I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet. Utifrån empiriska studier, teori och riktlinjer har jag skapat ett nytt informationsmaterial som är skrivet med ett retoriskt tilltal med pathosargument i kombination med klarspråk. Utifrån klarspråks riktlinjer har jag ökat begripligheten och målgruppsanpassningen i texten och genom pathosargument vill jag locka till läsning. Detta kan ersätta det informationsmaterial Arbetsförmedlingen ger ut idag vid inskrivning och är för målgruppen anpassad så att läsbarhet och läsvärdet har ökat. / I’ve studied plain language and rhetoric in government agency texts and have limited the focus of this study to the information brochure Välkommen till Arbetsförmedlingen that jobseekers get after registration at Arbetsförmedlingen. This information brochure is available for everyone who recently registered at Arbetsförmedlingen, no matter age, or what needs or conditions they have. The purpose with my study is therefore to promote readability and reading value in Arbetsförmedlingens information brochure for the target group young jobseekers between 19-25 years of age. I have used three methods in my study; a text analysis, a semi-structured focus group and a hidden observation. The purpose of this was to see how the context affects Arbetsförmedlingens information brochure and how readable it is to the target group, even to explore how young jobseekers reason about their needs, professional future dreams and how they relate to the information. Based on empirical studies, theory and guidelines, I’ve created a new information brochure that is written in plain language, combined with a rhetorical form of address and pathos arguments. Based on plain language guidelines I have created a text that has increased readability, and with pathos arguments try to attract reading. This information brochure is adapted to the target group and therefore increases readability and reading value, and may replace the information that Arbetsförmedlingen hands out today.

This study is an attempt to investigate communicative and effective preaching. It suggests some guidelines for the praxis of communicative preaching for contemporary preachers in the light of Hebrews. Hebrews was written in an elevated rhetorical style and contains one of the longest sustained lines of argumentation in the New Testament. The research is expanded in order to arrive at the answers to the question: • How can a preacher effectively communicate his/her message to his/her audience in their situation in the light of Hebrews? In order to reach this aim, Hebrews and the rhetorical strategies used in this book are investigated to disclose basis-theoretical principles for communicative preaching. Communication principles are investigated in order to extract meta-theoretical principles that can be utilised in communicative preaching. In addition, three published sermons are analysed in order to evaluate the results of this study. After having scrutinised these elements, a final conclusion is deduced. Basis-theoretically, the research reveals the following guidelines: • Communicative preaching should provide the opportunity for hearers to listen to the real speakers, God the Father, Jesus Christ, and the Holy Spirit, from the Scripture itself. • A preacher should have the ability to interpret and apply the Biblical texts in relation to people's situation and must testify his/her faith in Jesus Christ in his/her daily life. • A preacher should have the specific goal of his/her preaching in mind and use a literary style that is suitable for the level of his/her hearers' understanding. • A preacher must keep in touch with his/her hearers in their real-life situation in order to recognise their real problems and try to solve these in the course of preaching. • A sermon should be well structured by means of logical development. • A sermon should contain a transition or transitions that are created by digressions between two movements of sermon units in order to keep the hearers' attention. • A sermon should persuade the hearers not only by means of logos but also through the example of the preacher's own good character. • A sermon should employ the interplay of positive and negative feelings in order to establish emotional dynamics in the process of preaching. Meta-theoretically, the processes, forms of communication, and the principles of public speaking are investigated in order to understand the principles of communication. This research finds the following guidelines: • Communication is a transactional process in which source and receiver play interchangeable roles throughout the act of communication. • To communicate effectively, a sender has to understand his/her audience and adjust his/her message to the audience because public speaking is an audience-centred process. • A speaker's speech should suit his/her goal. Guidelines that were obtained as a result of the research include the following: • A preacher has to analyse both the Biblical text and his audience. • A preacher has to apply the goal and the theme of the text in relation to his/her audience's situation. • A preacher has to logically organise his/her sermon in order to win his/her audience's attention through the principles of effective communication. • A preacher should persuade his/her listeners not only by means of the logical development of the sermon, but also through the example of his/her own good character. • A preacher should employ emotional appeal to have an impact on his/her listeners. / Thesis (Ph.D. (Homiletics))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2007.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga. Vidare diskuteras likheter och skillnader i materialet från 2010 och 2014 och vem målgruppen kan tänkas vara, för att se åt vilket håll utvecklingen gått. Teori & metod Teori inom semiotik och retorik används tillsammans med teorier om politisk kommunikation för att besvara frågeställningarna. Filmerna anlayseras med verktyg som logos, ethos, pathos, genus deliberativum, konnotaion, kommutationstest och intertextualitet från fälten. Analys & slutsats Analysen redogör för en mycket pathos-betonad första valfilm 2010, de andra ses som mer ethos- och logos-betonade. I slutsatsen diskuteras att det skett en utveckling av vilka som är "vi" och "dom". Kommunikation har även gått från väldigt explicit till mer implicit. Detta säger dels något om hur bilden av mottagaren förändrats men kan även vara en strategi för att få en mjukare framtoning. Förändringarna visar på en professionalisering av Sverigedemokraternas kommunikation där filmerna från 2014 har två målgrupper: "Jimmie – på riktigt": stärka etablerade relationer och "Låt er inte tystas": vinna över skeptikerna. Nyckelord: Sverigedemokraterna, valfilm, retorik, semiotik, ethos, pathos, logos, Jimmie Åkesson, strategi, argumentation, implicit, explicit.

