Syftet med studien var att undersöka projektmedlemmars upplevelser kring kunskapshantering i projekt hos startupbolag för organisatoriskt lärande. En kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer användes för att besvara vilka faktorer som inverkar på kunskapshanteringen ur perspektivet om psykologisk trygghet. Fem startups inom olika branscher med totalt tio stycken deltagare deltog, varav hälften var projektdeltagare respektive projektledare. Intervjumaterialet bearbetades via en tematisk analys och genererade följande teman: Mentalt välbefinnande, Positiv atmosfär och Leanfilosofi. Resultatet tyder på att inre motivation, god kommunikation i gruppen, ett stöttande projektledarskap, ett öppet och lösningsorienterat samarbetsklimat och ett helhets- och processtänkande påverkar kunskapshanteringen. Slutsatsen är att mänskliga aspekter är en viktig del i kunskapshanteringen i projekt och det organisatoriska lärandet i startupmiljöer, där personbunden kunskap kan elimineras genom ökade strukturella processer och mer tid för reflektion. / The purpose of the study was to investigate project members experiences of knowledge management in projects at startup companies for organizational learning. A qualitative case study based on semi-structured interviews was used to answer which factors affect knowledge management strategies from the perspective of psychological safety. Five startups in different industries with a total of ten participants participated, half of whom were project participants and project managers respectively. The interview material was processed through a thematic analysis and generated the following themes: Mental well-being, Positive atmosphere, Lean philosophy. The result indicates that internal motivation, good communication in the project group, a supportive project leadership, an open and solution-oriented collaborative climate and a holistic process-thinking approach, influence the knowledge management strategies. The conclusion is that human aspects are an important part of knowledge management and effective organizational learning in startup environments, where individual-bound knowledge can be eliminated through increased structural processes and more time for reflection.

Titel: Att lära i motgång - En fallstudie av företag i Covid-19 krisen. Bakgrund: Företag behöver vara ständigt förberedda i den föränderliga värld de verkar inom, där osäkerhet är ständigt närvarande. Kriser har blivit ett allt vanligare fenomen, där organisationskriser sammanfattas som ett oväntat fenomen som ställer företag inför en utmaning. Kriser kan antingen kan ses som något negativt och katastrofalt, eller som en process som företag kan ta lärdom av och se som en möjlighet till att utveckla den egna verksamheten. Då krisen till följd av Covid-19 drabbat världen, finns ett antagande om att tillverkande företag kan komma att ta flertalet lärdomar med sig ut ur krisen. Syfte och Problemformulering: Syftet med denna studie är att erhålla en fördjupad förståelse kring lärprocesser och lärdomar hos tillverkande företag och dess medarbetare i samband med krisen kring Covid-19. Och kommer att besvaras med problemformuleringen: Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika tillverkande företags lärprocesser och lärdomar kring Covid-19-krisen? Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats där en abduktiv strategi har använts. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på de tillfrågade företagen. Det empiriska materialet har kompletterats med en teoretisk referensram för att syfte och problemformuleringar ska kunna besvaras. Teori: Den teoretiska referensramen berör Organisatoriskt lärande, Organisation, individ & lärande, Lärandeprocess i organisationer, Lärande, kommunikation & information samt Single vs. double loop learning. Empiri: Empirin består av åtta intervjuer. Nästintill samtliga respondenter vittnar om att företagen och respondenterna själva har kunnat dra flertalet lärdomar utifrån den rådande krisen och är i en lärande process just nu. Analys: I analysen diskuteras företagens och medarbetarnas lärprocesser samt lärdomar kopplat till teori. De olika temana är: Lärande, rutiner & erfarenheter, Medarbetare & organisation, Information, kunskap & kommunikation samt Anpassning av arbetssätt. Slutsats: Slutsatserna som dras är att verksamheterna kommer ta med sig lärdomarna som erfarenheter inför framtida arbete i verksamheten och för framtida kriser. Lärdomar som företagen drar omvandlas till rutiner i verksamheterna. Samtliga verksamheter är i en lärprocess nu i att gå över mer till det digitala.

The Swedish armed forces are growing, and six regiments are going to be re-established. The military appeared to be neglected for a long time in organization science, but in the last decade there has been a renewed interest in researching army organizations. But there have not been any studies about how growing organizations learn. The purpose of this study is to implement Visser’s modern military theory about capability and battlefield performance in a semi-structured interview analysis. The focus of this study is the army ranger battalion, which is one of the six regiments that are going to be re-established. The question at issue is to which extent the army ranger battalion utilized organizational learning. Results show that a productive learning cycle is found in 70% of the examined sub-dimensions and positive indications were a high degree of participative decision making and networks for translating and storing information. The sub-dimensions that had potential for improvement was indicated by a lower degree of communication between the older and younger officer corps and strict regulations.

