Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp innebär 50–90% risk för att patienten ska drabbas av oavsiktlig hypotermi. Förutom obehaget av postoperativ shivering kan det bidra till flera postoperativa komplikationer. Trots god kunskap om hur hypotermi kan förebyggas tycks det finnas situationer där denna kunskap inte tillämpas fullt ut, därav belyser denna studie det perioperativa samarbetet.  Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors och anestesisjuksköterskors samarbete för att förebygga hypotermi perioperativt vid generell anestesi.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på tre sjukhus i en storstadsregion i södra Sverige. Nio specialistsjuksköterskor deltog.  Resultat: Studien identifierade tre kategorier av betydelse för samarbetet med att förebygga hypotermi: rollfördelningens inverkan på samarbetet, den psykosociala arbetsmiljöns inverkan på samarbetet samt om samarbetet baseras på rutiner istället för kommunikation. Genomgående identifierades professionernas fokus på patientens välmående.  Slutsats: Det finns en stor kunskap och medvetenhet om risk för hypotermi i samband med operation men studien visar oklarheter gällande ansvar och samarbete i ämnet hos specialistsjuksköterskor inom operation och anestesi. Bidragande faktorer kan vara brister i samarbetet och kommunikationssvårigheter mellan operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor, Strukturerade kommunikationsmodeller kan öka samarbetet för att förebygga hypotermi hos patienter som genomgår kirurgi. / Introduction A surgical procedure entails 50-90% risk for the patient to be affected of unintentional hypothermia. Except the discomfort of postoperative shiverings it can contribute to postoperative complications. Despite good knowledge of how hypothermia can be prevented, there seem to be situations where this knowledge is not fully applied, hence this study sheds light on perioperative collaboration.   Aim The aim was to illustrate operating theatre nurses and anaesthesia nurses' cooperation in prevention of unintentional hypothermia perioperative in general anaesthesia.  Method A qualitative study with interviews were conducted at three hospitals in a metropolitan area in the south of Sweden. Nine specialist nurses participated.  Results The study identified three areas of importance for cooperation in preventing hypothermia: the role distribution's impact on collaboration, the psychosocial work environment's impact on teamwork and cooperation is based on routines instead of communication. The professionals' focus on the patient's well-being was consistently identified. Conclusion: There is a great deal of knowledge and awareness about the risk of hypothermia in connection with surgery, but the study shows ambiguities regarding responsibility and cooperation in the subject among specialist nurses in surgery and anesthesia. Contributing factors may be shortcomings in the collaboration and communication difficulties between surgical nurses and anesthesia nurses. Structured communication models may increase the collaboration to prevent hypothermia in patients undergoing surgery.

Sammanfattning Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk och riskfylld miljö, där patienten ofta befinner sig i ett utsatt läge. I operationssjuksköterskans profession ingår att ge en säker vård till patienten vilket bland annat innebär att göra riskanalyser och arbeta aktivt för att förebygga patientskador. Trots att verktyg för att säkerställa patientsäkerheten finns, såsom WHO:s checklista för säker kirurgi, kan oväntade händelser uppstå. Oväntade händelser kan innebära uppkomna fel och komplikationer vilket kan äventyra patientens säkerhet. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av oväntade händelser på operationssalen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med semistrukturerade frågor. Totalt åtta operationssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analysen framträdde tre teman som beskrev hur operationssjuksköterskan upplever oväntade händelser på operationssalen; Tryggheten i sig själv och hos andra, Upplevelsen av att bevara eller förlora kontrollen och Känslomässiga aspekter av oväntade händelser. Hur välfungerande teamet var och graden av yrkeserfarenhet upplevdes vara faktorer som påverkade hur operationssjuksköterskan kunde hantera en oväntad händelse. Blandade känslor som otillräcklighet och stimulans i yrket framkom. Slutsats: Operationssjuksköterskor känner generellt en trygghet när oväntade händelser sker. Studien visar på både positiva och negativa upplevelser i samband med en oväntad händelse. / Abstract Background: The operating room is a high-tech and risky environment, where the patient is often in a vulnerable position. The operation nurse’s profession includes providing safe care to the patient which means, among other things, doing risk analyzes and working actively to prevent patient injuries. Although there are tools to ensure patient safety, such as the WHO Safe Surgery Checklist, unexpected events can occur. Unexpected events can involve arised errors and complications which can jeopardize the patient's safety. Aim: To investigate the operation theater nurse's experience of unexpected events in the operating room. Method: The study was a qualitative interview study conducted with semi-structured questions. A total of eight operating theater nurse’s were interviewed at two hospitals in southern Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis Result: Following the analysis three themes emerged that described how operating theatre nurses’ experienced unexpected events in the operating room; Feeling confident in oneself and others. The experience of preserving and losing control and Emotional aspects of unexpected events. How well-functioning the team is and the degree of professional experience are perceived to be key factors the influence how to handle an unexpected event. Mixed feelings such as inadequacy and stimulation in the profession emerged.  Conclusion: Operating theatre nurses generally feel secure when unexpected events occur. The study shows both positive and negative experiences in connection with an unexpected event.