Texte remanié de: Diss.--Philosophische Fakultät I--Zürich--Universtität Zürich, 1998. / Bibliogr.

Numera lever vi i ett krissamhälle där vi nästan varje dag nås av budskap från olika typer av kriser. När en organisation drabbas av en kris är det viktigt att tänka på vilken kommunikation man använder för att nå ut med sitt budskap. Uppsatsens syfte var att undersöka hur en organisation använder sig av olika försvarsstrategier och retoriska appeller i sin kriskommunikation. Organisationen som valdes ut var flygbolaget Norwegian och deras hantering av den 11 dagar långa flygstrejken under mars 2015. Eftersom att sociala medier numera blivit en viktig del av kriskommunikation har jag valt att använda mig av Facebookinlägg för att jämföra med pressmeddelanden. Uppsatsens hade tre frågeställningar: Kan Norwegians kriskommunikation kopplas till ”Image repair theory” ? Hur använder Norwegian sig av ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation? Hur skiljer sig detta på Facebook och i pressmeddelanden? Resultaten visade att Norwegian använde sig av flera strategier från Image repair theory. Detta gjorde bland annat genom att minska händelsens anstötlighet, bortförklaringar, förnekande och projicering. Den strategi som användes mest var att minska händelsens anstötlighet och den som användes minst var bortförklaring. Resultaten visade också att Norwegian på olika sätt använde sig av retorikens ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation. Norwegian försökte bland annat att stärka sitt ethos genom att använda en god ton, visa välvilja samt använda sig av goda handlingar. De försökte också många gånger att väcka känslor genom att visa medlidande och empati. Detta visade sig vara ett sätt för Norwegian att använda sig av pathos i texterna. Norwegian använde sig också av logos där man ofta använde sig av fakta och argument som handlade om strejken. Mängden text varierade på de båda medierna. Facebookinläggen var ofta en kort del från pressmeddelanden och innehöll inte lika mycket information.

Submitted by Edileide Reis (leyde-landy@hotmail.com) on 2013-04-25T14:06:55Z No. of bitstreams: 1 Ivana Carneiro.pdf: 1420208 bytes, checksum: f61fd88fe1a564247a2f69af49a61587 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Auxiliadora Lopes(silopes@ufba.br) on 2013-05-17T12:59:21Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Ivana Carneiro.pdf: 1420208 bytes, checksum: f61fd88fe1a564247a2f69af49a61587 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-05-17T12:59:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ivana Carneiro.pdf: 1420208 bytes, checksum: f61fd88fe1a564247a2f69af49a61587 (MD5) Previous issue date: 2009 / O texto remete-se à discussão acerca do sentido e significado da educação convencional contraposto à concepção krishnamurtiana de Educação Correta que, neste contexto, analisamos sob a perspectiva da Educação Integral, a qual propõe pensar o ente humano como totalidade, isto é, pathos, ratio, psyche, libertas e as possibilidades daí engendráveis. Propõe-se, deste modo, refletir sobre a educação para que esta possa continuamente repensar-se, reestruturar-se e dialogar com suas carências e necessidades, constituindo-se em um elo de ligação entre a existência e a construção do sujeito enquanto ente humano integral que carece de (trans)formação do seu ser além de informações técnicas profissionais. Utilizamos como pano de fundo as perspectivas propostas pela pós-modernidade, considerando as influências que tal contexto ocasiona para a formação do indivíduo enquanto ente relacional com a existência,com a alteridade e, em especial, consigo mesmo, com seus conflitos, desejos e humanidades. / Salvador

