Syfte och frågeställningar Syfte: Hur lägger idrottslärare upp orienteringsundervisningen i skolan? 1. Vad har lärarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden från skola till skola och vart undervisas den? 3. Tar lärarna till hjälp från någon lokal orienteringsklubb? 4. Hur upplever de vad eleverna tycker om orientering? Metod Enkäter delades ut under vecka 44 (måndag-onsdag) på Idrotts- och Hälsokonventet 2009 på GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan). Det var 233 idrottslärare som deltog och 49 stycken svarade på enkäten, det var 65 % kvinnor och 35 % män med en spridning på 15 olika landskap mellan Lappland och Skåne. Alla hade möjlighet att svara på enkäten då enkäterna fanns utspridda i matsalen där alla åt lunch. Resultat Lärarna tycker att de har tillräckligt med kunskap i orientering, det är 38 % stycken som tycker att de är erfarna, 35 % tycker att de är mindre erfarna, och dessa motsvarar då 73 % av svaren. 14 % av lärarna tävlar regelbundet, 18 % har tävlat någon gång, men den största massan har fått in kunskapen genom lärarutbildningen, och det är hela 86 %. Antal lektioner varierar från skola till skola men 47 % av skolorna har 5 lektioner eller fler/år. Och hela 77 % av skolorna bedriver lektionerna inne (teoretiskt) och ute (praktiskt). 37 % av skolorna tar hjälp av en lokal orienteringsklubb, men samtidigt så arbetar alla lärare med lektionerna själva. 12 % tycker att det är svårt att ha hand om orienteringsundervisningen, och resten tycker att det är lätt och eller både och. Lärarnas skattning av hur eleverna upplever orienteringsundervisningen är väldigt blandat, men de flesta (78 %) har ett intryck av att eleverna tycker att ämnet är Bra/Kul.   Majoriteten av lärarna (62 %) upplever även att eleverna är nöjda med omfattningen på undervisningen. De motiverar eleverna på olika sätt för att få med dem, t.ex. kunskap för livet, allmänbildning, roliga övningar och fördelarna med att hitta. Slutsats Orienteringsundervisningen i skolan är bra. Lärarna känner sig erfarna och kunniga för att kunna lära ut bra kunskaper i orientering. De bedriver den både teoretiskt och praktiskt i olika miljöer, nästan 50 % av de skolor som är med i studien har 5 lektioner eller fler/år. Några skolor tar hjälp av lokala orienteringsklubbar för att göra det mer proffsigt och underlätta arbetet. Lärarna motiverar eleverna mycket för att få dem att inse innebörden med att kunna orientera i vardagen.

Sammanfattning Vid Skolinspektionens (2010) flygande inspektion visade det sig att nästan 75% av lektionerna i idrott och hälsa innehöll någon typ av bollaktivitet. Aktiviteter som orientering, friluftsliv och dans förekom nästintill inte alls. I läroplanen står förmågan att kunna orientera sig utskrivet både som ett centralt innehåll i ämnet, men även som betygskriterier eleverna ska uppnå (Skolverket, 2016). Det övergripande syftet med uppsatsen är i vilken omfattning idrottslärare på högstadieskolor i Sverige bedriver orienteringsundervisning. Uppsatsen syftar även till att undersöka vad som påverkar omfattningen samt vilka faktorer lärarna upplever som fördelar respektive nackdelar i samband med undervisningen i orientering. Studien genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till 196 rektorer utspridda i Sverige. 169 enkäter samlades in och analyserades. Enkätsvaren visade att lärare i genomsnitt genomför orienteringsundervisning sju tillfällen per år och klass. Det finns inga skillnader mellan omfattningen gällande lärarnas ålder eller kön, men däremot bedriver de lärare som är behöriga som idrottslärare orientering i större omfattning än de som är obehöriga. Inte heller finns det några skillnader i vilken del av landet lärare arbetar eller hur långt avstånd det är till skog eller parkmiljö där undervisningen bedrivs. De nackdelar som flest lärare upplever är tidsaspekten samt planeringsmässigt. När det kommer till fördelarna upplever de flesta lärarna att orienteringsundervisningen är en aktivitet som är bra när det kommer till möjligheterna till lärande samt att det en aktivitet som lämpar sig med fokus på det livslånga perspektivet.

Forskning tyder på att det finns en utmaning med att arbeta med formativ bedömning inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur Idrott och hälsa-lärare i grundskolan arbetar med formativ bedömning i sin undervisning utifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Studien undersöker också vilka pedagogiska verktyg som lärarna använder i sin undervisning för att skapa lärande. Studien inriktar sig på ett specifikt kunskapskrav inom Idrott och hälsa i grundskolan. Undersökningen har genomförts via intervjuer med fyra lärare inom Idrott och hälsa i Umeå Kommun. Resultatet visar att lärare arbetar med ett formativt förhållningssätt inom ämnet i stor grad, både medvetet och omedvetet, i undervisningen och att de pedagogiska verktygen som används är teoretiska och praktiska övningar kopplat till det aktuella momentet.

