Problemformulering: Hur påverkas organisationer vid digitala transformationer?  Syfte: Uppsatsens primära syfte är att redogöra för hur en digital transformation har påverkat organisationers affärsmodeller samt påverkat verksamheters användande av strategier. Vi ämnar även att undersöka varför organisationer genomgick en digital transformation och vad som önskades att uppnås med förändringen.  Metod: En kvalitativ datainsamling med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in via strukturerade intervjuer på respondenternas arbetsplatser.  Slutsats: Studien påvisar att organisationerna efter en digital transformation har kunnat skapa ett högre värde genom kostnadsminimering och effektivisering genom användning av mindre medel. Studien visar även att organisationsförändringen förändrar en verksamhet från grunden eftersom nya strukturer och system tillämpas samt delvis påverkar affärsmodeller. Det är därför av vikt att ha en digital strategi, en handlingsplan och mål för förändringsprocessen.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur en HR-funktion med hjälp av olika HR-aktiviteter, kan främja implementeringsprocessens resultat före, under och efter en större organisationsförändring. Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och bygger på en abduktiv ansats. Insamling av primärdata bygger på semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning med medarbetare, förändringsledare, HR-funktion och ledning inom förvaltningen support och lokaler i Skellefteå kommun. Resultatet av studien tyder på att även om det finns en väletablerad HR-funktion inom organisationen, så återfinns barriärer som försvårar implementeringens senare del, där HR-aktiviteter har använts under förändringsprocessen. Studien kan därmed ses bidra till en djupare förståelse kring hur en HR-funktion tillsammans med HR-aktiviteter kan främja resultatet av större organisationsförändringar under hela processen. Vårt resultat belyser även att HR-aktiviteter kan ha en betydande roll för huruvida resultatet av en större organisationsförändring kan anses som lyckad eller ej. Vi ser därför att vårt resultat kan fungera som ett stöd för en ledning som har för avsikt att genomgå en större organisationsförändring med stöd från en HR-funktion. Vi ser också att studien kan fungera som ett hjälpmedel för chefer och ledning som utforskar möjligheten till att genomföra en större organisationsförändring med ett positivt resultat med hjälp av HR-aktiviteter. / Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur en HR-funktion med hjälp av olika HR-aktiviteter, kan främja implementeringsprocessens resultat före, under och efter en större organisationsförändring. Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och bygger på en abduktiv ansats. Insamling av primärdata bygger på semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning med medarbetare, förändringsledare, HR-funktion och ledning inom förvaltningen support och lokaler i Skellefteå kommun. Resultatet av studien tyder på att även om det finns en väletablerad HR-funktion inom organisationen, så återfinns barriärer som försvårar implementeringens senare del, där HR-aktiviteter har använts under förändringsprocessen. Studien kan därmed ses bidra till en djupare förståelse kring hur en HR-funktion tillsammans med HR-aktiviteter kan främja resultatet av större organisationsförändringar under hela processen. Vårt resultat belyser även att HR-aktiviteter kan ha en betydande roll för huruvida resultatet av en större organisationsförändring kan anses som lyckad eller ej. Vi ser därför att vårt resultat kan fungera som ett stöd för en ledning som har för avsikt att genomgå en större organisationsförändring med stöd från en HR-funktion. Vi ser också att studien kan fungera som ett hjälpmedel för chefer och ledning som utforskar möjligheten till att genomföra en större organisationsförändring med ett positivt resultat med hjälp av HR-aktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar börsnoterade företag upplever efter konvertering till IFRS 15. Studiens vetenskapliga metod är kvalitativ forskning där datainsamlingen sker genom intervjuer. Studiens urval består av åtta respondenter från åtta olika börsnoterade företag. De utvalda respondenterna valdes på grund av sina kunskaper om IFRS 15 samt erfarenhet av FRS både före och efter implementeringen av IFRS 15. Vidare består den teoretiska referensramen av fyra organisatoriska förändringar i form av system och rapporteringssystem, interna kontroller, upplysningskrav samt kontraktsutformning. Uppsatsen har även institutionell teori som bas då den förklarar hur institutionella krafter