Studien har undersökt hur lärare tolkar begreppet hälsa och hur de beskriver att de undervisar hälsa i sin praktiska undervisning. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Totalt har nio respondenter intervjuats och resultatet vi- sar att lärarna beskriver hälsa genom en helhetssyn där fysisk, psykisk, och social hälsa ingår. Det visar också att det saknas en systematik och struktur samt att det finns en osäkerhet när de ska beskriva hur deras undervisning i hälsa genomförs. Vidare visar resultatet att idrott och hälsa ofta särskiljs och att hälsoundervisningen främst sker teoretiskt. Slutsatsen är att det fö- refaller svårt att omsätta hälsobegreppet till den praktiska undervisningen inom idrott och hälsa och att den ofta sker på många olika sätt och med olika ingångsvärden. Genom att appli- cera och använda modellen KASAM kan det finns möjligheter för yrkespraktiken att skapa en struktur och ett ämne som går i hälsans tecken, där elever deltar och samtidigt mår bra.

Os fitoplasmas são procariotos sem parede celular pertencentes à classe Mollicutes. Um grande número de doenças de plantas cultivadas estão associadas aos fitoplasmas, incluindo tanto aquelas que afetam grandes culturas como aquelas ocorrentes em diversas espécies de ornamentais. Em cana-de-açúcar, uma doença conhecida como síndrome do amarelecimento foliar ou amarelinho causou danos expressivos à cultura e provocou a substituição de uma cultivar muito produtiva e extensivamente plantada no estado de São Paulo. A doença também foi registrada em outros países e investigações sobre a etiologia evidenciaram a ocorrência de vírus e fitoplasma como agentes. Em primavera (Bougainvillea spectabilis), uma espécie de origem brasileira bastante apreciada como ornamental, foram observados sintomas de clorose foliar, superbrotamento de ramos, deformações foliares e florais e declínio, sintomas característicos de infecção causada por fitoplasmas. O presente trabalho teve como finalidade investigar a etiologia desta nova doença encontrada em primavera, denominada de superbrotamento, e identificar molecularmente o fitoplasma envolvido com a síndrome do amarelecimento foliar da cana-de-açúcar. Para isso, amostras de plantas sintomática e assintomáticas de cana-de-açúcar e primavera foram submetidas à extração do DNA total. A partir deste DNA, a detecção molecular foi conduzida com PCR duplo usando-se os iniciadores P1/Tint na primeira reação e R16 F2n/R2 na segunda reação. Posteriormente à detecção, foi realizada a identificação através de PCR duplo com iniciadores específicos e análises de RFLP com as enzimas de restrição AluI, RsaI, KpnI, MseI, HhaI, HpaII, e MboI. Análises filogenéticas foram baseadas nas sequências nucleotídicas do 16S rDNA dos fitoplasmas detectados na cana e na primavera, bem como nas sequências de outros fitoplasmas disponíveis em banco de dados. O teste de transmissão usou plantas infectadas de primavera e plantas sadias de vinca, interligados por filamentos de cuscuta. Os resultados mostraram que fragmentos genômicos de aproximadamente 1.2kb foram amplificados em 33% e 60% das amostras de DNA extraído de plantas sintomáticas de cana-de-açúcar e de primavera, respectivamente. O uso de iniciadores específicos demonstrou a presença de fitoplasmas dos grupos 16SrI e 16SrIII associados ao superbrotamento da primavera e de um fitoplasma do grupo 16SrI associado à síndrome do amarelecimento foliar. Análises de RFLP, confirmaram a ocorrência de fitoplasmas membros dos grupos 16SrI e 16SrIII em plantas de primavera, e revelaram que estes fitoplasmas poderiam ser classificados nos subgrupos 16SrI-B e 16SrIII-B. A identificação evidenciou que o fitoplasma encontrado em cana-de-açúcar é um representante do grupo 16SrI, sub-grupo B. Análises filogenéticas e de mapas de sítios putativos de restrição, confirmaram os resultados obtidos com os testes de PCR e com as análises de RFLP para os fitoplasmas relacionados às duas doenças estudadas. A transmissão dos fitoplasmas presentes em primavera para plantas de vinca através da cuscuta demonstrou, biologicamente, que ambos são agentes causais do superbrotamento. Em quase todas as amostras de cana-de-açúcar positivas para fitoplasma também foi detectada a presença de um luteovírus, através do uso de RT-PCR, demonstrando