Bakgrund och problem: Studien undersöker en organisatorisk förändring i en av Sveriges storbanker. Organisatoriska förändringar kan förklaras utifrån olika teorier. Författarna undersöker avsikten och tolkningen bakom en organisatorisk förändring utifrån Røviks två perspektiv, verktyg- och symbolperspektivet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka ledningens avsikt med den organisatoriska förändringen i en av Sveriges storbanker. Studien undersöker också medarbetarnas tolkning av ledningens avsikt och mottagandet av reformen. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsmetod och genom en deduktiv ansats. Data har samlats in genom en fallstudie med nio semistrukturerade intervjuer. Denna studie avgränsar sig till att undersöka en organisatorisk förändring i en av Sveriges storbanker på tre kontor i Stockholms Län. Undersökningen innefattar reformens implementering våren 2017 fram till genomförandet av studiens intervjuer våren 2018. Resultat och slutsats: Ledningens avsikt med reformen var att tillfredsställa kunden och att klara av konkurrens på marknaden. Storbanken argumenterade förändringen utifrån ett rationellt verktygsperspektiv. Författarna förklarar reformen som en lösning på de rådande problemdefinitionerna utifrån normer i den institutionella omgivningen. Det fanns olika åsikter bland medarbetarna och cheferna om medarbetarens mottagande av reformen. / Background and Problems: The study examines an organizational change in one of Sweden's major banks. Organizational changes can be explained through different theories. The authors analyzes the intention and interpretation behind an organizational change from Røvik’s two perspectives, the tool and symbol perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine the intention of the management with the organizational change in one of Sweden's major banks. The study also analyzes the employees interpretation of the management's intentions. Method: The study has been conducted through a qualitative research method and through a deductive approach. Data has been collected through a case study with nine semistructured interviews at three offices in Stockholm County. This study limits to an organizational change in one of Sweden's major banks from the implementation of the reform in spring 2017 until the execution of the study interviews in spring 2018. Result and conclusion: The management's intention of the reform was to achieve customer satisfaction and to cope with competition in the market. The bank argued the change based on a rational tool perspective. The authors explain the reform as a solution to the current problem definitions, based on norms in the institutional environment. There were different opinions among employees and managers about the employee's acceptance of the reform.

Syftet med studien är att undersöka förändringar i en mellanchefs roll i samband med en omorganisation. Få en djupare förståelse om olika beslutsfattande chefers situationer och vad de ställs inför. Hur ska organisationen kommunicera i och under en förändringsprocess för involvering av alla berörda parter.  Studien är av kvalitativ karaktär. Resultatet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med Länsstyrelsen Värmlands nio enhetschefer. Organisationen har genomgått en stor organisatorisk förändring. Resultatet har tolkats och analyserats mot tidigare forskning. Studien som presenteras är en vetenskaplig studie.  Länsstyrelsen Värmlands omorganisation har resulterat i en hög belastning för mellancheferna och en komplexitet i utförandet av omorganisationen. Kommunikationen inom organisationen har påvisat dysfunktionalitet och informationsflödet har ansetts för högt.  Mellanchefens roll handlar hela tiden om växelverkan. Rollen ska hantera både ledning och medarbetares förväntningar, mellanchefen agerar språkrör. En generalisering till organisationer, även internationellt sett då mellanchefens position finns i många verksamheter. Mellanchefen måste anpassa sig och infinna sig i rollen som handlar om växelverkan.  Inställningen till omorganisationen var från början positiv och tanken bakom den var god, dock blev det inte som förväntat varken för ledning eller mellanchefer. / The purpose of this study is to examine the changes in a middle management role related to a reorganization. The purpose is to provide a deeper understanding about different situations of a decision-making manager and what they face. How should the organization communicate during a process of change for involvement of all affected parties.  The study is of a qualitative nature. The results have been collected through semi-structured interviews with nine unit managers at the county administrative board of Värmland. The organization has undergone a major organizational change. The result has been interpreted and analyzed against previous research. The presented study is a scientific study.  The reorganization of the county administrative board of Värmland has resulted in a high load and great complexity for the middle managers. Communication within the organization has demonstrated dysfunctionality and the information flow has been considered too high.  The middle management role is always about intercommunion. The role must handle expectations from both top management and employees. The middle manager acts as a spokesperson. A generalization to organizations, even internationally, is the middle manager position found in many businesses. The middle manager must adapt to the role with intercommunion.  The attitudes towards the reorganization was positive from the beginning and the idea behind it was good, but the top management and the middle managers didn’t expect the result of the planned outcome.