influerar företag till att utföra förändringar. I studiens teori nämndes arbetsuppgifter som en indirekt påverkan på företag. I studien togs därmed med arbetsuppgifter som en femte förändring i den empiriska datainsamlingen. Resultat och slutsatser påvisar att majoriteten av respondenterna upplever förändring och merarbete gällande nya upplysningskrav enligt IFRS 15. Dessutom visar studien att en minoritet av respondenterna infört nya system samt interna kontroller efter konverteringen till IFRS 15. Med anledning av att samtliga företags nuvarande system och policys överensstämmer med IFRS 15, har majoriteten av respondenter upplevt att kontraktsutformning samt arbetsuppgifter förblivit oförändrade i samband med övergången till IFRS 15. / The purpose of this study is to investigate what changes listed companies experience after a transition to IFRS 15. The study's scientific method is of qualitative research where the data collection is made through interviews. The study's selection consists of eight respondents from eight different listed companies. The selected respondents were chosen because of their knowledge of IFRS 15 and experience with IFRS both before and after the implementation of IFRS 15. Furthermore, the theoretical reference framework consists of four organizational changes as in systems and reporting systems, internal controls, disclosure requirements and contract design. The study has also chosen institutional theory as the basis because it explains how institutional forces influence companies to make changes. In the theory of the study, work tasks were mentioned as an indirect impact on companies. The study therefore chose to include work tasks as a fifth change in the empirical data collection. Results and conclusions show that the majority of respondent’s experience change and additional work regarding new disclosure requirements according to IFRS 15. In addition, the study shows that a minority of respondents introduced new systems and internal controls after the transition to IFRS 15. Due to that all the companies' current systems and policies are consistent with IFRS 15, the majority of respondents’ have experienced that contract design and work tasks have remained unchanged after the transition to IFRS 15.

Det offentliga Sverige digitaliseras i en snabb takt och om fördelarna med den tekniska utvecklingen ska kunna tas tillvara krävs det tillgång till ett antal grundläggande funktioner. En viktig grundfunktion är möjligheten att på ett säkert sätt kunna identifiera användare av e-tjänster och att kunna kontrollera att elektroniskt underskrivna handlingar är äkta. En nödvändig del av den grundläggande infrastrukturen för såväl e-förvaltning som för kommersiella aktörer är därmed elegitimering och e-underskrift. Den här studien syftar till att utforska processen för hantering av hyreskontrakt hos Uppsala kommun. För att utforska den här processen utgår studien från tre frågeställningar – (1) hur processen ser ut idag, (2) hur processen kan förbättras, samt (3) hur den förbättringen kan implementeras i organisationen. De problem som finns i processen idag är att processen är väldigt papperstung. Anledningen till att processen är papperstung är den stora mängden hyreskontrakt som hanteras. Hyreskontrakten hanteras i flera olika steg och de ska undertecknas i skrift av flera olika personer på flera olika exemplar. Teorin i den här studien är uppbyggt främst från kvalitetsteknikens egna teorier och modeller, men även från andra områden, såsom digitalisering. Kvalitetsteknikens teorier och modeller användes som en grund till förbättringsarbetet där digitaliseringen kom in och användes för att stärka upp förbättringen av det specifika fokusområdet. De metoder som användes vid datainsamlingen var främst intervjuer. De genomfördes i form av ostrukturerade intervjuer. Vid datainsamlingen gjordes även en insamling av kvantitativa data. Dataanalysen gjordes med hjälp av ett fiskbensdiagram där huvudkategorierna utgick från de olika typer av slöseri som Lean-konceptet använder. För att analysera de identifierade problemen i fiskbensdiagrammet ännu mer användes ”fem varför?” för att hitta rotorsakerna till problemen. Resultatet visade att den dåvarande processen var väldigt omfattande med alla dess steg samt komplicerad då hyreskontrakten skulle skickas mellan både interna och externa parter. Resultatet visar även att grundorsaken till majoriteten av problemen berodde på att Uppsala kommun inte har digitala funktioner som kan hantera underskrifter av hyreskontrakten. Slutsatsen av den här studien är att genom en digitalisering av processen skulle stora förbättringar kunna göras. Antal