que o amarelecimento foliar da cana-de-açúcar no estado de São Paulo está associado a um complexo formado por fitoplasma e vírus. No caso da primavera, este trabalho se constituiu no primeiro relato da ocorrência de fitoplasmas como agente de doença nessa espécie. / Phytoplasmas are wall-less prokaryote belonging to class Mollicutes. Several hundred plant species, including food crops and ornamental species have been reported as hosts of phytoplasmas, which are associated with important diseases. In sugarcane, a disease known as yellow leaf syndrome caused serious damage and led to replacement of a cultivar with high yield and widely distributed in the São Paulo State. The syndrome has also been described in other countries and studies about etiology evidenced the occurrence of virus and phytoplasmas as causal agents. In bougainvillea (Bougainvillea spectabilis), a native specie from Brazilian territory, were observed typical symptoms of phytoplasmas, characterized by leaf chorosis, proliferation of branches, deformation of leaves and flowers, decline, and death. The aim of this study was to investigate the etiology of the disease observed in bougainvillea and to identify molecularly the phytoplasma associated with sugarcane yellow leaf. Thus, DNA was extracted from samples collected of naturally symptomatic plants of sugarcane and bougainvillea. Nested PCR primed by P1/Tint-R16F2n/R2 was used for detection, while specific primers were used for identification. RFLP with restriction enzymes AluI, RsaI, KpnI, MseI, HhaI, HpaII, MboI and phylogenetic analysis based on nucleotide sequences of 16S rDNA were also used to identify the phytoplasmas detected in sugarcane and boungainvillea. Transmission of phytoplasmas from bougainvillea to periwinkle by dodder was conducted to demonstrate the pathogenecity of this agents. Results showed that genomic fragments of 1.2kb were amplified, evidencing the presence of phytoplasmas in 33% and 60% of symptomatic sugarcane and bougainvillea plants, respectively. PCR with specific primer pairs demonstrated that phytoplasmas affiliated to groups 16SrI and 16SrIII were associated with bougainvillea proliferation, while a phytoplasma belonging to group 16SrI was present in sugarcane plants exhibiting symptoms of yellow leaf. RFLP and phylogenetic analysis revealed that phytoplasmas found in bougainvillea could be classified within subgroups 16SrI-B and 16SrIII-B, and that phytoplasma detected in sugarcane is a representative of subgroup 16SrI-B. Almost the totality of symptomatic sugarcane plants showed the presence of virus, by using RT-PCR, indicating that a coinfection of virus and phytoplasma could be responsible by inducing the disease. Positive results for transmission revealed that both phytoplasmas found in boungainvillea are causal agents of the disease. This is the first report of phytoplasma as agent of disease in that species.

I den senaste skollagen är det tydligt att skolors elevhälsoarbete främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Skolverket, skolinspektionen och aktuell forskning visar att skolor, nu sju år efter att lagen trätt i kraft, fortfarande är kvar i det åtgärdande arbetet.Syftet med denna studie är att genom specialpedagogs och rektorers uppfattning av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, öka kunskaper om faktorer som möjliggör och/eller försvårar uppdraget. Skolnivån i studien är gymnasiet.Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och metodansaten är hermeneutik. Studiens empiriska underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med rektorer/ biträdande rektorer och specialpedagoger. Resultatet visar på elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete till stor del är kvar i det förebyggande arbetet men att processer är i gång för en förändring. Processen tar tid och är svår i vissa lägen vilket leder till att personalen upplever frustration. Resultatet visar också på att specialpedagoger och rektorer/biträdande rektorer uppfattar uppdraget relativt samstämmigt men skillnader finns, där orsaken bottnar i maktstrukturer. Vidare framkommer det att en konkurrerande situation uppstår mellan specialpedagog och försteläraruppdrag när försteläraruppdrag kopplas till skolutveckling och specialpedagog inte var inbjuden att delta.

