Intimate partner violence (IPV) affects both men and women, in homo- as well as heterosexual relationships. The most recognized form of IPV is violence against women. The proposition "Kvinnofrid" was approved by the Swedish parliament in 1998 and proposed an extensive effort to increase knowledge and awareness of IPV among occupational groups, mainly in the health care system. These professionals are also often directly involved in the care of victims of IPV. The main purpose of this study was to investigate attitudes and level of knowledge among nurses about violence in an intimate relationship. Only 41 questionnaires was returned out of the 136 that were handed out. The results demonstrate that nurses do not have sufficient knowledge about neither the extent of IPV nor the harmful consequences of this type of violence. We conclude that education about IPV, as well as underlying causes of violence in the society, should be incorporated as an obligatory part of the nursing education program. / Intimt partnervåld (IPV) är något som drabbar både män och kvinnor, i homosexuella så väl som heterosexuella relationer. Den form av IPV som det talas mest om är våld mot kvinnor. Propositionen kvinnofrid antogs av regeringen 1998 och föreslog en omfattande satsning på att öka kunskaperna hos olika yrkesgrupper som handlägger eller på annat sätt kommer i kontakt med ärenden som rör våld mot kvinnor. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors attityder och kunskaper om våld i en intim relation. Endast 41 av 136 utdelade enkäter besvarades. Resultaten antyder att sjuksköterskor inte har tillräckliga kunskaper om vare sig omfattningen av det intima våldets skadeverkningar, eller omhändertagande av utsatta individer. Sjuksköterskeutbildningen bör omfatta obligatorisk undervisning om denna patientgrupp och om våldets bakomliggande faktorer.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet.Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer. Denna kandidatuppsats bidrar till kunskapsläget i Sverige över riskfaktorer hos gärningsmän för dödligt våld i nära relation. / This Bachelor’s thesis has sought to investigate the offender risk factors for intimate partner homicide based on prior research. A national and international literature research review was performed as well as a quantitative content analysis of ten court cases from different District courts in Sweden. The literature research review shows that the most common risk factors for intimate partner homicide are separation problems, drug/alcohol addiction, prior spousal violence, and unemployment. The content analysis confirms these results and shows that the most common risk factors in the ten court cases comprised a problematic relationship, prior threats of violence towards the victim, controlling behaviour, separation problems and sexual jealousy. More research is needed regarding depression in the perpetrator at the time of the crime, which both the literature review and the content analysis proved to be a risk factor for intimate partner homicide. The international literature also showed that stepchildren living at home, as well as a big age difference between the perpetrator and the victim, proved to be risk factors and further research is needed regarding this. This thesis contributes to the field of knowledge in Sweden on risk factors in the perpetrator for intimate partner homicide.

Denna studie betonar komplexiteten i de kvinnors situation som utsätts för våld i nära relationer genom att undersöka våldsutsattas hjälpsökande beteende utifrån relevanta nyckelpersoners perspektiv. Genom intervjuer avser studien att skapa ytterligare förståelse för varför våld i nära relationer är en så pass underrapporterad och dold brottskategori. Studien tar avstamp i den modell som avser att förklara våldsutsatta kvinnors hjälpsökande beteende som presenteras av Liang, Goodman, Tummala-Narra och Weintraub i “A theoretical framework for understanding help-seeking processes among survivors of intimate partner violence”. Empirin som denna uppsats bygger på består av kvalitativa intervjuer medsex yrkesverksamma individer som på något sätt arbetar med brottstypen våld i nära relationer. Intervjudeltagarna har intervjuats vid varsitt tillfälle och samtliga intervjuer har utgått ifrån våldsutsatta kvinnors hjälpsökande beteenden samt de yrkesverksammas arbetsmetoder som övergripande ämne. Intervjuerna har vid ett senare tillfälle analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat påvisar att myndigheterna ser känslan av skuld och skam, samt att man som våldsutsatt inte litar på att bli ordentligt skyddad från sin våldsutövare som delförklaringar till att inte anmäla sin utsatthet. Att myndigheterna för många dessutom kan vara svårtillgängliga ses också som en delförklaring till att anmälningsbenägenheten är så låg. Utöver det identifierades en viss skillnad i hur de yrkesverksamma inom Socialtjänsten resonerar kring brottstypen och den våldsutsatta i jämförelse med de intervjudeltagare som är verksamma inom Polismyndigheten. De intervjudeltagare tillhörande Socialtjänsten fann det exempelvis av vikt att bekräfta den våldsutsattas berättelse medan de verksamma inom Polismyndigheten ansåg det vara nödvändigt att förhålla sig opartiska och ha en objektiv inställning till informationen de får ta del utav.