steg i processen skulle minska och hanteringen av varje avtal skulle bli enklare då processen skulle slippa hantering av papper. / Public Sweden is digitised at a rapid pace and if the benefits of technological development would be utilised, access to a number of basic functions is required. An important base is the possibility that in an appropriate way identify users of e-services and to verify that acts have electronic signatures. Electronic identification and e-signatures are a necessary infrastructure for both e-administration and commercial actors. This study leads up to explore the process for administration of rental agreements at Uppsala kommun. To be able to explore this process, the study is based on three question formulations - (1) how the process is working today, (2) how the process can be improved and (3) how the improvement can be implemented in the organisation. The current problem with the process is that it is mainly based on paper. The reason for that is the big amount of rental agreements being handled. The rental agreements are handled in many different steps and need to be manually signed by many different persons in many copies. This study is based on various theories and models from the Quality Technology, and also from the digitalisation area. The theories and models from the Quality Technology was used as a base for the work of improvements, where the digitalisation was used as a complement to strengthen the improvement of the specific area. The methods that have been used for the data collection were foremost interviews. They were made in an unstructured form. Through the data collection, quantitative data were also collected. The analyse of data was made through a fishbone diagram where the main categories were originated from the different kinds of waste from the Lean concept. To further analyse the identified problems in the fishbone diagram, the method 5 Whys were used to find the root cause of the problem. The result showed that the former process was extensive containing a lot of steps and also complicated because the rental agreements were distributed between internal and external parts. The result also shows that the main cause of the majority of the problems was caused by the fact that Uppsala kommun does not have digital functions that can handle signatures of the rental agreements. The conclusion of the study is that big improvements can be done if a digitalisation of the process would be done. The number of steps in the process would be reduced and the handling of every agreement would be easier if the process got rid of all papers.

<p>The majority of organizational change efforts end in failure. These failures can often be ascribed to lack of understanding of the translation processes that accompany the implementation of management concepts. Translation becomes evident when the initial ambitions of an implementation process are changed as they are communicated through the organization, often leading to unwanted results.</p><p>This thesis deals with the translation of management concepts. The ambition is to contribute to the body of knowledge that is concerned with this theoretical direction through demonstrating how the currently dominating management concept Lean Production is translated as it is passed between contexts.</p><p>The thesis is based on three studies of management concepts at various levels of abstraction. The first study is based on a review of the major literature on Lean Production. The second study is based on a survey among Swedish production managers on their application of management methods and concepts. The third study comprises a series of interviews within a large Swedish industrial organization, focusing on how Lean Production has been translated during the implementation process.</p><p>The results show that Lean Production is far from well defined or unequivocal. There is always room for translation as the concept is passed between actors within an organization. It is therefore unreasonable to expect the concept to provide certain results. The results are determined by the way the concept is interpreted and translated within the organization that seeks to implement it. It is argued that insufficient translation competence will increase the risk of an uncontrolled and potentially ineffective translation process, leading to unexpected and undesirable results.</p><p>Through combining these results with existing theories within the management field, the author presents a tentative model for analyzing the translation of management concepts all the way from the general managerial discourse to the practice that can be observed at the factory floor of a company. It is proposed that this model may be used as a conceptual framework for further studies of the translation of management concepts.