I samband med ökade förväntningar på hållbart företagande har fler företag valt att fastställa hållbarhetsmål som överensstämmer med vetenskapliga riktlinjer. Detta gäller inte minst inom industrisektorn, vars stora klimatavtryck har väckt debatt i media. Denna studie undersökte två svenska industriföretag tillvägagångssätt och utmaningar i arbetet med att uppnå sina Science Based Targets (SBT). Studien tillämpade en kvalitativ metod, där representanter från SKF och SSAB intervjuades om deras arbete för att nå SBT. Vidare utfördes en dataanalys av sekundärdata för att ge en nyanserad bild av företagens arbete med SBT. Studien utgick från teorin om organisationsförändring som behandlar företags tillvägagångssätt för att förändra verksamheten. För att kategorisera företagens förändringsprocess och utmaningar tillämpade studien Huong Has förändringsmodell.  Studien fann såväl skillnader som likheter i företagens tillvägagångssätt och utmaningar i arbetet med SBT. I synnerhet identifierades den påverkan som intressenters agerande har på förändringsprocessen. Effektiv kommunikation och samarbete mellan organisationer och aktörer framträdde därför som centralt för att minska företagens klimatavtryck.

The Swedish Armed Forces have experienced a series of fundamental reorganizations during the 20th and 21st centuries. This study investigates the inquiry into the Leadership and Authority Organization for Defence (LEMO) introduced in 1991, one of the pivotal restructuring efforts undertaken by the Swedish Armed Forces, which resulted in the transformation of the Armed Forces into an agency within the government. An exploratory qualitative textual analysis was undertaken to address the research question, guided by the structural and symbolic perspectives outlined by Bolman and Deal (2019).  The study reveals that the decision to allow branch commanders to retain both responsibility and rank, coupled with the absence of a higher staff function, led to reduced efficiency in the workflow. Consequently, the Chief of Defence was burdened with assessments that should have been conducted by the Chief of staff of the Headquarters. This reduction in leadership adversely affected joint operations within the Swedish Armed Forces.

Bakgrund: Medarbetarskapets framväxt har krävt anpassning av ledarskapet och skapat en kultur där ansvar, delaktighet och engagemang främjas. Samarbetet mellan ledare och medarbetare är därför viktigt för att säkerställa en god arbetsmiljö. Trots detta råder det en obalans i forskningen mellan ledarskap och medarbetarskap. Medarbetarskapet har enpositiv potential, men införandet av det är inte utan utmaningar. Det finns ett behov av stödjande strukturer och en balans mellan ansvarstagande och välbefinnande. Genom att förstå medarbetarnas upplevelser och behov kan organisationer identifiera potentiella hinder för att fortsätta motivera medarbetarna till engagemang och skapa meningsfulla arbetsplatser.Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva medarbetares upplevelser kring införandet av medarbetarskap i en privat organisation. Metod: Tio medarbetare vid ett företag i privat organisation intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i tre kategorier; Ledarskapsutveckling och organisatorisk förändring, Ansvar och delaktighet, samt Förbättring av arbetsmiljön och samarbetskultur. Resultatet visar skiftande mönster av upplevelser om införandet av medarbetarskap. Trots utmaningar och kritik mot ledningen, upplevde flertalet informanter en ökad gemenskap, personlig utveckling och förbättrad arbetsmiljö. Resultatet visade blandade upplevelser kring kommunikation och samarbete, där vissa såg förbättringar och andra upplevde det som bristfälligt. Slutsats: Medarbetarnas upplevelser av införandet av medarbetarskap är blandade. Identifierade hinder och möjligheter kan hjälpa organisationen att förbättra engagemang och delaktighet. En viktig lärdom blir därför att involvera medarbetarna i processen vid organisationsförändringa

Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur anställda upplever organisationsidentiteten vidhybridarbete, studien ämnar till att bidra till en beskrivning av anställdas perspektiv ochupplevelser av hybridarbete och hur det förhåller sig till organisationsidentitet. Metod: En kvalitativ fallstudie som behandlar fenomenet organisationsidentitet, studien utgårfrån en induktiv ansats. Den empiriska insamlingen har skett genom sex ostruktureradeintervjuer där samtliga informanter representerar en organisation. Slutsats: Studien visar att anställda upplever organisationsidentiteten genom organisationensvärderingar och värdeord, särskilt inom kontexten av hybridarbete. Hybridarbete erbjuder enkombination av flexibilitet, ökad tillgänglighet och förbättrad kommunikation, vilket bidrar tillsamhörigheten bland anställda. Studien har visat att upplevelser av isolering och minskadspontan interaktion kan påverka och utmana organisationsidentiteten negativt. Effektiv ochfrekvent kommunikation upplevs därför som avgörande i förmedlandet och upprätthållandet avorganisationens identitet. Studien finner även att hybridarbete upplevs kunna stärkaorganisationsidentiteten om det implementeras i linje med de anställdas uppfattning avorganisationens värderingar och mål.

