No description available.

No description available.

This thesis examines how two different scientific fields, psychophysiology and sociology, conceptualize “information processes” – in the human brain on one hand, and in society on the other. The information process in human is represented by the orienting reflex with Eugene N. Sokolov as theoretic representative. In the field of sociology the information process is represented by social movements with Ron Eyerman och Andrew Jamison as theoretic representatives. The conclusion is that, although the raving ontological and epistemological differences between the scientific objects of the two fields, the conceptualizations of information process are theoretically isomorphic to one and other. This is contextualized in relation to broader processes of metaphoric cohesion through scientific and discursive practices in modernity, where material remodeling of reality gives impact to the spatial orientation from which basic concepts derive. The method used is called experimental isomorphological analysis, a method eclectically constructed on the foundation of George Lakoff and Mark Johnson, V.N Voloshinov, Michel Foucault and Jacques Lacan for the purpose of distinguishing structures of conceptualization in scientific theory.

Orientering är en sport som går ut på att besöka ett antal förutbestämda kontrollpunkter med hjälp av en karta. Orienteringskartan redovisar olika objekt som finns i verkligheten så som stenar, gropar, höjder och branter. Att tillverka en orienteringskarta är dyrt och tidskrävande. Omkring 120 000–150 000 kr och mellan 20–30 h/km2 fältarbete läggs ner på varje karta som skapas. Eftersom orienteringskartorna framställs av ideella föreningar är alla sätt som gör kartframställningen billigare välkomna.   I detta examensarbete har en funktion skapats i ett befintligt program vid namn OL Laser. Funktionens syfte är att automatiskt identifiera branter i laserdata för användning som grundmaterial vid framställning av orienteringskartor. För att räknas som en orienteringsbrant krävs det att tre stycken kriterier uppfylls, nämligen minst 1 m höjdskillnad, minst 1 m utbredning och en lutning större än 85°. Dessa kriterier bestämdes genom att komplettera de befintliga avgränsningarna som anges i Internationella Orienteringsförbundets regleringar för orienteringskartor med egna mätningar i tre stycken olika referensområden kring Gävle. Därefter programmerades funktionen så att genom att klicka på en knapp startas en sökning i ett höjdraster. Steg för steg söks höjdrastret igenom efter pixlar som uppfyller de givna parametrarna för höjdskillnad, utbredning och lutning. Värdet på parametrarna för lutning, höjdskillnad och utbredning bestämdes genom att kalibrera funktionen mot referensområdena. Kalibrering gjordes för att det skulle vara möjligt att automatiskt identifiera branter. De inställningar på parametrarna som användes i funktionen efter kalibrering var 42,5° lutning, 0,6 m höjdskillnad och en utbredning över minst två sammanhängande pixlar. Resultatet utgörs av de pixlar som funktionen identifierar som en brant.   Resultatet visar att funktionen klarar av att hitta branter automatiskt, även i områden som den inte kalibrerats mot. För att använda branterna till en orienteringskarta krävs det att en kartritare verifierar resultat av funktionen ute i fält. Med hjälp av funktionen sparas både tid och pengar i framställningen av orienteringskartor. / Orienteering is a sport where the purpose is to visit a number of predefined control points using a map. The orienteering map shows various objects such as rocks, pits, knolls and cliffs. It is expensive and time consuming to produce an orienteering map. Approximately 120.000-150.000 SEK and 20–30 h/km2 field work is invested in every map produced. Considering orienteering maps are financed by non-profit orienteering organizations every time and money saving process is welcome.   In this degree project a function has been created in a software called OL Laser. The aim of the function is to automatically identify cliffs in laser data for the usage as base maps in the production of orienteering maps. First the definition for cliffs in orienteering was defined. To be classified as a cliff three requirements had to be fulfilled, namely at least 1 m in height difference, at least 1 meter wide and a gradient greater than 85°. These requirements were determined by supplementing the existing restrictions specified in the regulations for orienteering maps with own measurements in three different reference areas around Gävle. The function was programmed so that a search in a height raster was started. Step by step the raster was scanned for pixels that meet the given parameters of the height difference, the width and gradient. The values of the parameters were determined by calibrating the function in the reference areas. The calibration was made to make it possible to automatically identify cliffs. The settings of the parameters used in the function after the calibration were 42.5° gradient, 0.6 m height difference and a propagation of at least two consecutive pixels. The pixels that the function identified as a cliff is the result.   The result shows that the function is able to automatically find the cliffs, even in areas which it is not calibrated against. To be able to use the cliffs on an orienteering map, the cartographer has to verify the result of the function in the field. Both time and money is saved by using the function when producing orienteering maps.