</p> / <p>Majoriteten av organisatoriska förändringsinsatser misslyckas. Dessa misslyckanden kan ofta tillskrivas bristande kunskap om de översättningsprocesser som hänger samman med implementering av managementkoncept. Översättningarna blir synliga när de initiala ambitionerna i implementeringsprocessen förändras efter hand som de kommuniceras genom organisationen, vilket ofta leder till oönskade resultat.</p><p>Ambitionen med denna avhandling är att ge ett kunskapsbidrag till teorier om översättning av managementkoncept genom att demonstrera hur det för tiden dominerande managementkonceptet Lean Production översätts när det passerar gränserna mellan olika kontexter.</p><p>Avhandlingen är baserad på tre studier av managementkoncept på olika abstraktionsnivåer. Den första studien grundar sig på en genomgång av den centrala litteraturen om Lean Production. Den andra studien bygger på en enkätundersökning bland svenska produktionschefer och rör deras tillämpning av managementmetoder och koncept. Den tredje studien omfattar en serie intervjuer inom ett större svenskt industriföretag, där fokus ligger på hur Lean Production har översatts under implementeringsprocessen.</p><p>Resultaten visar att Lean Production är långt ifrån väldefinierat eller otvetydigt. Det finns alltid utrymme för översättning när konceptet kommuniceras mellan aktörer inom och mellan organisationer. Det är därför orimligt att förvänta sig att konceptet ska leverera särskilda resultat. Resultaten kommer snarare från det sätt som konceptet tolkas och översätts inom organisationen som avser att införa det i verksamheten. Det framhålls att bristande översättningskompetens kommer att öka risken för okontrollerad och potentiellt verkningslös översättningsprocess, vilket kan medföra oväntade och oönskade resultat.</p><p>Genom att kombinera de empiriska resultaten från de tre ovan nämnda studierna med teorier inom managementområdet presenteras en tentativ modell för hur översättning av managementkoncept kan studeras från den generella managementdiskursen till den praktik som kan observeras på verkstadsgolvet inom ett företag. Det föreslås att modellen kan användas som ett konceptuellt ramverk för vidare studier av översättning av managementkoncept.</p>

<p>När en organisation väljer att implementera ett affärssystem, leder det till en stor teknologisk förändring, men även en stor organisationsförändring. Det faller sig då naturligt att implementeringen kommer att ge intryck på organisationens övriga verksamhet. Uppsatsen redogör för om och hur de anställda i en organisation, som implementerat ett affärssystem, upplever förändring i sina arbetsroller samt i organisationens styrning. Arbetsroller inkluderar både de anställdas arbetsuppgifter samt deras relationer till kollegor. En fallstudie har gjorts på Lantmännen Cerealia Uppsala, där detta undersökts ur ett lednings- och avdelningsperspektiv. Till hjälp för att utreda om och hur förändring skett användes till insamlandet av det empiriska materialet, främst besöksintervjuer och en deltagande observation på den studerade avdelningen. Slutsatsen blev att alla de anställda upplevde en markant skillnad i arbetsuppgifterna, en viss förändring i relationer till andra anställda medan styrningen upplevdes som oförändrad. Studien utvisar att det finns olika starka samband mellan dessa faktorer, och/eller att förändringar i faktorerna tar olika lång tid.</p> / <p>When an organization chooses to implement an Enterprise Resource Planning (ERP) system it leads to a major technological change as well as to a major organizational change. It seems only reasonable to believe that the implementation of such a system will have impact on the other activities of the organization. This thesis aims to answer if and how the employees of an organization, which has implemented an ERP system, are experiencing changes in their work roles, in terms of both their formal duties and their relationships to colleagues, as well as in the organization's management. In order to do so, a case study of the company of Lantmännen Cerealia Uppsala, in which both management and divisional perspectives were studied, was done. The case study entailed personal interviews as its central methodological choice, but also incorporated participant observations of the studied division. The conclusion is, that all employees experienced a significant change in their formal duties, a slight change in their relationships to colleagues and that the organization’s management remained unaffected. This study shows that there exist a variety of strong correlations between these variables, and that changes within these factors take varying amounts of time to occur.</p>

