Enligt SOFS 2011: 9 ska kommuner ha ett kvalitetsledningssystem, detta ska generera kunskap och utveckling inom organisationen och respektive förvaltning. En del av denna utveckling, och således kvalitetssäkringen, är arbetet med avvikelsehantering inom de verksamheterna som bedrivs, både inom kommunen och i de av kommunen upphandlade verksamheter. Om arbetet med avvikelser inte återspeglas i organisationens samtliga nivåer kan brister inte åtgärdas långsiktigt och organisationen och verksamheternas utvecklingspotential uppmärksammas inte. Att låta medarbetare få återkoppling och bekräftelse samt att skapa förutsättning för kunskapsutveckling i verksamheter är nödvändigt för att hela organisationen ska kunna utvecklas. För att detta ska kunna realiseras måste kvalitetsperspektivet löpa som en röd tråd genom förvaltningar, ledarskapet, de digitala systemen och styrdokument måste sammanfogas till en helhet. Det krävs en sammanhållen bild av vad organisationen och förvaltningen står för och vad som är det primära målet. En bild, inte löst liggande pusselbitar utan eget syfte. Denna studie påvisar ett behov av att sammanfoga dessa pusselbitar till en bild som alla kan se tolka och vara med att lägga. / According to SOFS 2011: 9, municipalities must have a quality management system, this should generate knowledge and development within the organization and the respective administration. Part of this development and thus quality assurance is the work with deviation control within the different care facilities both run by municipality but also care facilities procured by the municipality. If the work with deviations is not reflected in all levels of the organization, deficiencies cannot be remedied in the long term, and the organization and the development potential of the businesses are not noticed. To allow employees to receive feedback and confirmation and to create the prerequisite for knowledge development in operations is necessary for the entire organization to develop. For this to be realized, the quality perspective must be the main thread through administrations, leadership, digital systems and governance documents must be joined together as a whole. A clear picture of what the organization and management stand for and what is the primary goal. A cohensive image, not single pieces of a jigsaw puzzle, pieces without their own purpose. This study demonstrates a need to join these jigsaw puzzle pieces into an image that everyone can see, interpret and contribute to. / <p>2020-06-26</p>

Uppsatsen syftar till att öka kunskapen angående arméns uppdragstaktik, understödja dennes doktrinutveckling och utforska om teoretiska verktyg kan underlätta förståelsen för uppdragstaktiska problem och finna åtgärder för dessa. Detta har gjorts genom att svara på frågan: Hur beskriver armén sin uppdragstaktik och vad kan dess eventuella problem innebära, betraktade genom Argyris &amp; Schöns teorier om organisatoriskt lärande? Undersökningen visar att arméns beskrivna, uttryckta uppdragstaktik främjar en kultur med förmåga till beslutsamhet och initiativ. Däremot ses arméns beskrivna använda uppdragstaktik som problematisk då den främjar obeslutsamhet och uraktlåtenhet att handla. Undersökningens analysverktyg baserades på Argyris &amp; Schöns teorier om organisatoriskt lärande och bidrog till både arbetets struktur och analys. Analysen ger vid handen att armén troligen skulle tjäna på att omforma sina styrande värden mot sina uttryckta. På så sätt kan de skapa ett lärande bortom sin använda, problematiska uppdragstaktik, bortom sin använda teori. / This work aims to increase the knowledge regarding the Swedish army´s mission command and support its doctrine development. It also examines if a theory can enhance the understanding of problems regarding mission command and aid in finding solutions to these problems. This has been done by answering the following question: How does the Swedish army describe its mission command and if there are problems with it what could the implications be, considered Argyris &amp; Schöns theories regarding organizational learning? This work shows that the army´s described espoused mission command promotes a culture of initiative and decisiveness. Contrary, the army´s described theory in use is problematic since it promotes indecisiveness and negligence to act. The analysis based on Argyris &amp; Schöns theories about organizational learning shows that the army should transform its governing values toward its espoused ones. In doing so the army should be able to devise learning beyond its problematic mission command, beyond its theory in use.

