Bakgrund: Den tilltagande oron för vår planets välmående har medfört ett ökat samhällsfokus på hållbar utveckling. Det är av vikt att företag engagerar sig i hållbar utveckling delvis eftersom de orsakar många hållbarhetsrelaterade problem, och delvis eftersom de har de resurser som krävs för att lösa problemen. För att påverka hållbar utveckling behöver företag driva fram hållbara innovationer för att förändra deras produkter, processer och affärsmodeller. Forskningsfältet gällande hållbara innovationer är dock i en initial uppbyggnadsfas, och därmed behövs fler studier. Framförallt är forskningsområdet i behov av fler kvalitativa studier som belyser hur hållbara innovationer utvecklas på företagsnivå. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur hållbarhet införlivas i företags innovationsprocesser. Metod: En kvalitativ studie med åtta respondenter fördelade över sju semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Studien visar på tre faktorer som behövs för att skapa en organisationskultur där lärande uppmuntras. De tre faktorerna är hållbarhetsramverk, tillit till anställdas förmåga samt frihet i att utforma arbetsprocesser. Tillsammans leder faktorerna till att skapa en lärande kultur som driver införlivande av hållbarhet i innovationsprocessen. Studien visar också att tvärfunktionella grupper behöver skapas i de initiala faserna av innovationsprocessen. De tvärfunktionella grupperna bör tillåtas inneha ett explorativt idésökande som arbetssätt. Det explorativa sökandet efter innovationer kan ske internt inom företagen eller genom externa samarbeten. / Background: The increasing concern for our planet’s well-being has induced an increased focus on sustainable development. It is of importance for companies to engage in sustainable development, partly since they are the reason for many sustainability-related issues, and partly because they have the resources required to solve the issues. In order to affect sustainable development, companies need to develop sustainable innovations to change their products, processes and business models. However, the research field concerning sustainable innovations is still in its infancy stage and therefore requires more research. In particular, the research field is in need of more qualitative research which refers to how sustainable innovations are developed on a company level. Purpose: The aim of this study is to increase the understanding of how sustainability can be incorporated into the innovation process. Method: A qualitative study with eight respondents distributed across seven semi-structured interviews. Findings: The study points out three factors that are essential when creating an organizational culture which encourage learning. The three factors are sustainable framework, trust in the employees’ abilities and lastly freedom for employees to form their work processes. Together the factors create a learning culture that drives the incorporation of sustainability into the innovation process. The study also pinpoints the need of creating cross-functional groups in the initial phases of the innovation process. The cross-functional teams should be encouraged to use an exploratory search method. An exploratory search for innovation can be conducted within the corporation or through external collaborations.

I denna studie kartläggs hur tre verksamheter vid ett sjukhus i norra Sverige arbetar med frågor rörande hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt de organisatoriska förutsättningar som finns för att upprätta och upprätthålla ett sådant arbete. Studien baserades på en intervjustudie med sex respondenter i olika utsträckning verksamma med arbetsplatslärande vid ett större sjukhus i norra Sverige, och ämnade undersöka vilka redskap och organisatoriska strukturer som finns för att förbättra och fördjupa de anställdas förutsättningar för IKT-stött arbetsplatslärande samt hur verksamheten arbetar med frågor som rör IKT-stött arbetsplatslärande i dagsläget. Genom att applicera begrepp från pedagogisk forskning och forskning inom human resource development identifierades bristande organisatoriska strukturer som ett återkommande tema i verksamheternas arbete. I studien framkom att förutsättningarna för att arbeta med ett IKT-stött lärande är begränsade i fråga om tillgänglig tid och resurser, brister hos tillgängliga IKT-verktyg samt bristande organisatoriska stödstrukturer. Två sätt att hantera problemet med bristande organisatoriska strukturer identifierades: Att iscensätta ett aktivt arbete med att skapa mål och riktlinjer för hur digital teknik ska användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt att utnyttja nyckelpersoner med specifika kompetenser som relaterar till hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen.