När en organisation väljer att implementera ett affärssystem, leder det till en stor teknologisk förändring, men även en stor organisationsförändring. Det faller sig då naturligt att implementeringen kommer att ge intryck på organisationens övriga verksamhet. Uppsatsen redogör för om och hur de anställda i en organisation, som implementerat ett affärssystem, upplever förändring i sina arbetsroller samt i organisationens styrning. Arbetsroller inkluderar både de anställdas arbetsuppgifter samt deras relationer till kollegor. En fallstudie har gjorts på Lantmännen Cerealia Uppsala, där detta undersökts ur ett lednings- och avdelningsperspektiv. Till hjälp för att utreda om och hur förändring skett användes till insamlandet av det empiriska materialet, främst besöksintervjuer och en deltagande observation på den studerade avdelningen. Slutsatsen blev att alla de anställda upplevde en markant skillnad i arbetsuppgifterna, en viss förändring i relationer till andra anställda medan styrningen upplevdes som oförändrad. Studien utvisar att det finns olika starka samband mellan dessa faktorer, och/eller att förändringar i faktorerna tar olika lång tid. / When an organization chooses to implement an Enterprise Resource Planning (ERP) system it leads to a major technological change as well as to a major organizational change. It seems only reasonable to believe that the implementation of such a system will have impact on the other activities of the organization. This thesis aims to answer if and how the employees of an organization, which has implemented an ERP system, are experiencing changes in their work roles, in terms of both their formal duties and their relationships to colleagues, as well as in the organization's management. In order to do so, a case study of the company of Lantmännen Cerealia Uppsala, in which both management and divisional perspectives were studied, was done. The case study entailed personal interviews as its central methodological choice, but also incorporated participant observations of the studied division. The conclusion is, that all employees experienced a significant change in their formal duties, a slight change in their relationships to colleagues and that the organization’s management remained unaffected. This study shows that there exist a variety of strong correlations between these variables, and that changes within these factors take varying amounts of time to occur.

Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ”Lean Healthcare”. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ”Lean Healthcare”? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna. Deras motivation och acceptans för förändring av organisationen i samband med implementeringen av ”Lean Healthcare” är avgörande för slutresultatet. Hur har denna samverkan skötts och hur har arbetet gått till med att ta fram ett fungerande koncept för respektive sjukvårdsinrättning, d v s hur är deras förankrings- och implementeringsprocess. Har man uppmärksammat någon skillnad när det kommer till effektivitet och kvalité under arbetets gång vid de respektive sjukhusen och vårdcentralerna. Syftet med denna studie är att undersöka ovan frågeställningar samt se om det föreligger någon skillnad mellan privata och landstingsdrivna sjukvårdsinrättningar. Arbetet ämnar medverka till ökad kunskap om varför Lean implementeras inom sjukvården och om resultaten svarar mot förväntningarna. Syftet med studien åstadkoms genom en fallstudie på två vårdcentraler och två avdelningar på ett sjukhus samt en djupintervju med Prof. Håkan Aronsson. Studien bygger sin datainsamlingsmetod huvudsakligen på kvalitativa intervjuer med personer ifrån respektive sjukhus och vårdcentraler. Analys av empirin är gjord mot teorier om Lean, Kaizen, organisationsförändring, New Public Management (NPM) samt motivation.  