Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur mycket fokus elitorienteraren lägger på kartan i form av tid tittat på kartan och antalet tittar på kartan. Ambitionen är även att analysera löparens medvetna tankar vid några givna situationer under loppet. Frågeställningarna var (1) Hur många gånger och hur lång tid lägger de olika grupperna på att fokusera på kartan? (2) Går det se några tydliga skillnader i de olika gruppernas fokus som kan påvisa prestationen? (3) Går det påvisa några omedvetna mönster grupperna emellan som gör att de olika grupperna presterar olika? Metod 8 försökspersoner uppdelade i en elitgrupp och en kontrollgrupp deltog i studien. Under en 3,8km lång medeldistansbana observerades antalet karttittar och längden per karttitt med hjälp av filmkameror monterade på bröst och huvud.  En karttitt observerades med hjälp av tidtagning när försökspersonens karta kunde observeras i filmen från bröstkameran. Försökspersonerna fick även analysera sin egen film med syfte att förhoppningsvis kunna observera hur elitorienterarens tankesätt skiljer sig från kontrollgruppen Resultat Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna i antalet tittar på kartan P&gt;0,05. Elitgruppen observerades däremot ha en signifikanta mycket kortare total tid tittat på kartan under loppets gång P&lt;0,05 samt även en kortare genomsnittstitt på kartan P&lt;0,05. Den person som tittade minst tid på kartan tittade 282,5s jämfört med den som tittade längst tid på kartan som hade 601,7s. Genomsnittstitten för den löpare som hade bäst tid noterade 1,54s medan den löpare som hade längst genomsnittstitt observerade 2,84s. Slutsats Elitorienteraren har en förmåga att optimera tiden som hen tittar på kartan under ett orienteringslopp vilket tycks vara en tydlig faktor för att prestera ett bra lopp. Genom att träna in ett rörelsemönster som banar för kortare tid för att läsa kartan kan vara avgörande för att tillhöra den yttersta eliten inom orientering. Framförhållning och planering av varje sträcka kan vara en orsak som påverkar hur lång tid varje löpare lägger på att läsa kartan under ett orienteringslopp. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Fotboll är en sport som säger sig stå för inkluderande, egalitära värderingar. Svenska Fotbollsförbundet strävar efter att föregå med gott exempel, vilket innebär att fotboll ska motverka alla former av diskriminering och bidra aktivt till jämställdhet och samhällsnyttiga värderingar och värden. Fotbollen i Sverige speglar dock inte alltid fotbollförbundets värdegrunder. Det förekommer kränkningar, chauvinism, sexuella trakasserier, diskriminering av kvinnliga fotbollsspelare och öppet homosexuella fotbollsspelare är närmast obefintliga. Därför ställer denna studie frågorna: Vilka värden och normer rörande maskulinitet produceras i dagens svenska herrfotboll? Vilka tillåts passa in i den svenska fotbollen, som officiellt ska välkomna alla? För att kunna besvara dessa frågeställningar använder sig studien av en kvalitativ ansats genom grupp- och individuella intervjuer med aktiva fotbollsspelare i olika divisioner för att undersöka deras upplevelser och attityder gällande dessa frågor. Studien använder sig av Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet, Sarah Ahmeds begrepp orientering och passerandet, och använder diskursiva instrument för att illustrera hur respondenterna talar om denna problematik. Resultatet som studien bidrar med visar hur fotbollsspelarnas värderingar är en produkt av en konservativ maskulinitet, där fotbollsspelare som inte anses vara “pojkar av det rätta virket” blir nedvärderade. En stor del av fotbollen handlar om att passa in i ett lag, där resultatet är essentiellt, och för att passa in krävs det en jargong som går i linje med Connells hegemoniska maskulinitet. Attityderna hos respondenterna tyder i vissa avseenden på en utveckling mot en mer inkluderande fotboll men den konservativa maskuliniteten gör sig ständigt påmind i den generella jargongen. Studien påvisar en diskurs där respondenterna omedvetet frånsäger sig ansvar och ursäktar beteenden, eller refererar till sin subjektposition som går emot både fotbollsförbundets och respondenternas egna uttalade värderingar. Sammantaget bidrar detta till att bibehålla en fotboll som inte är för alla.

