The goal with this study is twofold. On one hand it is an examination of strategic communication development and distribution in the Swedish elite soccer league; how the internal communication has developed and increased the organizational identity within organizations. On the other hand it is a study of professionalizing of communicators and the awareness of the impact of good communication in Swedish football clubs. This study aims to contribute to an unexplored area within Swedish football research and to investigate and analyze how football clubs conveys a desired identity, community and commitment through internal communication.   The implementation of the study has been done in two different ways. Firstly, we examined relevant research on organizational communication, strategic communication, internal communication and organizational identity. Second, we have conducted interviews with people who are familiar with the Swedish elite clubs.   After examine and analyzing what football clubs thinks about strategic communication and how they think they are working today with organizational identity, relationship management and internal communication we saw some patterns between the work they put in to it and the resources they have access to. We interviewed eight persons from the elite league Allsvenskan and clubs with different resources and number of supporters and as a result we could clearly see flaws in the work with internal communication in and organizational identity.

Syfte:  Syftet är att undersöka diskrepansen mellan Karriärcentrums och studenternas uppfattningar av Karriärcentrums verksamhet. Detta för att kunna stärka sin image, identitet och profil för att öka deltagandet på föreläsningarna.  Metod och empiri: Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats är Karriärcentrum och studenter. Genom att undersöka om det finns en diskrepans mellan dem kan arbetet med profilering och image bli mer effektivt. Huvudresultat: Det finns en diskrepans mellan Karriärcentrums image och profil. Den främsta anledningen till detta är en bristfällig kommunikation mot studenterna . De har inte fått den information som krävs för att göra dem intresserade av att gå. Det låga intresset beror dessutom på prokrastinering då de anser att verksamheten inte tillför något för stunden utan är något som kan utnyttjas i slutet av studietiden.

”Arus Pelangi” är indonesiska för ”Regnbågsflödet”, och namnet på Indonesiens största hbt- organisation. De arbetar för att stärka HBT-personers rättigheter i samhället, spela en aktiv politisk roll samt öka medvetenhet och acceptans om HBT-samhället. Syftet med denna rapport är att undersöka hur Arus Pelangi som organisation, med inriktning på den externa kommunikationen påverkas av sin kontext i Indonesien som utvecklingsland. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer med utvalda anställda på organisationen samt deltagande observationer för att kunna analysera deras kommunikationsarbete. Vi har undersökt organisationens planerade kommunikation med fokus på en specifik aktivitet (Trans Gender Day of Remembrance) för att sedan analysera vilka problem eller hinder som finns i denna process. Den teoretiska ramen tar avstamp i kommunikationsprocessen i sin helhet där vi sedan går in i den utvecklade versionen av Shannon & Weavers kommunikativa basmodell. Utifrån olika teorier om kommunikationshinder, främst av Harrison (2000), kopplas det till processen av kommunikation, relationen mellan sändare och mottagare samt organisationskommunikation. För att förstå organisationens hinder har vi även tagit med vilka förutsättningar de har idag och hur dessa används med betoning på arbetet online. I rapporten har vi kommit fram till att det finns ett antal yttre faktorer som påverkar Arus Pelangis externa kommunikation och skapar hinder i vilka möjligheter man har som organisation. Huvudsakligen politiska faktorer som skapar säkerhetsmässiga hinder i kommunikationen, samt den kulturella aspekten om acceptans gentemot HBT-samhället. Vidare menar vi att problemet emellertid till stor del även ligger i deras egen kommunikationsplanering där organisationen bland annat behöver ett tydligare upplägg och större arbete kring hur man ska lösa dessa kommunikationshinder för att uppfylla ett effektivt meddelande och kunna uppnå sina kommunikationsmål.