I analysen går det att utläsa att vissa faktorer har legat till grund för motivet att införa Lean samt påverkat förankrings- &amp; implementeringsprocessen. Dessa motiv ger utslag på det slutliga resultatet av implementeringen. Att valet föll på ”Lean Healthcare” beror till stor del på att det ligger i tiden. Förankringsprocessen har skett genom kommunikation och utbildning. Vi har inte kunnat finna belägg för några större skillnader när det gäller huvudmannafrågan förutom ett mer grundligt tillvägagångssätt vid implementeringen vid den privata vårdcentralen. En faktor som arbetet med ”Lean Healthcare” har bidragit med är medarbetarnas möjlighet till identifiering av förändring samt genomförande av förändringsarbetet. Genom att möjliggöra detta genomför medarbetarna förändringar som leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Alltså kan ”Lean Healthcare” ge upphov till högre effektivisering samt minskad stress på arbetet. ”Lean Healthcare” har visat sig ge goda resultat i de implementerade verksamheterna och förutsättningarna för framgång inom sjukvården finns. Men arbetet har nyss börjat och för att hela verksamheten ska anses genomsyrad av ”Lean”-filosofin krävs ett fortsatt långsiktigt arbete och förändringsvilja. / The Care in Sweden has long been characterized by long waiting lists and lack of resources. More and more hospitals and medical centers including Brahehälsan, the medical centre of Akka, Emergency room at the county hospital in Kalmar and Diagnostic Centre at the County Hospital in Kalmar choose to address these problems by using Lean Healthcare. This new model and the philosophy it is based on contributes to a new approach that is intended to result in more efficient care. Is the efficiency of health care the real reason or are there ulterior motives for introducing Lean Healthcare? In all change processes it is important to involve and have abroad its employees. Their motivation and acceptance of change by the organization in conjunction with the implementation of Lean Healthcare is critical to the outcome. How has this interaction been handled and how has this work gone to develop a working concept for each medical institution, that is, how is their anchoring- and implementation process. Have one noticed any difference when it comes to efficiency and quality during the work at respective hospitals and health care centers. The purpose of this study is to investigate the above issues and see if there is any difference between private and governmental health care facilities. The work intends to contribute to a better understanding of why Lean is implemented in health care and if the results meet expectations. The purpose of this study is accomplished through a case study in two health centers and two departments in a hospital and an interview with Prof. Håkan Aronsson. The studys data collection methodology is mainly based on qualitative interviews with people from respective hospitals and health centers. Analysis of empirical data is made towards theories of Lean, Kaizen, organizational change, new public management and motivation. In the analysis it is possible to deduce that some factors have been the basis reason to introduce lean and also affected the anchor- &amp; implementation process. These motives affect the final result of the implementation. The choice of Lean Healthcare is mainly due to that it is in fashion. The anchoring process has taken place through communication and education. We have not been able to find evidence of any major differences in the Principals of the question except for a more thorough approach to the implementation at the private clinic. One factor that works with Lean Healthcare has helped with the employees' ability to identify change and implementing change. By enabling the implementation of staff changes has lead to a less stressful working environment. Consequently, Lean Healthcare results in higher efficiency and reduced stress at work. Lean Healthcare has shown to give good results in the implemented activities and the conditions for success in health care. But the work has just begun and for the entire operation to be considered to be steeped in "Lean" philosophy it is required a continued long-term effort and will to change.

Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror på omorganisationen i sig utan hur förändringsprocessen har gått till. Deras reaktioner speglar ett motstånd mot sättet som förändringsprocessen har genomförts på. Det är personerna i organisationen och inte organisationsformen som är det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som påverkar en lyckad förändringsprocess är medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet är taget, kommunikation samt känsla av sammanhang. / In our thesis, we concluded that the managers' reactions are not due to reorganization in itself but how the change has happened. Their responses reflect a resistance to the manner in which the change has been implemented. There are people in the organization and not organizational form that is important for managers. We think that the factors that influence a successful change is employee involvement, the opportunity for a good dialogue before the decision is taken, communication and sense of coherence.