Hållbarhet är utan tvekan en av vår tids viktigaste frågor, och ansvaret för en hållbar utveckling vilar på en rad samhällsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten på omställningen till ett mer hållbart samhälle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfält, har länge varit starkt konsumtionsinriktad där strategierna har tagit utgångspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebär, kunna bidra till att företag i högre utsträckning ser möjligheten med att arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor på ett strategiskt plan. Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hållbarhetsfrämjande attityder, förhållningssätt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet är att analysera den strategiska orienteringens betydelse för främjandet av en mer hållbar utveckling. Resultaten visar att både MO och EO påverkar graden av genuint hållbarhetsarbete i svenska företag. Ett proaktivt förhållningssätt och en god koordinering och samordning inom organisationen har visat sig vara de faktorer i studien som främst förklarar ett genuint hållbarhetsarbete.

Syftet med denna uppsats var att bidra med ökad empirisk kunskap om psykologiska mekanismers betydelse för att förklara variansen i människors politiskt deltagande och politiska orientering. Detta genom att undersöka sambandet mellan 9566 deltagares upplevda kontroll och deras politiska orientering samt grad av politiska deltagande. Det psykologiska konceptet upplevd kontroll myntades av Rotter (1966) och undersöker i vilken grad människor uppfattar sig ha kontroll över händelser i livet. En persons kontroll över händelser kan vara intern, stor kontroll över situationer omkring sig, eller extern, liten makt över händelser i livet. Resultaten visade på att det fanns ett signifikant samband mellan deltagarnas upplevda kontroll och politiska deltagande samt politiska orientering. Personer med upplevd intern kontroll deltog mer politiskt, placerade sig mer högerut på en vänster-höger skala samt var mer högerorienterade i sin uppfattning om ekonomisk politik. Personer med upplevd intern kontroll var också mer positivt inställda till en öppnare invandringspolitik och en mer aktiv miljöpolitik.

As an increasingly rationalized forestry and agriculture have human interference in the form of tradition, grazing and use declined. There is a strong link between biodiversity and disturbance of the landscape. In sandy soils many insects and plants require exposed sand to survive while the disorder may contribute to seed dispersal in the woodlands. On behalf of O-Ringen Skåne 2014, a study of the interference from orienteering in sandy soil and the forest during competitions conducted. The aim is to clarify the interference of which orienteering runners contributes, through to inventory presence before and after the competitions in the bottom and field layer in three locations. The results showed a decreased frequency of dominant, but trivial species in all areas and in one area the amount of bare ground also increased. The interference allows for less dominant species to spread and therefore can benefit the biodiversity. Orienteering can be a part of future conservation.

