This is a study of a single case of an individual, Karolina Eriksson, who was an immigrant from Sweden to the USA in 1882. By studying her life and experiences, the study aims at increasing the knowledge of the mass emigration of the late 1800’s by looking at it from an emancipatory perspective. The goal of the study is realized by studying Eriksson’s contact with her family in Sweden for the first ten years of her stay in America. The main question asked is how we can look at her emigration from Sweden to Moline, Illinois from an emancipatory perspective. Studying in what ways her life changed following her departure from Sweden and in what ways she reached a higher level of independence and freedom help answer the main research question. The result shows that, despite pressure from her parents in Sweden, she had ambitions of remaining an independent woman, avoiding marriage. She found her everyday life in Sweden boring and appears to have been happier in America. She was enriched by learning several languages while attending parties despite her parents expressing their discontent with her dancing. By learning about the American way of living she integrated into the mold of an American woman to the point where her peers were baffled to find out about her not being born in the USA, which can be attributed to her openness to learning about the American way of living. She also reached a higher level of freedom by having more spare time due to less strict working conditions and thus having more time to enjoy herself on her own.

Denna studie är ämnad för att undersöka den visuella kompositionens orientering och inramning samt söka empiriskt underlag för dess praxis. Studiens frågeställningar är som följande: Hur väljer en åskådare att orientera sig i samband med en visuell komposition? Hur påverkar konventionell praxis de visuella format där den traditionella ramen ej ingår? Studien använder sig av tidigare forskning inom området för att ange relevanta variabler för studiens metod vilket utformade sig till en enkät med kvantitativa egenskaper. Enkäten fick svar från 56 respondenter och resultatet visade sig stämma överens med tidigare forskning. Diskussionen och analysen erbjuder en djupare insikt av studien där fortsatt forskning i den visuella praxisen föreslås. Författaren föreslår även att det finns ett värde i användandet av kvalitativa metoder för områdets framtida forskning.