Under en explorativ fallstudie på Volvo CE Arvika har förutsättningarna för organisatoriskt lärande undersökts med avsikt att skapa en erfarenhetspolicy anpassad till företaget. Organisatoriskt lärande är ett betydelsefullt område och bör ses som en förutsättning för ständiga förbättringar. Det bidrar till en konkurrenskraftig verksamhet som inte går att replikera. Organisatoriskt lärande har behandlats teoretiskt av flertalet författare men det finns en avsaknad av dokumenterade praktiska undersökningar. Genom studien beskrivs ett företags organisatoriska lärande utifrån en explorativ undersökning grundad i Senges fem discipliner (personligt mästerskap, mentala modeller, gemensamma visioner, lära tillsammans samt systemtänkande) och Garvin et al. tre byggstenar (en miljö som främjar lärande, konkreta processer och tillvägagångsätt för lärande samt ledarskap som främjar lärande). Undersökningsmetoden kartlade förtegets organisatoriska lärande väl med undantag från att inga mentala modeller identifierades. Studien resulterade i 16 förbättringsförslag och en erfarenhetspolicy bestående av: En Erfarenhetsanalys: ett dokument för insamling av erfarenheter. Ett Erfarenhetsplank: ett verktyg för att presentera, samla och skapa överblick kring erfarenheters uppkomst och karaktär inom projekt. En mappstruktur: för standardiserad och tillgänglig hantering av erfarenhetsdokumentation. Beskrivningen av företagets organisatoriska lärande och den framtagna erfarenhetspolicyn är primärt av intresse för det undersökta företaget. Undersökningsmetoden som används för att kartlägga organisatoriska lärande kan med mindre modifikation användas för andra företag som kan förvänta sig likvärdiga resultat. Även den av studien resulterande erfarenhetspolicyn kan modifieras för att passa andra företag och utgör ett exempel att benchmarka på. / Through an explorative case study, conducted at Volvo CE Arvika, the conditions for organizational learning have been examined in order to create a lesson learned policy, tailored to the company. Organizational learning is an essential area that should be viewed as a corner stone to continuous improvements as well as creating a competitive advantage that cannot be replicated. Several academics have contributed to the field of organizational learning, however, there is a lack of documented practical studies within the field. This thesis describes a company’s organizational learning based on Senges five disciplines (personal mastery, mental models, building a shared vision, team learning, and system thinking) and Garvin et al. three building blocks (supportive learning environment, concrete learning processes and practices, and leadership that reinforces learning) through an explorative case study. The method enabled the company’s organizational learning to be mapped with the exception of mental models which were not identified. This study resulted in 16 improvement proposals and a lesson learned policy consisting of: Experience analysis: A document for the collection of experiences. Experience wall: A tool for visualization to create an overview of the origin and character of the experiences gathered from a project. File structure: In order to standardize the storage of documented experiences with an emphasis on availability. The description of the company's organizational learning and the developed lessoned learned policy are primarily of interest to the investigated company. The method used to map organizational learning in this case study can, with minor modifications, be used by other companies that can expect equivalent results. The lessoned learned policy resulting from the study can also be modified to suit other companies and it provides an example to benchmark on.

Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin - En kvalitativ studie av svenska redovisningsbyråer  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alice Larsson och Lovisa Bergström Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - Juni Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi som utgångspunkt där det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från fyra redovisningsbyråer och har kompletterats med en dokumentanalys.  Resultat och slutsats: Redovisningskonsulternas arbete har påverkats och förändrats i det avseende att de behövde ställa om till ett digitalt arbetssätt vilket medförde en ökning av distansarbete och användning av digitala verktyg. Samtliga redovisningsbyråer som deltog i studien hade påbörjat digitaliseringsprocessen redan innan pandemin bröt ut vilket medförde att medarbetarna redan besatt de kunskaper och förutsättningar som krävdes för omställningen till ett digitalt arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studiens främsta bidrag är att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin. Det teoretiska bidraget är att visa samband mellan digitaliseringen, covid-19-pandemin, organisatoriskt lärande och dess påverkan på redovisningskonsulters arbete. Det praktiska bidraget riktas till organisationer inom redovisningsbranschen eftersom den bidrar med en förståelse för hur digitaliseringsprocessen och fungerande lärandeprocesser kan hjälpa organisationer att hantera en period av kris.  