Bakgrund: Förlossning är en del av transitionen till föräldraskap. Transitionen underlättas genom professionellt stöd. I barnmorskors ansvarsområde ingår det att ge stöd. Det som påverkar pappors förlossningsupplevelser är bland annat professionellt stöd och förväntningar. Förlossningsupplevelser påverkar pappors välmående och föräldraskap. Syfte: Beskriva blivande förstagångspappors förväntningar inför förlossningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade enskilda intervjuer utfördes med sex blivande förstagångspappor, vars kvinnor var i graviditetsvecka 29 till 35. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Blivande pappor har svårt att föreställa sig vad som kommer ske under förlossningen. Förstagångspappor förväntar sig en lugn stund med sin familj efter födseln för att kunna bearbeta att två blivit tre. Blivande pappor förväntar sig att de kommer ha en stödjande roll under förlossningen. De förväntar sig att det kommer vara mycket känslor under förlossningen och barnets första timmar. Barnmorskor förväntas inneha en stödjande roll gentemot både blivande pappor och födande kvinnor. Konklusion: Barnmorskor bör ge stöd till blivande pappor utifrån individuella behov. Professionellt stöd till blivande pappor möjliggör för dem att vara ett stöd till de födande kvinnorna under förlossningen. Förstagångspappor förväntar sig att stöd kommer vara viktigt för att de ska känna sig trygga under förlossningen. / Background: Childbirth is part of the transition to parenthood. The transition is eased by support from midwives. It’s within the midwives area of responsibility to offer support to parents. Childbirth experiences are affected by received support and expectations of labour. Fathers’ childbirth experiences affect their well-being and parenting. Aim: Describe expecting first-time fathers’ expectations of the labour. Method: Qualitative individual semi-structured interviews with six expecting first-time fathers, whose women were in gestational week 29 to 35. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Expecting fathers’ find it hard to imagine what will happen during childbirth. They expect that after the delivery they will be able to have a quiet moment alone with their families to adjust to their new life-situation. Besides this, fathers expect that they will have an important supportive role during childbirth. Midwives are expected to support both the labouring mother and the father during childbirth. Conclusion: Midwives should support parental couples based on their individual needs of support. Support to expecting fathers enables them to be supportive during childbirth. First-time fathers expects support to be important during childbirth to create a feeling of security for themselves.

Sverige ses som ett av de ledande länderna rörande papparollens utveckling från familjeförsörjare till en mer barnorienterad roll. Papparollen belyses ur ett samhälleligt och anknytningsteoretiskt perspektiv. Tio engagerade småbarnspappor i Sverige, intervjuades om sin upplevelse av papparollen. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att papporna identifierar sig som förälder, snarare än pappa och ser sig själva som en del av en ny papparoll. Den egna pappan är en viktig inre förebild som förknippas med maskulinitet. Papporna vill vara mer delaktiga i alla aspekter föräldrarollen och strävar efter att vara både emotionellt och fysiskt närvarande för sina barn. Partnern ses som ett viktigt stöd och mansrollen ses som krävande och problematisk. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och belyser metodologiska dilemman. Vidare forskning bör riktas mot att underlätta pappors övergång till föräldrarollen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan de två ensamstående papporna Loranga av Barbro Lindgren och pappa Bertil Åberg av Gunilla Bergström. Genom att studera familjefäderna i böckerna och studera deras sätt att uppfostra sina barn görs en komparativ litteraturanalys av text och bild dem emellan. DE områden i böckerna som undersöks är fädernas agerande inom matsituationer, läggningsrutiner, hur de ställer sig till fysiskt våld, lek, samt barnets trots mot sin pappa. Uppsatsen söker svar om det finns likheter och skillnader i respektive pappas faderskap. Jag har använt maskulinitetsteori för att ta reda på om den var relevant att applicera på Lorangas värld och Bertil Åbergs värld. Undersökningen visar att det finns likheter i faderskapen, så som hur de förhåller sig till våld och i leken och i barnets trots mot sin far. Det finns också skillnader som hittats inom områdena matsituationer och läggningsrutiner, samt hur de ser på arbete och andra rutiner som finns i den vuxna världen. Jag tror att likheterna beror på att böckerna skrevs under ungefär samma tidsperiod och att skillnaderna beror på att de olika böckerna befinner sig inom olika subgenrer inom barnlitteraturen. Loranga drar åt absurdismen och nonsen-litteraturen (Boëthius, 2020, s 37-42) och pappa Åberg befinner sig i genren vardagsrealistiska skildringar (Gustafson, 2019, s. 181). I det undersökta materialet syns också intressanta exempel på trots/uppror där barnen på olika sätt utövar den makt denna har gentemot sin förälder. Litteraturen som kom ut på 60-70 talet beskrivs som att barnet får ett mer jämlikt förhållande till sina föräldrar och kanske därav vågar säga ifrån mer än tidigare, även i barnböckerna (Kåreland, 2012, s. 59).

