Spelling suggestions: "subject:"organisatoriska lärande."" "subject:"organisatorisk lärande.""
51 |
Att (kris)hantera en pandemi : En kvalitativ studie om chefers upplevelser av krishanteringsarbete i realtid vid en statlig myndighet / To (crisis)manage a pandemic : A qualitative study on managers' experiences of crisis management work in real time at a government agencyBerglund, Andreas, Gardeström, Oskar January 2020 (has links)
Den rådande coronakrisen har skapat oerhörda konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden. Ett medialt fokus i frågan har setts belysa främst privata organisationer och något utelämnat den organisatoriska påverkan krisen fått inom statliga myndigheter. Utifrån krisens oförutsägbara och snabba framfart har arbetsgivare och ledare tvingats agera emot krisen baserat på den befintliga organisatoriska krisberedskap som funnits tillhands. Syftet med studien var att analysera hur chefer inom en statlig myndighet upplever krishanteringsarbete i realtid med hjälp av frågeställningar som berörde chefers förutsättningar för krisarbete, kommunikation samt vilket lärande en pågående kris kan ge upphov till. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer valdes där chefer inom olika hierarkiska nivåer på den undersökta myndigheten deltog för att svara på studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att det inte gått att förbereda sig inför coronakrisen men att krishanteringsplaner varit viktiga för att tydliggöra chefernas agerande. Tydlig och transparent kommunikation visade sig vara en viktig del i att hantera krisens ovisshet. Resultatet visade även att de snabba beslut som tagits i linje med coronakrisen, samt digitalisering, kan skapa förutsättningar att häva den upplevda trögheten inom organisationen. Det gick även att se tendenser till att krisen gett upphov till lärande bland cheferna, men att det först i ett senare skede går att fastställa om ett organisatoriskt lärande har skett.
|
52 |
Organisatoriskt lärande i Amfibiebataljonen : Ett vedertaget begrepp eller något som måste förbättrasBrus, Christoffer January 2020 (has links)
There are several studies showing the importance of having a well-functioning learning organization and history is full of examples demonstrating what failures or successes can lead to. Therefore, the emphasis of this thesis is to implement Visser´s theory regarding capability and battlefield performance and apply this and measure to which extension the Swedish 2nd Amphibious Battalion utilized organizational learning. The method used in this thesis is a case study consisting of interviews with officers, ranging from platoon to battalion. Results show that the 2nd Amphibious Battalion had an overall productive learning cycle in higher echelons but with deviation regarding lower echelons. Deviation was most prominent concerning learning capability in lower echelons regarding a systematic procedure towards systems to capture and share learning from as well as communications between individuals and higher echelons concerning development orientation and collaboration. 2nd Amphibious Battalion exhibits a decentralized leadership which enables participative decision making. Furthermore, the battalion shows a comprehensive change towards a higher degree of error openness, but with deviation regarding lower echelons.
|
53 |
Militärt organisatoriskt lärande i Försvarsmakten : finns förutsättningarna?Bondesson, Gustav January 2020 (has links)
Research show that organizational learning has an enormous impact on military success. Previous studies in the area mainly focus on learning under fire and shows that military organizations can learn through both adaptation and innovation. Studies of organizational learning capability in military organizations in peacetime is limited. Previous research regarding organizational learning in the Swedish armed forces has been concentrated on learning during conflicts or learning in international missions which shows gaps in the learning-process. The Swedish Armed Forces applies a principle which says that methods and structure should be the same in war, crisis and peace. Therefore, this paper examines whether the preconditions exists in the doctrines of the army- and naval forces, for an effective implementation of organizational learning in peacetime through a theory consuming study with Vissers theory of organizational learning capability containing four dimensions for measuring. The results show that the army is not coherent with Vissers theory in the dimension Degree of knowledge conversion regarding formal learning systems which could lead to lower capability regarding innovation. The naval forcesis coherent in each of the four dimensions. Furthermore, neither force express a desire to challenge personnel or promote experimentation during exercises. This is highlighted by Visser, as well as other previous research, to be of importance for an effective organizational learning, regarding both adaptation and innovation.
|
54 |
Företagskultur och kundnöjdhet : En fallstudie på HandelsbankenNergårdh, David, Karlsson, Kalle January 2020 (has links)
The study focuses on examining the eventual effects of corporate culture on customer satisfaction. The culture at Handelsbanken AB was examined due to its historical background of high customer satisfaction in contrast to the other large banks in Sweden. The study was made by finding previous theories discussing the relationship between organizational culture and customer satisfaction. Through these previous theories, three significant corporate culture traits were found that has shown positive correlation with customer satisfaction. These three variables will serve as guidelines when examining the culture of Handelsbanken through interviewing people associated to the organisation. The findings of the study show that due to Handelsbankens very decentralized culture and local presence, they have managed to attain high customer satisfaction through good customer service and having a culture that engages change.
