This thesis is an intra-organizational case study which investigates the concept of organizational learning and its relationship with business performance. Furthermore, factors affecting organizational learning are explored. A mixed method approach is used, combining quantitative data from a survey instrument called the Strategic Learning Assessment Map (SLAM) with qualitative data from interviews and observations. This thesis shows that at the studied organization the organizational level knowledge stock has the highest association with business performance, followed by the group level knowledge stock. The individual level knowledge stock and misalignment does not achieve reasonable significance. When it comes to factors affecting organizational learning, Organizational culture and information processing capacity were identified as main barriers. Furthermore, individuals at the targeted organization acquire knowledge in informal ways and they learn routines over heuristics which also were identified as main factors affecting business performance. / Detta är en fallstudie med fokus på att undersöka konceptet organisatoriskt lärande och dess relation till företagets resultat. Faktorer som påverkar organisatoriskt lärande är även undersökt. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod är använd i rapporten. Kvantitativ data är insamlad genom frågeformuläret Strategic Learning Assessment Map (SLAM) och kvalitativ data är insamlad genom intervjuer och observationer. Resultatet från studien är att den organisatoriska kunskapsnivån har störst påverkan på företagets resultat följt av gruppnivån som även har en betydande påverkan på företagets resultat. Den individuella kunskapsnivån och ojämnheter i det organisatoriska lärandet uppnår inte en tillräckligt hög nivå av signifikans. Företagskultur och informationskapacitet är identifierade som de två största barriärerna till organisatoriskt lärande. Individer på organisationen lär sig informellt och i större utsträckning rutiner över regler.

Knowledge management is in the ever-changing environment and previous research argues that the survival and growth of organizations in such changing environment is dependent upon effective utilization of information and knowledge. Although knowledge management has developed over long time, both in research and in practice, its recognition as a discipline is still debated and there are few models substantial enough to be used in practice. Therefore, the aim of this study is to investigate and identify factors that facilitate or hinder an implementation of a successful knowledge management concepts. Even though knowledge management and change management has received a lot of attention in research, there is still need for further understanding of the implementation of knowledge management concepts. This study relies on an abductive approach of qualitative nature and the research design is a case study. The strength of this research is the empirical material underlying the results of this study that can be concluded in the importance of two main themes, organizational culture and organizational structure. Our result emphasizes the importance of the following enablers; large network, workshops and documentation, a person responsible for compiling and adjusting the lessons learned, lessons learned connected to a person, and allocation of time and cost. Further, our result emphasizes the following inhibitors; perceived culture does not match actual culture, information and knowledge is often kept within project boundaries, too much administration, and a time consuming and costly process. The main inhibitor is that project based organizations often tend to focus on direct value, but when implementing new knowledge management concepts, the direct costs will be higher and more visual than the direct value. Implementing a knowledge management system will create direct value, but the largest gain is the creation of long-term value when the knowledge management system is established and well-functioning. / Kunskapshantering befinner sig i en ständigt föränderlig miljö och tidigare forskning hävdar att överlevnad och tillväxt av organisationer i en sådan föränderlig miljö är beroende av ett effektivt utnyttjande av information och kunskap. Även om kunskapshantering har utvecklats under lång tid, både i forskning och i praktiken, diskuteras fortfarande ett erkännande som disciplin och det finns få modeller som är tillräckligt omfattande för att användas i praktiken. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka och identifiera faktorer som underlättar samt hindrar implementationen av nya kunskapsbaserade koncept. Även om kunskaps- och förändringshantering har fått stor uppmärksamhet i forskning, finns det fortfarande behov av ytterligare förståelse för implementationen. Denna studie bygger på ett abduktivt angreppssätt av kvalitativ karaktär och utförs fortsättningsvis i form av en fallstudie. Styrkan av studien är det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten som vidare kan konkluderas i två huvudteman, organisationskultur och organisationsstruktur. Vårt resultat betonar vikten av följande möjliggörare; omfattande nätverk, workshops och dokumentation, en ansvarig för sammanställandet och anpassningen av lärdomar, koppla lärdomen till en person, samt fördela tid och kostnad i ett tidigt stadie. Vidare betonar vårt resultat följande hämmare; uppfattad kultur matchar inte den faktiska kulturen, information och kunskap hålls ofta inom projektgränserna, för mycket administration, samt en tidskrävande och dyr process. Den övergripande slutsatsen är att projektbaserade organisationer ofta tenderar att fokusera på direktvärde, men vid en implementation av nya kunskapshanteringskoncept kommer de direkta kostnaderna att vara högre och mer visuella än direktvärdet. Genomförandet av ett kunskapshanteringssystem kommer delvis skapa direktvärde, men den största vinsten är det långsiktiga värdet som ett etablerat och väl fungerande kunskapsledningssystem medför

Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om organisatoriskt lärande. Detta görs genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, där urvalet består av sju chefer från tre organisationer från två olika branscher. Resultatet visar att chefer anser att organisatoriskt lärande hör ihop med kunskapsspridning och lärande i vardagen. Resultatet visar också att de anser att de kan skapa förutsättningar för organisatoriskt lärande, eftersom deras roll innebär ett mandat att bestämma vad som ska läras och vilka arbetssätt och rutiner som införlivas i organisationen. Chefer menade att de skapar förutsättningar genom att ge medarbetare inflytande, genom att skapa strukturer för lärande och genom att skapa ett klimat som uppmuntrar lärande. De identifierar främst tid och ekonomiska aspekter som hinder för organisatoriskt lärande, men också faktorer som berör organisationsstrukturer och medarbetarens egen motivation. / The purpose of the study is to examine managers' own perceptions of organisational learning. This is done through a qualitative semi-structured interview study, where the sample consists of seven managers from three organisations in two different industries. The results show that managers believe that organisational learning is associated with knowledge dissemination and learning in everyday activities. It also shows that they believe they can create conditions for organisational learning, as their role involves the mandate to determine what should be learned and which work methods and routines should be incorporated into the organisation. Managers stated that they create conditions by giving employees influence, by creating structures for learning, and by fostering a climate that encourages learning. They primarily identify time and financial aspects as barriers to organisational learning, but also factors related to organisational structures and employees' own motivation.

The purpose of the study has been to investigate and shed light on practical measures companies take to create a culture that promotes learning, as well as the role of technology. It is an important topic for organizations to face major challenges regarding reskilling and upskilling of employees, to ensure that the company has the right skills for the future. We have examined 11 companies where we took a closer look at their organizational structure, how they use leadership around learning, their vision, mission and strategy for learning, what technology is used for learning (and how and why exactly these technologies), how they create and buy digital content / courses, what can be measured and used as guidelines for driving learning and finally we have looked at the challenges production companies are especially faced with. Our analysis shows that there are some common denominators in which competencies and tasks must exist and take place internally to be able to facilitate work towards a learning culture, that learning is designed after having a high business relevance, that the top management's attitude to learning is essential, that learning technologies are used frequently, there is data on learning activities that can be used as guidelines and that production companies need to take special measures to be able to include their entire workforce in their learning initiatives. Our analysis also shows that the quality and usefulness of learning technologies has accelerated in recent years and has been given a leading role in organizations' investments to improve the learning culture. In the report, we propose that companies realize the power they have to influence how learning is done by setting up and working with the essential building blocks of the learning ecosystem we have identified. / Syftet med studien har varit att undersöka och belysa praktiska åtgärder företag tar sig an för att skapa en kultur som främjar lärande, samt vilken roll teknologi har. Det är ett viktigt ämne för att organisationer står inför stora utmaningar gällande upplärning och omskolning av anställda, för att säkerställa att företaget har rätt kompetenser. Vi har undersökt 11 företag där vi har tittat närmare på deras organisationsstruktur, hur de använder sig av ledarskap kring lärande, deras vision, mission och strategi för lärande, vilka teknologier som används för lärande (samt hur och varför just dessa teknologier), hur de skapar och köper in digitalt innehåll/kurser, vad som kan mätas och användas som riktlinjer för att driva lärande och till sist har vi tittat på utmaningar produktionsföretag speciellt ställs inför. Vår analys visar att det finns några gemensamma nämnare i vilka kompetenser och arbetsuppgifter som ska finnas internt för att lättare kunna arbeta mot en lärande kultur, att lärande designas efter att ha hög affärsrelevans, att högsta ledningens inställning till lärande är essentiell, att lärande teknologier används flitigt, det finns data kring lärande aktiviteter som kan användas som riktlinjer samt att produktionsbolag behöver vidta särskilda åtgärder för att kunna inkludera hela sin arbetsstyrka i sina lärande initiativ. Vår analys visar även att kvaliteten på och nyttan av lärande teknologier har accelererat de senaste åren och har fått en huvudroll i organisationers investeringar för att förbättra lärande kulturen. I rapporten föreslår vi att företag inser makten de har att påverka hur lärande går till genom att sätta upp och arbeta med de olika delarna vi belyser är essentiella i ett lärande ekosystem.

