<p>Detta examensarbete undersöker en befintilig teknik för att simulera rök med ett partikelsystem. Tekniken utvecklas och implementeras så att beräkningar av partiklars nya positioner sker på både en CPU och en GPU. Arbetet gör undersökningar baserat på tidseffektivitet och visar att simulering av röken sker snabbare, när beräkningarna av partiklars nya positioner görs på GPU’n, istället för CPU’n.</p>

Luftföroreningar har varit ett problem världen över i många år, även i Stockholms tätort i och med hårt trafikerade vägar. Det är ett problem för både människan och miljön då det kan påverka människans kropp och bidra till klimatförändringar som påverkar miljön. Föroreningar som kvävedioxider (NO2) och partiklar (PM10) uppkommer till stor del från trafiken. NO2 bildas till stor del vid förbränning av bränsle och PM10 främst av dubbdäckens slitage på vägbanan. Både kvävedioxidhalter och partikelhalter kan vid inandning hos människan ge skadliga hälsoeffekter. Därav infördes miljökvalitetsmålet Frisk Luft år 1999, vilket ska vara vägledande för Sveriges arbete kring luftföroreningar. Detta miljökvalitetsmål är ett långsiktigt mål och innehåller hälsobaserade riktvärden. I Stockholm är det timmedelvärdet för NO2 och årsmedelvärdet för PM10 de luftföroreningar som är svårast att klara för miljökvalitetsmålet. Miljökvalitetsmålet Frisk Lufts satta målvärde för dessa är 60 μg/m3 (NO2 timmedelvärde) respektive 15 μg/m3 (PM10 årsmedelvärde). Barn är extra känsliga för luftföroreningar då deras lungor inte är fullt utvecklade förrän mellan sex och åtta år samt att de har ett annat andningsmönster än vad äldre människor har. Därmed är barn i en riskgrupp när det gäller luftföroreningar och kan vid exponering av dessa i ung ålder få bestående negativa effekter på sin andning. Skolgårdar intill hårt trafikerade vägar resulterar i att barn exponeras för mycket luftföroreningar. Vidare finns det en rekommendation att vid planering av förskole- och skolmiljöer där barn stadigvarande vistas ska fokus i första hand utgå från att klara de nivåer som anges i miljökvalitetsmålet. Detta arbete undersöker halterna av luftföroreningarna PM10 och NO2 på 29 utvalda skolgårdar i Stockholms stad, med överskridande, för åren 2010, 2015 och 2020. Detta för att undersöka om det går att se signifikanta skillnader och förändringar över åren på skolgårdarna som grupp och enskilt över tid. Med hjälp av dataunderlag från Miljöförvaltningen har datagranskning i GIS och därefter statistiska analyser genomförts. Studiens resultat visar att förändringar har skett mellan perioden 2015–2020 i Stockholms stad på flertalet av studiens utvalda skolgårdar. Signifikanta minskningar mellan åren för skolgårdarna som grupp går främst att se för PM10 maxhalter och medelhalter. För NO2 går det inte att se lika tydliga minskningar i halterna. Enbart en signifikant minskning i NO2 medelhalt går att identifiera mellan år 2015 och 2020 för skolgårdarna som grupp. Det går att se en tydlig minskning av halterna i staden och på de utvalda skolgårdarna som grupp samt enskilda gällande PM10 årsmedelvärde mellan perioden 2010–2020. För NO2 timmedelvärde går det enbart att se en signifikant minskning där halterna minskar för vardera år på en av de studerade skolgårdarna. En förklaring till studiens resultat kan vara de åtgärder som har gjorts i staden gällande luftföroreningar, främst partiklar.