Förändring och förbättring utgör komplex materia, och det finns många aspekter som kan påverka om resultaten blir hållbara över tid. Syftet med denna studie var att undersöka vad som krävdes för en förbättring, som ett resultat av en större organisatorisk förändring, att bli hållbara över tid i ett verkligt sammanhang. Studien hade en induktiv ansats och den valda metoden var en litteraturstudie. Systematiska sökningar gjordes i databaserna Academic Search Elite, Business Source Complete och SCOPUS för artiklar publicerade under åren 2010–2021, vilket resulterade i 39 artiklar för analys. En tematisk analys genomfördes med hjälp av ett släktskapsdiagram, genom vilket åtta teman framkom. Dessa var: Kollektiva visioner och mål, Kommunikation, Ledarskap, Personlig utveckling, Positiv organisationskultur, Minska variation, Resurser, och Systemtänkande. Dessa åtta teman innehöll relaterade subteman, element och faktorer. Studiens slutsatser var att hållbar förändring är ett komplext område. Även om denna studie påvisade åtta teman, innebär detta inte per automatik att alla teman måste ges samma uppmärksamhet; förbättringens kontextuella behov kan avgöra vad som ska prioriteras.  Begränsningar i studien omfattade att nära nog alla 39 artiklar ägde rum i västerländska länder och i en vårdkontext. Dessa båda aspekter begränsade studiens generaliserbarhet till viss del / Change and improvement are complex matters, and there are many aspects that can impact if the results are sustainable over time. The aim of this study was to investigate what was required for an improvement, as a result of a major organisational change, to become sustainable over time in a real-world setting. The study used an inductive approach and the chosen method was a literature review. Systematic searches were carried out in the databases Academic Search Elite, Business Source Complete, and SCOPUS for articles published between the years 2010–2021, which yielded 39 articles for analysis. A thematic analysis was carried out using an affinity diagram, through which eight themes emerged. These were: Collective visions and goals, Communication, Leadership, Personal growth, Positive organisational culture, Reduce variability, Resources, and System thinking. The eight themes contained related sub-themes, elements and factors. The conclusions of the study were that change sustainability is a complex field. While this study revealed eight themes to consider, it does not automatically mean that they must be given equal attention; contextual needs of the improvement could determine what to prioritise. Limitations of the study included that nearly all of the 39 articles were set in western countries and in a healthcare setting, both of which somewhat limit the generalisability of the study. / <p>2021-06-06</p>

Normgivare presenterar kontinuerligt nya redovisningsstandarder för att anpassa redovisningen efter samhällsutvecklingen. En sådan standard är IFRS 15, som avsåg att harmonisera intäktsredovisning och göra den mer jämförbar, samt minimera risken för intäktsplanering som orsakade ett flertal skandaler runt millennieskiftet. Standarden förväntades innebära stora förändringar på interna processer, rutiner och system i branscher där de använder sig av långa och komplexa avtalsstrukturer. Det är viktigt för normgivare att ha förståelse för de industrier som påverkas av de regleringar som introduceras. Det finns brist på studier som undersökt hur företag påverkas internt och vilka effekter en ny redovisningsstandard kan få på interna processer, rutiner och system. Studiens syfte är således att förklara vilka huvudsakliga effekter en redovisningsförändring kan få på interna processer, rutiner och system hos de bolag som påverkas av förändringen. Syftet uppnås genom en flerfallstudie på fem bolag inom byggindustrin, en industri där långa komplexa kundavtal med många prestationsåtaganden är vanligt förekommande. Studien har tillämpat en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med representanter som arbetat med omställningen till IFRS 15. Studiens resultat visar på att IFRS 15 orsakat ett omfattande arbete med att förstå och applicera standarden för byggindustrin, i synnerhet hos de större bolagen. Trots de betydande nedlagda resurserna på arbetet har effekten på processer, rutiner och system blivit små. Studien indikerar att en orsak till detta kan vara att standarden ska gälla över hela världen och alla typer av verksamheter, vilket gör den generell och lämnar stort utrymme för tolkning. På grund av detta kan företag välja att tolka standarden på ett sådant sätt som överensstämmer med hur de redovisat innan standardens introduktion, och därmed uteblir den önskade effekten. / Norm-setters continuously present new accounting standards to adapt accounting to the development of society. One such standard is IFRS 15, which was developed with the aim of harmonizing revenue accounting and make it more comparable, as well as minimizing the risk of revenue planning which had caused several scandals around the turn of the millennium. The standard was expected to result in large changes in internal processes, routines and systems in industries that use long and complex contract structures. It is important for norm-setters to understand the industries that are affected by the regulations they introduce. There is a lack of studies that have explored how companies are affected internally and what effects a new accounting standard can have on their processes, routines, and systems. The purpose of this study is therefore to explain what main effects an accounting change can have on the internal processes, routines, and systems in the companies affected by the change. The purpose is achieved by a multiple case study focusing on of five companies within the construction industry, where long and complex customer contracts with many performance commitments are common. This study has applied a qualitative research method and conducted interviews with company representatives who have worked with the conversion process to IFRS 15. The results of the study show that IFRS 15 has caused a comprehensive work in trying to understand and apply the standard for the construction industry, especially within the larger companies. Despite the significant amount of resources used has the effects seen on processes, routines, and systems been small. The study indicates that one of the reasons for the small effect could be that the IFRS 15 standard is supposed to apply in the same form globally, and across different business segments and industries. This means that IFRS 15 is a broad standard which becomes open to multiple varying interpretations. As a result, companies can choose to interpret the standard in a way which corresponds with how they have always conducted their reporting prior, and therefore the new standard may not achieve the desired outcome.