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer anses vara ett av de allvarligaste hoten mot kvinnors hälsa och är ett globalt folkhälsoproblem. Våld kan definieras på olika sätt vilka innefattar fysisk, sexuell eller psykisk skada. Våldsprocessen skildrar hur våldet gradvis normaliseras för kvinnan vilket i sin tur leder till konsekvenser som kan påverka hälsan negativt för henne. Hur relationen mellan sjuksköterska och patient kan gynnas genom olika faser beskrivs. Sjuksköterskan har en betydande funktion och ett ansvar i hälso- och sjukvården med våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur kvinnor som blivit utsatta för intimt partnervåld erfar möten med allmänsjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Metod: Metoden som har använts i denna litteraturbaserade studie är en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: I resultatet framkommer fyra teman, att sjuksköterskan är aktivt lyssnande, bemötandets betydelse för relationen, när sjuksköterskans omvårdnad är bristande och behovet av sjuksköterskans respekt för autonomin. Konklusion: Sjuksköterskor bör alltid fråga om våldsutsatthet, ge adekvat omvårdnad och undersöka både objektiv och subjektiv hälsa. Vikten av att eftersträva en god relation uppnås genom empati och genom att vara en engagerad lyssnare. Kvinnor har ett stort behov av respekt för autonomin. / Background: Violence against women in close relationships is considered one of the most serious threats to women's health and is a global public health problem. Violence can be defined in different ways which include physical, sexual or psychological harm. The process of violence depicts how the violence is gradually normalized for the woman, which in turn leads to consequences that can negatively affect her health. How the relationship between nurse and patient can be improved through different phases is described. The nurse has a significant function and responsibility in health care with women exposed to violence. Purpose: The purpose of this thesis is to describe how women who have been exposed to intimate partner violence experience meetings with general nurses in healthcare. Method: The method used in this literature-based study is an integrated compilation of qualitative research. Results: In the results, four themes emerge, that the nurse is active listener, the importance of the treatment for the relationship, when the nurse's care is lacking and the need for the nurse's respect for autonomy. Conclusion: Nurses should always ask about exposure to violence, provide adequate care and examine both objective and subjective health. The importance of pursuing a good relationship is achieved through empathy and being an engaged listener. Women have a great need for respect for autonomy.

Det har visats att i de flesta länder engagerar sig sällan läkare och sjuksköterskor i arbetet att upptäcka intimt partnervåld (IPV). Brist på kunskap, djupt sittande normer och attityder är troliga anledningar till detta. Syftet med denna studie är att beskriva vilka kunskaper som kan underlätta för sjuksköterskan att upptäcka och bemöta den som har blivit utsatt för IPV. Studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 12 artiklar som kvalitetsgranskats enligt Wengström och Forsberg (2003). Som sjuksköterska bör man erbjuda en säker, stödjande miljö och skapa en god relation som är präglad av hjälpande av tillit innan man frågar om IPV. Enligt omvårdnadsteoretikern Watson (1993) kan man påstå att den som blir utsatt för IPV lider av ohälsa. Att förstå detta tros vara det första steget till en god omvårdnadsrelation. / It has been shown that in most countries Medical Doctors and Nurses rarely engage themselves in the process of discovering Intimate Partner Violence (IPV). Lack of knowledge, deeply founded norms and attitudes are probable causes for this. The purpose of this study is to describe the kind of knowledge that would enable a nurse to spot and answer the demands of a victim of IPV. This study is a systematic litteraturestudy based on 12 articles that has passed the quality requirements put forth by Wengström and Forsberg (2003). As a nurse you should be able to provide a safe and supportive environment that creates a good relationship, which is characterized by a helping and supporting hand, before you deal with IPV. According to the nursing theoretician Watson (1993) you can claim that a victim of IPV is suffering from unhealth. To understand this can be the first step to establish a good nursing relationship.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en manefter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt.Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighetsom den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är attidentifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats.Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sexunderkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) ochorganisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskorkänner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, pågrund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i dennalitteraturstudie. / Forty-six percent of the women in Sweden have been subjected toviolence by a man after their 15th birthday. Violence against women is a societalproblem that is often hidden. Health care is often the first and sometimes the onlyauthority that the abused woman comes in contact with. Aim: The aim was toidentify the barriers that affect nurses' approach towards abused women. Method:A literature review with a systematic approach. Results: After analysis of tenstudies, two categories and six subcategories were identified: individual factors(education, experience, attitudes) and organizational factors (environment,guidelines, resources). Conclusion: Nurses felt insecure and unprepared tointervene with women suspected of being exposed to domestic violence, becauseof individual and organizational factors that emerge in this literature review.