Förslag till fortsatt forskning: Att skapa en förståelse för det faktiska utfallet av covid-19-pandemins påverkan på redovisningskonsulters arbetssätt är intressant för framtida forskning. Ytterligare ett förslag är att djupgående undersöka en organisation för att få en mer detaljerad bild av det organisatoriska lärandet och dess funktion inom verksamheten. / Title: The impact of digitalization on accounting consultants work during the covid-19 pandemic – A qualitative study of Swedish accounting firms   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Alice Larsson and Lovisa Bergström Supervisor: Jean Claude Mutiganda  Date: 2022 - June Aim: The aim with the thesis is to create an understanding of the impact of digitalization on accounting consultants work during the covid-19 pandemic. Method: This study has a qualitative research strategy as foundation where the empirical material has been gathered through semi structured interviews and a document analysis. A total of seven interviews were made with accounting consultants from four different accounting firms, and the interviews were complemented by a document analysis. Result and conclusion: The accounting consultants work has been affected and is still being affected in the regards where they had to adjust to a digital way of work which also increased working from home and use of digital tools. All the accounting firms that participated in the study had already started the digitalization process before the outbreak of the covid-19 pandemic which meant that the accounting consultant already had the knowledge and tools needed for the adjustment to a more digital way of work. Contribution of the thesis: The main contribution of the study is to create an understanding of the impact of digitalization on accounting consultants work during covid-19 pandemic. The theoretical contribution is to show a connection between digitalization, covid-19 pandemic, organizational learning and its impact on accounting consultant’s work. The practical contribution is aimed for organizations in the accounting industry as it contributes with an understanding of the digitalization process and that functional learning processes can help organizations handle a period of crisis. Suggestions for future research: Creating an understanding for the actual result of the impact of covid-19 pandemic on accounting consultants work is interesting for future research. Another suggestion is to thoroughly investigate an organization to create a more detailed picture of organizational learning and its function within the business.

Syftet med studien var att undersöka hur ett gamification projekt har planerats och genomförts samt att ta fram lärdomar från projektet. Genom att undersöka vilka strategier som används samt vilka insikter som framkom efter projektet är denna studie betydelsefull för projektledare eller projektdeltagare som är intresserad av erfarenhetsbaserat lärande. Studien lyfter fram lärdomar utifrån ett projekt som pågick i 5 år där det innefattade tre aktörer, högskola, mediehus och tech-företag som jobba tillsammans för att leverera en produkt som handlar om gamification inom nyhetsmedier. Metoden som användes var en kvalitativ metod i form av intervjuer som sedan transkriberades. Analysen av det insamlade materialet genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att ta fram teman till resultatet. Resultatet som presenteras har tre teman som framkom som de mest väsentliga i studien, första temat är, Vi gick utan karta, som tar upp vikten av att gemensamt inom projektet ta fram en tydlig projektplan för att utifrån det använda sig av en projektmodell som passar projektet och dess unika genomförande. Andra temat som framkom i resultatet var, Såg inte den gemensamma bilden. Under detta tema skapas en förståelse kring projektets syn och förväntan på projektet utifrån de olika aktörerna där det framkom att visionen och målbilden inte var tydlig och definierad för deltagarna. Tredje temat är, Rollfördelningen som går förlorad, som tar upp vikten av att ha tydliga roller och ansvarsområden inom projektet för att enkelt ta projektet framåt. Detta saknades i projektet och resulterade i att krav, beslut och ansvar inte genomfördes på bästa sätt där ovisshet fanns kring var projektets riktning var på väg och skulle sluta. Studien riktar sig till publik med intresse för erfarenhetsbaserat lärande och vad som kan förbättras till kommande projekt. Det inkluderar chefer, projektledare, projektdeltagare och ansvarig för projektgrupper. / The aim of the study was to investigate how a gamification project has been planned and implemented and to draw lessons from the project. By examining which strategies are used and what insights emerged after the project, this study is important for project managers or project participants who are interested in experience-based learning. The study highlights lessons from a project that continues for 5 years where it includes three actors, a university, media houses and tech companies that work together to deliver a product that is about gamification in news media. The method used was a qualitative method in the form of interviews which were then transcribed. The analysis of the collected material was carried out with the help of a qualitative content analysis to arrive at the end. The result presents three themes that emerged as the most important. The first theme is, define and clear project model, which addresses the importance of jointly within the project to develop and clear project plan to use a project model that suits the project. and its unique implementation. The other theme that emerged in the development was, creating a common image and vision. Under this theme, an understanding is created about the project's view and expectation of the project based on the various actors where it emerged that the vision and goal picture were not clear and defined for the participants. The third theme is, ensures the division of roles in the project, which addresses the importance of having clear roles and areas of responsibility within the project to easily take the project forward. This was missing in the project and resulted in demands, decisions and responsibilities not being implemented in the best way where there was uncertainty about where the project direction was heading and would end. The study is aimed at audiences with an interest in experiential learning and what can be improved for future projects. This includes managers, project managers, project participants and those responsible for project groups.