Förhöjda halter av luftföroreningar är sedan flera decennier tillbaka ett samhällsproblem. Höga koncentrationer i atmosfären orsakar skada på miljön, byggnader och människors hälsa, samt har en inverkan på klimat och vattenkvalitet. Landbaserade emissioner har minskat sedan två decennier tillbaka medan utsläppen från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön har ökat, med undantag för en minskning av svaveldioxidutsläpp sedan en tid tillbaka. SHIpH är ett forskningsprojekt som initierades med syftet att förbättra kunskapsläget om sjöfartens påverkan på Östersjön. Examensarbetets syfte är att bidra med ny kunskap till SHIpH gällande spridning av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar samt deponering av oxiderat svavel och kväve från internationell sjöfart i Östersjön och Nordsjön. Koncentration och deposition av de undersökta föroreningarna uppskattades med The European Monitoring and Evaluation Programme (EMEP) för 2011, 2012 och 2013. Som en del av validering av EMEP-modellen har överensstämmelsen med observerad koncentrationsdata från Vavihill i Skåne samt Utö i finska skärgården undersökts för 2013. Den internationella sjöfarten i Östersjön och Nordsjön var år 2011, 2012 och 2013 en viktig källa till luftföroreningarna kväveoxid, kvävedioxid, svaveldioxid och partiklar samt till deponeringen av oxiderat kväve och svavel i Östersjöområdet. Det procentuella bidraget av totala koncentrationer i Östersjöområdet var år 2013 över 80 % i vissa gridrutor för kväveoxid, kvävedioxid samt svaveldioxid. För PM2,5 uppnåddes högsta procentuella andel runt 20 % och för PM10 13 %. Andelen av torrdeposition var som störst 48 % för oxiderat kväve och 84 % för oxiderat svavel år 2013. För våtdeposition modellerades ett maximum på 28 % för oxiderat kväve och 29 % för oxiderat svavel. Sjöfartens emissioner bidrog med höga koncentrationer främst vid farleder och vid kustområden men även över större områden till havs och över land där många människor exponeras. Vid sammanvägning av den statistiska analysen drogs slutsatsen att modellen representerade verkligheten tillräckligt bra för att ge en översiktlig bild av spridning av luftföroreningar från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön år 2013. För att bästa möjliga teknik skall kunna tas fram och den mest hållbara regleringen skall införas behövs mer kunskap inom ämnet vilket motiverar fortsatta studier. / Increasing emissions of air pollutants is an ongoing global problem. Air pollutants have harmful effects on human health, the environment and buildings. It also has an impact on climate and water quality. There has been a significant decrease in land based emissions in Europe ever since the risks associated with high levels of air pollutants were brought into light two decades ago. During the same time, however, emissions from shipping in the Baltic Sea and the North Sea have increased, with the exception of a recent decrease in sulfur emissions. In order to achieve sustainable shipping, primarily through new regulations and techniques, greater knowledge of dispersion and deposition of air pollutants is required. SHIpH is a research project that examines the consequences of emissions from shipping in the Baltic Sea region. To contribute with knowledge to SHIpH, regional model calculations with the European Monitoring and Evaluation Programme (EMEP) of the dispersion and deposition of SOx and NOx from the international maritime sector in the Baltic Sea and the North Sea have been made for 2011, 2012 and 2013. Calculation with the model has also been made for particles. Validation of the model has been made for 2013 with measured data from Vavihill in the South of Sweden and from Utö, a Finnish island in the Archipelago Sea. International shipping in the Baltic Sea and the North Sea was in 2011, 2012 and 2013 an important source of nitrogen oxides, sulfur dioxide and particular matter in the atmosphere. In some areas in the Baltic Sea region the contribution of sulfur dioxide, nitrogen oxide and nitrogen dioxide from international shipping represented more than 80% of total concentration of the pollutants. Contributions of PM2,5 and PM10 was calculated to a maximum of 21% and 13% in some parts of the Baltic Sea region. The percentage contribution to the total cumulative wet deposition of sulphur from all sources of emissions reached 29% in some areas and the contributions of dry deposition of sulphur was calculated to a maximum of 84% of total dry deposition of sulphur. The percentage contribution of wet deposition of nitrogen reached 28% and the contributions of dry deposition of nitrogen reached a maximum of 47%. The highest concentrations of the pollutants and deposition were found near big ports and shipping lanes. High concentrations were also found over larger areas at sea and over land where many people are exposed. The validation of the EMEP-model showed that the model was overall consistent with the measured values from Utö and Vavihill in 2013.