Bakgrund: IPV är vanligt förekommande över hela världen bland gravida kvinnor. De negativa hälsokonsekvenserna till följd av IPV är många och kan leda till död. De ekonomiska och sociala kostnaderna till följd av IPV är extremt höga, därför är IPV ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem, som behöver förebyggas. Faktorerna som kan leda till IPV är många, komplexa och beroende av varandra. Syfte: Syftet med studien var att finna evidensbaserade riskfaktorer, negativa hälsoeffekter på den gravida kvinnan och på hennes foster/nyfödda barnet orsakade av IPV, för att kunna rekommendera pålitliga folkhälsoåtgärder. Metod: Artikelsökningen genomfördes i olika databaser och de använda artiklarna valdes från CINAHL och PsycINFO. Totalt användes 11 vetenskapliga artiklar, varav åtta hade en kvantitativ ansats och tre med litteratursammanställningsmetod. Dessa granskades enligt Carlsson & Eiman, (2003) bedömningsmall för kvantitativa studier och bedömnigsmall för studier med litteratursammanställningsmetod.Resultat: Det finns starka evidens som visar att IPV påverkar den fysiska och psykiska hälsan under graviditeten. Interventioner som används för att förebygga IPV under graviditeten är sekundär prevention, som syftar till att minska IPV och dess negativa hälsokonsekvenser för hälsan under graviditeten och efter förlossningen. Slutsats: Det finns starka evidens som visar att IPV påverkar den fysiska och psykiska hälsan under graviditeten, och har andra negativa hälsokonsekvenser på gravida kvinnors hälsa och deras foster. Strategier bör därför utföras före och under graviditeten, samt efter förlossningen för att förhindra IPV från att förekomma. / Background: Intimate partner violence, (IPV) is present worldwide among pregnant women. The negative health consequences of IPV are many and can lead to death. The economic and social costs due to IPV are extremely high, and is a global social and public health problem that needs to be prevented. The factors that can lead to IPV are many, complex and interrelated Aim: The aim of the study was to find evidence based risk factors, negative health effects on the pregnant woman and on her fetus/newborn caused by IPV in order to recommend reliable public health measures. Method: The article search was carried out in various databases and the use of articles was selected from CINAHL and PsycINFO. A total of 11 scientific papers, of which eight had a quantitative approach, and three with literature review method. The articles were quality assessed according to Carlsson & Eiman, (2003) assessment template for quantitative studies and assessment template for studies with literature review method.Results: Showed strong evidence for that IPV was affecting physical and mental health during pregnancy. Interventions used to prevent IPV during pregnancy are secondary prevention, which aims to reduce IPV and its negative health consequences during pregnancy and after childbirth.Conclusion: Showed strong evidence for that IPV was affecting physical and mental health during pregnancy and other adverse health effects on pregnant women's health and their fetuses. Strategies should be performed before and during pregnancy and after childbirth to prevent IPV from occurring.