Tidigare studier har visat att pappor upplever att de känner sig utanför i kontakten med barnavårdscentralen. En av barnhälsovårdens uppgifter är att ge stöd och råd till föräldrar, för att främja barns utveckling. Pappor som inte är delaktiga, kan leda till otrygg anknytning mellan barnet och föräldern, vilket kan påverka barnets fortsatta utveckling. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av pappors delaktighet i samband med kontakt med barnavårdscentralen. Studien hade en kvalitativ ansats. Individuella semistrukturerade intervjuer gjordes med tolv distriktssköterskor som arbetade på olika barnavårdscentraler i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Möjligheter att vara närvarande, pappans känslor kan påverka delaktigheten och pappor som är aktiva på BVC (barnavårdscentralen). Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att papporna inte var särskilt delaktiga i kontakten med barnavårdscentralen, vilket ofta berodde på att pappan arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att papporna kunde känna sig bortglömda, när fokus främst var på mamman och barnet. Distriktssköterskorna upplevde att papporna hade andra frågor och var intresserade av andra ämnen än mammorna. Majoriteten av distriktssköterskorna upplevde att pappornas delaktighet i kontakten med barnavårdscentralen ökade, och att det delvis berodde på att distriktssköterskan själv hade ändrat inställning till pappors delaktighet och därmed mer aktivt bjöd in papporna nuförtiden. / Previous studies has shown that fathers feel left out of the contact with the child health centre. One of the assignments of the child health services is that of giving support and advice to parents, in order to promote the development of the child. When the father is not involved it can lead to insecure attachment, and also affect the development of the child in a negative way. The aim of this study was to describe district nurses experience of fathers participation in contact with the child health centre. A qualitative approach was used. Individual semi-structured interviews were conducted with twelve district nurses working in child health centres. The interviews were analysed with a qualitative content analysis. Analysis of the interviews resulted in three categories: The ability of being present, fathers feelings could affect the participation, fathers who are active in the child health centre. The result of this study showed that the district nurses experienced that fathers could feel forgotten, when the main focus was of the mother and child. The district nurses experienced that fathers had different questions and were interested in other subjects than the mothers. The majority of the district nurses experienced that fathers participation in the contact with the child health centres increased, in part of the district nurses change of attitudes towards fathers participation, leading to more active invitation of the fathers.

