Sammanfattning Både grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll. Friluftslivets syfte kan beskrivas som att sätta in kunskap i ett större sammanhang. Friluftslivet kan också ses som en arbetsmetod för att nå mål som faller inom hela skolans verksamhet. Det kan t.ex. gälla den sociala eller den personliga utvecklingen hos individen. / Abstract The sport curriculum of the compulsory school as well as that of the upper secondary school emphasise outdoor education as an obligatory part of the education. At the same time research shows that a relatively low quantity of outdoor education is being carried out in Swedish schools. The aim of the study was therefore, according to the perceptions teachers have about outdoor education in school, develop a deeper understanding of the importance of outdoor education and hence create better conditions for outdoor education to today’s students. Through qualitative interviews with one former and three active teachers, and one teacher working with education of sport teachers, I have come to more than a few valuable conclusions. The most important conditions for the existence of outdoor education at school, is the teacher’s interest in carrying out outdoor education, the collaboration with other teachers and the directors wanting to achieve the same purpose. The aim of outdoor education can be described as putting knowledge in a bigger framework. Outdoor education can be seen as a method to achieve objectives the entire school is striving to reach. Such objectives are e.g. the personal or social development of an individual.

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute. Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer. Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling. Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik. / The purpose of this thesis is to investigate and explain how outdoor pedagogy as a way of education is used by teachers in the elementary school. We want to find out what educationalists’ opinions are about outdoor pedagogy and what purposes and goals they think are associated with outdoor education. The results of the investigation are based on a qualitative study where we have used semi-structured interview forms on eight elementary teachers. The studies were conducted at three different schools in Sweden with varying socio-economical and physical conditions. In the thesis we concluded that outdoor pedagogy is being put into practice by many educationalists, but very rarely. The purpose of outdoor education among the teachers has a theoretic ground, which means that they are indeed aware of how the specific method can stimulate children’s development. Additionally the study showed us that teachers associate outdoor pedagogy with many inconveniences and problems, thus there is a big discrepancy between theory and practice.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen. En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor. Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet. / The aim of this study was to find out what possibilities and what obstacles preschool pedagogues’ in three different preschool profiles see with outdoor education and outdoor mathematics, and to find out if their views differ in these three preschool profiles. The study was done with a qualitative direction with qualitative interviews as an approach. Six preschool pedagogues’ were interviewed, two from a Reggio Emilia –preschool, two from an outdoor profiled preschool (I ur och skur) and two from twodifferent preschools without any profile. The result of the study is an interpretation of the preschool pedagogues’ statements.The result shows that, regardless the profile, the preschool pedagogues’ see mostly possibilities with outdoor education and outdoor mathematics. The possibilities’ revealed are presented under the following headings: a concrete learning with all senses involved, health, social interaction, motor development, natural materials and the preschool teachers’ attitude. The obstacles that were found through this study are related to facts as: time, lack of personnel, material, weather and the preschool pedagogues’ attitude. All the pedagogues’ see possibilities of learning with all senses and the gross motor training outdoors. They stress the importance of the consciousness of the pedagogue in recognising and using the opportunities of learning given by outdoor education and outdoor mathematics. The view of the pedagogues’ on outdoor education and outdoor mathematics seem relatively insignificant. There are certain indications that the views of the pedagogues’ at the preschool with an outdoor profile, differ from the others included in the study. The preschool profile seems to have a certain effect on the views and use of outdoor education and outdoor mathematics in preschools.

One of our big public health problems in Sweden is that human beings are too inactive in outdoor settings. That is why stress related diseases increase and influence humans both mentally and physical. The physical activity is halved among many children when they start school and the older they become the less they enjoy school. It is also an increasing problem that children and youth in today's society have lack of worthwhile experiences in the nature. The aim of this study was therefore to examine how the experience of outdoor environment had importance for health and learning on upper secondary school pupils. The study is used a questionnaire survey where 192 upper secondary school pupils in nature and farm focused programs, respectively social programs participated. Of the result it emerged that the outside environment was a positive place in order to create health and learning. Although social- and farm focused pupils had different opinions about good outside environments and where they rather learned, the pupils at the social program were less pleased with their outside environment at school, although they already had what they wanted. The pupils at the social program also wanted more outdoor education and more practical education, as the farm focused pupils considered positive for health and learning. Our conclusion is that the pupils’ wishes should be noticed and a more varying education, that include the outdoor environment and experiences in nature, should be introduced in more schools, even in the cities, since the school also is an arena where young people spends a lot of their time. If the school creates an interest for nature it can last for the rest of life.