Detta arbete undersöker hur färg och form kan användas för att understödja orienteringen i och upplevelsen av en shoppingmiljö. Hur färg kan appliceras i en galleria för att vägleda besökaren, identifiera olika delar av miljön och förändra uppfattningen om dess rumsliga form och långa avstånd. Arbetet har sin utgångspunkt i återbruksgallerian ReTunas blivande lokaler som under byggprocessen visat sig ha en del brister. Något som förutses sänka den positiva upplevelsen av shoppingmiljön, genom långa avstånd och en otydlig struktur som försvårar orienteringen. Platsansvariga efterfrågar därmed en formgivning som kompenserar för dessa brister. Genom litteraturstudier, platsanalys, utprovning av färger och skisser, har ett designförslag till ReTuna tagit form. Detta med fokus på hur färg i kombination med form skapar identitet, struktur och vägledning, samt färgers förmåga att påverka upplevelsen av den rumsliga formen. Resultatet av detta arbete är ett färgbaserat vägledningskoncept, där viktiga punkter i lokalen identifierats, kategoriserats och tilldelats en identitetsfärg. Med en utprovad färgkombination och en färgsättning som är formgiven utifrån pilformens egenskaper och dess förmåga att vägleda.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syfte: Hur lägger idrottslärare upp orienteringsundervisningen i skolan?</p><p>1. Vad har lärarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden från skola till skola och vart undervisas den? 3. Tar lärarna till hjälp från någon lokal orienteringsklubb? 4. Hur upplever de vad eleverna tycker om orientering?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Enkäter delades ut under vecka 44 (måndag-onsdag) på Idrotts- och Hälsokonventet 2009 på GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan). Det var 233 idrottslärare som deltog och 49 stycken svarade på enkäten, det var 65 % kvinnor och 35 % män med en spridning på 15 olika landskap mellan Lappland och Skåne. Alla hade möjlighet att svara på enkäten då enkäterna fanns utspridda i matsalen där alla åt lunch.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Lärarna tycker att de har tillräckligt med kunskap i orientering, det är 38 % stycken som tycker att de är erfarna, 35 % tycker att de är mindre erfarna, och dessa motsvarar då 73 % av svaren. 14 % av lärarna tävlar regelbundet, 18 % har tävlat någon gång, men den största massan har fått in kunskapen genom lärarutbildningen, och det är hela 86 %. Antal lektioner varierar från skola till skola men 47 % av skolorna har 5 lektioner eller fler/år. Och hela 77 % av skolorna bedriver lektionerna inne (teoretiskt) och ute (praktiskt).</p><p>37 % av skolorna tar hjälp av en lokal orienteringsklubb, men samtidigt så arbetar alla lärare med lektionerna själva. 12 % tycker att det är svårt att ha hand om orienteringsundervisningen, och resten tycker att det är lätt och eller både och.</p><p>Lärarnas skattning av hur eleverna upplever orienteringsundervisningen är väldigt blandat, men de flesta (78 %) har ett intryck av att eleverna tycker att ämnet är Bra/Kul.</p><p>  Majoriteten av lärarna (62 %) upplever även att eleverna är nöjda med omfattningen på undervisningen. De motiverar eleverna på olika sätt för att få med dem, t.ex. kunskap för livet, allmänbildning, roliga övningar och fördelarna med att hitta.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Orienteringsundervisningen i skolan är bra. Lärarna känner sig erfarna och kunniga för att kunna lära ut bra kunskaper i orientering. De bedriver den både teoretiskt och praktiskt i olika miljöer, nästan 50 % av de skolor som är med i studien har 5 lektioner eller fler/år. Några skolor tar hjälp av lokala orienteringsklubbar för att göra det mer proffsigt och underlätta arbetet. Lärarna motiverar eleverna mycket för att få dem att inse innebörden med att kunna orientera i vardagen.</p>

Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkänts som en framgångsfaktor för företag. Med utgångspunkt i att Corporate Entrepreneurship är av ökande betydelse utreds här i vilken mån detta återspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehållsanalys av VD-brev från 21 svenska teknikföretag över en tioårsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fångats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förväntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting på forskning och utveckling. De slutsatser som dragits är att den ökande betydelse som antagits gälla för konceptet Corporate Entrepreneurship inte tycks återspeglas i den externa kommunikationen. Vidare har resultatet om likformighet gett stöd åt den neoinstitutionella teorin. Det har också antytts att det vid mer kraftfull uppdelning med avseende på hur pengar satsats på forskning och utveckling, framträder skillnader i den externa kommunikationen.