Problemformulering och syfte: Det har blivit ett allt vanligare samhällsfenomen att större organisationer köper upp mindre organisationer och det här undgår inte heller PR-branschen. PR-byrån Gullers Grupp har köpt upp flera mindre organisationer det senaste året med mål att bli hela Sveriges byrå. Ett av de senaste uppköpen var Sundsvallsbyrån Sweetpop. En sammanslagning av två organisationer medför en organisationsförändring vilket är en central del i de flesta organisationer idag, det är således därför intressant att undersöka hur en organisation påverkas av en förändring utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien är att undersöka de organisationsförändringar som Gullers Grupps uppköp av Sweetpop medförde. Metod och material: Kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter som hade varit med från och med att Sweetpop blev uppköpt av Gullers Grupp Nord. Tidigare gjordes även en informantintervju med byråchefen på Gullers Grupp Nord. Huvudresultat: Resultatet visar att den interna kommunikationen under förändringen var god och att den inte påverkats markant av sammanslagningen. Organisationen har dock fått ett digitalt kommunikationsverkyg som underlättar den vardagliga verksamheten. De menar även att kommunikationen gällande beslut har förändrats och att det vardagliga arbetet således har blivit mer formellt och strukturerat i sin kommunikation. Kulturen i organisationen har blivit tryggare då de kan erbjuda större tjänster och att de med den rollen känner sig säkrare. Mycket av organisationens tidigare identitet sitter kvar även om de numera knyter an mer och mer till en vuxenorganisation.

The communicator has a professional role which is relatively unspecified and hard to define. To work with communication can mean several different tasks, who also might vary between different types of organizations. The purpose with our study is to clarify the professional title communicator and its meaning. By applying a power perspective on the communicators experienced professional role in meaning to find out who has the power over the communication.     Our study is made of qualitative interviews with four professional communicators working in private organizations. We have used semi structured interviews in our study which means that we before we went through with the interviews defined themes which the interviews were built upon. This type of interview also made it possible for us to ask supplemental questions. Our interview material is considered through a hermeneutical perspective which means that we have interpreted the interviewed persons’ answers to understand the experienced professional role. Thereafter we have applied theories of power on the empirical data.    The result shows that the communicators have a relatively common opinion on the self-experienced role, since they see themselves as “the go-to-person” in their organizations meaning the person who pulls the strings. Further on we can see that the communicator has a certain type of power, which generally originates from their communication skills and central position in the company. This position means an information advantage which also can give the communicator power. A factor that lies behind this is that the communicator is found in the middle of the organizations information flow. On this basis we can see a clear connection between the communicator’s professional role and the power of communication in organizations.

Denna uppsats är skriven om organisationen Ungdomar för trygghet, en organisation som är en del av räddningstjänsten i Karlstad kommun. Ungdomar för trygghet arbetar med att skapa en tryggare tillvaro och att vara förebilder till ungdomar i Karlstads kommun. Denna uppsats undersöker hur organisationen genom kommunikation försöker skapa en relation, vara förebilder för- och undvika personliga kriser hos elever på de högstadieskolor som de besöker två gånger i veckan. De skolor som undersöks i denna studie är Vålbergsskolan, Frödingskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan i Karlstad. Syftet med studien är att undersöka vad Ungdomar för trygghet vill uppnå med sitt kommunikativa arbete både i skolorna och via sociala medier samt att undersöka om de får ut det de vill till de skolor som studien är avgränsad till. Studien är både en kvalitativ och en kvantitativ studie som inleddes med fokusgruppsintervjuer med ungdomarna som arbetar på organisationen, där syfte var att ta reda på vad organisationen vill uppnå med sitt kommunikativa arbete. Utifrån de svar som framgick i intervjuerna sammanställdes en enkät som gavs ut till eleverna på de fyra högstadieskolorna för att på så sätt ta reda på om Ungdomar för trygghet lyckas nå ut med det som organisationen önskar. Den kvantitativa delen av studien undersöker hur god medvetenhet eleverna har till Ungdomar för trygghet och elevernas allmänna åsikter kring sin relation till dem. Vidare undersöker den kvantitativa delen av studien också vad eleverna tycker om organisationens arbete med sociala medier och om informationen via de sociala medierna når ut till eleverna. Teoretiska utgångspunkter som denna uppsats kommer att beröra är kriskommunikation, organisationslärande, sociala medier, kommunikativa synsätt, interpersonell kommunikation och bemötande. I teoriavsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkterna som är mest relevanta i Ungdomar för trygghets arbete. I resultatdelen redovisas de resultat som framkommit när studien sammanställts. Några exempel på de resultat som framkom i studien är att av alla svarande på den kvantitativa enkäten så låg de allmänna åsikterna om relationerna med Ungdomar för trygghet ett medel på fyra på en femgradig skala. Åtta av tio svarande har någon gång haft kontakt med Ungdomar för trygghet på sin skola. Cirka 83 procent uppger att de skulle våga ta kontakt med ungdomar för trygghet. De allmänna åsikter kring Ungdomar för trygghets arbete, både i skolorna och via de sociala medierna stödjer det som organisationen vill åstadkomma med sitt arbete. Undersökningen jämför också skillnader mellan de olika skolorna där Hultsbergsskolan ger Ungdomar för trygghet högst betyg och Rudsskolan ger dem ett lägre betyg. Alla resultat ligger relativt högt på skalan mellan ett och fem, vilket visar att de når ut med det som de vill med sitt arbete. Studien kommer att gå in djupare på och analysera de resultat som studien har gett. I studiens analys- och diskussionsdel kopplas de teorier som redovisats i teoridelen ihop med de resultat som studien visat samt med de frågeställningar som finns i studien.