Purpose - The purpose of this thesis is to investigate incumbent automakers in their role as ecosystem orchestrators in order to study how they facilitate organizational learning within ecosystems for the benefit of themselves and their partners, as well as barriers that prohibit learning. Method - Qualitative, exploratory multiple case study of incumbent automakers. Data collection included 20 interviews in three waves and the data was analysed using a thematic analysis.  Findings - The findings of this thesis are divided into three parts. First, we shed light on the organizational learning activities employed by automakers to learn from and within their ecosystems. Second, we present three distinct categories of ecosystem design factors that promote the facilitation of learning in ecosystems. Third, we present three categories of barriers that prohibit automakers from orchestrating learning in their ecosystems. Theoretical implications - This thesis contributes to previous literature on learning in ecosystems in three ways. First, we contribute by showing that learning in ecosystems is not always actively facilitated by the orchestrator and instead occurs spontaneously. Second, our findings contribute to literature by revealing that automakers are not utilizing small-scale rollouts and pilot projects as a means to experiment and learn from partners to a large extent, which have led to automakers associating ecosystem collaboration with high risk. Third, this thesis contributes by identifying organizational factors that form barriers to learning in ecosystems. Practical implications - This thesis offers practical implications for managers looking to learn from and with partners in ecosystems by identifying activities that can be used to actively facilitate learning. Additionally, we shed light on factors that can be considered when designing an ecosystem for learning. Finally, we help managers avoid pitfalls by identifying common barriers to learning in ecosystems. / Syfte - Syftet med detta examensarbete är att undersöka etablerade biltillverkare i deras roll som orkestratör av ekosystem för att studera hur de faciliterar organisatoriskt lärande inom ekosystem till fördel för dem själva och deras partners, och barriärer som förhindrar lärande. Metod - Kvalitativ, explorativ flerfallstudie av etablerade biltillverkare. Datainsamlingen inkluderade 20 intervjuer i tre omgångar och analysmetoden var tematisk analys. Resultat - Resultatet av detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Till att börja med belyser vi aktiviteter för organisatoriskt lärande som tillämpas av biltillverkare för att lära sig från och inom sina ekosystem. Vidare presenterar vi tre distinkta kategorier av faktorer rörande ekosystemets uppbygnad som främjar faciliterande av lärande i ekosystem. Till sist presenterar vi tre kategorier av barriärer som förhindrar biltillverkare att orkestrera lärande i sina ekosystem. Teoretiska implikationer - Detta examensarbete bidrar till tidigare litteratur om lärande i ekosystem på tre sätt. Vårt första bidrag är att visa att lärande i ekosystem inte alltid aktivt faciliteras av orkestratören utan i stället sker spontant. Vidare bidrar vi till litteratur genom att illustrera att biltillverkare inte nyttjar småskaliga pilotprojekt som ett sätt att experimentera och lära sig från sina partners i någon större utsträckning vilket har lett till att biltillverkare associerar ekosystem med hög risk. Slutligen bidrar detta examensarbete till litteratur genom att identifiera organisatoriska faktorer vilka formar barriärer till lärande i ekosystem.  Praktiska implikationer - Detta examensarbete erbjuder praktiska implikationer för chefer som ämnar att lära sig från och med partners inom ekosystem genom att identifiera aktiviteter som kan användas för att aktivt facilitera lärande. Dessutom belyser vi faktorer som kan beaktas när ett ekosystem formas för att främja lärande. Slutligen erbjuder vårt arbete hjälp i att undvika fallgropar genom att identifiera vanliga barriärer till lärande i ekosystem.