I denna uppsats gör jag en textanalys av tre årgångar av tidskriften Vi föräldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag ställer frågan vilka bilder av föräldraskap, framförallt faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jämställd relationen mellan pappa och mamma är. Avspeglar sig tankar om ”den dubbla emancipationen” – det vill säga att både kvinnor och män ska delta i såväl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn – i tidskriften och sker det några förändringar över tid? Som inramning till min analys beskriver jag det samhälleliga och politiska sammanhanget när det gäller föräldraskap och jämställdhet under den tid då respektive årgång gavs ut. Jag använder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika föräldraskapet i min analys. Min beskrivning och analys av de tre årgångarna visar att tidskriften genomgår stora förändringar över tid. Bilden av föräldraskapet och jämställdheten i tidskriften motsvarar väl det sammanhang i vilket den ges ut. Pappa är 1968 en relativt frånvarande familjeförsörjare men har 1994 blivit en delaktig familjefar. Samtidigt har han, fortfarande 1994, långt större möjlighet än mamma att välja nivå på sitt engagemang i barnen och hemmet. Att pappa spenderar tid med barnen och tar ut en större del av föräldraledigheten är något som i alla fall i de två senare årgångarna ses som positivt, även om det i årgång 1983 ofta betonas att papparollen inte får bli för lik mammarollen. Mamma har dock alltid huvudansvaret för barnen och hemmet och pappas delaktighet lyfts inte fram som viktig för hennes skull utan som något som i första hand är bra för barnen och för hans egen personliga utveckling. Min slutsats är att tidskriften Vi föräldrar under denna period inte kan sägas ha varit en tydlig förespråkare för den dubbla emancipationen. / In this essay, I carry out a text analysis of three volumes of the Swedish monthly magazine Vi föräldrar: 1968, 1983 and 1994. I examine what kind of images of parenthood, particularly fatherhood, the magazine reflects, and the relationship between mum and dad in terms of gender equality. Does the idea of so-called double emancipation – that both men and women are to participate in working life as well as in childcare and housework – manifest itself in the magazine and are there changes over time? As a contextual framework for my analysis, I use a separate section of the essay to describe the societal and political context as regards family and equal opportunities policy in the periods during which each of the three analysed volumes were originally published. Theoretically, the analysis utilises discussions and research on child-oriented masculinity, and the gender differentiated parenthood discourse. My description and analysis of the three volumes makes apparent that the magazine undergoes major changes over time. The images of parenthood and gender equality in each volume correspond to the social and political context in which it was published. In 1968, dad is a relatively absent breadwinner, whereas in 1994 he has become more of a family man. However, even in the 1994 volume, he retains the privilege of being able to choose the level of his commitment to the family in a way that mum never can. The fact that dad spends more time with the children and takes a greater share of parental leave is something that, at least in the two later volumes, is seen as something positive , even though the importance of differentiating fatherhood from motherhood is frequently stressed in the 1983 volume. Still, throughout the period mom is the primary carer as well as the one responsible for the housework, and dad’s involvement is not primarily seen as beneficial for her, but rather as something that is good for the children and for his personal growth. My conclusion is that the magazine Vi föräldrar cannot be said to be a strong advocate for double emancipation.Key

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med studien var att undersöka hur fäder upplever sig bemötta av sociala myndigheter i utredningen kring vårdnaden om deras respektive barn samt undersöka hur normer, föreställningar och förväntningar kan förstås relaterat till faderskap. Studien utgick frånteorierna intersektionellt perspektiv och hegemonisk maskulinitet. Som empiri användes två självbiografier om fäder i vårdnadstvister. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys och tillhörande teman. Utifrån analysen av böckerna växte två teman fram. Dessa var: Föreställningar om papparollen samt Maktlöshet i föräldraskap och i möten med sociala myndigheter. Resultatet visade att sociala myndigheter bedömer vem som är den bäst lämpade föräldern utifrån normer, föreställningar och förväntningar utifrån förälderns kön. Fäderna upplevde att de var åsidosatta i sin roll som pappor och även att deras åsikter inte tillmätes betydelse. Sociala myndigheter i de här fallen gör könade bedömningar, vilket åsidosätter fäderna samt tillmäter inte deras åsikter nog med relevans. / The purpose of this study was to examine how the fathers experienced that they were treated when in contact with social authorities regarding the custody of their children and how norms, perceptions and expectations can be understood related to fatherhood. This study used the theories intersectional perspective and hegemonic masculinity. In this study I used two autobiographies about fathers in child custody disputes. The result was analyzed using a thematic analysis and associated themes. From the books I chose two themes. These were: Notions of the father role and Powerlessness in parenting and in meetings with social authorities. The results show that social authorities make judgements about who is the best suited parent based on norms, perceptions and expectations depending on gender. The fathers experienced that they were sidelined in their role as fathers and that their opinions were not given any importance. Social authorities in these cases make judgements based on gender,disregard the fathers and does not attach enough importance to their views in these matters.