This thesis is about Fristadstorget in the city of Eskilstuna and how the square flow together with the user orientation could be improved. This work focuses on how public spaces best satisfy users through architecture, cognition and information interpretation. I've looked at people's movement patterns in Fristadstorget, with the help of observation from strategic locations. While I also integrated the city’s surrounding and taking in information from already existing buildings around the square. My design emphasizes the results about a new and more useful square in Eskilstuna and I have worked with the future vision of the city of Eskilstuna and transformation. The transformation of the square is necessary to make Fristadstorget a more clear and preferable place that will have a better relationship between users and the room. The square needed to improve the market trade, introduce a coffe place, more seating, more natural parts and think about how the people can use the square during winter and summer time, with an open part for events and a built part for the users every day.

Back and forth is a study on wayshowing at events focusing on the Siesta festivalin Hässleholm. For several years the interest in festivals has increased, whichhas contribute to expansion among festivals. The Siesta festival in Hässleholm istoday one of the major festivals in Sweden, attracting 10 000 visitors each year.The festival’s strong expansion has contributed to disorientation in the festivalarea, because it has never been constant from year to year. A side effect of this isthat the orientation is a constant problem.Therefore this study aims to investigate how a clearer route guidance systems onthe Siesta Festival can be designed based on existing designprinciples onguidance and orientation and how the information can be accessable towheelchair users and those with some kind of colourblindness?Surveys among festival visitors and interviews with the festival organizers for thefestival showed which navigation strategies that are most used on festivals. Thestudies also showed that respondents perceived that festival information may beunclear or inadequate. Interviews with the Siesta festival organizers showed howthe festival worked with availability, it also emerged that the Siesta festival mustadapt to local area and therefore can not hold a constant festival area.Based on theories of wayfinding systems, cognitive frames of reference fororientation and based on studies of this report a sign system was designed todirect festival visitors at the Siesta Festival. The sign system is based on adirectional sign, where the sign in it´s form shows direction, and at a higherheight in the context the information gets visible and legible through twolanguages.The conclusions of this report is that further studies and evaluations is needed tobe done to examine how this propose work in kontext and towards thetarget group. Although materials and construction should be reviewed andstudied furthermore. / Hit och tillbaka är en studie om vägvisning på evenemang med fokus påSiestafestivalen i Hässleholm. Sedan flera år tillbaka har intresset för festivalerökat, och vilket har inneburit att många festivaler har expanderat.Siestafestivalen i Hässleholm är idag en av de större festivalerna i Sverige ochlockar 10 000 tals besökare varje år. Festivalens starka expandering har bidragittill att festivalområdet aldrig har varit konstant från år till år och en bieffekt avdetta har blivit att orienteringen är ett ständigt problem.Arbetet syftar till att undersöka hur ett tydligare vägvisningssystem påSiestafestivalen kan utformas utifrån befintliga designprinciper kring vägvisningoch orientering och hur informationen dessutom kan göras tillgänglig förrullstolsbundna och de med någon form av färgblinhet?Genom enkätundersökningar bland festivalbesökare och vid intervjuer medfestivalarrangörer för festivalen framkom vilka navigeringsstrategier som ärmest använda på festival. Studierna visade också att respondenterna uppfattadeatt festivalinformation kan vara otydlig eller otillräcklig. I intervjuerna medSiestafestivalens arrangörer framgick på vilket sätt festivalen arbetattillgänglighet, det framgick också att festivalen får anpassa sig till närområdetoch därför kan inte hålla ett konstant festivalområde.Utifrån tidigare teorier om vägvisningssystem och kognitiva referensramar förorientering samt efter studierna i detta arbete formgavs ett skyltsystem för attleda festivalbesökarna på Siestafestivalen rätt. Skyltsystemet bygger på en formav ”directional sign” där skylten i sin form visar vägriktning, och med en högrehöjd för sammanhanget blir skyltningen synlig och tydlig genom två språk.Slutsatserna för arbetet är att vidare studier och utprovningar behövs göras föratt undersöka hur förslaget fungerar i sammanhanget och mot målgruppen.Även material och konstruktion bör ses över och studeras vidare.