This paper examines how Hinduism and Buddhism are portrayed in three textbooks for an upper secondary school course in religion and is limited to a selection of books published in 2009. Based on a qualitative content analysis, the paper examines the extent to which there is an intentional division, that is to say a line between ‘them and us’ in the ways in which the religions are described, and to what extent the description of these religions in the textbooks are Eurocentric. The study focuses on whether or not there is a ‘them and us’ perspective in the different books and if so, the ways in which this approach is evident. The result of this study shows that traces of a ‘them and us’ perspective can be found in all three books. In some cases a homogeneous ‘us’ is contrasted with a homogeneous ‘them’; where the ‘us’ represents ‘Europeans’ and the Christian ‘West’ and the ‘them’ represents ‘the other’ that is to say Hindus and Buddhists as well as their religious beliefs. All of the books in the study contain terminology and images that present Hinduism and Buddhism as something ‘different’ and ‘exotic’ and thus reinforce the Eurocentric image of ‘the other’. The textbook’s authors often fail to differentiate between religion and culture which, in many cases, can lead to Hinduism being portrayed as irrational and primitive. In addition to this, the textbooks also ignore the religions individual in favor of a more generalized and collective stereotype of a ‘Hindu’ or a ‘Buddhist’.

Norrland utgör cirka 60 % av Sveriges yta men knappt en tiondel av Sveriges befolkning bor där. Detta beror till stor del på en pågående urbanisering där allt fler flyttar till storstäder som erbjuder bredare möjligheter. Utöver en minskande sysselsättnings- samt befolkningstillväxt har Norrland även kommit att bli föremål för stereotypa skildringar i medier, där befolkningen och miljöerna klumpas samman via homogen porträttering. Denna studie syftar till att undersöka hur Norrland representeras i den svenska kriminalserien Höök (2007-2008) genom att granska framställningen av norrländsk befolkning, norrländska miljöer samt förhållandet mellan nationell och regional identitet. Med teoretisk ram bestående av Representation, Stereotyp, Representerad identitet samt Intern Orientalism är syftet med studien att påvisa om Höök använder sig av stereotyp representation av Norrland samt om Intern Orientalism förekommer i det utvalda materialet. Studien utgår från ett urval av fyra avsnitt som analyserats med metoden kritisk diskursanalys baserat på Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell och analysfrågor anpassade efter Kristina Boréus mall samt semiotiska begrepp som verktyg. Analysen är indelad i tre huvudkategorier bestående av Miljöer, Befolkning samt Representation av nationell identitet vs. regional identitet som formats efter studiens syfte och frågeställningar samt med tillhörande underkategorierna som speglar analysens innehåll. Resultatet av analysen visar att Höök representerar Norrland genom stereotypa beskrivningar av befolkningen där den norrländske mannen framställs med egenskaper som långsam, tillbakadragen och tystlåten och den norrländska kvinnan representeras utifrån sin roll som partner/mamma alternativt med sin frånvaro. Analysen påvisar även stereotypa representationer av miljöerna genom ett mönster av ett glest och kallt Norrland samt med råa naturskildringar. Även tydliga skillnader mellan nationell och regional identitet kan urskiljas i representationen av karaktärerna baserat på vilken dialekt de talar med. Vidare förekommer Intern Orientalism i några sammanhang medan vissa kriterier för teorin inte anträffas i materialet. Av detta kan slutsats dras att Höök framställer Norrland på ett konventionellt sätt utifrån stereotypa skildringar samt skillnader i representationen mellan nationell och regional identitet.

The aim of this study is to analyze legal texts under the law with special provisions for the care of children, to create a deeper understanding of, and if so, how social workers in the Swedish social services and courts construct different discourses on culture and violence. Compulsory care of children according to the law mentioned above is one of the biggest intervention the Swedish state has the authority to do against individuals. Swedish courts decide whether the child should be taken into care based on the social services investigation. The empirical data for the study is eight legal texts, where the child was abused by the legal guardian, which have been studied through discourse analysis. Discourse focuses on how people through language construct and reconstruct perceptions of the reality. The focus of the analysis was to find constructions of subject positions, categories and relations. The results of the analysis showed that the selected legal texts constructs stereotypical ideas about “honour culture” and gives culture a great explanatory value to the violence practiced by people assigned the “honour culture”. The “Swedish culture” on the contrary, was made invisible and was given no explanatory value to the violence. Instead the violence was given social and individual explanations. The selected legal documents had a tendency to construct perceptions of “honour culture” and honour related violence in a stereotypical and homogeneous way.