Den samhällsviktiga järnvägsbranschens prognostiserade och upplevda brist på kompetens och behovet att förnya kompetensen kan komma att påverka framtida underhåll, funktion och kvalité på järnvägen. Om åtgärder inte vidtas kan det påverka infrastrukturen samt Sveriges långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft. Därav värderas kunskap som en hållbar och värdefull tillgång för järnvägsbranschen och dess aktörer. Det finns indikationer på att det inom järnvägsbranschen pågår ett generationsskifte varpå det finns farhågor om att värdefull kunskap kan gå förlorad. Genom fallstudien på ett konsultbolag inom järnvägsbranschen har nuvarande interna metoder för kunskapsöverföring identifierats. Metoder har analyserats för att skapa en större förståelse för deras inverkan på organisationens kunskapsöverföring samt deras brister och förbättringsmöjligheter. Förståelsen för metodens inverkan på den interna kunskapsöverföringen samt insikten i deras brister och möjligheter kan påverka den framtida kunskapsöverföringen positivt. Resultaten visar hur kunskapsöverföringen i konsultbolag inom järnvägsbranschen kan förbättras. Begreppet kunskap är mångfasetterat men studiens resultat bekräftar att kunskap i järnvägsbranschen faller in i tidigare forskning kring kunskapsöverföring. Det vill säga, kunskap kan definieras enligt de tre dimensionerna episteme (faktakunskap), techne (förmåga och kompetens) samt fronesis (vishet). Enligt fallstudien är definitionen samstämmig oavsett roll och erfarenhetsgrad hos respondenter på fallstudieobjektet.  Kunskap i form av faktakunskap, förmåga, kompetens och vishet överförs via olika metoder. Resultaten visar på att konsultbolag inom järnvägsbranschen använder följande metoder för intern kunskapsöverföring; intranätet, referensuppdrag och exempel, Trafikverkets databas, CSpedia, fikapaus, kunskapsmatris, teknikfika, internutbildning, Sharepoint, fråga en kollega, digitala kommunikationsverktyget Microsoft Teams, grupp- och regionmöte samt handledning och mentorskap. De mest frekvent använda av metoderna är att söka kunskap i dokumentation och att fråga kollega.  En förståelse för metoderna kan erhållas genom att betrakta dem ur följande perspektiv; tyst/explicit kunskap, kunskapsöverföringens viskositet och hastighet, kunskapshantering, socialt kapital, fas i SECI-modellen och lärande. Betraktningen möjliggjorde att hinder och förslag på förbättringsmöjligheter identifierades. Hindren som identifierades är; språket och utformningen av dokumentation, strukturen i databaser, respekt för seniora kollegor, bristande information gällande mentorskap, digital kommunikation utesluter naturliga samtal, kunskap försvinner när anställda slutar, begränsad tid och debiteringsgraden.  Förslag på förbättringsmöjligheter är; tillämpa bättre struktur i dokumentation och anpassa språket efter mottagare, organisera databaserna med hjälp av indexering och filtrering, öka samarbetet mellan juniora och seniora, anordna workshops i syfte att lära känna varandra och dela erfarenheter, förbättra kommunikationen gällande mentorskap, fortsätt med rekommenderad fysiskt närvaro på kontoret, möjliggör att erfarna kan lära ut innan de slutar till exempel genom lärlingsmässigt arbete, våga lägga tid på utbildning och se till det långsiktiga perspektivet samt dela upp den internt debiterade arbetstiden i utbildning och övrig tid. Tillämpas nämnda förbättringsmöjligheter kan den interna kunskapsöverföringen i järnvägsbranschen förbättras och då även kompetensen i branschen, vilket i slutändan leder till ökad kvalité på den samhällsviktiga infrastrukturen. / The nationally important railway industry's projected and perceived lack of competence and the need to renew competence may affect future maintenance, function and quality of the railway. If measures are not taken, it could affect the infrastructure as well as Sweden's long-term growth and competitiveness. Hence, knowledge is valued as a sustainable and valuable asset for the railway industry and its actors. There are indications that a generational change is taking place in the railway industry, whereupon there are fears that valuable knowledge may be lost. Through the case study of a consulting company in the railway industry, current internal methods for knowledge transfer have been identified. Methods have been analyzed to create a greater understanding of their impact on the organization's knowledge transfer as well as their shortcomings and opportunities for improvement. The understanding of the method's impact on the internal knowledge transfer as well as the insight into their shortcomings and opportunities can positively affect the future knowledge transfer. The results show how knowledge transfer in consulting companies within the railway industry can be improved. The concept of knowledge is multifaceted, but the study's results confirm that knowledge in the railway industry falls into previous research on knowledge transfer. That is, knowledge can be defined according to the three dimensions episteme (knowledge of facts), techne (ability and competence) and phronesis (wisdom). According to the case study, the definition is consistent regardless of the role and level of experience of respondents on the case study object.  