Introduktion: Det preoperativa samtalet med patienten är operationssjuksköterskansförsta möte med patienten för attplanera patientens vård samt ge möjlighet till att skapa en vårdrelation och kontinuitet i vården. Operationssjuksköterskan har ett eget yrkesansvar för patientens perioperativa omvårdnad, där det preoperativa samtalet är en viktig del. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där 10 yrkesverksamma operationssjuksköterskor deltog. En manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier: ”Helhetssyn på människan” och ”Hinder för att skapa en vårdrelation” med fem underkategorier: ”Att lära känna sin patient”, ”Att se och vara lyhörd för patientens behov”, ”Att lyssna och vara närvarande i situationen”, ”Rådande arbetsrutiner” samt ”Personlig uppfattning om det preoperativa samtalets betydelse”. Konklusion: De flesta patientsamtal operationssjuksköterskorna utför är begränsad till operationen. Det preoperativa samtalet ansågs som en möjlighet att få en helhetssyn på människan, men även som ett tillfälle att inhämta ytterligare information. Rådande arbetsrutiner skapade hinder för en vårdrelation, men det ansågs viktigt att lyssna in och närvara i situationen för att ta in vad patienten förmedlade. Olika personliga uppfattningar gällande det preoperativa samtalets betydelse fanns, men oavsett uppfattning fanns enighet om att rådande arbetsrutiner inte gav utrymme för några längre preoperativa samtal. / Introduction: The preoperative dialogue with the patient is the operating theatre nurses first meeting with the patient to plan the patients care and provide the opportunity to create a care relationship and continuity of care. The operating theatre nurse has her own professional responsibility for the patients’ perioperative care, where the preoperative dialogue is an important part. Aim: To describe the operating theatre nurse’s perception and experience of preoperative dialogue with the patient. Method: A qualitative interview study with inductive approach, in which 10 professional operating theatre nurses participated. A manifest content analysis was used. Result: The results are presented in two categories: "A holistic view of man" and "Obstacles to creating a care relationship" with five subcategories: "Getting to know their patient", "Seeing and being responsive to the patient's needs", "Listening and being present in the situation", "Prevailing work routines" and "Personal perception of the importance of preoperative dialogue". Conclusion: Most patient dialogue the operating theatre nurses perform are limited to the operation. The preoperative dialogue was considered as an opportunity to get a holistic view of man, but also as an opportunity to obtain further information. Prevailing work routines created barriers to a care relationship, but it was considered important to listen and attend to the situation in order to incorporate what the patient conveyed. Different personal perceptions regarding the significance of preoperative dialogue existed, but regardless of opinion there was agreement that prevailing work routines did not allow for any longer preoperative dialogues.