Submitted by Elizabete Silva (elizabete.silva@ufes.br) on 2015-05-29T16:57:12Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) O ethos no discurso político de dilma rousseff.pdf: 1550620 bytes, checksum: 98f10761571879fc93384ae9ccee1e51 (MD5) / Approved for entry into archive by Elizabete Silva (elizabete.silva@ufes.br) on 2015-08-11T22:42:17Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) O ethos no discurso político de dilma rousseff.pdf: 1550620 bytes, checksum: 98f10761571879fc93384ae9ccee1e51 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-08-11T22:42:17Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) O ethos no discurso político de dilma rousseff.pdf: 1550620 bytes, checksum: 98f10761571879fc93384ae9ccee1e51 (MD5) Previous issue date: 2014 / Este estudo propõe-se a analisar o discurso político de voz feminina, pela pers-pectiva da Análise do Discurso (AD) de linha francesa, a partir da escolha de quatro discursos proferidos pela presidente brasileira Dilma Rousseff, utilizan-do-se das contribuições trazidas por Dominique Maingueneau e Patrick Charaudeau. O eixo dessa pesquisa está no exame do ethos discursivo segundo as noções apresentadas pelos dois estudiosos, para a identificação das características de discurso político proferido por enunciador de voz feminina. Dos estudos de Maingueneau, além da categoria de ethos discursivo, são utilizadas as categorias de interdiscurso e de cenas de enunciação, especialmente as cenografias constituídas nos discursos políticos escolhidos. Das pesquisas semiolinguísticas de Charaudeau, privilegiamos as noções de ethos, de carisma e de pathos aplicadas ao discurso político, buscando caracterizar a maneira de ser e de dizer do sujeito enunciador, revelada pela patemização discursiva. Embora os dois pesquisadores tenham propostas teórico-metodológicas basilares diferentes, busca-se encontrar os pontos de complementação de abordagens para a caracterização do ethos discursivo de voz feminina. Os procedimentos de análises são precedidos por breve histórico do percurso, da participação e da presença da mulher na política nacional e internacional, principalmente nos séculos XX e XXI, a fim de compor o cenário histórico-social atual, uma vez que há o fato inédito e relevante de uma mulher tornar-se a primeira presidente do Brasil. As principais discussões realizadas neste estudo giram em torno aos macrotemas e microtemas dos discursos selecionados, suas cenografias ali constituídas, destacando as marcas, que influem na caracterização de ethos, incluindo aquelas propostas por Charaudeau, tais como, de autoridade, de credibilidade, de seriedade e de co-ragem. Associado a esses aspectos que ajudam a caracterizar o ethos, são analisados também os elementos constituintes da memória discursiva, articulando-os com as formações discursivas inerentes aos campos discursivos aos quais pertencem. Por fim, realiza-se uma síntese das análises empreendidas e conclui-se com o detalhamento da repercussão observada na imagem da mulher na política, discorrendo-se sobre ethos de enunciador de voz feminina em discurso político. / The purpose of this study is to analyze the female-voice political discourse under the perspective of the French-line discourse analysis (DA) in 4 selected speeches by Brazilian president Dilma Rousseff, using contributions of Dominique Maingueneau’s and Patrick Chareaudeau’s. This inquiry is centered on the ethos’ analysis after the notions by both theoreticians for the identification of the characteristics of the female-voice enunciator’s political discourse. Out of Maingueneau’s studies, besides the notion of discursive ethos, the categories of interdiscourse and enunciation scenes are used, especially the scenographies constituted in those speeches. Out of Charaudeau’s researches, we privileged the notions of ethos, charisma, and pathos applied to the political discourse, seeking to characterize the way of being and saying of the enunciating subject, revealed through the discursive patemization. Although both researchers have different theoretical-methodological ground proposals, the complementing points of approach are looked for in order to characterize the female-voice discursive ethos. The analytical proceedings are preceded by a brief history of the trajectory, participation, and presence of woman in national and international politics, mainly in the 20th and 21st centuries, in order to compose the present social-historical scenario, given the inedited and relevant fact of the election of the first female president of Brazil. The main discussions involve the macro- and micro-themes of the selected speeches, their scenographies constituted therein, highlighting the marks that influence ethos characterizations, including the ones proposed by Chareaudeau, like of authority, accountability, seriousness, and courage. Linked to those aspects that help to characterize the ethos, also the components of the discursive memory are analyzed, articulating them with the discursive formations of the respective discursive fields. Finally, the analyses undertaken are synthesized, detailing the repercussion on the image of woman in politics and disserting about the female-voice enunciator ethos in the political discourse.