The purpose of this project was to produce signal relay stations that could receive information via 2.4 GHz radio and relay the information to a designated target station. If a relay station was located outside of signal range for the target station it was supposed to utilize other relay stations to transfer the information to the target station, so called multi-hop. The would-be application of the relay stations was orienteering. When an orienteer punches a checkpoint the signal stations would relay information of who punched the control, when it was punched and the checkpoint that was punched to the speaker tower in the goal area. The work resulted in prototypes which fulfilled the statement of purpose and was tested at an orienteering competition with satisfactory results. The performance of the prototypes was tested and found adequate for the would-be application.

Syfte och frågeställningar Syftet i studien var tvådelat, dels avsågs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om träning, dels att jämföra hur svenska elitorienterare tränade på 1980-talet och år 2010. Frågeställningar till källanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om träningsupplägg, mental träning och mentala faktorer som påverkar prestationen samt tränarrollen? Frågeställningar kring hur elitorienterare tränade på 1980-talet jämfört med år 2010: Vilka skillnader och likheter i träningsupplägg bland kvinnor och män finns det mellan 1980-talet och år 2010? Har tränarrollen förändrats? Varifrån får elitorienterare sin kunskap om hur de ska lägga upp sin träning? Metod De metoder som användes i studien var källanalys och enkätundersökning. De källor som analyserats är fem böcker som handlar om orienteringsträning. Respondenterna till enkäten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det år 2010. Antalet respondenter var 13 från 1980-talet och 14 från år 2010. Resultat De viktigaste resultaten i studien var att det finns både skillnader och likheter i vad som ingår i en elitorienterares träningsupplägg på 1980-talet jämfört med år 2010. I enkätstudien kan vi se följande resultat; träningstiden bland kvinnorna har ökat, de högintensiva konditionspassen har ökat bland båda könen, den mentala träningen likaså. Även tränare har ökat i förekomst hos de som var landslagsaktiva år 2010, men det är fortfarande svårt att definiera tränarbegreppet. Kunskap om träningsupplägg fick de aktiva år 2010 till störst del från vetenskaplig forskning medan de på 1980-talet ansåg att de baserade sitt träningsupplägg till störst del på andra orienterares erfarenheter och på egen beprövad erfarenhet. Slutsats Den slutsats vi kan dra är att det är ett komplext område att förstå hur elitorienterare lägger upp sin träning. Det finns inte något universellt träningsupplägg som passar alla. Det fanns dock stora skillnader när vi jämförde landslagsorienterarna som grupp under 1980-talet med år 2010, vilket tyder på att de förändringar sporten har genomgått har påverkat elitorienterarnas träningsupplägg. Dessutom verkar definitioner kring tränarrollen saknas, antagligen på grund av den allmänt förekommande åsikten inom sporten att man ska sträva efter att bli sin egen tränare. Detta gör det svårt för de aktiva år 2010 att definiera personer runt omkring dem som de får hjälp av.