Knowledge in the form of factual knowledge, ability, competence and wisdom is transferred via various methods. The results show that consulting companies in the railway industry use the following methods for internal knowledge transfer; the intranet, reference tasks and examples, the Swedish Transport Administration's database, CSpedia, coffee break, knowledge matrix, technical coffee breaks, internal training, Sharepoint, ask a colleague, the digital communication tool Microsoft Teams, group and regional meetings as well as supervision and mentoring. The most frequently used of the methods are seeking knowledge in documentation and asking colleagues. An understanding of the methods can be obtained by considering them from the following perspective; tacit/explicit knowledge, viscosity and speed of knowledge transfer, knowledge management, social capital, phase in the SECI model and learning. The consideration made it possible for obstacles and suggestions for improvement opportunities to be identified. The barriers that were identified are; the language and design of documentation, the structure of databases, respect for senior colleagues, lack of information regarding mentoring, digital communication excludes natural conversations, knowledge is lost when employees leave, limited time and the charge rate. Suggestions for improvement opportunities are; apply better structure in documentation and adapt the language according to recipients, organize the databases using indexing and filtering, increase collaboration between juniors and seniors, organize workshops with the aim of getting to know each other and share experiences, improve communication regarding mentoring, continue with recommended physical presence at office, makes it possible for experienced people to teach before they quit, for example through apprenticeship work, dare to spend time on training and ensure the long-term perspective, and divide the internally charged working time into training and other time. If the mentioned improvement opportunities are applied, the internal transfer of knowledge in the railway industry can be improved and then also the competence in the industry, which ultimately leads to increased quality of the nationally important infrastructure.

This study aims to investigate and analyse organisational learning in project-based organisations (PBOs) that work with complex projects. The focus is to contribute to the knowledge about how PBOs can enhance the management of experiences derived from complex projects to promote organisational learning. This is investigated by studying how experience is captured and transferred within a project, across different projects, from project to the line organization and reintegrated into new projects. Additionally, the study examines challenges related to knowledge transfer and evaluates human and structural capital. To fulfil this, a case study is conducted on a consulting PBO that works with complex infrastructure projects. Qualitative interviews were conducted with individuals in various roles within the organisation. Furthermore, participant observations were conducted on meetings where project experience was discussed, both during ongoing projects and at project completion. The findings show that employees have a lot of knowledge and experience after working in complex projects. Experiences are collected and shared with other colleagues in various forums in complex projects. The findings suggest that PBOs can enhance their management of experiences from complex projects by the following strategies: (1) creating time for reflection to collect, discuss and evaluate experiences on an ongoing basis, (2) promoting knowledge exchange among colleagues to transfer tacit knowledge, (3) making documentation searchable and accessible beyond the project organization and (4) conducting regular and in-depth analysis to uncover patterns that can improve the structural capital. In future studies, it would be interesting to explore how artificial intelligence and machine learning could aid in conducting in-depth analysis of experiential data from complex projects. This to facilitate the identification of patterns and relationships within the data, providing valuable insight for enhancing organisational learning in PBOs.