En förändring inom transportmedel sker här och nu. Från fyra hjul är det bästa att människor nu rullar på två. Genom att cykla bidrar man med positiv inverkan både för sig själv och för miljön. Detta arbete har som utgångspunkt att undersöka och finna en lösning som uppmuntrar fler att välja cykel som ett dagligt transportmedel, genom en designprocess. Målbilden ses här intill. Denna syn medverkade till projektets inriktning att finna en lösning, som medverkar att dessa parkeringplatser är fulla av cyklar. Resultatet av detta projekt är ett koncept som underlättar orienteringen för cyklister. Genom att tydliggöra cykelmöjligheterna inom en stad medverkar till att fler individer väljer medvetet cykel som transportmedel.

Bakgrunden till studien är en idé om barnboken som pedagogiskt redskap för att bidra till en normvidgad verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur barnen orienterar sig gentemot normvidgade barnböcker. Det är en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar av boksamtal med barn i fyra-till femårsåldern under en tidsperiod på fyra veckor i två olika förskolor. Analysen av empirin bygger på Sara Ahmeds (2006) tankar kring orientering enligt hennes queera fenomenologi, samt Judith Butlers begrepp heteronormativitet. Studiens resultat visar att barns orientering kring kön i barnböcker är mångfacetterat, att barnens desorientering och reorintering är smärtfri. Resultaten visar att det finns anledning att reflektera kring om den normvidgade barnboken kan användas som ett neutralt redskap i förskolan för barnen att orientera sig kring och hjälpa barnet att hitta sin egen linje.

En enkätstudie utfördes utifrån en regressionsdesign. Studien utfördes i syfte att redogöra förklaringsvärdet hos religiös orientering i subjektivt välmående för religiösa svenskar. Stickprov gjordes med ett internetbaserat klusterurval. Enkäten publicerades på fem slutna grupper för olika religiösa tillhörigheter på sociala medier. För att mäta religiös orientering gjordes en översättning på I/E-R som mätte religiös orientering i tre dimensioner. För att mäta subjektivt välmående användes SWLS. Två frågor mätte deltagares regelbundna religiösa aktivitet. En forced-entry multipel regressionsanalys gav ett signifikant förklaringsvärde för prediktorerna inre och yttre tro på 12 procent. Deltagarnas regelbundna religiösa aktivitet uppmättes vara enhetligt högt. Deltagarnas välmående uppmättes vara i den övre gränsen av vad som klassas som normalt välmående. Slutsatsen drogs att religiös aktivitet motverkade dysfunktionella effekter på välmående utan att leda till högre än normalt välmående. I tillägg gjordes slutsatsen att teori om religiös orientering är för kulturellt kontextkänslig för att vara tillförlitlig i det svenska samhället. Framtida forskning uppmanas till att kontrollera för sociala tillgångar och vilken specifik religion deltagare tillhör. / An electronic survey was performed to conduct a regression study. The study was conducted with the specific goal to find the explanatory value in religious orientation for subjective well-being for religious Swedes. Samples were drawn from internet based clusters. The survey was made available on five different closed groups for religiously active members on social media. I/E-R was translated and used to measure religious orientation on three dimensions. Subjective well-being was measured using SWLS. Two single items measured regular religious activity. A forced-entry multiple regression analysis showed an explanatory value of 12 percent for the predictors intrinsic and extrinsic belief. Regular religious activity was measured to be uniformly high. Subjective well-being was found to be in the upper levels of normal well-being. The conclusion drawn was that religious activity inhibited dysfunctional behavior and thus brought about a healthy well-being. In addition it was concluded that the cultural sensitivity in the religious orientation scale made measurements unreliable in the Swedish society. Future research is encouraged to control for social recourses when testing for effects on well-being as well as to control for what specific religion is practiced.