This study aimed to examine how gender and gender norms influence custody, residence, and visitation evaluations from a social constructivist perspective. Five qualitative interviews were conducted with social workers within the family law field. The data underwent qualitative content analysis, guided by theoretical frameworks such as Hirdman's gender theory, attachment theory, and Giddens' structuration theory. The results indicated that the majority of the respondents did not experience any difference in which parent files a lawsuit, but variations were observed in the claims submitted by mothers and fathers. Traditional norms associated with mothers and fathers were found to persist, leading to differential assessments of custody, residence, and visitation. Family court officers noted that these differences often revolve around attachment. The findings suggest the prevalence of traditional gender norms within the family court system, albeit with increasing challenges and questioning. This study contributes to understanding how these norms persist and evolve, emphasizing the need for ongoing critical examination of gender-related factors in custody and visitation decisions. / Denna studie syftade till att, med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt, undersöka upplevelsen hos socionomer inom det familjerättsliga området av hur normer om genus påverkar vårdnad-, boende-, och umgängesutredningar. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom det familjerättsliga området. Den insamlade empiriska datan genomgick en kvalitativ innehållsanalys, där tolkningen baserades på Hirdmans genusteori, anknytningsteorin och Giddens struktureringsteori. Tidigare forskning inom ämnet beaktades också i analysen. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte upplever någon skillnad i vem av föräldrarna som går in med en stämning. Däremot observerades skillnader i vilka yrkanden som lämnades in av mammor och pappor. Respondenterna upplevde även att traditionella normer och föreställningar kopplade till mammor och pappor lever kvar och att det görs skillnad mellan mammor och pappor vid bedömningar av vårdnad, boende och umgänge. Respondenternas upplevelse var att de skillnader som görs ofta är kopplat till anknytning. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att traditionella normer rörande genus fortsätter att vara framträdande inom det familjerättsliga området. Dock utmanas och ifrågasätts dessa normer alltmer. Studien bidrar till en djupare förståelse av hur dessa normer överlever och förändras inom familjerätten, och betonar behovet av kontinuerlig kritisk granskning och omvärdering av könsrelaterade faktorer vid beslut om vårdnad och umgänge.

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som identifieras under barnets första livsår och kan bidra till en osäkerhet hos föräldrar och dess omgivningar. Föräldrar till barn med autism känner osäkerhet kring hur deras barn egentligen tänker och varför de beter sig på ett visst sätt. Otillräckligheten som föräldrar, till barn med autism, upplever förstärks av de olika förväntningarna från samhället på föräldraskapet. Syftet med studien är att beskriva forskningsläget avseende pappors upplevelser av föräldrarollen. De två centrala frågeställningarna som genomsyrar hela uppsatsen är, ”Hur upplevs föräldrarollen av pappor till barn med autism?” och ”I vilken utsträckning är pappor involverade i barnets livsföring?”. Anknytningsteorin och teorin om maskulinitet är ledande genom studien. Bristen på forskning om familjer som har barn med autism är stor, ännu större är den som omfattar pappor till barn med autism. Tidigare forskning har främst haft fokus på mammor och deras upplevelser av föräldraskapet och på så sätt exkluderat pappor från forskningen. Pappor är oftast inte den föräldern som har den primära omvårdnaden för barn med autism eftersom det är mamman som oftast har omvårdnaden. Anknytning och involvering mellan barn och föräldrar är av stor vikt, främst inom de kommunikativa färdigheterna hos barnet. Pappor och mammor har olika relationer och anknytningar till deras gemensamma barn. Papporna är ofta frånvarande under barnets första levnadsår och är mindre lyhörda och engagerade, barnet anknyter fortfarande lika mycket till båda föräldrarna även fast en förälder är frånvarande. Däremot kan denna anknytning även ses som trygg och otrygg, vilket möjligtvis beror på föräldrarnas personlighet och närmanden. / Autism is a neuropsychiatric impairment that is identified during the child's first year of life and can contribute to insecurity in parents and those around them. Parents of children with autism feel uncertain about how their child really thinks and why they behave in a certain way. The inadequacy that parents of children with autism experience is reinforced by the different expectations from society on parenting. The purpose of the study is to describe the state of research regarding fathers' experiences of the parental role. The two central questions that pervade the entire essay are “How fathers of children with autism perceive the parental role?” and “To what extent fathers are involved in the child's life?”