Problemformulering och syfte: Utifrån de oenigheter som råder kring effekten av valkampanjer anser vi att det är intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att återspegla förändringarna i partiet. Metod och material: Detta är en fallstudie som grundas på kvalitativa textanalyser och intervjuer. Huvudresultat: Studien visar på betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nå ut med sitt budskap – för att en organisation ska kunna nå framgång krävs både ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förändras och återspegla politikens innehåll i sin visuella identitet. Studien visar också på att det är viktigt att kommunicera rätt för att kunna genomföra lyckade förändringar samt att det ingår många strategiska val inom politisk kommunikation då målgruppen är bred.

<p>Sammanfattning</p><p>Inledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EU</p><p>när det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.</p><p>Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag som</p><p>hade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast</p><p>5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det är</p><p>fortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårig</p><p>debatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram.</p><p>Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor i</p><p>chefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster i</p><p>företag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesval</p><p>ligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positioner</p><p>inom näringslivet.</p><p>Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn på</p><p>chefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar till</p><p>bristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.</p><p>Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-strukturerade</p><p>intervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låta</p><p>respondenterna styra samtalen. Intervjuerna genomfördes i december</p><p>2001. Samtliga intervjuer spelades in på band, detta för att underlätta en</p><p>korrekt återgivning. Nackdelen var att materialet blev mycket omfattande</p><p>och komplext att bearbeta.</p><p>Slutsats: Samtliga respondenter vittnar om att de stött på hinder i sina karriärer.</p><p>Utifrån deras berättelser har jag funnit vissa mönster som till stor del</p><p>bekräftar den forskning jag har tagit del av. Slutsatsen är att trots att</p><p>förklaringarna till att kvinnorna i min studie upplevt hinder inte</p><p>uteslutande kan förklaras med begrepp som struktur och kultur, så ter sig</p><p>ideal, värderingar och normer som de främsta orsakerna. Homosociala</p><p>reproduktionen är enligt en av respondenterna helt naturlig. Vi väljer gärna</p><p>någon som liknar oss själva, det gör det lättare att samarbeta. Vikten av att</p><p>fler kvinnor släpps fram på ledande positioner handlar därför enligt min</p><p>mening om makten och rätten att påverka rådande normer. Det är just de</p><p>här sätten att agera och tänka på som behöver ifrågasättas, debatteras och</p><p>utmanas.</p>

The purpose of the essay was to examine the role of the professional communicator in the Swedish Unemployment Funds. Focus was on measures carried out by the communicator to enhance and streamline communication and how the communicator supports their coworkers in their own communication role. In order to fulfill the purpose, two main questions were asked; How do the communicators support and develop their coworkers communication role? What to the communicators identify as challenges in their work in doing this?The theoretical base of the essay was Heide and Simonssons (2011) challenges for the professional communicator. The theory states that organizations communication processes are the foundation to its existence and development and that the professional communicator therefore needs a solid base with the possibility to monitor the whole organization.A questionnaire was sent to communicators in all Swedish Unemployment Funds and even though the non-response was rather considerable, the answers received was assessed sufficient to make an analysis. The result showed that the support the communicators provide their coworkers is both strategic and operational and that the communicators often act as mentors for coworkers as well as managers. However, only a few of the communicators are used as educators in their organizations. Also, few communicators are represented in higher strategically important forums. A majority of the communicators have to work without a communication strategy, a fact that limits their possibility to support their coworkers. To summarize, communication issues seem to be rather marginalized in the examined organizations. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

No description available.