Studiens syfte var att undersöka hur svenska storföretag ser på sitt arbete med budget som ekonomistyrningssystem. Tidigare forskning indikerar på att trots den omfattande kritik som finns mot budget så tenderar företag att inte instämma i den. Kritikerna hävdar, bland många saker, att budgeten skulle vara resurskrävande, inflexibel, inaktuell och ge upphov till manipulering. Alternativet, menar de mer radikala kritikerna, skulle vara att överge budget och arbeta fullständigt med alternativa lösningar. Empiriska studier visar att budget används av företagen men förbättras och omvärderas med tiden för att anpassas bättre till verksamheten. Tidigare forskning har visat att de alternativ som förespråkas i budgetlös styrning inte förutsätter att budgeten överges för att bli användbara. Tidigare studier om företags inställning till budgetering har gjorts i bland annat Nederländerna och Nordamerika. Det finns alltså ingen studie som mäter svenska företags inställning. Svenska företag utmärker sig dels genom kulturen men framförallt genom att annorlunda ledarskap. Komplexiteten i storföretag har för den här studien inneburit att urvalsgruppen att undersöka blev svenska storföretag. Urvalsgruppen undersöktes genom ett oberoende slumpmässigt urval. Det positivistiska synsättet har lett till ett kvantitativt tillvägagångssätt med enkät som verktyget för att nå populationen. Populationen svenska storföretag utgjordes 2013 av 1850 företag och vårt stickprov bestod av 250 företag. Genom att jämföra stickprovet i den här studien mot hela populationen kunde vi konstatera att omsättning och antal anställda inte avviker nämnvärt mellan grupperna. En bortfallsanalys utfördes mellan respondenterna som svarade innan och efter att en påminnelse skickats ut och resulterade i statistiskt säkerställda resultat där grupperna svarade homogent. Majoriteten av storföretagen arbetar med budgetering. Resultaten baserades på 41 respondenters svar och kan i en hög grad sägas vara statistiskt säkerställda. Det finns några påståenden där en alltför stor osäkerhet finns men slutsatsen blir utifrån de statistiskt säkerställda resultaten att budgeten är här för att stanna. Budgetens syfte är att skapa ekonomisk överblick och den förbättras och kompletteras med hjälp av de verktyg som budgetlös styrning förespråkar. Kritiken kunde i stor utsträckning förkastas. Vi tror att vidare forskning handlar om ett kvalitativt tillvägagångssätt för samma population eller ett byte av målgrupp men med liknande forskningsfråga för att se om mindre företag delar storföretagens åsikter om budget. / The purpose of this study was to examine large Swedish corporations approach on their budgets as management control systems. Recent research indicates that corporations tend to disagree with the widespread criticism against budgeting. Critics claims, among many other things, that the budget is costly, inflexible, outdated and give rise to manipulation. The more radical critics argue that the alternative would be to abandon the budget and work completely with alternative solutions. Resent research indicates that corporations are still working with budgeting but with an improved version that is re-evaluated over time to adapt better to the business. Another important aspect that previous research shows was that the preferred option in beyond budgeting does not require the budget to be totally abandoned to become useful. Previous studies on corporations attitude towards budget were made, inter alia, in the Netherlands and North America. Thus, there was no study that measured the Swedish corporate attitude towards budgeting. Swedish corporations distinguish themselves partly by culture but mostly by their leadership. The selection group in this study was based on the complexity of large corporations. We examine the population by an independent random sample with a positivistic view. That means a quantitative approach with survey as a tool to reach the population. In 2013 the population of large Swedish corporations consisted of 1850 corporations. By comparing the sample in this study to the entire population, we found that turnover and number of employees does not differ significantly between the groups. A non-response analysis was performed between respondents who answered before and after a reminder were sent out and resulted in statistically reliable results where groups responded homogeneously. The majority of large corporations are currently working with budgeting. This results includes answers from 41 respondents' and in a largely, it is to be said, statistically significant. There are some statements in which too much uncertainty exists but the conclusion was based on the statistically significant findings that the budget is here to stay. The budget aims to create economic overview and is improved and supplemented with the help of the tools beyond budgeting advocates. Largely the criticism could be rejected as false. We believe that further research examine budgeting through a qualitative approach to the same population or a change of the population but with similar research question to see if the smaller corporations share larger corporations' opinion about budgeting.