Introduktion: Operationssjuksköterskan har ett betydande och komplext yrkesansvar som innefattar en rad olika specifika kompetenser inom den högteknologiska perioperativa vården. Då den nyutbildade operationssjuksköterskan besitter färre kunskaper och har mindre erfarenhet kan den perioperativa vården upplevas som mer utmanande. Syfte: Att beskriva nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt vilka utmaningar de upplever inom perioperativ vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 11 stycken semistrukturerade intervjuer med nyutbildade operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat i resultatet var: Att gå från expert till novis i en produktionsinriktad perioperativ vård, som visar komplexiteten i att gå från allmänsjuksköterska till att bli nybörjare på nytt inom operationssjukvård och att acceptera sin roll som novis. Två kategorier beskrev nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser och vilka utmaningar som de upplevde: Att växa in i en ny yrkesroll och Att arbeta i en produktiv arbetsmiljö. Konklusion: Kollegorna var en stor del i tryggheten och var viktiga för att kunna hantera oförutsedda och obekanta situationer. De försökte acceptera sin roll som novis samtidigt som de upplevde egna prestationskrav. Arbetet upplevdes som utmanande då det bestod av en balansgång mellan produktivitet och säkerställandet av en god och säker vård för patienten. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) has a significant and complex professional responsibility that includes a number of different specific competencies in the highly productive perioperative care. As the newly trained OTN´s possesses less knowledge and have less experience, perioperative care can be perceived as more challenging. Aim: To describe newly trained OTN´s experiences of their first time in the profession and the challenges they experience in perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach and semi-structured interviews with 11 OTN´s. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The overall theme of the result was: Going from an expert to a novice in a production-oriented perioperative care, which shows the complexity of going from a general nurse to a beginner again in surgical care, and accepting their role as a novice. Two categories described newly trained OTN´s experiences and the challenges they experienced: To grow into a new professional role and To work in a productive work environment. Conclusion: Colleagues were a big part of feeling confident and they were important to being able to handle unforeseen and unfamiliar situations. They tried to accept their role as novices while experiencing their own performance requirements. The work was perceived as challenging as it consisted of a balance between productivity and ensuring good and safe care for the patient.

Bakgrund: Idag är det brist på operationssjuksjuksköterskor i Sverige, vilket har resulterat i att flera operationsavdelningar är förhindrade att bedriva full operationsverksamhet. Erfarna operationssjuksköterskor går i pension under de närmsta åren samtidigt som intresset att utbilda sig till operationssjuksköterska varit svagt. Bristen på behöriga operationssjuksköterskor kan förvärras om inte åtgärder görs, vilket kan få svåra konsekvenser som att antalet operationer måste reduceras ytterligare eller ställas in vilket skulle bidra till ett lidande för patienten samt en ökad arbetsbelastning på den befintliga personalen. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats utfördes. Ett strategiskt urval genomfördes, vilket resulterade i nio individuella intervjuer med grundutbildade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: En intresseväckande profession, En krävande profession, En teknisk profession och En osynlig profession. Var och en av kategorierna bestod av två underkategorier. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor har otillräcklig kunskap och kännedom om operationssjuksköterskans profession. Ökad klinisk erfarenhet och information om operationssjuksköterskans profession skulle kunna skapa ett ökat intresse eller underlätta i valet om en framtida operationssjuksköterskeutbildning. / Background: Today is a shortage of operating theater nurse in Sweden, which has resulted in several operational departments are unable to engage fully operational business. Experienced operating theater nurse will retire in the next few years while the interest to train as a operating theater nurse has been neglected. The lack of competent operating theater nurse may worsen if no measures implemented to change the situation, which can have serious consequences, such as the number of operations must be further reduced or canceled, which would contribute to the suffering of the patient and an increased workload on existing staff. Aim: The aim of the study was to describe nurses perceptions of operating theater nurse profession. Method: A qualitative study with phenomenographically was performed. A strategic choice was conducted, which resulted in nine individual interviews nurses at a hospital in southern Sweden. Results: The analysis resulted in four categories: An interesting profession, A demanding profession, A technical profession and An invisible profession. Each of the categories consisted of two categories. Conclusion: Nurses have inadequate knowledge and understanding of operating theater nurse profession. Increased clinical experience and information about the operating theater nurse profession could create an increased interest in or facilitate the election of a future operating theater nurse education.