Tidigare studier på elitorienterare har framför allt fokuserat på skadeförekomst och skadeområde. Studier på riskfaktorer och psykologiska faktorer i samband med skadeförekomst är bristfälligt studerat. Därför var syftet med denna studie att undersöka om det finns samband mellan demografiska, psykologiska eller fysiska faktorer och allvarlighetsgraden av skador hos elitorienterare. Denna studie använde redan insamlade data från en tidigare genomförd RCT-studie. I studien deltog 62 personer varav 32 män och 30 kvinnor. Datan som analyserades var bestod av demografiskdata, frågeformulär om upplevd stress och fysiska tester. Frågeformulären som användes var Hassles and Uplifts Scale och Perceived Stress Scale. De fysiska testerna var tåhävningstest och hopptest i kvadrat. För att bedöma allvarlighetsgraden av skador fick deltagarna fylla i Oslo Sport Trauma Research Center Overuse Injury Questionnaire under varannan vecka i 14 veckor. I analysen användes linjära regressionsanalyser, men residualerna bedömdes inte var normalfördelade och därför genomfördes även icke-parametriska tester som sedan jämfördes med de linjära regressionsanalyserna. I den multipla linjära regressionsanalysen noterades ett samband mellan allvarlighetsgraden av skador och för två variabler, men som inte kunde bekräftades av de icke-parametriska testerna vid jämförelsen. Denna studie kunde därför inte konstatera någon riskfaktor för skador hos elitorienterare. Detta överensstämmer inte med tidigare studier på liknande idrotter, som har konstaterat att en tidigare skada och stress är riskfaktorer för skador. Studier med större antal deltagare och längre uppföljningsperiod behövs för att kunna identifiera riskfaktorer för skador hos elitorienterare innan några slutsatser kan dras. / Previous studies on elite orienteers have been focusing on injury occurrence and location of injuries. Studies on risk factors and psychological relationship to injuries are limited. The purpose of this study where to evaluate if there are correlation between demographic, psychological or physical factors and severity score of injuries in elite orienteers. The study used already collected data from an RCT-study. The study involved 62 participants, of whom 32 were men and 30 women. Base measurements were collected from demographic data, stress questionaries and physical tests. The questionnaires that were used were Hassles and Uplifts Scale and Perceived Stress Scale. The physical tests consisted of heel- rise test and square jump test. To evaluate injuries the Oslo Sport Trauma Research Center Overuse Injury Questionnaire were performed every second week for 14 weeks. The analysis was performed with linear regression, but the residuals were not normally distributed and therefore non-parametric statistics were also performed and was compared with the linear regressions. In the multiple linear regression, a relationship was identified between the severity score of injuries and two variables, but which could not be confirmed by the non-parametric statistics. Therefore, no risk factor for injuries in elite orienteers could be established. This result is not corresponding with previous studies on similar sports, who have established that previous injury and stress are risk factors. Before conclusions can be drawn more studies with larger numbers of participants and longer follow-up period are needed before risk factors for injuries in elite orienteers can be identified.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en metodik för bedömning av orienteringsförmågan, benämnd som Kronstrandsmodellen, är i enlighet med Skolverkets bedömningsstöd. Studien undersöker om metodiken är applicerbar för årskurs 9 i grundskolan och om eleverna uppfattar att metodiken är trovärdig och tillförlitlig för att mäta deras orienteringsförmåga. Metodiken är omvänt det traditionella sättet inom idrotten orientering där en individ springer en bana med utsatta kontroller, för att istället själv sätta ut kontroller på i förväg bestämda platser. Metoden blir att beskriva en metodik för bedömning av ett enskilt kunskapskrav i ämnet idrott &amp; hälsa. Därutöver att praktiskt genomföra metodiken och undersöka dess brister och möjligheter. Metodiken bygger på att eleverna själva ska sätta ut kontroller i okänd miljö, inte finna redan utsatta kontroller. Därefter bedöms deras orienteringsförmåga utifrån hur väl de har genomfört uppgiften, dvs metodiken; Kronstrandsmodellen. Därutöver analysera enkätsvar från eleverna som genomförde laborationen. Det var 125 elever i årskurs 9 som genomförde laborationen, samt 95 av dem svarade på enkäten. Metodiken är genomförbar och eleverna uppskattade att den mäter deras orienteringsförmåga. Närmare 75% av deltagande elever anser att metodiken svarar bra för att bedöma sin egen orienteringsförmåga. Slutsatsen är att Kronstrandsmodellen som metodik för att bedöma elevers orienteringsförmåga uppfattas som trovärdig och tillförlitlig. Den ger en klar bild för en lärare i ämnet idrott &amp; hälsas situation över att veta om eleven har en god orienteringsförmåga i en bedömningssituation. Dock har metodiken brister då den kräver goda kunskaper hos den lärare i idrott &amp; hälsa som genomför den, samt att den kan uppfattas som osäker under genomförandet hos elever. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

The central question of this essay asks which role history teachers say they give the future in the history subject of upper secondary school. The future is discussed as an important component in understanding the concept of historical consciousness, as well as through which methods one can practically work with this dimension of time. Four interviews with history teachers have taken place and answers concerning different aspects of their view of the future’s place in their subject have been analysed. The results show that the teachers have a clear view about the importance to convey a future that their students will be able to take an active role in shaping. The future perspective is however rarely prioritized, with a key reason given being time restraints. Furthermore, a less cohesive view between the teachers appears about the content and methods in using the future while teaching about history. The future is generally not seen as a didactical tool where handlingsberedskap (preparedness) provides ways to use historical knowledge to orient oneself in time.