Lyrik har sedan urminnes tider berört människor djupt och nyfikenheten om varför det förhåller sig så har lett till min uppsats där syftet är att undersöka vilka framträdande språkliga verktyg som finns i dikterna ”Landet som icke är”, ”Hur kan jag säga…” och ”Efteråt (4)”, samt att undersöka deras potentiella retoriska dimension. Den språkliga utformningen, elocutio, har undersökts utifrån ett antal frågor som ställs till dikterna vilka närläses och även analyseras utifrån tanken att ordval och andra språkliga medel ”vill” något med texten. Jag har bland annat funnit anaforer, upprepningar, besjälning, mångtydighet och interpunktion i dikterna. Ofta förekommande verktyg är även starkt värdeladdade ord, bildspråk och kontraster. De språkliga verktygen samverkar med varandra och med retorikens övertygelsemedel ethos och pathos. Vissa partier i dikterna har speciellt många olika stilfigurer och andra språkliga medel i samverkan och bildar då ”förtätning”, en slags intensitet med starkt pathos. Dessa passager kan ha en utökad kraft att beröra läsaren.

Écrivain prolifique, Alexandre Hardy [15 ?? – 1632] a régné sur le théâtre français pendant une trentaine d’années, fournissant aux premières troupes professionnelles leur répertoire. Cette thèse aborde l’œuvre du dramaturge comme celle d’un poète professionnel, devant écrire pour faciliter le jeu des comédiens et pour intéresser les spectateurs des premiers théâtres de ville. Les scènes d’action violente d’Alexandre Hardy apparaissent comme une invention propre à l’écriture professionnelle, invention répétée et variée dans les tragédies, tragi-comédies et pastorales que le poète publie entre 1623 et 1628. Longtemps considérée comme une concession à un goût soi-disant populaire, cette scène pathétique relève, au contraire, d’un théâtre du Public qui, par l’évidence des spectacles de violence et les émotions ainsi suscitées, interroge les spectateurs sur le[s] sens de leur communauté. Cette étude dégage comment, au XVIe et au XVIIe siècles, les controverses théoriques sur la représentation scénique des violences débattent de son lien avec une esthétique de la merveille et de son pouvoir pathétique. Elle examine la poétique et la rhétorique du spectacle violent dans l’œuvre de Hardy, en montrant comment cette scène pathétique donne sens au rassemblement de spectateurs institués en témoins. La quête d’une expérience collective des émotions se rattache à une conception du théâtre de ville comme lieu où les spectateurs font l’essai de leur concorde, idéal urbain encore vivace à la fin de la Renaissance. Lire l’œuvre d’Alexandre Hardy fait apparaître les ambitions du théâtre de ville et leurs évolutions au début du XVIIe siècle. / A prolific writer, Alexandre Hardy [15??-1632] has dominated French theatre for about thirty years, providing the first professional companies with their repertoire. This dissertation studies his work as one of a professional poet, who had to make matters easier for the actors and to arouse the interest of the audience of the first urban theatres. These professional requirements account for the invention of scenes of violence which appear repeatedly, albeit with some variation, throughout the tragedies, tragi-comedies and pastorals published between 1623 and 1628. Critics have long considered such a use of pathos as a concession made to popular taste. In fact, it takes part in the creation of a theatre of the Public which, through the evidence and emotional impact of violent representation, leads the spectators to question the meaning of the community they form. I have first put into light how, in theoretical writings dealing with the problem of staging violence, such a poetical choice was related to the aethetics of marvel [meraviglia]. I have then studied the poetics and rhetoric of violence in Alexandre Hardy’s plays and shown that theatrical pathos summoned the spectators as witnesses of the action performed on stage, giving sense to their reunion. Finally I have related the search for collective emotions to a conception of urban theater which was still vivid at the end of the Renaissance – theatre as a place where spectators experimented concord. Thus Alexandre Hardy’s work reveals the ambitions and mutations of urban theatre at the beginning of the seventeenth century.

This thesis will undertake a study of contemporary political subjectivity by investigating the manifestations of various pathea found in contemporary politics. In examining how political impotence and indifference are cultivated through (neo)liberal subject formation, it argues that contemporary neoliberal subjectivity is constituted through the pathos of distance found in the gap between the impotent liberal subject and the imaginary, universal ideal subject articulated by liberalism. Through close readings of Wendy Brown’s writings, I explore her work and engage with her formulations of contemporary political subjectivity. Specifically, I will analyze the impotent subject constituted by the pathos of ressentiment, the vulnerable subject constituted by the pathos of walling, and the tolerated subject constituted by the pathos of difference in order to trace the relationships between the various pathea and the subjectivities that they construct. / Graduate / 0615