Detta arbete beskriver förarbete och konstruktion av en stegmatare som sorterar och orienterar vevstakar för en takttid på tio sekunder. Industrier är ofta beroende av materialhanteringsutrustning där olika processer säkerställer någon form av sortering eller orientering, vilket styrker arbetets relevans. Detta har skett genom att dela in maskinen i två huvudfunktioner; trappfunktionen, som försorterar och transporterar vevstakarna vidare till andra huvudfunktionen; orienteringsfunktionen, där orienteringen sker. Genom att tillämpa metoder inom; konstruktion & tillverkning, feleffektsanalys och programvaror för materialdatabashantering, datastödd design, samt numerisk hållfasthetsanalys kunde en konstruktion utformas som speglar de aspekter som kännetecknar en genomtänkt produkt. Sju olika designmetoder användes för att generera och utvärdera idéer i flera itererande steg. Tio undersökande experiment utfördes som ytterligare utvärdering av koncept samt underlag för vidare beräkningar och slutsatser. Utformningen av stegmataren resulterade i en enkelverkande lutande trapp med två rörliga trappsteg och ett statiskt mellan dem för överföring. En enkelmatning efter trappen i form av ett “skovelhjul” säkerställer att vevstakarna levereras en-och-en till orienteringsfunktionen samtidigt som den garanterar takttiden. En orienteringsfunktion bestående av ett “rullband” som med hjälp av friktion och tyngdpunktsförskjutning orienterar vevstakarna med vevänden först. Slutligen studerades tre kritiska områden i konstruktionen för vidare analys med finita element-metoden med godkända resultat. Samtliga mål för projektet uppnåddes, exempelvis har stegmataren färre unika komponenter än befintliga lösningar. Ambitionen var att utforma stegmataren med en låg grad av komplexitet och utan sensorer har genomsyrat hela projektet, vilket även har uppnåtts. / This work describes the preparatory work and construction of a step feeder that sorts and orients connecting rods in a cycle time of ten seconds. Industries are often dependent of different material handling operations which assures a specific material orientation, which validates the importance of this work. This has been done by dividing the machine into two main functions; Stair case-function, which pre-sorts and transports the connecting rods further to the second function, the orientation- function where the orientation is performed. By using methods such as; design for manufacture & assembly, failure mode & effects analysis and softwares for material database handling, computer aided design and numerical strength analysis a construction could be formulated which reflects the aspects that characterize a well-planned product. Seven different design-methods were used in order to generate and evaluate ideas in several iterated steps. Ten investigative experiments were conducted as an additional evaluation of concepts and as a basis for further calculations and conclusions. The formulation of the step feeder resulted in a single-acting stair with two moving stairs and a static between them for transfer. A single-feeder after the staircase in the shape of a “paddle wheel” ensures that the connection rods are delivered one-by-one to the orientation-function while also ensuring the cycle time. An orientation-function consisting of a “conveyor“ that with the aid of friction and an offset of the center of gravity orients the connecting rods with the crankshaft-end first. Lastly were three critical areas in the construction further examined with finite element method with passing results. All objectives for the project were achieved, the step feeder have for instance fewer unique components than existing solutions. The ambition was to design the step feeder with a low grade of complexity and without sensors have permeated throughout the entire project, which also was achieved.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna studien avser besvara är följande: Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering? Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning? Hur används de geografiska områdena i undervisningen?  Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk. Resultat Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever. Slutsats I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare. / Abstract Aim and research questions The purpose of this study is to examine how physical education (PE) teachers from grades 7-9 view the relationship between orienteering and friluftsliv within their teaching. The study aims to answer the following questions: How do PE teachers use orienteering and friluftsliv in their teaching? Which geographical areas are used during lessons focusing on friluftsliv? In what ways are these geographical areas being used by PE teachers? Method The data was collected through semi structured interviews which followed an interview guide. Seven PE teachers were interviewed, of which five teach came within the Stockholm area, one from Norrbotten and one from Södermanland. The teachers were selected through a convenient sample. The interviews were recorded, transcribed to text documents and thereafter analyzed by using a discourse analysis. Results The discourse analysis showed that the teachers view friluftsliv as a teaching area for physical activities. This was further explained by the teachers´ strive to organize the friluftsliv education using activities named by the curriculum. The teachers viewed these activities as preparations for other outdoor activities, such as longer hikes. The discourse around orienteering was that orienteering was an integrated part of friluftsliv. The open interpretation of the curriculum by the teachers led in some cases to activities being chosen without much reflection on their actual purpose. Furthermore, the empirical material showed that students did not know the purpose of certain activities, which affected their overall motivation for friluftsliv education. An important aspect for all teachers in this study is the geographical areas close to the school. Another aspect is the PE teachers´ desire for more cooperation with other school subjects. The PE teachers also expressed that they wanted a solution which could create more time for friluftsliv in their teaching, which would make it easier to organize meaningful activities. Conclusion The discourses connected to how the teachers talk about friluftsliv and orienteering shows that friluftsliv is mainly viewed as an area for physical activity. When discussing geographical areas close to the school, a discourse was created which highlighted the significance of this aspect, together with friluftsliv as a means of preparation for other outdoor activities. More cooperation with other subjects has potential to create more time for friluftsliv, making it easier to separate orienteering from this teaching area.