Bakgrund: Varje år drabbas patienter i Sverige av vårdskador på grund av bristfällig patientsäkerhet inom sjukvården. Operationspersonalen arbetar i en högriskmiljö där det ställs stora krav på deras kommunikation inom teamet. Operationssjuksköterskan, tillsammans med det interprofessionella teamet, måste fullfölja sitt ansvar och upprätthålla kompetensen vilket annars kan leda till bristande patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationspersonalens uppfattningar om faktorer som är av betydelse för ett välfungerande team. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod och innehållsanalys enligt Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) niostegs-metod. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed och Cinahl med ett strukturerat arbetssätt. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på analyser av 17 vetenskapliga artiklar. Det framkom två huvudteman med sex subteman som belyste vilka faktorer som var av betydelse för teamet på operationssal. Första huvudtemat är Organisationens ansvar med tre subteman; Utbildning till effektiva interprofessionella team, Förutsättningar till ett tryggt och säkert interprofessionellt team och Kompetens i det interprofessionella teamet. Andra huvudtemat är Samverkan med tre subteman; Interprofessionellt team, Kommunikation i samverkan, Betydelsen av WHO Surgical Safety Checklist. Slutsats: I det interprofessionella teamet ingår flera professioner med ett gemensamt mål, att ge en trygg och säker vård till patienten, för att förhindra vårdskada. Det är ett flertal faktorer som påverkar patientsäkerheten såsom samverkan och kommunikation. / Background: Every year, patients in Sweden suffer from healthcare injuries due to inadequate patient safety in healthcare. The operating staff work in a high-risk environment where great demands are placed on the operating team and their communication. An operating theatre nurse, must together with the interprofessional team, fulfill their responsibilities and maintain their expertise, which could otherwise lead to a lack of patient safety. Purpose: The aim of the study was to describe the operating staff's perceptions of factors that are important for a wellfunctioning team. Method: Systematic literature study with qualitative method and content analysis according to Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) nine-step method. Articles were found using structures search methods in the databases Pubmed and Cinahl. Results: The results of the literature study are based on analyzes of 17 scientific articles. Two main themes emerged with six sub-themes highlighting which factors that were of importance in the operating room. The first main theme is the Organization's responsibility with three sub-themes; Education for effective interprofessional teams, Prerequisites for a safe and secure interprofessional team and Expertise in the interprofessional team. The second main theme is Collaboration with three sub-themes; Interprofessional team, Communication in collaboration, Importance of WHO Surgical Safety Checklist. Conclusion: The interprofessional team includes several professions with a common goal, to provide a safe and secure care to the patient in order to prevent care damage. There are several factors that affect patient safety such as collaboration and communication.

Bakgrund: Hypotermi är ett vanligt förekommande problem inom operationssjukvården som kan leda till allvarliga följder för patienten och ökade kostnader för samhället. Förebyggande åtgärder i det preoperativa skedet har visat sig viktiga för att minska risken att hypotermi utvecklas. Syfte: Syftet var att undersöka patienters kärn- och perifera temperatur under de preoperativa förberedelserna vid dagkirurgi. Hypotesen var att patienters kärn- och perifera temperatur sjönk under de preoperativa förberedelserna. Metod: Totalt 50 patienter på en dagkirurgisk avdelning på ett mellanstort sjukhus i Sverige gav sitt muntliga samtycke att medverka i studien. Kroppstemperaturen mättes vid två tillfällen; när de precis bytt om till patientskjorta samt när de placerats på operationsbordet. Kärntemperaturen mättes med en axillartermometer, och den perifera temperaturen mättes på fyra punkter med en infraröd termometer. Datan var normalfördelad och statistisk signifikans beräknades med parat t-test. Resultat: Resultatet visar att det inte sker någon signifikant förändring av patienternas kärntemperatur men att den perifera temperaturen förändras. Riktningen är dock inte entydig då resultatet visar att mätpunkterna på överkroppen sjunker medan mätpunkterna på underkroppen stiger. Slutsats: Kärntemperaturen kan vara oförändrad genom de preoperativa förberedelserna, men det innebär inte att temperaturen ligger inom rekommendationerna för preoperativ kärntemperatur. Mer forskning krävs för att studera patientens kroppstemperatur genom hela den perioperativa processen, dvs. pre- intra, och postoperativt. / Background: Hypothermia is a common problem within the surgical context and can lead to serious consequences for the patient and increased costs for society. Efforts to prevent hypothermia in the preoperative phase have proven important to minimize the risk of developing hypothermia. Aim: The aim was to examine core- and peripheral temperature of surgical outpatients, during the preoperative phase. The hypothesis was that the temperature would decrease during the preoperative preparation. Method: 50 patients, at a medium-sized hospital in Sweden, participated. The temperature was measured twice; when the patient had changed into surgical attire, and when placed on the operating table. The core temperature was measured using an axillary thermometer, and the peripheral temperature was measured at four locations using an infrared thermometer. The data was normally distributed and paired t-test was used for statistical analysis. Result: The results show that there was no significant change in core temperature, whereas a change occurred in the peripheral temperature. The direction of change was incoherent, where the points of measurements on the upper body decreased in temperature, while the points of measurement on the lower extremities increased. Conclusion: The core temperature can remain unchanged during the preoperative period. This does not imply that the temperature is within preoperative temperature recommendations. More research, studying the temperature throughout the perioperative process, is necessary to attain knowledge regarding the development of the temperature of the patient undergoing surgery.