Studiens syfte är att synliggöra hur elever i årskurs 4-5 beskriver och karaktärisera begreppen fast, flytande och gasform. Studien ämnar även att lyfta fram vilka uppfattningar elever har om materiens fasövergångar.   Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på en skola i södra Sverige, där 20 elever från årskurs 4 och 5 deltog i undersökningen.    Resultatet i denna studie visar att det finns en variation i elevers beskrivande och hur de karaktärisera begreppen fast-, flytande- och gasform. Resultatet visar att eleverna beskriver och karaktärisera begreppen fast, flytande och gas på två nivåer, det de kan se och uppleva (yttre egenskaper), samt det som de inte kan se (inre egenskaper) med blotta ögat. Det som framkom är att eleverna främst väljer att beskriva begreppen med yttre egenskaper först där de utgår från vad de kan se och sina upplevelser av materiens faser. Vidare visar resultatet att det finns svårigheter för elever att kategorisera vilken fas materien befinner sig i vid kategorisering av konkret rekvisita.     I resultatet av elevernas uppfattningar om fasövergångarna upptäcktes det sex kategorier i studien: förflyttning av materia, förklaring som inte beskriver processen, förklaring med fasövergångens process, animistiska beskrivningar, kemisk reaktion och förändring i partiklarnas storlek. Elevernas uppfattningar är varierande och visar att det finns brister i begreppsbildningen för faserna och fasövergångarna. En annan brist som också upptäcks är förståelsen för massans bevarande.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primära materialet för undersökningen är därför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens där "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den främsta funktionen hos "ju" i denna sekvens är att skapa gemenskap och engagemang.</p>

Luftföroreningar är ett växande problem i urbana miljöer på grund av förändrad markanvändning och förtätning av städer. Den huvudsakliga utsläppskällan till luftföroreningar i stadsmiljö är biltrafiken, som bland annat bidrar till höjda halter av luftburna partiklar och kvävedioxid (NO2) i luften. Dessa två luftföroreningar har stor påverkan på människors hälsa. För att reducera överskridande miljökvalitetsnormer, kan kommuner tvingas ta fram åtgärdsprogram. Syftet med denna studie var att påvisa effektiviteten av att införa så kallade förebyggande åtgärder i samband med exploateringsprojekt, oavsett om ett område riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna eller inte, för att på så sätt skapa en bättre luftkvalitet. För att visa på hur förebyggande åtgärder kan se ut i en tätort har exempelområdet Bomhus i Gävle använts där Gävle kommun har för avsikt att utveckla ett område med bostäder och vägar (se figur 1 för det avgränsade området). Metoden för denna studie har varit en litteraturstudie och två framtida scenarioanalyser, vilka inkluderar gestaltningsförslag. Litteraturstudien grundar sig i vetenskapliga artiklar, åtgärdsprogram, examensarbeten och myndighetsrapporter, där åtgärder för att reducera halter av partiklar och kvävedioxid undersöktes. Vi har sedan baserat antaganden av framtida scenarioanalyser på litteraturstudien. Åtgärderna har analyserats och kvantifierats för att sedan redovisa konkreta, realistiska och kostnadseffektiva förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus. Framtagandet av kvantifieringar på luftkvalitetsvärden och åtgärder har legat till grund för att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna i samband med exploatering. För att visualisera förslag på förebyggande åtgärder skapades ett gestaltningsförslag. Resultatet visade på att införande av förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus i Gävle kan bidra till en förbättrad luftkvalitet. Alla åtgärder kunde inte kvantifieras, men litteraturstudiens resultat visade på att tidigare framtagna åtgärder har gett en minskning av luftföroreningar, vilket antas göra detsamma även i Bomhus. Utifrån resultatet anser vi att analysen av införandet av förebyggande åtgärder utgör stor vikt i planeringsprocessen och bör tas fram av kommuner och byggherrar i ett tidigt skede i stadsplaneringen, eftersom att kostnader kan bli stora om luftföroreningarna ökar, oavsett halt. Kommuner ska med hjälp av kostnadsanalyser kunna bedöma om förebyggande åtgärder är samhällsekonomiskt effektiva att tillämpa i en tätort.

Detta examensarbete undersöker en befintilig teknik för att simulera rök med ett partikelsystem. Tekniken utvecklas och implementeras så att beräkningar av partiklars nya positioner sker på både en CPU och en GPU. Arbetet gör undersökningar baserat på tidseffektivitet och visar att simulering av röken sker snabbare, när beräkningarna av partiklars nya positioner görs på GPU’n, istället för CPU’n.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primära materialet för undersökningen är därför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens där "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den främsta funktionen hos "ju" i denna sekvens är att skapa gemenskap och engagemang.