The present study aimed to examine how physical exertion influences cognitive performance.Orienteers (n = 23) competing at primarily a national to international level were recruited toparticipate. A randomised control trial using a cross-over research design required participantsto complete two trials measuring performance over a duration of 35 minutes. Specifically, inone trial participants undertook a cognitive testing protocol divided into five blocks comprisedof three separate cognitive tests that each lasted approximately one minute, between each testparticipants rested for one minute (i.e., one minute testing, followed by one minute resting fora duration of 35 minutes). The other trial required participants to complete the same cognitivetesting protocol whilst simultaneous completing a cycling time trial (i.e., aiming to cycle amaximum distance within the time of 35 minutes). Analyses revealed participants performedsignificantly worse on the cognitive tests whilst simultaneously completing the cycling timetrial. Upon closer scrutiny of the individual tests, designed to measure the cognitive functionsof decision-making, working memory, and updating, a similar trend in performance wasobserved although it was not found to be statistically significant. The findings of the presentstudy highlights implications for athletes, coaches, and sports psychologists in attempts tooptimise sport performance and minimize cognitive impairments during physical exertion. Thestudy supports the need for greater ecological validity in the investigation of cognitiveperformance in sport science research. The findings of the present study indicate that appliedsport psychology research may be enhanced by the use of research designs comprised ofcognitive tests that more closely replicate the cognitive demands of competition settings. / Denna studie syftade till att undersöka hur fysisk ansträngning påverkar kognitivprestation. Urvalet bestod av orienterare tävlandes på huvudsakligen nationell tillinternationell nivå (n = 23). Studien var en randomiserad korsstudie där deltagarna genomfördekognitiva tester vid två försökstillfällen på 35 minuter vardera. Under det ena försökstillfälletgenomförde deltagarna ett kognitivt testprotokoll, indelat i fem block innehållande tre testervardera, där varje test varade i ungefär en minut, följt av en minuts vila mellan testerna (dvs.en minuts testning, följt av en minuts vila med en varaktighet på 35 minuter). Det andraförsökstillfället bestod av att deltagarna genomförde samma kognitiva testprotokoll samtidigtsom de cyklade, med målet att komma så lågt som möjligt i distans under 35 minuter.Resultaten visade på signifikant lägre kognitiv prestation när deltagarna cyklade samtidigt.Genom närmare analys av varje enskilt test (som ämnade mäta de kognitiva funktionernabeslutsfattande, arbetsminne och uppdatering) hittades samma trend, men utan signifikans.Fynden kan vara av vikt för idrottare, tränare och idrottspsykologer i deras arbete för attoptimera prestation och minimera kognitiv försämring under fysisk ansträngning. De stödjeräven behovet av ekologisk validitet i studier ämnade att undersöka kognitiv prestation inomidrott. Vidare indikerar fynden att tillämpad idrottspsykologisk forskning kan förbättras genomatt använda en forskningsdesign innehållande kognitiva test som är mer jämförbara med dekognitiva utmaningar idrottare ställs inför under tävlingssammanhang.

Att kunna orientera sig är en av få specifika aktiviteter som uttryckligen är ett kunskapskrav eleverna måste uppnå för att bli godkända i ämnet idrott och hälsa. Utifrån det var syftet med studien att kartlägga hur förutsättningarna för att bedriva orienteringsundervisning i årskurs 6 ser ut på grundskolorna i Växjö tätort. Vidare syftade studien till att undersöka om det finns något samband mellan de förutsättningar som finns för orienteringsundervisning och den mängd orientering som bedrivs på skolorna. Insamling av data har skett genom en enkät som idrottslärare i årskurs 6 har fått besvara och 17 av de 21 tillfrågade idrottslärarna valde att delta. De inkomna svaren har sedan granskats och analyserats, först fråga för fråga och sedan har även samband mellan frågorna studerats. Resultatet visade att förutsättningarna för att bedriva orienteringsundervisning skiljde sig åt mellan de medverkande skolorna vad gäller tillgång till kartor, kartornas ålder, avstånd till kartor, utrustning samt idrottslärarnas orienteringsbakgrund. Resultatet visade också att en övervägande del av idrottslärarna kände sig begränsade i sin orienteringsundervisning av framförallt tid och hantering av kartor. Vad gäller undervisningstid ägnade studiens respondenter mycket tid åt orientering i förhållande till andra studiers resultat. Det fanns dock inga genomgående samband mellan mängden orienteringsundervisning och skolornas förutsättningar även om avstånd mellan skolan och närmaste område med en karta tenderade att påverka undervisningstiden.