Byggbranschen är känd för att vara projektbaserad och fragmenterad där många aktörer samverkar. Fragmenteringen har lett till en ökande komplexitet som lägger stor vikt i hur organisationer jobbar i projektbaserade omständigheter för att minimera riskerna. En arbetsform som utvecklats med tiden är strategisk partnering som förutsätter att organisationer jobbar tillsammans under en längre tid och över flera projekt. Studier visar att lyckade strategiska partneringrelationer leder till ökad produkteffektivitet och bättre projektresultat. Detta är dock i stor utsträckning beroende av hur organisationerna jobbar tillsammans för att upprätthålla en långsiktig relation. Sårbarheter gällande kunskapsöverföring, förbättringsarbeten, organisationskultur och förtroende kan påverka relationens framgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur beställare och entreprenör kan upprätthålla en långsiktig relation som varar under en längre tid och över flera projekt genom att undersöka samverkansformen strategisk partnering. Studien undersöker främst sårbarheter när en nyckelperson väljer att lämna den gemensamma organisationen, där fokuset ligger på kunskap, erfarenhet och förtroende. Studien grundas i ett kvalitativt tillvägagångssätt där data samlades genom 12 semistrukturerade intervjuer med respondenter från beställar- och entreprenörorganisationer i hela Sverige. I studien genomfördes en tematisk analys med hjälp av tidigare forskning och teorier. Tidigare forskning inkluderar partnering, strategisk partnering, organisationskultur, organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och förtroende. Teoretiska ramverket inkluderar en konceptuell modell över strategisk partnering och SECI-modellen som illustrerar hur kunskap omvandlas. Studien påvisar att mjuka parametrar är viktiga i en strategisk partneringrelation. Framgångsfaktorer som tydliggörs i empirin är engagemang, ömsesidigt beroende, erfarenhetsåreföring, partneringteam i form av styrgrupp, upphandling med vikt i mjuka parametrar samt partneringdeklaration. Det framkommer att gemensamma organisationer är beroende av nyckelpersoner för att samarbetet ska fortskrida med framgång. Två dimensioner tas upp som relevanta vilket är teknisk kompetens och relationell kompetens. När en nyckelpersoner väljer att lämna finns en systematik i hur man jobbar för att dels överföra kunskap till en ersättare men även för att bygga nya relationer och en kännedom om arbetsmetoder och tillvägagångssätt. Den tekniska kompetensen finns dels dokumenterad i det gemensamma styrsystemet men även hos andra nyckelpersoner, vilket minskar sårbarheten att kunskap eller erfarenhet går förlorat. Däremot är det svårare när det kommer till relationell kompetens. Det hänger då på att det finns en etablerad organisationskultur för att det relationella tappet inte ska påverkas avsevärt. Empirin tyder på att organisationskultur påverkas av engagemang, tidigare erfarenhet av samverkan, förståelse för samverkan och förtroende. / The construction industry is known to be project-based and fragmented with many actors interacting. Fragmentation has led to increasing complexity which places a great emphasis on how organizations work in project-based circumstances to minimize risks. One way of working that has evolved over time is strategic partnering, which requires organizations to work together over a longer period of time and across multiple projects. Studies show that successful strategic partnering relationships lead to increased product efficiency and better project outcomes. However, this is largely dependent on how organizations work together to maintain a long-term relationship. Vulnerabilities regarding knowledge transfer, improvement efforts, organizational culture and trust can affect the success of the relationship. The aim of this study is to investigate how client and contractor can maintain a long-term relationship that lasts for a longer period of time and over several projects by examining the collaborative form of strategic partnering. The study mainly examines vulnerabilities when a key person chooses to leave the joint organization, focusing on knowledge, experience and trust. The study is based on a qualitative approach where data was collected through 12 semi-structured interviews with respondents from client and contractor organizations across Sweden. The study conducted a thematic analysis using previous research and theories. Previous research includes partnering, strategic partnering, organizational culture, organizational learning, knowledge transfer and trust. The theoretical framework includes a conceptual model of strategic partnering and the SECI-model that illustrates how knowledge is transformed. The study demonstrates that soft parameters are important in a strategic partnering relationship. Success factors highlighted in the empirical evidence are commitment, interdependence, transfer of experience, partnering team in the form of a steering group, procurement with emphasis on soft parameters and partnering declaration. It emerges that joint organizations are dependent on key people for the partnership to proceed successfully. Two dimensions are raised as relevant which are technical competence and relational competence. When a key person chooses to leave, there is a systematic way of working to transfer knowledge to a replacement, but also to build new relationships and a knowledge of working methods and approaches. The technical competence is documented in the common management system but also in other key personnel, which reduces the vulnerability to loss of knowledge or experience. In contrast, relational competence is more difficult. It depends on the existence of an established organizational culture to ensure that relational loss is not significantly affected. The empirical evidence suggests that organizational culture is influenced by commitment, previous experience of collaboration, understanding of collaboration and trust.