In today’s Sweden there is great belief in entrepreneurship and the benefits it can bring to the country. The Swedish government has taken note of this growing enthusiasm and realized the contribution it can make to facilitate national growth. Successful efforts have been made in Sweden to support entrepreneurship and innovation, which has resulted in a relative ease for individuals to start their own businesses. The number of companies started today is higher than ever and there are signs of a common faith in growth among new entrepreneurs. Unfortunately only a small fraction of these new businesses succeed in growing big. The harsh truth is that these companies will not contribute to national growth if they do not grow themselves. But what is preventing them from growing? A number of studies have shown that both the environment and the entrepreneur himself are important factors when examining companies’ growth. That is because the environment affects the entrepreneur’s strategic decisions and forces him/her to act in certain ways. These decisions, in turn, affect the company, that can then demonstrategrowth (or not). By examining five different factors that can influence the entrepreneur’s opportunity for growth, this study concludes that a number of political decisions and conditions can constitute as barriers for growth while a strong entrepreneurial orientation can help the entrepreneur to deal with negative factors in the environment.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan Dark Triad (de mörka personlighetsdragen Machiavellism, narcissism och psykopati), Sociosexuell orientering (beteende, attityd och lust till att medverka i tillfälliga sexuella relationer) samt Religiositet. En korrelationsanalys utfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna och en modererande multipel regressionsanalys (MMR) utfördes för att undersöka om religiositet modererade effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Deltagarna bestod av amerikaner (N =309) som svarade på en webbenkät via Amazon Mechanical Turk (MTurk) vilken innehöll Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) och the Revised Sociosexual Orientation Inventory (SOI-R), dessutom angav de religionstillhörighet/ingen religionstillhörighet. Dark Triad hade ett positivt samband med sociosexuell orientering, men inget samband med religiositet. Sociosexuell orientering hade ett negativt samband med religiositet. Religiositet modererade inte effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Resultaten bekräftar delvis tidigare forskning. Trots att religiositet inte modererade effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering, borde detta förhållande undersökas vidare eftersom ingen tidigare forskning gjorts på området. / The purpose of this study was to examine the relationships between the Dark Triad (the dark personality traits Machiavellianism, narcissism and psychopathy), Sociosexual orientation (behavior, attitude and desire to participate in uncommited sex) and Religiosity. A correlation analysis was used to investigate the association between variables and a moderating multiple regressionanalysis (MMR) was used to investigate if Religiosity moderated the effect of the Dark Triad on Sociosexual orientation. The participants consisted of US-residents (N = 309) who responded to an online survey through Amazon Mechanical Turk (MTurk) comprising The Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) and the Revised Sociosexual Orientation Inventory (SOI-R). In addition participants also stated religious affiliation / no religious affiliation. Dark Triad had a positive relationship with sociosexual orientation, but no relationship with religiosity. Sociosexual orientation had a negative relationship with religiosity. Religiosity did not moderate the effect of Dark Triad on sociosexual orientation. The results partially confirm previous research. Although religiosity failed to moderate the effect of Dark Triad on sociosexual orientation, this relation should be investigated further since no previous research has been done in this field of research.