The dropout rates of youth from organized sports are a growing concern globally. In Sweden, the decline in traditional sports participation has coincided with the rise of E-sports as an alternative recreational activity. While traditional sports offer physical and social benefits, E-sports provide a different avenue for competition and community building. The integration of E-sport into Swedish sports movement signals a shift in acceptance and presents opportunities for growth and inclusion within sports organizations. However, organizational identity may pose a barrier to the adoption of E-sports, as sport clubs may resist change due to entrenched notions of elitism. Yet, embracing E-sports presents an opportunity for sports organizations to adapt and create a more inclusive environment for youth engagement. This study explores the perspectives of sport clubs in Västerbotten regarding the inclusion of E-sport activities in their operations. The research aims to investigate the resources and support needed by these clubs to introduce such activities. Using qualitive methods, data was collected through semi-structured interviews with representatives from various sport clubs in Västerbotten. The thematic analysis approach was employed to identify patterns and themes within the data. The findings reveal that while there is a significant potential perceived by clubs in integrating E-sportactivates, several challenges exist, primarily related to knowledge gaps and resource limitations. The study underscores the importance of strategic interventions and collaboration among stakeholders to facilitate the sustainable integration of E-sport within sport clubs in Västerbotten.

Inledning: Kontinuerlig organisationsförändring förekommer allt oftare i dagens organisationer, och kännetecknas av att förändringsprocessen inte har någon början ellerslut. I samband med att kontinuerlig organisationsförändring genomförs i organisationer kan det bidra till att anställda upplever en förvirrande och mångtydig känsla, eftersom förändring sker hela tiden. I dessa situationer är meningsskapande en avgörande faktor, vilken är en central aspekt inom symboliskt ledarskap. Studien undersöker därför symboliskt ledarskap i detta sammanhang, och fokuserar främst på hur chefer använder symboler och meningsskapande för att dämpa den tvetydighet som uppkommer. Syfte: Syftet med studien är att utveckla en förståelse för på vilket sätt chefer använder symboler och meningsskapande vid kontinuerlig organisationsförändring. Metod: Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod har vi genomfört enfallstudie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och från inspiration av en etnografisk studie. För att skapa en utvecklad förståelse för hur cheferna arbetar i den dagliga verksamheten är studien hermeneutisk. Slutsats: Studien har kommit fram till att symboler används av cheferna för att skapa mening men även för att förmedla samhörighet, trygghet och en gemensam syn. Symbolerna används genom kommunikation, synlighet och genom att arrangera diverse tillställningar. Meningsskapande blir viktigt eftersom det får anställda att känna mening inför de arbetsuppgifter som ska utföras. / Introduction: Continuous organizational change is increasing in today's organizations, and is characterized by change having no beginning nor end. In liaison with the ongoing organizational change being implemented in organizations it can cause employees feeling confused and ambiguous, since change occurs all the time. In these situations, sensemaking constitute an essential factor, which is a key aspect of symbolic leadership. The study therefore examines symbolic leadership in this context, and focuses on how managers use symbols and sensemaking to reduce the ambiguity that arises. Purpose: The purpose of the study is to develop an understanding of in what way leaders practice symbols and sensemaking during continuous organizational change Method: By using a qualitative research method, we conducted a case study with an abductive approach. The empirical material was collected through semi-structured interviews and from the inspiration of an ethnographic study. In order to create a developed understanding of how managers are working in the daily activities, the study use a hermeneutic approach. Conclusion: The findings of the study has concluded that symbols are utilized by managers in order to create meaning, but also to transmit togetherness, security and a mutual vision. The symbols are utilized through communication, visibility and by organizing various events. Sensemaking is thus important since it mediates how employees can feel meaningfulness for the tasks to be executed.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en organisationsförändring kan mätas med avseende på formella och informella element samt att presentera hur mätprocessen kan genomföras. Studien bygger på intervjuer och dokumenterade utvärderingar. Studien visar att de formella elementen mäts genom att kontrollera att målen som satts upp inför förändringen är uppfyllda. De informella elementen mäts genom medarbetarundersökningar dock utan någon koppling till förändringen som har genomförts. När de informella elementen mäts i en förändringsprocess görs detta genom så kallade attitydmätningar. För att underlätta mätningen av en förändringsprocess kan en uppdelning göras i fyra stadier; förberedelse, före, under och efter. / The purpose of this paper is to find out how a planned organizational change can be measured in terms of formal and informal elements and to present how a measure process can be done. The study is based on interviews and documented evaluations. The formal elements are measured by controlling that the goals for the organizational change are achieved. The informal elements are measured through employee surveys but without any connection to the organizational change that has been done. When the informal elements are measured in an organizational change it is done by attitude measures. To facilitate the measurement of an organizational change it can be separated in four stages, preparation, before, during and after.