År 2020 är året då Covid-19 bröt ut och företagare kom till insikt att den digitala transformeringen är viktigare än någonsin. Det har medfört att allt fler företag eftersträvar att anpassa sig efter det ”nya normala” genom att digitalisera snabbt. Företagen är därmed mycket angelägna att på ett framgångsrikt sätt genomföra affärssystemsinföranden. Den digitala transformeringens framfart och fokuseringen på att införa affärssystem har kommit att ge IT-avdelningen en central roll inom verksamheten. Detta har i sin tur bidragit till att en fungerande interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är viktigare än någonsin. Det är vanligt förekommande att verksamheten inte upplever att IT-avdelningen levererar i den takt och kvalité som motsvarar förväntningarna. Detta tenderar till minskad tilltro och samarbete. Vid en dysfunktionell interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är risken stor att felaktiga beslut och förfaranden blir till verklighet. Det är därför viktigt att företagen skapar goda förutsättningar för en fungerande kommunikation och undersöka vilka faktorer som kan minska de tvetydigheter som kan uppstå mellan olika parter i verksamheten.   Kandidatuppsatsens huvudsyfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för att minska tvetydigheter vid kommunikation mellan systemutvecklingsavdelning, produktägare och redovisningsekonomer under affärssystemförändringsprojekt. Baserat på huvudsyftet är bisyftet att föreslå ett förbättrat kommunikationssätt som främjar att de tre parterna kan arbeta holistiskt vid affärssystemsförändringsprojekt. Vid utförande av denna studie har en litteraturstudie genomförts, en litteraturbaserad analysmodell och fallstudiemetoden tillämpats. Dessutom har fem personliga intervjuer med medarbetare som representerar den interna triaden på fallföretaget har utförts. Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är; ledningens förmåga att inneha transparens vad avser viktig verksamhetsinformation, att den interna triaden innehar hög involveringsgrad under hela affärssystemsförändringsprojekten och att samtliga parter innehar helhetstänk för att säkerställa att rätt systemfunktioner införs. Dessutom är det viktigt att det finns ett enhälligt kommunikationssätt, att det tydligt framgår vilken information ett systemförändringsförslag ska innehålla och att uppföljning av affärssystemförändringsprojekten kontinuerligt sker i syfte att uppnå kunskap inför kommande projekt.