This study explored the feasibility of integrating pellet production to the combined heat and power plant Bristaverket, owned by the energy company Stockholm Exergi, with the aim of achieving a more energy and resource efficient process. The study was divided into three parts: development of a technical process, evaluation of techno-economic performance, and examination of organizational learning opportunities. A limitation of the study was to only consider the process at Bristaverket. The technical process was developed following a general modeling design process, utilizing MATLAB as software. Economic performance was assessed through investment and sensitivity analysis. Organizational learning opportunities were identified through interviews and thematic analysis using the 4I-framework. The proposed technical process involved transferring heat from Bristaverket to a 4 MW water-heated belt dryer. The annual pellet production amounted to 50.4 kilotons with 85% plant operation, and the specific energy consumption was 717 kWh/tpellet. The pellets achieved the classification I3 for industrial use and the specific production cost was 2,218 SEK/tpellet. The investment analysis was executed for three scenarios: a future scenario, a 2020 scenario and a 2023 scenario. The future scenario yielded a net present value (NPV) of 270 MSEK, an investment return rate (IRR) of 74%, and a payback time (PBT) of 1.4 years. For the 2020 scenario and 2023 scenario, the NPV was -1 MSEK and 88 MSEK, the IRR was 8% and 32%, and the PBT was 9.5 years and 3.3 years respectively. The investment was sensitive to changes in operational costs, foremost changes in pellet and wood chip prices. The study's techno-economic findings could contribute to organizational learning at Stockholm Exergi during meetings, through questions, at the final presentation, and through conversations between colleagues. Suggestions for enhancing organizational learning included establishing routines for knowledge sharing and discussions during and after thesis projects. / Denna studie utforskade möjligheten att integrera pelletsproduktion vid kraftvärmeverket Bristaverket, som ägs av energiföretaget Stockholm Exergi, med syfte att uppnå en mer energi- och resurseffektiv process. Studien delades in i tre delar: utveckling av en teknisk process, utvärdering av teknoekonomiskt resultat och undersökning av möjligheter till organisatoriskt lärande. En avgränsning som gjordes i studien var att bara undersöka processen i Bristaverket. Den tekniska processen utvecklades genom att följa en allmän modelleringsdesignprocess med MATLAB som programvara. Det ekonomiska resultatet utvärderades genom investerings- och känslighetsanalys. Möjligheter till organisatoriskt lärande identifierades genom intervjuer och tematisk analys med hjälp av 4Iramverket. Den föreslagna tekniska processen innebar överföring av värme från Bristaverket till en 4 MW vattenuppvärmd bandtork. Den årliga pelletsproduktionen uppgick till 50,4 kiloton med 85% drifttid och den specifika energiförbrukning var 717 kWh/tpellet. Pelletsen klassificerades som I3 för industriellt bruk och den specifika produktionskostnaden var 2 218 SEK/tpellet. Investeringsanalysen gjordes för tre scenarios: ett framtidsscenario, ett 2020-scenario och ett 2023-scenario. Framtidsscenariot gav ett nettonuvärde på 270 MSEK, en internränta på 74 % och en återbetalningstid på 1,4 år. För 2020- och 2023-scenariot var nettonuvärdet -1 respektive 88 MSEK, internräntan 8 respektive 32 % och återbetalningstiden 9,5 respektive 3,3 år. Investeringen var känslig mot förändringar i driftkostnader, framför allt i form av pellets- och flispriser. Studiens teknoekonomiska resultat skulle kunna bidra till organisatoriskt lärande på Stockholm Exergi genom möten, frågor, vid slutpresentationen och genom samtal mellan kollegor. Förslag för att förbättra möjligheterna till organisatoriskt lärande inkluderade att etablera rutiner för kunskapsdelning och diskussioner under och efter examensprojekt.

Att arbeta i projekt är en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv än den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svårt att dra lärdomar av tidigare misstag, därför riskeras de att återupprepas i andra projekt. Det finns påtagliga brister i inhämtningen av kunskap från tidigare projekt, men också i lagrandet av dessa erfarenheter. Utvärdering är ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det är också en förutsättning för att de ska kunna vidareförmedlas. Syftet med studien är därför att ta reda på hur en projektorganisation använder sig av utvärdering för lärande mellan projekt. För att genomföra detta kontaktades en multinationell projektorganisation som hädanefter kallas CS. Vi genomförde en fallstudie där både intervjuer med projektledare och utvärderingsmaterial inhämtades. Det empiriska materialet analyserades och jämfördes med den teoretiska referensramen vilket resulterade i två modeller. Den första modellen beskriver det inter-projektuella lärandet som ligger till grund för kunskapsutbytet mellan projekt. Den andra modellen visar mer ingående utvärderingens kritiska punkter från ett projekt till ett annat. Studien stärker att utvärdering och lärande mellan projekt är ett eftersatt område i projektorganisationer. De uppfattas ofta som tråkiga, ostrukturerade och som att de saknar mottagare. Även andra kritiska punkter i processen som är vitala för att kunskap ska spridas mellan projekt har uppmärksammats. De är att ledningen stöttar genomförandet och inhämtandet av tidigare utvärderingsmaterial, att databasen är användarvänlig och att nätverk aktivt används. En reflekterande utvärdering bidrar till utökad individuell kunskap, men även utförligare dokument som kan lagras i organisationen. Detta är något som långsiktigt leder till kunskapsutveckling för organisationer. Studien visar också att kunskapsspridningen mellan parallellt pågående projekt varken prioriteras i forskning eller inom organisationer. Det finns däremot stor utvecklingspotential inom detta område. / Program: Civilekonomprogrammet