Os fitoplasmas são procariotos sem parede celular pertencentes à classe Mollicutes. Um grande número de doenças de plantas cultivadas estão associadas aos fitoplasmas, incluindo tanto aquelas que afetam grandes culturas como aquelas ocorrentes em diversas espécies de ornamentais. Em cana-de-açúcar, uma doença conhecida como síndrome do amarelecimento foliar ou amarelinho causou danos expressivos à cultura e provocou a substituição de uma cultivar muito produtiva e extensivamente plantada no estado de São Paulo. A doença também foi registrada em outros países e investigações sobre a etiologia evidenciaram a ocorrência de vírus e fitoplasma como agentes. Em primavera (Bougainvillea spectabilis), uma espécie de origem brasileira bastante apreciada como ornamental, foram observados sintomas de clorose foliar, superbrotamento de ramos, deformações foliares e florais e declínio, sintomas característicos de infecção causada por fitoplasmas. O presente trabalho teve como finalidade investigar a etiologia desta nova doença encontrada em primavera, denominada de superbrotamento, e identificar molecularmente o fitoplasma envolvido com a síndrome do amarelecimento foliar da cana-de-açúcar. Para isso, amostras de plantas sintomática e assintomáticas de cana-de-açúcar e primavera foram submetidas à extração do DNA total. A partir deste DNA, a detecção molecular foi conduzida com PCR duplo usando-se os iniciadores P1/Tint na primeira reação e R16 F2n/R2 na segunda reação. Posteriormente à detecção, foi realizada a identificação através de PCR duplo com iniciadores específicos e análises de RFLP com as enzimas de restrição AluI, RsaI, KpnI, MseI, HhaI, HpaII, e MboI. Análises filogenéticas foram baseadas nas sequências nucleotídicas do 16S rDNA dos fitoplasmas detectados na cana e na primavera, bem como nas sequências de outros fitoplasmas disponíveis em banco de dados. O teste de transmissão usou plantas infectadas de primavera e plantas sadias de vinca, interligados por filamentos de cuscuta. Os resultados mostraram que fragmentos genômicos de aproximadamente 1.2kb foram amplificados em 33% e 60% das amostras de DNA extraído de plantas sintomáticas de cana-de-açúcar e de primavera, respectivamente. O uso de iniciadores específicos demonstrou a presença de fitoplasmas dos grupos 16SrI e 16SrIII associados ao superbrotamento da primavera e de um fitoplasma do grupo 16SrI associado à síndrome do amarelecimento foliar. Análises de RFLP, confirmaram a ocorrência de fitoplasmas membros dos grupos 16SrI e 16SrIII em plantas de primavera, e revelaram que estes fitoplasmas poderiam ser classificados nos subgrupos 16SrI-B e 16SrIII-B. A identificação evidenciou que o fitoplasma encontrado em cana-de-açúcar é um representante do grupo 16SrI, sub-grupo B. Análises filogenéticas e de mapas de sítios putativos de restrição, confirmaram os resultados obtidos com os testes de PCR e com as análises de RFLP para os fitoplasmas relacionados às duas doenças estudadas. A transmissão dos fitoplasmas presentes em primavera para plantas de vinca através da cuscuta demonstrou, biologicamente, que ambos são agentes causais do superbrotamento. Em quase todas as amostras de cana-de-açúcar positivas para fitoplasma também foi detectada a presença de um luteovírus, através do uso de RT-PCR, demonstrando que o amarelecimento foliar da cana-de-açúcar no estado de São Paulo está associado a um complexo formado por fitoplasma e vírus. No caso da primavera, este trabalho se constituiu no primeiro relato da ocorrência de fitoplasmas como agente de doença nessa espécie. / Phytoplasmas are wall-less prokaryote belonging to class Mollicutes. Several hundred plant species, including food crops and ornamental species have been reported as hosts of phytoplasmas, which are associated with important diseases. In sugarcane, a disease known as yellow leaf syndrome caused serious damage and led to replacement of a cultivar with high yield and widely distributed in the São Paulo State. The syndrome has also been described in other countries and studies about etiology evidenced the occurrence of virus and phytoplasmas as causal agents. In bougainvillea (Bougainvillea spectabilis), a native specie from Brazilian territory, were observed typical symptoms of phytoplasmas, characterized by leaf chorosis, proliferation of branches, deformation of leaves and flowers, decline, and death. The aim of this study was to investigate the etiology of the disease observed in