Abstract Title: How have organisations adapted to new challenges during the covid-19 crisis through the use of innovation? Authors: Karolin Lindholm and Sofia Forsberg Supervisor: Anders Parment Background: Since the outbreak of the covid-19 virus, the world has been in a state that no one could have foreseen. Consumer behavior has changed due to both isolation and changed priorities in people's lives. These changed behaviors have changed society at large, which has had a major impact on the organizations that operate in it, leading to many of them having to reconsider their ways of doing business. To be able to meet the new challenges in society, organizations can acquire help from the use of innovation. Purpose: This study aims to examine how organizations have used innovation to adapt their activities to the changing market conditions that have occurred as a result of the covid-19 pandemic.  Methodology: In this study, a qualitative research method will be used together with an inductive approach. The collecting empirical data is based on 12 semi-structured interviews from different organizations within different industries, all of which were affected in one way or another by the corona pandemic. Conclusion: We have identified four common innovative factors caused by the corona crisis, which have been recurring in many of the organizations interviewed. These four factors are: digitalisation and the development around it, a flexible way of looking at the distribution of internal resources, optimization of the internal operations, and an agile approach. Keywords: Covid-19, Innovation, Adaption, Emergent Strategies, Dynamic Capacity, Organizational Change, Crisis Management, Knowledge, Proactive Approach, Reactive Approach, Creative Destruction

The economic growth of recently established companies by the name of startups has increased significantly within the past couple of years. Startups are commonly attributed to achieving positive effects on socioeconomic advancements by creating new employment opportunities within its surrounding environments. However, startups are particularly vulnerable for having a supply of limited resources caused by their lack of market experience. Additionally, in times of turbulence, such companies are predominantly dependent on a commonly short-term method called an ad hoc strategy to avoid facing the risk of operational loss or even bankruptcy. This study comes to examine how ad hoc strategies can be used as long-term methods following a period of organizational instability, leading to the thesis’ research question: How can startups continue to use ad hoc strategies after turbulent times? To investigate this, the study applied a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with representatives of startup companies. The following results show that during the time of the Covid-19 pandemic, startups have used a variant of ad hoc strategies in order to become more digital. This has resulted in several advantages, mainly that their main business measures become more economically efficient through the process of digitalization. Thus, the study concludes that startups can utilize ad hoc strategies after a turbulent time by using digitalization to a greater extent on a daily basis, exemplified by the approaches used during the Covid-19 pandemic. Consequently, the research proves that ad hoc methods do not have to be used exclusively as temporary solutions and can instead be applied to benefit with future organizational approaches. / Tillväxten av nystartade företag, även kallade för startups, har ökat markant. Startups har en positiv effekt på den samhällsekonomiska utvecklingen genom att möjliggöra ny sysselsättning för individer i samhället. Dock är dessa typer av organisationer sårbara i och med deras begränsade resurser vilket grundar sig i att startups har varit på marknaden under en kortare tid som resulterat i en lägre grad av erfarenhet inom respektive bransch. Utöver de begränsade resurserna som startups besitter kan turbulenta tider vara avgörande för att startups inte har möjligheten att driva sin verksamhet på ett lönsamt vis och riskerar därmed att hamna i konkurs. Vid turbulenta tider är dessa företag då tvungna att använda sig av ad hoc strategier, det vill säga specifika korttidsåtgärder, som en lösning på ett oväntat och tillfälligt problem. Syftet med denna studie är att ta reda på hur ad hoc strategier kan användas som metoder efter turbulenta tider. Därmed utformades studiens problemformulering: Hur kan startups fortsätta använda ad hoc strategier efter turbulenta tider? För att undersöka detta har studien använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med representanter från startups. Resultatet har påvisat att under Covid-19-pandemin har startups verksamheter blivit mer digitala vilket har resulterat i flera fördelar, främst att arbetet blir mer effektivt genom att utgå från digitaliseringen. Studiens slutsats är att startups kan nyttja ad hoc strategier efter en turbulent tid genom att använda digitalisering i större utsträckning på daglig basis, exemplifierat av hur vissa företag gått till väga under Covid-19-pandemin. Därmed underbyggs det att ad hoc strategier inte endast fungerar som tillfälliga lösningar utan kan fortsätta användas för framtida organisatorisk utveckling.