2020 is the year that is likely to be associated with the Covid-19 pandemic for a long time to come. The Covid-19 pandemic shook the world and changed markets and affected people's everyday lives, both privately and at work. In addition to the Covid-19 pandemic consequences for human health and well being, organizations and employees' relationship to their workplace was also affected, as increased telework became the new norm. One industry that was exposed to major challenges was the school system since the Swedish government decided that schools should be kept open as far as possible. Despite the fact that schools were expected to continue more or less as usual, schools were characterized by a more digital way of working, where upper secondary schools were the schools that would primarily conduct more teaching at a distance. Based on this, this study was based on whether the consequences of the Covid-19 pandemic have affected the staff in upper secondary schools in the form of new working methods, routines and behaviors that may be affected in the new way of working. Thus, this study aimed to investigate the impact of the Covid-19 pandemic on organizational culture. The study was based on a leadership perspective and aimed to examine variations in principals' perceptions of how the Covid-19 pandemic has affected the organizational culture. Furthermore, the study aimed to examine the lessons and insights that the principals have identified in connection with this. With a phenomenographic approach, interviews were conducted with eight principals at municipal upper secondary schools in Stockholm. The study showed that the organizational culture among the staff was influenced by the digital way of working and the starting point in which the schools were before the Covid-19 pandemic. This was identified as both opportunities and challenges among the principals. Thus, there were variations in whether the principals perceived that the organizational culture was strengthened or weakened during the Covid-19 pandemic. Furthermore, it was also shown in this study that the influence of organizational culture contributed to lessons and insights regarding opportunities for organizational change, digital development and a changed leadership. / <p>Slutseminatirum ägde rum den 2 juni 2022 på Södertörns Högskola. </p>

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare. Förbättringsprojektet syftade till att lära teamdeltagarna ett sätt att arbeta med kontinuerliga förbättringar med brukarnas/klienternas individuella behov i fokus, som även skulle spridas för att berika övriga verksamheten och bidra till att skapa en lärande organisation. Våra resultat visar att projektet över lag har upplevts som mycket positivt, men att det finns områden för förbättring. Vår slutsats gällande de resurserna som visat sig bidragande för projektet är att en ändamålsenlig kompetenssammansättning kan ses som en grundförutsättning för kontinuitet, engagemang och en produktiv handledning. Vi fann att ekonomiska resurser, tid, chefens engagemang samt det externa arbetsklimatet utgjorde hindrande faktorer i projektet. För att vända de hindrande resurserna till bidragande anser vi att verksamheterna aktivt måste arbeta för att skapa ett arbetsklimat som gynnar kommunikation mellan de som berörs av projektet och i synnerhet mellan medarbetare och enhetschefer. Effektivt resursutnyttjande kan möjliggöras av tydligare kommunikation om vilka reella förutsättningar som projektdeltagarna har att förhålla sig till.

Titel: Lärande som överlevnadstaktik – En studie om samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering. Syfte: Skapa förståelse för samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering i en kunskapsintensiv organisation, med särskilt intresse för enheter där krav på uttalad eller formell professions- eller yrkeskunskap saknas. Metod: Studien har genomförts med ett abduktivt förhållningssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Fallstudie är den valda forskningsdesignen och ett fall har studerats, vilket är avdelningen Digitala medier som är en del av förlaget Studentlitteratur. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering är ett komplext och omfattande fenomen som inbegriper många olika aspekter vilka interagerar med varandra. Samspelet har visualiserats med hjälp av en modell. Exempelvis kan ledarskap och kultur påverka individuellt lärande och tillämpningen av kunskapshantering. Nya kunskaper genereras från olika former av lärande som sedan kan formaliseras. Något som i sin tur innebär att kunskap tillgängliggörs och delas med andra, vilket leder till en högre grad av individuellt lärande. Olika former av lärande fungerar som ett filter vilka de andra aspekterna färdas genom. Olika former av lärande kan generera olika typer av kunskaper. Att konvertera tyst kunskap till explicit kunskap understödjer informellt lärande. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering möjliggör ett effektivt lärande inom Digitala medier, vilket är av stor betydelse för avdelningen då arbetskraft med eftersträvad kunskap inte finns att tillgå. Organisationen tar till vara på individers kunskaper och gör den till sin egen, vilket leder till en minskad sårbarhet. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering kan även betraktas som en överlevnadstaktik för Digitala medier. En taktik som hjälper avdelningen att prestera trots en avsaknad av tillgång till arbetskraft med eftersträvad kunskap och oförutsedda förändringar i omvärlden.

Det råder debatt kring huruvida stretch goals är en gynnsam målsättningsstrategi där tidigare forskning och teorier framhåller såväl för- som nackdelar. Användning av stretch goals innebär att organisationen styrs av mål med inslag av hög målsättning och ett nytänk. Målsättningsstarategin möjliggör erhållen kunskap och kan bidra till individuellt lärande som i sin tur gynnar den organisatoriska utvecklingen. Uppsatsen ämnar att ge en djupare förståelse för de praktiska erfarenheterna av stretch goals och hur målsättningen kan stimulera lärande inom organisationer. Studien tillämpar en kvalitativ ansats med fem intervjuer med avdelningschefer på fem olika mjukvarubolag som har erfarenhet av arbete med stretch goals. Studiens resultat visar att avdelningscheferna i de studerade fallen främst har positiva erfarenheter av målsättningsstatrategin. Därtill indikeras att målsättningarnas höga svårighetsgrad erhåller större fokus än ett nytänk gällande målens innehåll. Slutligen påvisar studien att individuell utveckling uppstår vid realiseringen av stretch goals samt att organisatoriskt lärande gynnas av detta.

AbstraktAgneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling – från att lära andra till att lära av varandra (School Development – from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det. Syfte och frågeställning: Det övergripande syftet med denna undersökning är att utforska hur personalen upplever att de arbetar med skolutveckling och ge en bild av vad skolutveckling innebär för dem, både som begrepp och i praktiken kopplat till de skolutvecklingsområden som de arbetar med. Studien belyser hur personalen på skolenheten uppfattar ansvarsfrågan för skolutvecklingen på skolenheten och till vilken grad skolutvecklingsarbetet systematiseras. De preciserade frågeställningarna är:Hur kan personalens upplevelser av skolans utvecklingsarbete beskrivas utifrån teorierna om lärande organisationer? - Vem/Vilka upplever personalen har ansvar för utvecklingsarbetet inom skolan? - Hur upplever personalen att utvecklingsarbetet är integrerat dels i de vardagliga rutinerna för personalen och dels till uppgiften att förbättra alla elevers kunskap? - Vilka faktorer upplever personalen är viktigast vid implementering av nya arbetssätt för att lyckas nå en bestående förändring?Teori och metod: Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där fokus ligger på informanternas upplevelser. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturella intervjuer med fyra olika aktörer på skolenheten: rektorer, processledare, förstelärare och lärare. Jag har vidare låtit mig inspireras av hermeneutiken och gjort tolkningar av empirin utifrån teori, tidigare forskning och studiens frågeställningar. Den teoretiska förankringen är systemteoretisk med utgångspunkt ifrån Senges teori om lärande organisation och Timperleys teori om organisatoriskt lärande i skolan. Konklusion: Studien visar att det finns en ambition från rektorerna på skolenheten att fördela ledarskapet mellan flera aktörer och skapa ett mer hållbart ledarskap medan de övriga aktörerna istället upplever att ansvar och beslut är koncentrerat till skolledaren. Det framkommer i studien att skolutvecklingsarbete inte är kontinuerligt i den dagliga verksamheten på skolenheten på det vis som karaktäriserar en lärande organisation utan istället är koncentrerat till speciella tillfällen. Sättet informanterna uttrycker sig på, med samma termer, kan vara ett tecken på att informanterna tillsammans har utvecklat en gemensam vision på det sätt som Senge (2006) beskriver är nödvändigt för att skapa engagemang och drivkraft. Det kan också vara ett tecken på det som Senge (2006) benämner som foglighet där informanterna ansluter sig till någon annans (ledningens) vision. Sammantaget visar studien att skolan behöver arbeta aktivt med organisationsutveckling för att bli mer lärande.Implikationer: Studien kan användas för att förstå hur specialpedagoger eller ledare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att främja lärandet i en organisation. Slutsats: Att utveckla skolenheter att bli lärande är en grundläggande förutsättning i skapandet av en skola för alla. Genom ökad förståelse för hur en skolenhet kan utvecklas och bli lärande kan specialpedagoger bidra till att skolan blir en plats där olikheter hos elever inte bara är accepterat utan till och med uppskattat som en del av det kontinuerliga organisatoriska lärandet.Nyckelord: Ledarskap, lärande organisation, organisatoriskt lärande, skolutveckling, specialpedagogik, systemteori