The art of tactical adjustment or military adaption are key abilities for an army to be effective on the battlefield. The knowledge of how a unit adapts during different scenarios is good to know for other units, therefore should reports of how they adapted and what they learned be passed on through the organisation. The problem whitin the Swedish armed forces is the lack of reports of lessons learned from day to day activities to the land combat centre. The main purpose of this studie is to examine organizational learning whitin military organisations.  This studie conducts interviews with six platoon comanders from different branches of the army. The comanders were asked how they conduct training with tactical adaption and lessons learned, what they do with the information they recovered from training.  The results from the studie proves that tactical adjustment and lessons learned is something that happens in the Swedish armed forces at an almost day to day basis and is a desirable ability for every unit to master. Although the comanders that were interviewed are lower down in the hierarchy of the Swedish armed forces and may not have the full picture of what happens to their reports after they been sent, they know that the reports and lessons learned were sent higher up in the hierarchy.  The main conclusion of this studie is that something needs to be done about the lessons learned system. Units training with tactical adaption provides reports with lessons learned, however the landwarfarecenter aren’t receiving any reports

SAMMANFATTNING   Titel: Vad händer med kunskapen när medarbetarna arbetar på distans? En kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på organisatoriskt lärande. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Maria Larsson Szöges och Sara Stranne Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 – Januari Syfte: Covid-19 pandemin har medfört att många organisationer har tvingats att övergå till distansarbete vilket ändrar förutsättningarna för organisationer och deras arbetssätt. Det är av yttersta vikt för organisationer att ständigt utvecklas och dra nytta av olika kompetenser som finns inom företaget. Därmed är organisatoriskt lärande väldigt viktigt för organisationers konkurrenskraft och överlevnad på lång sikt. Studiens syfte är att skapa förståelse för vilken påverkan det plötsliga införandet av distansarbete har på organisatoriskt lärande. Syftet besvaras med hjälp av forskningsfrågan: Hur påverkar distansarbete processerna i organisatoriskt lärande? Metod: Studien är utförd med hjälp av kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer utförts. En fallstudie har utförts på en av Sveriges storbanker där tio medarbetare på ett bankkontor har intervjuats. Intervjuresultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys som utgår från processerna i 4i framework. Resultat och slutsats: Resultatet visar att distansarbete påverkar delaktigheten och det informella lärande, vilket i sin tur har en påverkan på det organisatoriska lärandet. Slutsatsen är därför att det finns en påverkan på organisatoriskt lärande när medarbetarna arbetar på distans. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att vi tydligt har sett att organisatoriskt lärande blir påverkat av distansarbete, men även att vissa delar inte blir påverkade. Med bakgrund av att distansarbete anses av tidigare forskning vara den nya arbetsnormen är studiens praktiska bidrag att dels uppmärksamma att distansarbete påverkar det organisatoriska lärandet. Samt att visa på faktorer som påverkar organisatoriskt lärande vid distansarbete och hur befintliga strukturer och forum behöver anpassas vid distansarbete.  Förslag till fortsatt forskning:  Ett förslag till fortsatt forskning är att utföra en longitudinell studie för att se hur organisatoriskt lärande påverkas på längre sikt av distansarbete.  Nyckelord: Organizational learning, 4i framework, distance work, telework, remote work / ABSTRACT   Title: What happens to knowledge when employees work remotely? A qualitative study of the impact of telework on organizational learning. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Maria Larsson Szöges and Sara Stranne Supervisor:  Jean Claude Mutiganda Date: 2022 - January Aim: The Covid-19 pandemic has meant that many organizations have been forced to switch to teleworking, which changes the conditions for organizations and their working methods. It is of outmost importance for organizations to constantly develop and benefit from the various competencies that exist within the company. Thus, organizational learning is very important for organizations' competitiveness and long-term survival. The purpose of the study is to create an understanding of the impact that the sudden introduction of telework has regarding organizational learning. The purpose is answered with the help of the research question: How does teleworking affect the processes in organizational learning? Method: The study is performed using a qualitative method, where semi-structured interviews are performed. A case study has been carried out at one of Sweden's major banks where ten employees at a bank branch have been interviewed. The interview results have been analyzed using thematic analysis based on the processes in the 4i framework. Result and Conclusions: The results show that telework affects participation and informal learning, which in turn has an impact on organizational learning. The conclusion is therefore that there is an impact on organizational learning when employees work remotely. Contribution of the thesis: The theoretical contribution of the study is that we have clearly seen that organizational learning is affected by distance work, but also that certain parts are not affected. Given that teleworking is considered by previous research to be the new work norm, the study's practical contribution is to draw attention to the fact that teleworking affects organizational learning. And to show factors that affect organizational learning in telework and how existing structures and forums need to be adapted in telework. Suggestions for future research: A proposal for further research is to carry out a longitudinal study to see how organizational learning is affected in the longer term by teleworking. Key words:  Organizational learning, 4i framework, distance work, telework, remote work