Denna uppsats är en undersökning om hur det politiska partiet Sverigedemokraterna använder ett religiöst språk för att föra fram en agenda som kan beskrivas som främlingsfientlig med inslag av orientalism och islamofobi. Sverigedemokraterna är sprungna ur en rasistisk och nationalistiskt mylla men beskriver sig numer som ett parti som tar avstånd från alla former av rasism och som anser att alla människor har samma värde.   Genom att läsa partiets principprogram och alla artiklar som rör kristendom, kristna, kyrkan, islam, muslimer och moskéer som finns i nätupplagan av partiorganet SD-Kurirens blottläggs dock en diskurs där islam och muslimer i stort sett uteslutande sätts samman med negativa företeelser och kristendom med positiva. Genom att i sina texter välja att ständigt förknippa islam och muslimer med negativa företeelser som våld, kvinnoförtryck, hot mot yttrandefriheten och så vidare, och låta kristendom och den svenska kyrkan alltid förekomma i positiva sammanhang som handlar om tradition, vackra byggnader och trygghet för SD fram en bild där islam och muslimer framstår som de Andra och kristendomen som en kraft för ett konservativt bevarande av det svenska och västerländska.   Att detta inte är någonting nytt i den västerländska traditionen utan en del av vad som brukar kallas orientalism förklaras också.   Undersökningen visar också att SD, av materialet att döma, i sin religiositet inte drivs främst av någon andlig eller teologisk längtan utan ser religion främst som en social- och/eller politisk konstruktion som har sitt berättigande som kulturbärare. Religionen ses också som något essentialistiskt som inte kan eller bör förändas över tid.

Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal inom en muslimsk kontext ser ut. Detta gjordes genom en analys av tre olika böcker, vilka hade tre olika perspektiv och var producerade under tre olika tidsperioder. Böckerna var Den doftande trädgården från år 1966, vilket var det orientalistiska perspektivet, The muslim marriage guide från år 1995, vilket var det neo-traditionella perspektivet samt Sexual Ethics and Islam från år 2006, vilket var det feministiska perspektivet. För att kunna undersöka dessa böcker analyserades dem utifrån verktyg från lingvistisk och visuell textanalys samt kategoriserades och komparerades. Resultatet blev att böckerna både hade likheter och skillnader gällande mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal. Kvinnor framställdes genom feminina egenskaper som omsorgsfull, hemmafru, vacker och sexuell tillgänglighet, medan män framställdes genom maskulina egenskaper som ledare, styrka, ansvarsfull och sexuell skicklighet. Män kunde också oftare ses som önskvärda deltagare och utföra fler handlingar än kvinnor. I vissa delar av materialet förekom även orientalistiska framställningar.

I had performed a recital of my compositions on April 22, 2016. This thesis is a portfolio of all of my compositions, including the program from my recital, program notes for each piece, and all scores. My senior recital consisted of two distinct halves. The first half was an exploration of abstract, theoretical, and experimental concepts in Western Art Music. The second half was an exploration in synthesizing the Carnatic music system with Western Art Music styles. This half was also an experiment in reversing musical orientalism, which has been historically prevalent in Western Art Music.

Sammanfattning   Målet med min studie är att undersöka och analysera fyra olika läromedel avsedda för högstadieskolan utifrån termen orientalism. Hur gestaltas Muhammed och koranen i de utvalda läroböckerna utifrån Edward W Saids teori och terminologi orientalismen. Den avgränsade perioden för detta arbete börjar med en lärobok från året 1994 och avslutas med en lärobok publicerad år 2014. De två andra läroböckerna som används i denna studie är publicerade 1999 och 2003. Debatten om islam som religion är i den moderna kontexten vanligt förekommande både i massmedia och i en politisk debatt. Skolans läromedel är många gånger den första källan eleven möter i arbetet med andra religioner där av granskas och analyseras läromedel och deras framställning av Muhammed och koranen utifrån Saids teorier om Orienten. Den konklusion jag når fram till utifrån denna undersökning är att det finns en viss skillnad mellan de fyra olika utvalda läromedlen och att det sker en förändring över tid mellan böckerna. Samt att den först publicerade läroboken som undersökts har ett annat språk och andra tolkningar om Muhammed och koranen jämfört med de tre andra läroböckerna som försöker gestalta Muhammed och koranen på ett mer nyanserat sätt.