While research concerning ethical competence in medical practice is frequent, ethical competence in health care management is less often studied. This thesis focuses ethical competence and its preconditions, particularly with regard to health care managers’ identification and handling conflicts of interest. Based on the empirical analysis it also discusses what kind of ethical competence health care managers need, and how this competence can be developed in the organization. The study is based in action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. Qualitative, semi-structured interviews were carried out twice with ten health care managers in the Stockholm region. Data were analysed using a thematic, step-wise method. The analysis revealed several examples of conflicts of interest and different ways in which they were managed. The all-embracing conflict involved weighing and prioritizing patients’ needs, patient safety, and work environment against political and economical goals. In most cases the informants did not manage to strike a balance between professional ethics and business management. The dominance of purposive/instrumental rationality tended to inhibit the managers’ ethical competence. At the same time, as shown by the analysis, some of the managers were able to use ethical competence to pursue value/belief-oriented rationality in achieving such a balance. Of great importance for success are having rational emotions and an adequate ethical language, and organizing for the task of handling conflict of interests in order to support action and provide qualifying experiences to learn from in the work processes. But the political and administrative control system also needs to clearly articulate the ethical dimensions of the managers’ task, allocate resources, and ensure that support systems and evaluation focus not only on finances but also on the value-rational aspects.

The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process. The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis. The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character. It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

Bakgrund: Komplexa verksamheter måste fokusera på processerna, ett organisatoriskt helhetsperspektiv och lärande samt ha patienten i centrum för att säkra vårdkvaliteten. På Operations- och intensivvårdskliniken, Ryhov, har processarbete påbörjats men utvecklingspotential finns samt utrymme för tydligare rutiner gällande patientdelaktighet.   Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att identifiera och minska kvalitetsgap i verksamheten som påverkar patienten, genom att utveckla klinikens processledning och det organisatoriska lärandet. Studiens syfte var att beskriva medarbetarens uppfattning om processledningens koppling till vårdkvalitet, samt beskriva deras erfarenheter från processledningsutvecklingsarbetet.   Metod: Förbättringsarbetet har i projektgruppsformat och med Nolans förbättringsmodell utvecklat det organisatoriska lärandet kring två pilotprocesser. Studien av förbättringsarbetet är kvalitativ och baseras på sex fokusgruppsintervjuer. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Processledning kräver tillgång till förbättrings- och yrkeskompetens. Organisationen måste ge förutsättningar för en varaktighet där nyttan är tydlig och resurser är tillräckliga. Vårdkvaliteten ökar när organisationen arbetar strukturerat, personcentrerat och med patientsäkerhet som fokus.   Slutsatser: Processledning kan ge organisationen förutsättningar att skapa kontinuerlig förbättring med fokus på organisatoriskt lärande och ökad vårdkvalitet för patienten. Organisationen måste arbeta aktivt för att göra detta till en integrerad och levande del av verksamheten. / Background: Complex organizations need to be patient centred, focus on processes, have holistic view and promote organizational learning to secure quality. Operation and intensive care unit, Ryhov, has potential to develop its Process Management (PM) and there is room for improved patient participation.   Purpose: The purpose of the quality improvement project (QIP) was to identify and reduce quality gaps affecting patients, by develop PM and organizational learning. The purpose of the study was to describe co-workers’ understanding of the connection between PM and quality of care and describe their experiences from QIP.   Methods: The QIP has developed organizational learning concerning two pilot processes by using Nolan’s model for improvement. The study of the QIP is qualitative, based on six focus group interviews. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews.   Results: PM demands access to improvement and professional knowledge. The organization need to create conditions for sustainability, make benefits obvious and ensure enough resources. Quality of care increases when the organization works structured and patient centred.   Conclusions: PM creates conditions for continual improvements with focus on organizational learning and increased quality of care. The organization need to actively make PM an integral and living part.