Studien syftar till att undersöka organisatoriskt lärande i samband med turismutvecklingsprojekt. För att besvara syftet har en frågeställning upprättats med frågorna 1. Hur definierar projektledare inom kommunala turism- och besöksnäringsförvaltningar organisatoriskt lärande? Och 2. Vilka upplevelser har kommunala projektledare inom turism- och besöksnäringsförvaltningar av organisatoriskt lärande? Studien genomfördes genom en induktiv och kvalitativ metod. Metoden bestod av en tillhörande semistrukturerad intervjumall och utfördes med 10 projektledare i Sverige med en geografisk spridning. Studiens datainsamling utarbetades genom en tematisk analys och resulterade i tre centrala teman: Lärande från tidigare projekt, vilket fångar upp informanternas relation till lärande och organisatoriskt lärande. Stödjande miljö för lärande och innefattar informanternas syn på vikten av samarbete, kunskapsdelning och förankring för att skapa en lärande miljö. Hantering av tidigare lärdomar, vilket belyser vikten av dokumentation och kunskapsöverföring för att undvika att förlora viktig information. Studien utmynnar i en större förståelse för hur organisatoriskt lärande definieras och upplevs. De främsta upptäckterna i uppsatsen visar att projektledare för turismutvecklingsprojekt anser att organisatoriskt lärande är en kulturell eller strukturell viktig process, men att projektledarna möjligen inte genomför organisatoriskt lärande i en tillräckligt detaljerad form. / The study aims to investigate organisational learning in the context of tourism development projects. To answer the purpose, an issue has been established with the questions 1. How do project managers in municipal tourism and hospitality administrations define organisational learning? And 2. What experiences do municipal project managers in tourism and hospitality administrations have of organisational learning? The study was conducted through an inductive and qualitative method. The method consisted of an associated semi- structured interview template and was conducted with 10 project managers in Sweden with a geographical spread. The study's data collection was developed through a thematic analysis and resulted in three central themes: Learning from previous projects, which captures the informants' relationship to learning and organisational learning. Supportive environment for learning, which includes the informants' views on the importance of collaboration, knowledge sharing and embedding to create a learning environment. Management of prior learning, which highlights the importance of documentation and knowledge transfer to avoid losing important information. The study results in a greater understanding of how organisational learning is defined and experienced. The main findings of the paper show that project managers of tourism development projects consider organisational learning as a culturally or structurally important process, but that project managers may not implement organisational learning in a sufficiently detailed form.

Denna uppsats utgår från att förändring är kopplad till lärande, vilket i sin tur sker i relationer genom kommunikation. Studien bidrar till kunskap om organisatoriskt lärande och digitalisering inom socialtjänsten. Digitalisering är en förändring men kommer också att initiera förändring och skapa lärande i en organisation. Syftet med studien är att ta reda på hur ett digitalt verktyg kan användas som stöd i en lärande organisation. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer och insamling av data med hjälp av ett digitalt verktyg. Studien visar att ett digitalt verktyg kan användas för att samla in den kunskap och de erfarenheter som gjorts i en organisation inom socialtjänsten. Den teoretiska ram som används är Scheins förändringsteori och en analysmodell som bygger på teman som förändring, lärande, drivkraft och digitalisering. Resultaten visar att för att få bästa effekt och ha möjlighet att skapa organisatoriskt lärande måste införandet av ett digitalt verktyg planeras och vara väl genomtänkt. Införandet måste förankras hos medarbetarna och medarbetarna måste få stöd under hela införandet och ges möjlighet att förstå varför verktyget ska användas och hur. Det är viktigt att den person som ställer frågor i ett digitalt verktyg också ger feedback till respondenterna och tydligt visar vilket värde svaren har för hela organisationen. Begränsningarna med studien är att den endast genomfördes i en organisation under speciella förutsättningar. / This essay assumes that change is linked to learning, which in turn takes place in relationships through communication. The study contributes to knowledge about organizational learning and digitalization in social services. Digitalisation is a change but will also initialize change and create learning in an organisation. The purpose of the study is to find out how a digital tool can be used for support in a learning organisation. The method used are semi-structured interviews and collection of data by a digital tool. The research indicates that a digital tool can be used to collect the knowledge and experiences made in an social service organisation. The theoretical frame that are used is Schein's theory of change and an analytical model based on the themes of change, learning, drive and digitalisation. The results indicate that in order to have the best effect and have the opportunity to create organisational learning, the introduction of a digital tool must be planned and well thought out. The introduction needs to be anchored in the employees and the employees need to be supported throughout the introduction and given the opportunity to understand why the tool should be used and how. It is important that the person who asks questions in a digital tool also provides feedback to the respondents and clearly shows the value of the answers for the entire organisation. The limitations of the study are that it was only conducted in one organisation with special conditions.