De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna. För att få svar på vår frågeställning använde vi oss av telefonintervjuer till fyra I ur och skur-förskolor och fyra förskolor utan den inriktningen. I intervjuerna frågade vi om vilken materiel som fanns tillgänglig för barnen, hur de arbetar med de finmotoriska förmågorna i planerade aktiviteter samt hur ofta de hade planerade aktiviteter. Genom de här frågorna fick vi fram svar på hur medvetet de olika förskolorna arbetar med de finmotoriska förmågorna. Det visade sig att det inte skiljde sig något mellan de olika typerna av förskolor, något vi inte håller med om efter egna erfarenheter. Största delen av de olika förskolorna ansåg att de finmotoriska förmågorna tränas automatiskt i den fria leken och vardagen, något som tidigare studier säger emot då barn ofta väljer bort den typen av aktivitet vid fri lek. Våra intervjuer visar endast på vad pedagogerna anser och inte på vad som faktiskt sker, därför hade en observationsstudie varit bra att komplettera med. / The fine motor ability is extremely important when it comes to reading and writing skills, since the hand needs to be trained to do small movements and the eyes needs to be able to follow these movements. Children who have difficulties with the fine motor ability become dependence of others, since they have problems clothing themselves and using cutlery. The development of the fine motor ability becomes difficult when the children use mittens outdoors since they are in the way and material that challenges the fine motor skills isn´t as available during the cold seasons. This doesn´t allow children at I ur och skur preschools, which are all-time outdoor preschools, the same training of fine motor ability during cold seasons. The aim of this study is to compare I ur och skur preschools with preschools without that direction, regarding the development of fine motor ability. To answer our questions we used telephone interviews to four I ur och skur preschools and four preschools without that direction. In the interviews we asked about what material was available for the children, how they trained the fine motor ability in planned activities and how often they had planned activities. By means of these questions we got answers that showed how deliberately the different preschools worked with the fine motor ability. The study showed that there was not any difference between the preschools, something we do not agree on based on own experiences. Most preschools claimed that the fine motor ability automatically trained in free play and everyday experiences. Our interviews only showed what the preschool teachers claim and not what really happens in the preschool, thus an observation study would have been a good complement, considering this.

<p>Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet. När eleverna har uteundervisning vill eleverna ha uppgifter, de vill undersöka och upptäcka, inte främst att läraren står och pratar. Undersökningen visar också att eleverna vill vara delaktiga i undervisningen och i de beslut som gäller dem. Det är tre frågor som får eleverna intresserade: när eleverna får uppleva något nytt och lite oväntat, när frågor väcks som de vill ha svar på och när de sätts i rörelse med praktiskt arbete. Ett stort hinder för uteundervisning tycker eleverna är dåligt väder. Undersökningen visar också att eleverna har ett socialt behov. Den kritik som finns mot uteundervisning kommer främst från aktiva pedagoger, och jag gör ett försök att bemöta kritiken.</p> / <p>What part does outdoor education play in the compulsory school in Sweden, more specifically in school year 7? Can outdoor education be a tool/a process to get the pupils more interested in the natural sciences the way it is taught in school, as national and international studies show that this interest decrease with increasing grade in school, and this also applies to the knowledge. I investigate in more detail what part activities of problem solving, the availability of free choice for the pupils and the kind of the environment plays in determining the pupils- interest in the natural sciences. The study is based on literature study, observations and interviews, where hermeneutics - interpretation - fenomenografics - comparison of the different perspectives and views of the persons in the study - and empirical techniques - experiences made in the observations and during the interviews - are important parts in the study. The study shows that the pupils seems to have a craving for outdoor education while they see advantages with it, for example the possibility to get fresh air, the ability to move around more than the space in the classroom allow but utmost that it means a way to concretise, to tie school stuff to a reality that the pupils know about outside school. During outdoor education the pupils want tasks to do, assignments, which give them a chance to investigate, explore and to discover, not foremost that the teacher lectures. The study also shows that the pupils prefer to take an active part during the lesson, at least during part of it, and in decisions that applies to them. Three issues make the pupils interested: when they get to experience something new and a bit unexpected, when questions pop up in their head they want answers to and when they are put into action with some practical work. A great, massive obstacle to outdoor education, the pupils say is bad weather. The study also shows that there is a need among the pupils for socializing. The critiques that exist against outdoor education, primarily comes from active educationalists, and I try to meet this critique in a constructive way.</p>

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU). Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet. Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer. Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen. Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna. / "To take the stair to the Essay" is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi-structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU). The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at LiU experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University. The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work. During the realization the majority thought that different "mental tools" had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process. At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.

”Ta trappan till uppsatsen” är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU). Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid Linköpings Universitet upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet. Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer. Under genomförandet ansåg majoriteten att olika ”mentala verktyg” varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen. Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna. / Abstract “To take the stair to the Essay” is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi- structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU). The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at Linköpings University experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University. The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work. During the realization the majority thought that different “mental tools” had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process. At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.

No description available.

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig. Genom min undersökning önskar jag att förstå begreppet utemiljö och hur olika den kan upplevas. Jag som pedagog har mött barn med andra värderingar och erfarenheter vad lekmiljöer utomhus är. Genom att granska lekens villkor och regler försöker jag utveckla begrepp som social kompetensutveckling innebär och förstå hur olika barn gör för att lära sig det. I lekarna använder barn olika strategier för att bemästra sin vardag, vilket jag i berättelsen utforskar utifrån ett barns perspektiv. Genom att ställa mig frågande till föreställningen om det kompetenta barnet som ska ha inflytande i sin vardag på förskolan. Försöker jag undersöka vad står egentligen inflytande för. Jag undersöker hur jag i min roll som pedagog kan använda barn tankar och åsikter när jag planerar aktiviteter på förskolan. I arbetet använder jag mig av mina erfarenheter och vill genom min undersökning ta reda på hur forskare lyfter begreppet inflytande ur ett barnperspektiv Jag anstränger mig för att förstå ur ett barns perspektiv för att utveckla synsättet om det kompetenta barnet. Jag kommer även att reflektera kritiskt över hur jag som pedagog vågar lita på barns kompetens och vilja till samarbete. Genom att lyfta begreppet inflytande vill jag synliggöra och problematisera det från ett barns tankevärld som ofta ställs gentemot barngruppens behov. Jag reflekterar över hur pedagoger samtalar med barn och om barns möjligheter att påverka sin vardag på förskolan.