Bakgrund: I Sverige rapporteras det årligen om patienter som drabbats av postoperativa trycksår och nervskador, till följd av felaktig positionering och/eller utesluten repositionering. Dessa komplikationer orsakar patienten onödigt lidande och förlängda vårdtider samt orsakar höga kostnader för sjukvården. Trots tidigare forskning som redogör för hur dessa komplikationer kan förebyggas saknas det ännu forskning om hur operationssjuksköterskans kunskaper är inom ämnet. Därmed är studien utförd för att undersöka och beskriva operationssjuksköterskans kunskaper idag utifrån ett stickprov bestående av några slumpmässigt utvalda sjukhus i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att belysa operationssjuksköterskans kunskaper om positionering och repositionering för att förebygga postoperativa komplikationer, specifikt trycksår och nervskador. Metod: Studien utfördes som en empirisk tvärsnittsstudie med deskriptiv design och kvantitativ ansats där data samlades in via en egenutformad webbenkät. I studien deltog sju sjukhus i Sverige, vilket totalt resulterade i 137 enskilda deltagare. Resultat: Resultatet visade att dagens operationssjuksköterskor är intresserade av att få mer kunskap om preventivt arbete mot trycksår och nervskador. Det visade även en varierad åsikt om vem som besitter huvudansvaret för repositioneringen under operation. Slutsats: Deltagarna informerade om att de inte får regelbunden information inom ämnet från sin arbetsplats. Detta kan vara en av anledningarna till att repositionering inte utförs i den bemärkelsen som är rekommenderat enligt tidigare forskning. Det bör beslutas om vem som ska besitta huvudansvaret eller om det skall införas fasta rutiner för att därmed bidra till att patienten inte utsätts för onödigt lidande. / Background: Yearly in Sweden, patients are reported suffering from postoperative pressure ulcer and nerve damage due to incorrect positioning and/or excluded repositioning. These complications cause patient unnecessary suffering and extended time in care in the hospitals as well causes high costs for healthcare. Despite previous research which describes how these complications can be prevented, there is limited research on how the operating theatre nurse´s knowledge is on the subject. The study is conducted to investigate and describe today´s operating theatre nurses knowledge based on a sample of some randomly selected hospitals in Sweden. Aim: The aim of the study is to highlight the operating theatre nurse´s knowledge of positioning and repositioning to prevent postoperative complications, specifically pressure ulcers and nerve damage. Method: The study was conducted as an empirical cross-sectional study with descriptive design and quantitative approach where data was collected by a self-designed web questionnaire. In the study, seven hospitals in Sweden were participating, which resulted in 137 participants. Results: The results showed that today's theatre nurses are interested in gaining more knowledge about preventive work against postoperative complications, specific pressure ulcers and nerve injuries. It also showed a varied perception about who has the main responsibility for repositioning during surgery. Conclusion: Participants informed that they don´t receive regular information within the subject from their workplace. This may be one of the reasons why repositioning is not performed as recommended by previous research. It should be decided who should be in charge of the repositioning to prevent patients from unnecessary suffering.