This study aims to understand the knowledge sharing process between developers within an IT-consultant organization. As with today’s fast-paced and knowledge-driven society, there’s been a growing interest within organizations to manage their collective knowledge. Thus, this study doesn’t merely focus on what’s currently going on in a specific setting, but also what can be done to further influence the process of knowledge sharing. Previous research within the field of knowledge sharing has been studied, mainly based upon the theoretical framework developed by Minu Ipe (2003). This study has been further divided into several influential factors regarding the process of knowledge sharing. We, therefore, strive to understand where the act of sharing knowledge occurs, how the employees learn from one another and what motivates them to participate in the process. This was done through qualitative methods, where several employees and a few representatives of the management of a certain organization were interviewed. The results gathered were further analyzed and conclusions were made regarding future improvements to the knowledge sharing process. Social and communicational aspects were determined to be core influential factors of knowledge sharing. / Studiens mål är att undersöka och förstå kunskapsdelningsprocessen mellan utvecklarna på ett IT-konsultföretag. I och med dagens snabbt växande och kunskapsdrivna samhälle har intresset för att effektivt hantera den kollektiva kunskap som företag besitter märkbart ökat. Således strävar inte studien enbart att undersöka hur kunskapsdelningsprocessen ser ut idag, utan även vad som kan göras för att främja processen ytterligare. Tidigare forskning inom området kunskapsdelning har studerats, i huvudsak baserat på det teoretiska ramverk utformat av Minu Ipe (2003). Studien har vidare delats in i flertalet faktorer som anses influera och främja kunskapsdelningsprocessen. Vi strävar efter att förstå vart kunskapsdelningen sker, hur de anställda lär av varandra och vad som motiverar dem att delta i processen. Detta gjordes genom kvalitativa metoder, där flertalet anställda och ett fåtal personer från ledningen av ett IT-konsultföretag intervjuades. De erhållna resultaten analyserades, för att vidare generera framtida förbättringar tänkt att främja kunskapsdelningsprocessen inom företaget. Sociala och kommunikativa aspekter ansågs vara de centrala faktorer för främjandet av kunskapsdelning.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen.Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer. En utbildningsledare, som har både ett kortsiktigt och långsiktigt helhetsperspektiv och håller ihop kompetensutveckling och kompetensförsörjning i organisationen är ett viktigt bidrag till företagets konkurrensförmåga.Utbildningsledarnas roll i studien är att fungera som bollplank/rådgivare och stödfunktion till linjechefer (som har det ekonomiska ansvaret) vid fastställande av utvecklingsbehov och i val av åtgärder för att tillgodose behov och lösa problem inom kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Utbildningsledarens roll är också att skapa relationer och föra dialogen med chefer i syfte att skapa engagemang och delaktighet för kompetensutveckling. Utbildningsledarnas formella utbildning varierade. Det var deras människosyn, förmåga och vilja att arbeta med människor och utvecklingsfrågor som var väsentligt för rollen som utbildningsledare.I en värld som kännetecknas av ökad komplexitet och specialisering är min reflektion efter arbetet med studien att det kommer att behövas en utbildningsledare i varje organisation, som fokuserar på organisationens utvecklings- och utbildningsbehov. En av utbildningsledaren främsta uppgift, enligt min mening, är att skapa ett organisatoriskt lärande som medel för att utveckla individen och organisationen – företagen.

HR och personalfrågor är två ämnen som växt sig starkare de senaste åren och diskuteras än idag hur organisationer kan få ut det bästa ur sina mänskliga resurser och även organisationen i enlighet med organisationens strategier. Centralt i arbetet kring personalnyckeltal och strategier finns HR som både aktör och rådgivare. Studien utgick från att det finns en länk mellan personalnyckeltal och HR-strategier som HR arbetar med, då tidigare studier och empirin hade bekräftat länken. Men förklaringen om vad som finns i länken och hur det fungerar är det som saknades i tidigare studier, vilket blev studiens syfte att fylla.För att studien skulle kunna behandla det empiriska material som samlats in så användes en teoretisk referensram innehållande nyckeltal, Strategisk Human Resource Management, kommunikation och organisatoriskt lärande. Vi valde ett kvalitativt tillvägagångssätt då studien ämnade förstå ett fenomen. De olika respondenterna som deltog jobbar med personalnyckeltal och HR-frågor i privat och offentlig sektor.Den insamlade empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i analysen för diskussion, som i sin tur ledde fram till ett slutresultat. Under analysen upptäcktes likheter mellan tidigare studier och empirin, där det fanns en länk mellan personalnyckeltal och HR-strategier. Dock sågs empirin som drivande i frågan om hur länken ser ut och hur den användes. Studiens slutsats grundades i det empiriska materialet, styrkt av den teoretiska referensramen som ger grund till de påståenden som togs upp i empirin. Vilket resulterade i skapandet av en modell för att förklara länkens innehåll och hur den används. / HR and personnel management are two topics that have grown stronger in recent years and are still debating how organizations can get the most out of their human resources and also the organization in accordance with the organization's strategies. At the heart of the work with personnel key figures and strategies is HR as both an actor and a consultant. The study was based on the assumption that there is a link between personnel key figures and HR strategies that HR is working on, as previous studies and empirical evidence have confirmed the link. But the explanation of what is in the link and how it works is what is missing in previous studies, which the purpose of the study is meant to fill.In order for the study to process the empirical material collected, a theoretical frame of reference was used containing key figures, Strategic Human Resource Management, communication, and organizational learning. We chose a qualitative approach as the study aimed to understand a phenomenon. The various respondents who participated worked with staff key figures and HR issues in the private and public sectors on a daily basis. The collected empiricism was then compared to the theoretical frame of reference in the analysis for discussion, which in turn led to a final result. During the analysis similarities between previous studies and the empiricism was discovered, where there was a link between personnel key figures and HR strategies. However, empiricism was seen as driving the question of how the link presents itself and how it is used. The study's conclusion was based on the empirical material, supported by the theoretical frame of reference which provided the basis for the claims that were raised in the empirical data. Which resulted in the creation of a model to explain the content of the link and how it´s used.