Animated movies have had a big impact in the film business all over the world. A lot of these films are mainly produced for a younger audience, which leads to a greater responsibility to show a legitimate worldview. Children do not have the same ability of critical thinking as an adult, and that is why it is vital in such movies. In this study, we have examined the movies Kung Fu Panda and Mulan to see how the Chinese culture is represented, having in mind that the relation between East and West have been, and in some ways still are strained. We have examined whether there have been any postcolonial elements such as cultural myths, orientalism, ethnocentrism and stereotypes, originated from the field of cultural studies. Based on a three dimensional analysis, we have looked at the films’ structure, the context and the socio-historical context. The study concluded that the Chinese culture is often represented in a somewhat stereotypical way and with symbols associated with Asia and its culture but the movies also includes certain Western elements.

In the West architectural historiography, or writing on architectural history, can be considered as a modern practice. Its emergence accompanied with the development of modern nation states. Architecture’s reflection on its historical texts came to find particular expression in the search for the origins of architecture. The formation of oriental architectural history tended to follow this pattern. Oriental architectural historiography was initiated by a Japanese scholar, Chūta Itō. In his formulation, the origins of Japanese architecture were linked not only with Chinese and Indian architecture, but also with Classical Greek architecture. In addition, Itō’s theoretical formulation of architectural history was also followed by other Japanese scholars, and it informed those later scholars who studied Taiwanese architectural history. That is, the formulations and classification systems that Itō set out for Japanese architecture framed subsequent scholarship on the architecture of other parts of East Asia, including Taiwan. The system that Itō established has been widely regarded as being based on modern and scientific academic research. This thesis investigates Itō’s system, its significance for architectural scholarship in other parts of East, as well as its claimed scientific basis. The thesis pays particular attention to the architectural history of Taiwan in the Japanese colonial period. The thesis hypothesises that the historiographical tradition that Itō’s work established was based on an unbalanced colonial relationship of power and uneven structure of authority, It explores how authenticity in East Asian architecture was authorised, and how hidden ideologies and methodologies lie behind these historiographical practices. This is the first ambition of the thesis. The examination of Japanese construction of oriental and Taiwanese architectural history in this thesis pays particular attention to the context of Japanese colonialism. In doing so it draws on a range of contemporary postcolonial theoretical perspectives. In addition, the particular kind of oriental colonialism, as a materialised colonial medium, Japanese writing on oriental and Taiwanese architectural history provides an additional perspective on that current and recent postcolonial criticism expressed through such concepts as Edward Said’s orientalism, Homi Bhabha’s hybridity and Gayatri Spivak’s strategic essentialism. At a theoretical level, the thesis argues that since these concepts emerged from the colonial/anti-colonial operation and negotiation between the west and its colonies, a refined analysis is required for thinking through Japanese colonialism. To this end, the thesis supplements postcolonial theory with the idea of oriental orientalism as developed by Yuko Kikuchi. In so doing, the thesis aims to contribute to an enriched discussion of contemporary postcolonial criticism in general, and as it applies to East Asian in particular. The exploration of architectural history as the subject of a wider colonial operation and the revision of the core conceptual tools of postcolonial criticism in the context of Japanese colonialism in East Asian, and Taiwan, provides further possibilities for the the construction of identity in those formerly colonised subject in places such as Taiwan. A postcolonial reading of Japanese writing on architectural history shows both the limitation of postcolonial criticism, and to question the framework of architectural discourse in the discipline. This project has to be based on an inquiry into the way in which the other’s architecture has been formulated and constructed in the discipline of architecture in the light of postcolonial criticism. Without such an inquiry, we are unable to open the metaphorical ‘space’ to negotiate the self-writing of Taiwanese subjects on their own architecture and architectural history.