Samhällsutvecklingen skapar nya förutsättningar och ger nya möjligheter för organisationer samtidigt som den bidrar till ständigt tuffare konkurrens. För att offentliga organisationer ska kunna överleva på marknaden måste de anpassa sig till utvecklingen och nya krav. Detta förändrar förutsättningarna för organisationen och det offentliga ledarskapet. Med utgångspunkten i de konsekvenser som en radikal förändring medför har vi valt att titta på Arbetsförmedlingen som befinner sig i en historisk omfattande organisationsförändring. Organisationen tillämpar transformativt ledarskap och självledarskap som ledningsfilosofi. Syfte med studien är att bidra med kunskap om hur chefer värderar organisatoriskt stöd vid radikala förändringar samt kunskap om vilka personliga strategier och ledarskapsstrategier chefer använder sig av för att säkerställa kvalitetsnivå under förändringen. Studien rymmer inom ramen för en fallstudie och datainsamlingen görs genom kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Studiens resultat visar att cheferna uttrycker motstånd och ifrågasätter förändringen, samtidigt som de fortsätter arbeta inom ramen för deras uppdrag. Cheferna anser att självledarskap är ett mycket bra verktyg och alla använder olika strategier inom ramen för självledarskap för att hantera förändringen. Vidare visar studien att cheferna använder sig av strategierna såsom kommunikation, skapa förutsättningar för delaktighet och coachande förhållningssätt för att skapa förutsättningar för kvalitet under förändringen. / The development of society creates new conditions and provides new opportunities for organizations, while at the same time contributing to ever-tougher competition. In order for public organizations to survive in the market, they must adapt to the development of society and the new requirements. This changes the conditions for the organization and the public leadership. Based on the consequences of a radical change, we have chosen to look at the Swedish Public Employment Service, which is in a historically comprehensive organizational change. The organization applies transformative leadership and self-leadership as a management philosophy. The purpose of the study is to contribute with knowledge about how managers value organizational support during radical changes and knowledge of personal strategies and leadership strategies managers utilize to ensure the level of quality during the change. The study takes place within the frame of a case study and the data collection is done through qualitative interviews based on a semi-structured interview guide. The result of the study shows that the managers express resistance to change and are questioning the purpose of the change but are still continuing to work within the frame of their assignment. The managers believe that self-leadership is a very good tool, and everyone uses different strategies within the framework of self-leadership to manage the change. Furthermore, the study shows that the managers use strategies such as communication, create conditions for participation and use a coaching approach to create conditions for quality during change. / <p>2019-06-27</p>

Tidigare forskning har visat att den teknologiska utvecklingen har påverkat många branscher. Vi har valt att fokusera på en särskild bransch och därmed är syftet med denna studie att förklara och förstå hur redovisnings- och revisionsbranschens har påverkats av digitaliserings framfart. Studien bygger vidare på tre forskningsfrågor, där första undersöker hur redovisnings- och revisionsbranschen utvecklats och förändrats under 2000-talet, den andra undersöker viktiga faktorer att beakta vid implementeringen av digitalisering och den tredje undersöker vilken förändring redovisningskonsulter och revisorer står inför. Studien bygger på empiri insamlat av redovisningskonsulter och revisorer och besvarar de tre forskningsfrågor med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie valts där 11 stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med både redovisningskonsulter och revisorer. För att få en djupare förståelse kring ämnet diskuteras relevanta begrepp och teorier i en teoretisk referensram. Analysen bygger sedan på teori och på citat från informanterna. Utifrån informanternas uppfattningar är vår slutsats att redovisnings- och revisionsbranschen påverkats av digitaliseringens framfart. Framförallt genom förändrade arbetsuppgifter och att tillgängligheten och mobiliteten som digitaliserade arbetsmetoder för med sig, givit informanterna mer frihet i arbetet. Vi har till skillnad från tidigare forskning inom ämnet märkt av att revisionsbranschen ligger något efter redovisningsbranschen i dess arbete med att implementera digitaliserade arbetsmetoder. / Previous research has shown that the technological development has affected many industries. We have chosen to focus on a particular industry and the main purpose of this study is to explain and understand how the accounting and auditing industry has been affected by digitization. The study consists of three research questions, the first one explores how the accounting and auditing profession has changed during the 2000s, the second examines the key factors to consider in the implementation of digitization and the third examines the change that accounting consultants and auditors are facing. The study is based on empirical data collected by accountants and auditors and our three research questions that are based on our theoretical framework. In order to answer our research questions and main purpose, our study has a qualitative approach. To get a deeper understanding of our topics, we have collected relevant theories in a theoretical framework. We have conducted eleven semi-structured interviews, with both accounting consultants and auditors. The analysis is based on our theoretical framework and our empirical data. Based on informants' perceptions, our conclusion is that the accounting and auditing industry has been affected by digitization in many ways. Unlike previous research, we have noticed that the auditing industry is far behind when it comes to digitization in the daily work activities.

No description available.