanding of the experience of the onboardingprocess, qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, where three were in charge of the onboarding process, while the remaining five were new employees in the same organization. After the interviews, the material was transcribed and later became the empiricism for the study. The empiricism from these interviews showed above all that it was a challenge for the new employees to get to know their coworkers while working remotely. It was also difficult for the new employees to get an understanding of the organizational culture, this is supported by the theory as it shows that it can take a long time to understand the organizational culture. Additionally, there were only two out of five new employees who had a mentor from the start of the employment, and it was shown that a mentor would have been wanted. An analysis model was used, which was based on a previous model from Bauer (2010) called “The Four C’s” that consisted of four levels of what a successful onboarding process should consist of for new employees. Based on this model the organization reached the first level, which consisted of informing about rules, laws, and policies, while the remaining levels were partially achieved. The study shows that previous onboarding activities are still relevant, as well as mentorship, and the social aspect is extra important when the onboardingprocess is remote.

The diploma thesis is concerned with the topic of adaptation in organizations. The aim of the thesis is to analyse the view of technical and economic workers in automotive manufacturing organizations on the onboarding process. A partial aim of the thesis is to provide recommendations for the setting up of the process of adaptation of workers in the studied organization based on the identified views and preferences of the interviewed employees. The first part of the thesis initially summarizes theoretical foundations and defines adaptation in a general, broader context. Subsequently, it focuses on adaptation in corporate environment. It describes the importance of adaptation in the context of the labour marketand furtherfocuseson the phases,subjects,tools,and featuresofefficient,controlled adaptation in companies. To achieve the aim, a quantitative questionnaire survey was used in a selected manufacturing automotive organization. The results of the survey showed that the respondents attach high importance to successful adaptation and consider unsuccessful adaptation a reason for terminating their cooperation.A change of employment or position is viewed as a challenging life event by the respondents, therefore the organization should pay special attention to newcomers, which in the view of the...

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av en digital onboarding-process. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med intervjupersoner som hade genomgått en digital onboarding-process under de senaste 24 månaderna. Materialet från datan som insamlades transkriberades och analyserades utifrån Braun & Clarkes (2013) sexstegsmodell för en induktiv tematisk analys. Utifrån analysen hittades tre huvudteman varav ett huvudtema hade två underteman. Första huvudtemat var Att lära sig nya arbetsuppgifter med underteman Tillgänglighet och Kommunikation, andra huvudtemat var Företagskulturen, sista huvudtemat var Sociala kontakter på arbetet. Resultatet i studien visade att det har varit svårt för intervjupersonerna att ta del av alla relevanta delar som ingår i en onboarding-process när de har genomgått den digitalt. Exempelvis har det varit problematiskt att skapa sig en uppfattning om företagskulturen, att lära sig nya arbetsuppgifter samt att lära känna sina nya arbetskollegor på djupet. / The purpose of this study was to investigate the experience of a digital onboarding-process. The study was conducted using a qualitative method where eight semi-structured interviews were conducted with interviewees who had undergone a digital onboarding-process in the last 24 months. The material from the data collected was transcribed and analysed based on Braun & Clarke's (2013) six-step model for an inductive thematic analysis. Based on the analysis, three main themes were found, of which one had two sub-themes. The first main theme was Learning new tasks with subthemes Accessibility and Communication, the second main theme was Business culture, the last main theme was Social contacts at work. The results of the study showed that it has been difficult for the interviewees to learn the relevant and important elements involved in an onboarding-process when they have undergone it digitally. For example, it has been problematic to get an idea of the company culture, to learn new tasks and to get to know their new colleagues in depth.