Studien har undersökt skillnader i manliga och kvinnliga polisstudenters uppfattningar gällande partnervålds offrets trovärdighet och partnervåldets allvarlighetsgrad samt om det är beroende av offrets kön. En enkätundersökning bestående av två vinjetter genomfördes. Första vinjetten innehöll egenkonstruerade frågor gällande offrets trovärdighet och andra vinjetten innehöll frågor om allvarlighetsgrad. Urvalet bestod av 208 polisstudenter i åldrarna 20 till 51 år. Totalt deltog 100 män och 108 kvinnor. Resultatet påvisade signifikanta interaktionseffekter mellan polisstudentens kön och offrets kön. Manliga polisstudenter, jämfört med kvinnliga polisstudenter, uppfattade manliga offer som mer trovärdiga och partnervåldet mot män som mer allvarligt. Både manliga och kvinnliga polisstudenter uppfattade att partnervåld mot kvinnor var allvarligare och det kvinnliga offret mer trovärdigt än det manliga offret. Manliga polisstudenter tenderar överlag att uppfatta våldets allvarlighetsgrad högre än kvinnliga polisstudenter, när variabeln offrets kön inte inkluderades i analysen. Studiens resultat synliggör vikten av att utbilda polisstudenter om olika former av partnervåld, särskilt manliga offer. Ökad medvetenhet och kunskap kan bidra till minskad diskriminering och stigmatisering av manliga offer

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns attitydskillnader mellan yrkesgrupperna polis, kriminalvård och kvinnojour gällande psykiskt partnervåld. Sammanlagt deltog 124 anställda inom någon av yrkesgrupperna. Deltagarna värvades med ett bekvämlighetsurval. För att samla in data användes en webbenkät som var utformad med hjälp av mätinstrumentet Opinions of Domestic Violence Scale, samt ett antal egenkonstruerade frågor. Analyserna som användes för att undersöka studiens frågeställningar var envägs-ANOVA och Kruskal-Wallis H test. Resultatet av en envägs-ANOVA visade signifikanta skillnader avseende allvarlighetsgrad mellan yrkesgrupperna polis och kriminalvård, samt mellan polis och kvinnojour. Dock visades ingen signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour. Resultatet av ett Kruskal-Wallis H test visade inga signifikanta skillnader avseende skuldbeläggning mellan yrkesgrupperna. Slutsatserna som kunde dras var att yrkesgruppen polis betraktade psykiskt partnervåld som mindre allvarligt än yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour, samt att samtliga yrkesgrupper tenderade att skuldbelägga förövaren. Avslutningsvis diskuterades alternativa faktorer till utfallet, studiens styrkor och svagheter, samt förslag på framtida forskning.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt hälsoproblem där kvinnor är överrepresenterade som offer. Trots att ett mörkertal existerar har det visat sig att var tredje kvinna i världen har blivit utsatt. Sjuksköterskor kan i arbetet komma i kontakt med dessa kvinnor, därav är det av stor vikt att förutsättningarna är så bra som möjligt för att kunna tillgodose bra och säker vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie som utgick ifrån tio kvalitativa studier som analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Databassökningarna genomfördes i Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analysen identifierades tre huvudkategorier samt nio subkategorier. Huvudkategorierna var “Sjuksköterskans känslomässiga reaktioner”, “Sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med en våldsutsatt kvinna” och “Organisatoriska utmaningar i mötet med en våldsutsatt kvinna”. Konklusion: Sjuksköterskor upplever olika svårigheter med att tala om våld med en våldsutsatt kvinna. Förutsättningarna för en tryggare och bättre vårdkvalitet kan optimeras med mer utbildning och stöd för sjuksköterskor samt tydligare rutiner och riktlinjer. / Background: Domestic violence is a global health problem where women are overrepresented as victims. Despite the fact that a number of hidden statistics exist, it has been shown that every third woman in the world has been exposed. Nurses’ may come in contact with these women in their work, therefore it is of great importance that the conditions are as good as possible in order to provide good and safe care. Aim: To illuminate nurses’ experiences of encountering with women who have been exposed to domestic violence. Methods: The literature review was based on ten qualitative studies that were analyzed according to Friberg’s five-step model. Database searches were made in Cinahl and PubMed. Results: Based on the analysis, three main categories and nine subcategories were identified. The main categories were “Nurses’ emotional reactions”, “The nurses’ approach in the encounter with an abused woman” and “Organizational challenges in the encounter with an abused woman”. Conclusion: Nurses’ experience various difficulties in talking about violence with a woman exposed to violence. The conditions for a safer and better quality of care can be optimized with more training and support for nurses as well as improved routines and guidelines.