Introduktion: Operationssjuksköterskor har begränsade möjligheter till att möta patienten och studier fokuserar huvudsakligen på den intraoperativa vården. Operationssjuksköterska möter patienten ett kort ögonblick strax innan operationen och oftast tillsammans med övriga i operationsteamet. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans erfarenheter av möten med patienten under den perioperativa vårdprocessen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med operationssjuksköterskor med minst tre års yrkeserfarenhet, verksamma vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier med tillhörande underkategorier som beskrev operationssjuksköterskans möte med patienten inom perioperativ vård: Etablera en första kontakt - ge sig till känna, skapa en vårdrelation, att göra patienten delaktig i vården; Att säkerställa patientens vård - att förhindra att patienten utsätts för skador, ha möjlighet att kunna utvärdera genomförda omvårdnadsåtgärder; Att bevara patientens integritet – viljan att göra gott. Slutsats: I mötet med patienten skapas en vårdrelation, vilket medför att patienten blir delaktig i vården och operationssjuksköterskan ges möjlighet att kunna planera, genomföra och utvärdera genomförda omvårdnadsåtgärder, vilket bidrar till utveckling av patientens vård och operationssjuksköterskans kompetens. / Introduction: Operating theatre nurses have limited opportunities to meet the patient and studies focuses mainly on the intraoperative care. Operating theatre nurse meets the patient briefly just before the surgery together with other members of the surgical team. Aim: The aim of the study was to describe operating theatre nurse´s experiences of meeting with the patient during the perioperative nursing process.Method: The study was a qualitative interview study. In total six interviews with operating theatre nurses with at least three years of professional experience and were working at a hospital in central Sweden. The data was analysed through a content analysis. Results: The analysis revealed three categories with associated subcategories that described the operating theatre nurses´ meeting with the patient in the perioperative care: To establish a first contact – to make themselves known, to create a care relationship, making the patient involved in care; To ensure patient care – to prevent patient exposure to injuries, having the opportunity to evaluate the implemented care measures; To preserve patient privacy – wanting to do good. Conclusion: In the meeting with the patient a care relationship is created, which makes the patient involved in the care and the operating theatre nurse is given the opportunity to plan, to implement and to evaluate the implemented care measures, which contributes to the development of the patient´s care and the operating theatre nurse´s competence.

Bakgrund: Informationsöverföring sker kontinuerligt i den perioperativa vården. Det anses vara ett riskmoment när patient och information överförs till ny personal och vårdenhet. Kontinuitet, kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet uppnås genom att operationssjuksköterskan initierar och genomför adekvat informationsöverföring i samband med patientens kirurgiska ingrepp. Syfte: Var att belysa den perioperativa sjuksköterskans upplevelser av informationsöverföring, pre- och postoperativt. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet påvisade att det fanns flertalet brister i den perioperativa informationsöverföringen och att den upplevdes som komplex. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; Utspridd och bristfällig information, Förutsättningar för informationsöverföring samt Människans inverkan på informationsöverföring. Slutsats: Många faktorer påverkar informationsöverföringen pre- och postoperativt utifrån den perioperativa sjuksköterskans upplevelser. Då medlemmar av det kirurgiska teamet inte alltid medverkar vid den postoperativa patientöverlämningen  finns en risk för att kirurgisk information kan gå förlorad. När  informationsöverföringen brister kan det ge upphov till negativa konsekvenser för patienten. / Background: The transfer of information within perioperative care, is a continuous process. When a patient, together with the relevant patient-information is transferred to a new carer and care unit, there is considered to be an element of risk involved. Continuity, quality, efficiency and patient safety will be achieved when the operating theatre nurse initiates and implements an adequate transfer of information, in connection with the patient’s surgical procedure. Aim: To illustrate how perioperative nurses experience the pre and postoperative transfer of information. Method: A systematic literature review in accordance with  Bettany-Saltikov and McSherry (2016).  The result is based on an analysis of twelve qualitative, scientific articles. Results: The study results demonstrate that there are several deficiencies during the transfer of perioperative information, and that it is perceived as complex. The results are presented in three main categories; Scattered and inadequate information, Prerequisites for information transfer and The human influence on information transfer. Conclusion: Based on the experiences of the perioperative nurses, there are many factors which influence the pre and postoperative transfer of information. As members of the surgical team do not always participate in the postoperative patient handover, there is a risk that surgical information may be lost. There can be negative consequences for the patient when the transfer of information is inadequate.