Ideella organisationer har professionaliserats och kommersialiserat sin marknadskommunikation och blivit mer ¨varumärkes smarta¨ som ett resultat av den allt hotfullare miljön. Samtidigt som ideella organisationer kan använda mycket från kommersiella marknadsföringskoncept så finns det sektorspecifika skillnader som måste tas i beaktning då en allt för kommersiell associering kan motverka organisationernas ideella ändamål. Den bristande forskningen för varumärkes konceptet inom det ideella har motiverat undersökningens syfte genom att kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer förstå konstruktionen av ideella varumärken utifrån organisationernas kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar att organisationernas kommunikationsarbete utgörs av professionell personal som strategiskt anammar olika strategier för marknadsföring som återfinns inom kommersiella organisationer. Arbetet utgörs i varierande grad av exempelvis omvärldsbevakning, marknadsundersökningar, segmentering och identifiering av olika bidragsgivare. De använder sig av olika sätt för kommunikation och har även medvetna strategier för varje kommunikationskanal. Organisationerna kommunikativa insatser utgör en viktig del i konstruktionen av organisationens varumärke där de ¨griper tag¨ i olika möjligheter för att synas, visa vilka de är, vilka de inte är och vilka värderingar och ändamål de står för.  Organisationerna är medvetna om sina grundvärderingar och arbetar efter att skapa relevans för kärnvärderingar i en värld som ständigt förändras, där kärnvärderingar är styrande för beslutsfattning och vilka aktiviteter de väljer att delta i. Generellt var organisationerna mer bekväma med att prata i varumärkes termer än i marknadsföringstermer. Marknadsföring för ideella organisationer handlar om att med försiktighet tjäna och tillfredsställa mänskliga behov utan att förväxlas med vinstdrivande koncept och berika organisationens skäl till existens, vilket är att skapa ett bättre samhälle. För attraktion av nya bidragsgivare gäller det att försöka kommunicera med givare genom att ständigt visa på effekter och resultat och söka lämpliga samarbetspartners för att driva ändamålen från olika håll.

Studiens syfte är att studera technomusik som ett ljudrum; hur ljudrummet skapas samt hur ungdomar bebor technomusikens ljudrum. Detta för att skapa en ökad förståelse för hur ljudrum bildas samt hur en orientering mot dem skapar effekter inom ungdomars upplevelser av sitt jag och själv. Studiens empiriska material har tillkommit genom ett femtal djupgående intervjuer samt två deltagande observationer i två technoljudrum i utkanten av Stockholm. De teoretiska begrepp som applicerats på detta material är orientering och riktadhet, ljudrum samt begreppen aktör, agens och nätverk ur aktörnätverskteorin. Genom att applicera dessa teoretiska begrepp kan studien visa hur technomusiken skapas som ett ljudrum på avvikande platser, avlägsna från nätverket av majoritetsplatser. Det kan även skapas som ett internt rum på en abstrakt plats inuti varje individ. Vidare blir ljudrummet till genom hårda, starka och dova toner och rytmer samt en mänsklig aktivitet och närvaro. Det skapas genom att ljud och människa står orienterade mot och samordnas med varandra. I den samordningen skapas effekter som tar sig i uttryck i hur individ och ljud bildar en enhet. En enhet som vidare upplevs som länkad till ungdomars jag och själv. Slutligen skapas tehcnomusikens ljudrum som ett makroljud, ett nätverk bestående av flera interna mikroljudrum. De interna mikroljudrum som är förankrat inuti varje enskild individ. Således formas technomusikens ljudrum som ett nätverk av flera ungdomar, flera jag och själv.

Människans exploatering av naturen genom sitt handlande är en av de främsta orsakerna till de klimatförändringar som idag drabbar jorden. Vad är det som får människan att rättfärdiga denna exploatering? I denna studie kommer två kärnkomponenter av politisk ideologi: acceptans kontra motsättning till ojämlikhet och motstånd kontra öppenhet till samhällsförändring, undersökas för att se vilken av dessa som bäst kan predicera en individs klimatrelaterade attityder. Studien ämnar även att undersöka om klimatvänliga attityder och beteenden främst beror på individens syn på samhällsförändring eller individens syn på förändring i det egna livet, samt undersöka sambandet mellan klimatvänliga attityder och självrapporterade klimatvänliga beteenden.  Dessa frågor besvarades med hjälp av enkätsvar från 251 individer, och analyserna bestod av korrelations- och regressionsanalyser. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att synen på jämlikhet spelar större roll för individens klimatvänliga attityder än vad synen på samhällsförändring gör, att synen på samhällelig förändring är en starkare prediktor för både klimatvänliga attityder och beteenden än vad synen på förändring i det egna livet är, och att kopplingen mellan klimatvänliga attityder och klimatvänliga beteenden är stark i den population som undersöktes i denna studie. Exploratoriska analyser visade dock att syn på jämlikhet predicerar även klimatvänliga beteenden bättre än synen på samhällsförändring. Därmed belägger studien att denna dimension har större betydelse för individens klimatvänlighet överlag.