|
55 |
Distansarbetets påverkan på kompetensutveckling och villkor för lärande i organisationer till följd av pandemin : En kvalitativ studie inom tjänstemannasektorn / The impact of teleworking regarding skills development and conditions for learning within organizations due to the pandemic : A qualitative study in the white collar sectorNilsson, Emma, Nilsson, Julia January 2022 (has links)
Syftet med denna undersökningen har varit att ur ett organisationsperspektiv undersöka hur kompetensutveckling samt villkoren för lärande i organisationer har påverkats av distansarbete som arbetsform, till följd av pandemin. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där åtta respondenterna som är verksamma HR-praktiker med god insyn i kompetensutvecklings- samt lärandefrågor har inkluderats. Avgörande för studien har varit att dessa respondenter erfarit distansarbete i sina respektive organisationer, till följd av pandemin. Vi har använt oss av ett strategiskt urval för att komma i kontakt med våra respondenter. Respondenterna uppfyller de kvalifikationer vi menar är avgörande för att bidra med insikter, resonemang och upplevelser gällande de områden vi valt ut för studien. Som en grundpelare i vår studie har vi utgått från teorier och forskning om kompetensutveckling, lärande och distansarbete. Teorierna och den tidigare forskningen som valts ut har sedan brukats för att analysera det empiriska material vi tagit del av genom intervjuerna. Resultaten visar att kompetensutvecklingen i organisationer både har minskat och ökat, beroende på hur organisationens digitala förutsättningar såg ut innan pandemin samt hur trycket på bemanningen under pandemin har varit. Det råder dock en samstämmighet bland respondenterna i att organisationerna fått tänka om och utveckla kompetensutvecklingen för att kunna hantera den hybrida arbetsformen som framöver kommer att genomsyra ett flertal organisationer. Att organisationerna under pandemin fått utveckla och digitalisera sätten att kompetensutveckla har resulterat i en större organisatorisk digital kompetens, vilket i mångt och mycket ligger i linje med att arbetslivet digitaliseras. Ett ytterligare bidrag som studien mynnat ut i är att villkoren för lärande har påverkats på grund av det ökade distansarbetet under pandemin. Eftersom informellt lärande oftast sprids i det dagliga arbetet medarbetare emellan på den fysiska arbetsplatsen utan att det organiseras eller planeras för det, har denna form av lärande uteblivit till följd av distansarbetet. Vi kan således se att ett fåtal av organisationerna i studien implementerat informella inslag i kompetensutvecklingsaktiviteter för att kompensera för det uteblivna informella lärandet, som vanligtvis sker i fikarummet eller när man frågar en kollega en snabb fråga. Det informella lärandet sker där människorna finns, och bidrar inte enbart till ett individuellt lärande för medarbetaren utan även ett organisatoriskt lärande. Digitala kompetensutvecklingsaktiviteter har således fungerat som en buffert och varit tongivande i att få till de mellanmänskliga mötena och en form av informellt lärande som distansarbete annars tangerar att minimera.
|
56 |
Chefers upplevelser av lärande i beslutsprocesser : En tillämpning av 4I-ramverket för organisatoriskt lärandeAxén, Maja, Marklund, Anette January 2022 (has links)
Det finns ett behov för organisationer att ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig poängterar Adler och Frössevi (1996) att lärande krävs på alla nivåer. Ett sådant lärande kan vara det organisatoriska lärandet, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens egna lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att förvalta detta organisatoriska lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa anledningar valde vi att studera chefers uppfattningar av lärandeprocesser i ett beslut, samt huruvida det fanns faktorer som påverkade densamma. Studien har sin teoretiska bas i dels 4I-ramverket som baseras på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), dels senare utvecklingar av ramverket som fokuserar på makt och politik samt barriärer för lärande. Studien är gjord med en abduktiv ansats och det var i huvudsak det teoretiska ramverket som låg till grund för analysarbetet, vilket gjordes genom en tematisk analys. Resultaten visade att bakgrunden till insikten för beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg att beslutet var gynnsamt eller ej. Cheferna påvisade dessutom olika taktiker för att nå gemensam tolkning, däribland genom att söka samstämmighet i ledningsgrupp innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli olika, för att nå samstämmighet använde vissa chefer sig av kommunikation, andra utövade makt för att beslutet skulle kunna verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sina kunskaper. Att medarbetarna hade möjlighet att göra detta bidrog till mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen sig åt beroende om beslutet syftar till att få till stånd ändrade rutiner, arbetssätt och system eller ej. / Det finns ett behov av att organisationer ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig menar Adler och Frössevi (1996) att det krävs lärande på alla nivåer. Sådant lärande kan till exempel vara organisatoriskt lärande, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens eget lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att underlätta organisatoriskt lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa skäl valde vi att studera chefers uppfattningar om lärprocesser i en beslutsprocess, samt om det fanns faktorer som påverkade detsamma. Studien har sin teoretiska grund i 4I-ramverket baserat på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), och delvis senare utveckling av ramverket som fokuserar på makt och politik samt hinder för lärande. Studien görs med ett abduktivt förhållningssätt, och det var främst det teoretiska ramverket som låg till grund för analysen, som gjordes genom en tematisk analys. Resultaten visade att bakgrunden till insikten till beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller en överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg beslutet gynnsamt eller inte. Cheferna visade också olika taktiker för att nå en gemensam tolkning, flera sökte konsensus i ledningsgruppen innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli annorlunda men för att nå konsensus använde vissa chefer kommunikation medan andra utövade makt för att beslutet skulle verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sin kunskap under processen. Att medarbetarna fick möjlighet att göra detta bidrog till en mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen åt beroende på om beslutet syftade till att åstadkomma förändrade rutiner, arbetssätt och system eller inte.