Studiens syfte är att närmare undersöka det ledarskap som synliggörs under ett medarbetarsamtal, med utgångspunkt i intervjuer med chefer. Ett delsyfte är också att belysa medarbetarsamtalets funktion i processer av organisatoriskt lärande på arbetsplatsen. För att uppnå studiens mål, har följande två frågeställningar formulerats: Hur synliggörs chefers ledarskap inom ramen för ett medarbetarsamtal? samt hur kan medarbetarsamtalet förstås som en del av ett organisatoriskt lärande? Studien har sin teoretiska bas i teorier om ledarskap och organisatoriskt lärande. I denna studie avspeglas detta inom ramen för de medarbetarsamtal som utspelar sig på olika arbetsplatser. Studien är gjord med en abduktiv ansats, och både det empiriska materialet och teoretiska ramverket ligger till grund för studiens analysarbete. Studiens empiri har utgjorts av nio respondenters utsagor, vilka har genomförts via semistrukturerade intervjuer och därefter analyserats och tolkats genom att identifiera olika teman. Resultatet synliggör olika typer av ledarstilar och vilken effekt de kan ha på det organisatoriska lärandet. Resultatet har även visat att ett organisatoriskt lärande förutsätter ett närvarande och engagerat ledarskap. För att förstå medarbetarsamtalet som en del av ett organisatoriskt lärande har resultatet visat att utveckling, reflektion och kommunikation ses som nyckelfaktorer för att främja lärande. / The primary focus of this thesis is to examine in more detail the leadership that is made visible during a performance review, based on interviews with managers. A partial aim is alsoto shed light on the function of the performance review in processes of organizational learning in the workplace. A partial aim is also to shed light on the role of the performance review in processes of organizational learning in the workplace. To achieve the study’s goals,the following two questions have been formulated: How is managers’  leadership made visible within the framework of a performance review? and how can the performance review be understood as part of organizational learning? The study has its theoretical basis in theories of leadership and organizational learning. In this study, this is reflected within the framework of the performance reviews that take place in various workplaces. The study was carried out with an abductive approach, and both the empirical material and the theoretical framework were the basis for the study’s analysis work. The study's empirical evidence has been made up of the stories from interviews of nine respondents, which has been carried out via semi-structured interviews and then analyzed and interpreted by identifying different themes. The result identifies different types of leadership styles and the effect they can have on organizational learning. The results have also shown that organizational learning requires a present and committed leadership. In order to understand the performance review as part of organizational learning, the results have shown that development, reflection and communication are considered key factors for learning

This study utilises organizational learning theory to understand how learning can influence inductive military change in peacetime. Attributes such as lead-ership and organizational culture in conjunction with learning- and dissemi-nation mechanisms can either hinder or enhance learning effectiveness and change. Through interviews conducted with Swedish navy personnel during spring of 2023 the study brings further knowledge to the field of military innovation. The results show the challenges for a military organisation to hold on to learn-ing because of cutbacks and established peacetime processes. Individuals drive change rather than the organisational structure itself. This study also illustrates how leadership affects learning in both a positive and negative way.

Följande studie är utförd under vårterminen 2019 som ett masterexamensarbete på Trafikverkets avdelning för stora projekt. Med organisatoriskt lärande och projektledning som teoretiskt ramverk studerades vad stora beställarorganisationer ser som sina framgångsfaktorer gällande riskhantering. För att besvara detta intervjuades sju respondenter del av två pågående projekt på Trafikverket. Utifrån detta gjordes en tematisk analys där tre begrepp framstod och analyserade. Slutsatserna från studien är att beställarorganisationer som aktivt ser över sin överlapp med den temporära multiorganisationen, i denna studie förkortad till TMO, har ett bättre riskarbete. Att de beställarorganisationer som har en växelverkan mellan en abstrakt begreppsbildning av vad riskhantering är och ser över sitt praktiska utförande lyckas bättre samt att beställarorganisationer värderar ett processorienterat lärande mer positivt än ett produktorienterat lärande / The following study was conducted during the spring semester 2019 as a master's thesis at the department for large projects, Trafikverket. With a theoretical framework based in organizational learning and project management, I have aimed to answer what large client organizations see as their success factors regarding risk management. To answer this, seven respondents were interviewed from two ongoing projects at Trafikverket. With this dataset, a thematic analysis was performed where three concepts emerged and were analyzed. The conclusions from the study are that client organizations that actively review their overlap with the temporary multi-organization, in this study abbreviated to TMO, perform a better regarding their risk management. That the client organizations that have an interaction between an abstract concept of what risk management is and review their practical implementation succeed better. Lastly client organizations that value a process-oriented learning more positively than a product-oriented learning perceive their risk management as better.