Det har länge diskuterats om entreprenörskap går att lära sig genom utbildning eller om det är ett karaktärsdrag. Sverige arbetar sedan 2011 med att främja nya innovativa företag och entreprenörskap genom utbildning i samband med Europa 2020, för att vidare främja samhällsekonomisk tillväxt. Det finns delade uppfattningar om utbildning främjar eller hämmar entreprenöriellt agerande då studenter efter avklarad utbildning saknar praktisk kunskap om hur de startar bolag. De praktiska delarna av en utbildning har ett stort värde men samspelet mellan både teori och praktik har visat sig vara mer inflytelserik för studenternas lärandeprocess inom entreprenörskap. Det kan således uppfattas som paradoxalt att entreprenörskapsutbildning inte alltid inkluderar båda dessa delar av lärande. Entreprenöriell orientering (EO) är ett samlingsbegrepp för de karaktärsdrag som kännetecknar den framgångsrika entreprenören, där utbildning är tänkt att främja dessa attribut. Tidigare forskning har studerat olika variablers påverkan på EO samt enbart specifika kurser har satts i relation till EO, där entreprenörskapsutbildning som formell och informell kunskapskälla har exkluderats. Denna studie undersöker olika former av kunskapsinhämtande för att studera sambandet mellan entreprenörskapsutbildning och de entreprenöriella karaktärsdragen risktagande, innovativ och proaktiv förmåga samt självständighet, vilka återfinns inom EO. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en explorativ undersökning ämnar denna studie att söka nya infallsvinklar inom ämnet för att lyfta fram företagarens personliga uppfattning om sin entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella karaktärsdrag. Djupintervjuer har fokuserat på företagsägare i en startup då det anses ställs högre krav på entreprenören i de tidigare skedena i företagets livscykel, där kunskap och karaktärsdrag är avgörande faktorer för företagets överlevnad. Studiens resultat visar att karaktärsdragen risktagande och proaktiv förmåga har en direkt koppling till entreprenörskapsutbildning, medan resterande attribut indirekt kan kopplas till utbildningen genom individens förmåga och medvetenhet. Den totala entreprenöriella orienteringen visade sig vara hög då tre av fyra karaktärsdrag har analyserats som höga och genomsnittet av den innovativa förmågan var låg. Resultatet visar att utbildning inom entreprenörskap påverkar EO men att det finns ett indirekt samband mellan utbildning och entreprenörens förmåga och medvetenhet. Relationen mellan dessa variabler blir således bilateral. Rekommendationer riktas till utbildningsanordnare i Sverige att i större utsträckning implementera praktiska inlärningsmoment. Det rekommenderas även att entreprenörer och företagare som väljer att utbilda sig på egen hand ska fortsätta se inlärningsprocessen som kontinuerlig, samt att kombinera egenlärd kunskap med en teoretisk utbildning. Vidare ges förslag för framtida forskning och avslutningsvis presenteras en framtidsvision för utbildningens önskade påverkan på EO för att detta i sin tur ska främja samhällsekonomisk tillväxt.

Navigating to different locations isn’t always easy. Imagine then how it is for people with a visual impairment to walk across the street or to get from one point to another. The Swedish Association of the Visually Impaired (SRF) has pointed out that today's society is not sufficiently accessible to people with visual impairment and there are improvements that need to get done. Technology is something that has evolved a lot this last decade and occurs today almost everywhere in our environment.In some areas, technology has facilitated people's daily life very much and we have therefore chosen to examine whether a combination of several technical functions integrated into the fictive artifact called Eyenavster can facilitate outdoor orientation and increase the accessibility for people with a visual impairment.Qualitative data collection methods have been used in this study by six interviews to answer our question. It was found that the fictional artifact Eyenavster could facilitate outdoor orientation in unfamiliar environment and on those occasions when people with a visual impairment get lost. / Att enkelt och smidigt kunna hitta till olika platser är inte alltid lätt, försök föreställa dig då hur det är för människor som har en synskada att bland annat gå tvärs över gatan eller att ta sig från punkt a till b. Synskadades Riksförbund (SRF) har påpekat att dagens samhälle inte är tillräckligt tillgänglig för människor som har en synskada och att en del förbättringar krävs för att åtgärda det. Teknik är något som har växt väldigt mycket under den senaste tiden och förkommer idag nästan överallt i vår omgivning.Inom vissa områden har tekniken underlättat människans vardag väldigt mycket, därför har vi i denna studie valt att undersöka om en kombination av ett flertal tekniska funktioner integrerade i den fiktiva artefakt Eyenavster kan underlätta utomhusorienteringen och därmed öka tillgängligheten för människor som har en synskada.I denna studie har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts genom sex respondentintervjuer för att besvara vår frågeställning. Det framkommer att den fiktiva artefakten Eyenavster skulle kunna underlätta utomhusorienteringen i okända miljöer samt vid de tillfällen man går vilse.