Bakgrund: Vid de flesta kirurgiska ingrepp används diatermi. Diatermi används dels för att skära i vävnad, dels för att koagulera blodkärl, och en adekvat blodstillning är avgörande för en säkeroperation. Vid användning av diatermi utvecklas en skadlig rök, diatermirök. Trots att evidens finns för att diatermiröken innehåller skadliga ämnen som kan orsaka kroppsliga symptom, förekommer variation i användandet av rökevakueringssystem.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning rökevakueringssystem, för diatermirök, används. Vi ämnade även undersöka om det förelåg några skillnader mellan avdelningarna samt mellan de två yrkeskategorierna; operatör och operationssjuksköterska.   Metod: Operationssjuksköterskor och operatörer från nio operationsavdelningar, vid fyra sjukhus i Stockholmsregionen undersöktes i en deskriptiv tvärsnittsundersökning, med kvantitativ ansats, med ett intervjustött frågeformulär. 114 personer intervjuades, 83 operationssköterskor och 31 operatörer.   Resultat: Resultatet visade att rökevakueringssystem användes vid de flesta operationer, dock ej vid samtliga. Användningsgraden skilde sig mellan operationsavdelningar. Operationssköterskor ansåg i större utsträckning än operatörer att diatermirök kunde vara skadlig samt var mindre nöjda med åtgärderna för rökevakuering. Samtliga avdelningar saknade riktlinjer, vilket strider mot SOSFS 2011:9.   Slutsats och klinisk betydelse: För att förekomma att rökevakueringssystem och annan skyddsutrustning ej används konsekvent bör riktlinjer och rutiner framtagas. Även utbildning bör ges, till operationspersonal, eftersom okunskap kan vara en bidragande faktor till att rökevakueringssystemen ej används konsekvent. Detta kan bidra till en ökad användning vilket i sin tur leder till en förbättrad operationsmiljö för såväl personalen som för patienten. / Background: In most surgical procedures electro cautery is used. Electro cautery is used both for surgical dissection and hemostasis, and adequate hemostasis is critical for a safe operation. When using the electro cautery, a noxious smoke is developed, surgical smoke. Although evidence shows that surgical smoke contains harmful substances that can cause physical symptoms, the usage of smoke evacuation system varies.   Aim: The aims with the present study were to investigate the extent to which smoke evacuation system, for surgical plum, was used.  We further aimed to study if there were any possible differences between the surgical departments and between the two occupational categories; theatre nurses and surgeons.   Method: Operation theatre nurses and surgeons from nine surgical departments at four hospitals in the Stockholm region were studied in a descriptive cross-sectional study, with quantitative approach, and an interview supported questionnaire.   Results: The results showed that smoke evacuation system was used at most but not all surgical procedures. The use of the smoke evacuation system differed between surgical departments. A larger proportion of the theatre nurses than of the surgeons believed surgical smoke to be harmful and were less satisfied with measures to eliminate them. No surgical department had guidelines for handling surgical smoke which is in violation of SOSFS 2011:9.   Conclusion and clinical implications: To prevent that smoke evacuation systems and other protective equipment is not used consistently, policies and procedures should be derived. Education should be provided to surgical personnel, this because ignorance could be a contributing factor to the inconsistent use of smoke evacuation systems. This may contribute to an increase in usage of the device which in turn leads to an improved environment in the theater room for both the personnel as well as for the patient.

I den här undersökningen studeras hur den tjeckiska partikeln vůbec används i kollokationer där den ursprungliga absoluta betydelsen begränsas. De ord som undersökts i kombination med vůbec är skoro, téměř, málem, takřka och bezmála, som alla kan översättas med ’nästan’. Studien har gjorts i två subkorpusar till den tjeckiska nationalkorpusen, SYN 2015 och ORAL v1, och har inom tidsramen 1990–2014 undersökt frekvensen av de angivna kollokationerna och eventuella tendenser till ökning eller minskning i användningen. Den första korpusen, SYN, omfattar skriven tjeckiska och den andra, ORAL, tjeckiskt talspråk. Undersökningen bygger på relativa frekvenser av förekomster vilket möjliggjort jämförelser mellan de båda korpusarna, och därmed mellan skriven och talad tjeckiska.   Studien visar att vůbec är ett vanligt förekommande ord i tjeckiskt språkbruk och i synnerhet i det talade språket. Den totala användningen av vůbec separat är ungefär tre gånger större i talspråket än i skriftspråket. Det omvända gäller för de ordkombinationer som har betydelsen ’nästan inte alls’. De är i stället mer frekventa i skriftspråket. Tendenser till ökning eller minskning har med det valda underlaget inte kunnat påvisas.