Introduction: The use of Web-based Business-to-Business E-commerce is increasing, however many companies who previously adopted e-commerce technology have failed to utilize it. Meanwhile, research has mostly focused on quantitative research regarding factors affecting the adoption of e-commerce, leaving a research gap regarding the routinization of the technology. Purpose: The purpose of this study is to provide knowledge regarding the management of the entire web-based business-to-business e-commerce assimilation process from initiation, to adoption and routinization. Method: The study addresses which factors affect the assimilation process, where in the process they are relevant and how they may be managed. A multiple case study with six large companies has been conducted through semi-structured interviews. The cases were compared to each other, as well as to previous research within e-business and/or e-commerce assimilation and adoption. Furthermore, change management literature has been used to aid the analysis of how certain factors may be managed. Findings: We have found the assimilation of web-based e-commerce to be a complex and iterative process that involves several interconnected factors which organizations manage in various ways. Seventeen factors within the technological, organizational and environmental contexts were identified to be relevant in the different phases of the assimilation process. A discussion regarding how these factors may be managed is conducted, including some indications on what approaches seem to be more or less viable. Practical Implications: Managers may use the findings of this study as guidance in their webbased e-commerce assimilation process. Originality/value: This study contributes with qualitative research on which factors affect the entire assimilation process of web-based e-commerce and how the factors may be managed. Paper Category: Master Thesis / Introduktion: Användningen av webbaserad e-handel i business-to-business-företag ökar, men många företag som redan har implementerat detta har misslyckats med att använda dess fulla potential. Samtidigt har forskningen huvudsakligen fokuserat på att kvantitativt studera faktorer som påverkar själva implementationen, medan aspekter rörande den efterföljande användningen av e-handeln har lämnats outforskade. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hanteringen gällande hela processen, från initiering till implementation till att slutligen uppnå ett utbrett användande av den webbaserade e-handeln i business-to-business företag. Metod: Studien utreder vilka faktorer som påverkar processen, var i processen de är relevanta och hur de kan hanteras. Genom intervjuer genomfördes en komparativ fallstudie mellan sex stycken stora företag i Sverige. Företagens hantering av faktorerna jämfördes sinsemellan, samt med tidigare forskning inom implementation och hantering av e-handel. Detta jämfördes dessutom med teorier inom förändringsledning för att styrka analysen angående hur processen skulle kunna genomföras. Resultat: I vår studie har vi sett att den kringliggande processen runt implementationen av webbaserad e-handel är komplex och iterativ, samt att den har hanterats med varierande tillvägagångssätt. 17 faktorer inom tekniska-, organisatoriska- och miljösammanhang har hittats relevanta för de olika faserna i processen. Slutligen har det förts en diskussion angående hur dessa faktorer skulle kunna hanteras, samt indikationer på vilka tillvägagångssätt som verkar mer eller mindre gångbara. Praktisk Betydelse: Chefer och ledare kan använda resultaten och slutsatserna från denna studie som handledning under deras process för implementation av webbaserad e-handel i business-tobusiness-företag. Originalitet/Värde: Denna studie bidrar med kvalitativ forskning angående vilka faktorer som påverkar den organisatoriska processen för implementation av webbaserad e-handel samt hur dessa faktorer skulle kunna hanteras. Rapporttyp: Examensarbete, avancerad nivå.

In today’s rapidly changing environment, organizational change is more important than ever before for companies to remain competitive. Additionally, there is an increasing need that change leadership theory needs a new perspective which emphasizes the need to further investigate the area. Communication is a part of change leadership theory. Although leadership communication is a thoroughly researched theoretical field, the dynamics of the communication process is limited and needs to be further investigated. This thesis has therefore focused on leadership communication during organizational change. By designing a dynamic communication model, this study aims to develop an increased understanding of communication barriers in companies during organizational change. This thesis is based on a case study at AstraZeneca. Data in this study have been retrieved through a survey and interviews conducted at the company. The communication process has been identified to consists of three phases; Explaining the Change, Getting Others Along, and Anchoring the Change. Based on these three phases, three barriers to leadership communication during organizational change have been identified; Lack of Understanding, Lack of Requesting, and Lack of Time. By understanding these barriers and comparing them to existing literature, a dynamic communication model has been proposed. This model consists of the theoretical anchored communication phases; Sender, Message, Receiver, and Feedback together with the three identified communication barriers; Lack of Understanding, Lack of Requesting, and Lack of Time. This model is considered as a foundation for future studies intended to develop a dynamic communication model suitable for organizational change. The model can also be viewed as a tool for managers in organizations characterized by change who want to enhance their communicating ability and overcome these communication barriers. / I dagens snabba förändringstakt är det viktigare än någonsin för företag att förbli konkurrenskraftiga. Det finns dessutom ett ökande behov av att förändringsledningsteorin behöver ett nytt perspektiv, vilket betonar vikten av att undersöka detta område. En del i förändringsledarskapsteorin är kommunikation. Trots att ledarkommunikation är ett väl undersökt teoretiskt område, är teorin om kommunikationsprocessens dynamik begränsad och behöver undersökas ytterligare. Denna studie har därför fokuserat på ledarkommunikation under organisatorisk förändring. Genom att utforma en dynamisk kommunikationsmodell syftar denna studie till att utveckla en ökad förståelse för kommunikationsbarriärer i företag under organisatorisk förändring. Denna uppsats är baserad på en fallstudie på AstraZeneca. Data har inhämtats genom en enkät och intervjuer genomförda hos företaget. Kommunikationsprocessen har identifierats att bestå av tre faser; Att förklara förändringen, Att få med sig andra och Att förankra förändringen. Baserat på dessa tre faser har tre barriärer för ledarkommunikation under organisatorisk förändring identifierats; Brist på förståelse, Brist på efterfrågan och Tidsbrist. Genom att förstå barriärerna och jämföra dem med befintlig litteratur har en dynamisk kommunikationsmodell föreslagits. Denna modell består av de teoretiska förankrade kommunikationsfaserna; Avsändare, Meddelande, Mottagare och Återkoppling tillsammans med de tre identifierade kommunikationsbarriärerna; Brist på förståelse, Brist på efterfrågan och Tidsbrist. Denna modell ses som en grund för framtida studier avsedda att utveckla en dynamisk kommunikationsmodell som är lämplig för organisationsförändringar. Modellen kan dock också ses som ett verktyg för ledare i organisationer kännetecknade av förändring som vill förbättra sin kommunikationsförmåga och övervinna dessa kommunikationsbarriärer.