In a fast-paced and knowledge driven IT industry companies are increasingly becoming interested in making use of acquired knowledge and becoming "learning organizations". To achieve that, some managers have taken an interest in incorporating communities of practice in their knowledge management strategy. However, these are often much more formal and structured than what the original concept entailed. This study looks at enabling factors for learning through formalized communities of practice, as well as prominent perspectives on knowledge and learning in a large IT organization. A qualitative case study using mixed methods was conducted at Scania IT. Three enabling factors for learning through formalized communities of practice were discovered. These were; having a clear and common objective, obtaining resources to achieve that objective, and being inclusive. Furthermore, some tensions that affect how a formalized community of practice can position their scope were discovered. Many perspectives on knowledge and learning could also be found in the studied organization. However, when it came to the knowledge a skilled developer should have, pragmatism became very prominent. / en snabb och kunskapsdriven IT-industri blir företag mer och mer intresserade av att återanvända förvärvad kunskap och bli "lärande organisationer". För att uppnå detta har en del chefer blivit intresserade av att inkorporera "communities of practice" (sv. nätverk) i företages kunskapsstyrningsstrategi. Dessa grupper blir dock ofta mycket mer formella och strukturerade än vad som avsågs i originalkonceptet. Denna studie tittar på främjande faktorer för formaliserade nätverk samt framträdande perspektiv för kunskap och lärande i en större IT-organisation. En kvalitativ fallstudie genomfördes genom blandade metoder på Scania IT. Tre främjande faktorer hittades för lärande genom formaliserade nätverk. Dessa var att ha ett tydligt och gemensamt mål, att få resurser för att kunna uppnå det målet och att vara inkluderande. Vidare hittades ett antal spänningsförhållanden som påverkar hur det formaliserade nätverket kan positionera sitt syfte. Många perspektiv på kunskap och lärande hittades också i den studerade organisationen, men när det gällde den kunskap en skicklig utvecklare förväntades ha blev pragmatismen mycket framträdande.

This thesis is an intra-organizational case study which investigates the concept of organizational learning and its relationship with business performance. Furthermore, factors affecting organizational learning are explored. A mixed method approach is used, combining quantitative data from a survey instrument called the Strategic Learning Assessment Map (SLAM) with qualitative data from interviews and observations. This thesis shows that at the studied organization the organizational level knowledge stock has the highest association with business performance, followed by the group level knowledge stock. The individual level knowledge stock and misalignment does not achieve reasonable significance. When it comes to factors affecting organizational learning, Organizational culture and information processing capacity were identified as main barriers. Furthermore, individuals at the targeted organization acquire knowledge in informal ways and they learn routines over heuristics which also were identified as main factors affecting business performance. / Detta är en fallstudie med fokus på att undersöka konceptet organisatoriskt lärande och dess relation till företagets resultat. Faktorer som påverkar organisatoriskt lärande är även undersökt. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod är använd i rapporten. Kvantitativ data är insamlad genom frågeformuläret Strategic Learning Assessment Map (SLAM) och kvalitativ data är insamlad genom intervjuer och observationer. Resultatet från studien är att den organisatoriska kunskapsnivån har störst påverkan på företagets resultat följt av gruppnivån som även har en betydande påverkan på företagets resultat. Den individuella kunskapsnivån och ojämnheter i det organisatoriska lärandet uppnår inte en tillräckligt hög nivå av signifikans. Företagskultur och informationskapacitet är identifierade som de två största barriärerna till organisatoriskt lärande. Individer på organisationen lär sig informellt och i större utsträckning rutiner över regler.