Vi har i detta arbete undersökt vilka syner på framtiden svenska elever har på integrationen av romer i det svenska samhället. Vi har också undersökt om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor. Rent teoretiskt har vi huvudsakligen utgått från Reinhart Kosellecks två begrepp erfarenhetsrum och förväntningshorisont, Jörn Rüsens fyra berättelsetypologier, samt David J. Staleys olika tidssyner. Som metod har vi genomfört en dokumentstudie och innehållsanalys av 63 elevsvar på en fråga från det nationella provet i historia från 2014 som berör begreppen kontinuitet och förändring. I innehållsanalysen kodades elev svarar och analyserades utifrån ett antal narrativa teman som korresponderar med Rüsens berättelsetypologier. Våra resultat visade att de flesta elever hamnade på de traditionella och exemplariska kompetensnivåerna, medan en väldigt liten andel hamnade på den högsta genetiska kompetensnivån. Den lägsta kompetensnivån präglades av en tydlig uppdelning i “vi och dem”, vilket skulle kunna tyda på framtida problem vad gäller jämlikhet och demokratiska värderingar. Vad gäller flickor och pojkar så hamnade fler flickor på den genetiska kompetensnivån, samtidigt som de flesta flickor och pojkar hamnade på någon av de lägre kompetensnivåerna. Våra slutsatser är att många svenska elever har svårt att använda begreppen kontinuitet och förändring för att argumentera för hur integration kan se ut i framtiden.

Today orienteering competitions use digital sensors to collect the punches from each runner. This is done by a chip that the runner carries and punches at each control where a sensor is placed. This data is then collected and processed by a computer program to calculate the results. Since the orienteering competitions often occur in areas without common infrastructures, it requires the organisers to build their own for power and network. This thesis set out to investigate if it is possible to build a system where the data could be read, processed and presented without these locally built infrastructures. Furthermore, it investigates how much power the system would require. To test this a Raspberry Pi computer is used, where an orienteering sensor alongside a 4G modem is connected. On the Raspberry Pi a program is built for reading the data via an API communicating with the sensor. Then through mobile network the reserved data is sent to a result calculation server. These results are then presented on a website in order of best time. The energy consumption is measured through the amount of current the device uses. It was discovered that the device’s peak current was 798 mA which leads to that for a standard competition time of 8 hours a battery with the capacity of 6384 mA·h would be required. / Idag använder orienteringstävlingar digitala sensorer för att registrera stämplingar för de tävlande. Det görs med ett chip som löparen har med sig och stämplar i sensorer vid varje kontroll. Detta data läses sedan av och processas av ett datorprogram för att kalkylera ett resultat. Eftersom orienteringstävlingar ofta sker i områden utan allmän infrastruktur, krävs det att arrangören bygger upp egen infrastruktur för elektricitet och nätverk. Den här avhandlingen avser att undersöka om det är möjligt att bygga ett system där datat inhämtas, processas och presenteras utan att behöva bygga upp denna lokala infrastruktur. Vidare är syftet att undersöka hur mycket energi ett sådant system kräver. För att göra detta används en Raspberry Pi dator med en orienteringssensor och ett 4G modem. På Raspberry Pi:en skapas ett program vilket läser ut orienteringschipets data via ett API som kommunicerar med sensorn, och skickar via mobilt nätverk datat till en resultatberäkningsserver. Dessa resultat presenteras sedan på en webbsida. Den krävda batterikapaciteten beräknas utifrån hur mycket ström Raspberry Pi:en använder. Undersökningen visade att datorns maximala strömförbrukning var 798 mA vilket leder till att den krävda batterikapaciteten för att klara en tävlingsdag på 8 timmar är 6384 mA·h.