Bakgrund: I dagens volatila omgivning är organisatoriska förändringar något som företag ständigt måste arbeta med. På grund av detta är organisatorisk förändring något som av forskare fått mycket uppmärksamhet. Något som krävs för att genomföra dessa förändringar är förändringsagenter, en person som leder förändringen. Dessa individer beskrivs som mycket viktiga under organisatorisk förändring, och blir därför något värt att undersöka. Något som har undersökts i nära relation till detta är genus på arbetsplatsen, vilket gör att det finns ytterligare utrymme att undersöka dessa delar tillsammans. Det finns tidigare forskning som beskriver på vilket sätt förändringsagenter bör arbeta. Tidigare forskning finns även om stereotypiska könsegenskaper samt hur en förändringsagent bör agera i förändring. Däremot finns det färre studier som undersöker dessa saker tillsammans, vilket denna studie har gjort.    Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur förändringsagenter driver förändringar med ett genusperspektiv med fokus på könsspecifika egenskaper.    Metod: Det här är en kvalitativ studie som har haft ett hermeneutiskt perspektiv och en iterativ forskningsansats.  Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer hos åtta olika förändringsagenter som är verksamma inom IT-branschen.    Slutsats: Studien visar att sättet förändringsagenter väljer att arbeta med organisatoriska förändringar verkar vara hyfsat i linje med vad tidigare forskning har sagt, sammanfattningsvis används kommunikativa, informativa, inkluderade, tydliga och analytiska arbetssätt hos förändringsagenterna. Studien visar att förändringsagenter tenderar att arbeta på sätt där egenskaper som anses vara stereotypiskt feminina framkommer, men även stereotypiskt maskulina egenskaper lyfts fram. Framför allt verkar dessa egenskaper tillämpas i kombination med varandra. Oavsett vilket biologiskt kön en person har kan den arbeta som en förändringsagent, oberoende av den tidigare synen. Den här studien kan med dess resultat utmana den historiska bilden om vad som krävs för att arbeta med förändring och vad som anses vara stereotypiskt maskulint och feminint. / Background: In today’s volatile environment, organisational change is something that companies constantly must deal with. Because of this, organisational change has received attention from researchers in the past. Something that is required to implement these changes are change agents, individuals who lead the change. These individuals are described as crucial during organisational change, and therefore worth investigating. Another subject that has been researched in relation to this is gender in the workplace, which provides additional room to explore these aspects together. Previous research describes how change agents should work, and there is also existent research about stereotypical gender characteristics and how a change agent should act during change. However, fewer studies examine these aspects together, which this study has done. Purpose: The aim of the study is to create a better understanding of how change agents drive change from a gender perspective with a focus on gender specific characteristics. Methodology: This is a qualitative study that has adopted a hermeneutic perspective and an iterative research approach. The empirical material of the study has been collected through semi structured interviews with eight different change agents, working in the IT-industry. Conclusion: The study shows that the ways change agents choose to work with organizational change in ways that are reasonably aligned with what is stated in previous research. In summary, change agents employ communicative, informative, inclusive, clear and analytical approaches. The study reveals that change agents tend to work in ways where characteristics considered stereotypically feminine emerge, but stereotypically masculine characteristics are also highlighted. Above all, these characteristics seem to be applied in combination with each other. Regardless of a person’s biological gender, they can work as a change agent, regardless of previous perceptions. With the results from this study, the historical image of what is required to work within change and what is considered stereotypically masculine and feminine can be challenged.