. The attachment theory and the theory of masculinity are leading throughout the study. The lack of research on families that have children with autism is great, even greater is that which includes fathers of children with autism. Previous research has mainly focused on mothers and their experiences of parenthood and thus excluded fathers from the research. Fathers are usually not the parent who has the primary care for children with autism because it is the mother who usually has the care. Connection and involvement between children and parents is of great importance, mainly in the communicative skills of the child. Fathers and mothers have different relationships and attachments to their joint children. The fathers are often absent during the child's first year of life and are less responsive and engaged, the child still attaches equally to both parents even if one parent is absent. However, this attachment can also be seen as safe and insecure, which possibly depends on the parents' personality and approach.

Delinquent behavior is often a consequence of complex interactions between social contexts. In this study, we examined if the quality of relationships with mothers or fathers and relationships with delinquent peers predicted change in adolescents’ delinquent behavior. We used a sample of 2024 Swedish adolescents between the ages of 13 and 18 years (M = 14.8, SD = .71). We analyzed the data using hierarchical regressions, testing interactions intended to determine if the relationships with peers moderated the association of peers’ delinquent behavior with changes in adolescents’ own delinquent behavior. We further tested if this interaction was moderated by the quality of relationships with parents. The results suggested that association with delinquent peers was moderated by the quality of the relationship with peers. We did not find, however, evidence that the relationships with mothers or fathers predicted change in delinquent behavior or moderated the association of peer variables with delinquent behavior. While having delinquent peers matters for predicting delinquent behavior, when the relationships are high-quality relationships there is a greater increase in delinquent behavior than when the relationships are lower quality. The results of this study have implications for practice and further research on delinquent behavior, particularly for creating and improving prevention and intervention programs. / Delinquent beteende är ofta en konsekvens av komplexa interaktioner mellan sociala sammanhang. I denna studie undersökte vi om kvaliteten på relationerna med mödrar eller fäder och relationer med brottsliga kamrater förutspådde förändring av ungdomars brottsliga beteende. Vi använde ett urval av 2024 svenska ungdomar mellan 13 och 18 år (M = 14.8, SD = .71). Vi analyserade datan genom att använda hierarkiska regressioner, testande interaktioner som avsåg att avgöra om relationerna med kamrater modererade associeringen av kamraternas brottsliga beteenden med förändring av ungdomars egna brottsliga beteende. Vi testade fortsättningsvis om denna interaktion var modererad av kvaliteten på relationerna med föräldrarna. Resultaten föreslår att association med delinquenta kamrater modererades av kvaliteten på relationen med kamrater. Vi hittade emellertid inte bevis för att relationerna med mödrar eller fäder förutspådde förändring i delinquent beteende eller modererade associeringen av kompisars variabler med delinquent beteende. Relationen med delinquenta kamrater är betydelsefull för att förutsäga delinquent beteende, där högkvalitativa relationer modererade en kraftigare ökning av delinquent beteende än de relationer som var lågkvalitativa. Resultaten av denna studie har implikationer för praktik och vidare forskning i brottsligt beteende, särskilt för att skapa och förbättra prevention och interventionsprogram.