|
57 |
LIVE TO LEARN ANOTHER DAYLeijding, Robin January 2019 (has links)
Studies have shown that there are several advantages to armed forces in having a well-developed learning organization. Scholars mainly argue two things on the subject, firstly, the military organization with the stronger organizational learning capability will win contemporary wars and conflicts. Secondly, the academic interest on the subject have been small and thus studies on military learning organizations are lacking in numbers. The organizational learning capability of the Swedish naval forces might be built in peacetime, but by testing theories on organizational learning in combat we might get a chance to see how it could or could not hold up in a wartime setting. With a theory consuming research design the purpose of this study is to use Frank Hoffman and Meir Finkel’s theoretical frameworks to investigate the Swedish naval forces more closely. The result of the analysis shows that the Swedish naval forces have a strong ability to engage lower level learning which leads to adaptation. The analysis also shows that the ability to engage higher level learning in combat situations are lacking. Adaptation without an ability for organizational learning have shown to almost always lead to organizational forgetting, the price of which historically have shown to be dire both economically and in human lives.
|
58 |
Att lära i fred för att vinna i krigAxelsson Viking, August January 2021 (has links)
Organizational learning has the power to gift an organization with a competitive advantage. In our society the most competitive form of organization is probably the armed forces of every nation. This is because of the fact that if the armed forces isn´t at top of its competitive advantage the chance of losing increases, and compared to a commercial organization, a military organization won’t just lose money if it’s not at its peak, it may lose lives and its nations independence. A report from the Swe-dish army have shown a deficiency in the army´s learning when it comes to reporting experiences. This Essay looks deeper into the learning of the Swedish armed forces who have made a claim to be a learning organization. It does so by a text analysis on the army’s fundamental manuals and doc-trine´s analyzing them with Visser´s theory of military learning capacity. The results from the text analyses show that the fundamental manuals and doctrine´s almost fully encourages the necessary factors to inhibit a positive learning cycle according to Visser´s theory. The Biggest flaw according to the text analyses was that the documents didn’t show enough evidence of a system to store and spread the experiences within the army.
|
59 |
Hantering av erfarenhetshantering : en kvalitativ textanalys på försvarsmaktens gemensamma handbok för erfarenhetshanteringBörjesson, Jesper January 2021 (has links)
Organizational learning and management have been studied and researched for a long time, numerous of theories regarding the matter has been published and used withing the civilian sector and business. Military organizations are just as dependent on a working knowledge management system as the civilian sector. Tom Dyson has previously conducted a case study within the NATO organization and some of its member countries and found problem areas with their way of managing experiences and ways to implement previously learned lessons. This study aims to use Dyson’s theory regarding organizational learning within military organizations and apply them to the Swedish armed forces common handbook for knowledge management to determine if the Swedish way is suffering in any department, or if the common handbook is sufficient for an organization which require good and a well working knowledge management system. The result from the study shows that the Swedish armed forces do enforce most of Dyson’s criterions for a well working knowledge management system but are lacking in incorporating a common system for the personal within the organization to use, share and learn from previous lessons.
|
60 |
”Hundarna skäller, men karavanen drar vidare” Utvecklande motstånd som katalysator för en professionell förändringsprocessAndersson, Nadia January 2018 (has links)
Andersson, Nadia Maria (2018). ”Hundarna skäller, men karavanen drar vidare” Utvecklande motstånd som katalysator för en professionell förändringsprocess. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp
|
Page generated in 0.1136 seconds