bougainvillea and to identify molecularly the phytoplasma associated with sugarcane yellow leaf. Thus, DNA was extracted from samples collected of naturally symptomatic plants of sugarcane and bougainvillea. Nested PCR primed by P1/Tint-R16F2n/R2 was used for detection, while specific primers were used for identification. RFLP with restriction enzymes AluI, RsaI, KpnI, MseI, HhaI, HpaII, MboI and phylogenetic analysis based on nucleotide sequences of 16S rDNA were also used to identify the phytoplasmas detected in sugarcane and boungainvillea. Transmission of phytoplasmas from bougainvillea to periwinkle by dodder was conducted to demonstrate the pathogenecity of this agents. Results showed that genomic fragments of 1.2kb were amplified, evidencing the presence of phytoplasmas in 33% and 60% of symptomatic sugarcane and bougainvillea plants, respectively. PCR with specific primer pairs demonstrated that phytoplasmas affiliated to groups 16SrI and 16SrIII were associated with bougainvillea proliferation, while a phytoplasma belonging to group 16SrI was present in sugarcane plants exhibiting symptoms of yellow leaf. RFLP and phylogenetic analysis revealed that phytoplasmas found in bougainvillea could be classified within subgroups 16SrI-B and 16SrIII-B, and that phytoplasma detected in sugarcane is a representative of subgroup 16SrI-B. Almost the totality of symptomatic sugarcane plants showed the presence of virus, by using RT-PCR, indicating that a coinfection of virus and phytoplasma could be responsible by inducing the disease. Positive results for transmission revealed that both phytoplasmas found in boungainvillea are causal agents of the disease. This is the first report of phytoplasma as agent of disease in that species.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans idrottslärare tolkar och skapar förutsättningar för delaktighet och hälsa i ämnet idrott och hälsa för integrerade grundsärskoleelever. Våra frågeställningar har varit hur grundskolans idrottslärare definierar begreppen delaktighet och hälsa och om deras förståelse av begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i hälsofrämjande aktiviteter.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika respondenter som alla har erfarenhet av att undervisa integrerad grundsärskoleelev. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Aaron Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM - känslan av sammanhang.  Resultatet av studien visar att delaktighet och hälsa är två komplexa begrepp som beroende på vad idrottslärarna tolkar in i begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i de hälsofrämjande aktiviteterna i ämnet idrott och hälsa.   Studien visar att idrottslärarna försöker arbeta främjande med både delaktighet och hälsa men att vissa förutsättningar saknas. Att skolan bör lyfta sitt dubbla uppdrag mer för att synliggöra begreppen delaktighet och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Att idrottslärarna har ett salutogent synsätt på begreppen delaktighet och hälsa, men att det patogena synsättet och mediedebattens övergripande hälsofrågor är i fokus när de beskriver begreppen delaktighet och hälsa i sin undervisning.

Med bakgrund i den komplexitet som finns runt hälsa och hur tolkningsbart hälsobegreppet är visar tidigare forskning att hälsoundervisning tenderar att skilja sig mellan olika idrottslärare. En viktig del i läraryrket som påverkas av undervisningens utformning är betyg och bedömningsarbetet. Syftet med den här studien var därför att belysa hur lärare arbetar med betyg och bedömning av kunskapsområdet hälsa samt hur de motiverar sina arbetsmetoder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, intervjuerna genomfördes med fem idrottslärare som undervisade i antingen högstadiet eller gymnasiet. I analysen av intervjusvaren framställdes tre övergripande teman, dessa teman kom sedan att strukturera framställningen av intervjuerna i studiens resultatavsnitt. Studiens resultat diskuterades sedan utifrån det teoretiska ramverketpatogent och salutogent hälsoperspektiv i studiens diskussionsdel. Resultatet visade att lärarna tolkade och behandlade hälsa olika vilket bidrog till att undervisningen i hälsa skilde sig åt mellan lärarna. Samtliga lärare menade dock att de försökte behandla hälsa i flera olika miljöer och kontexter för att eleverna effektivare skulle ta till sig och förstå att hälsa ständigt är påtaglig i olika arenor men kan framställas på olika vis. Lärarna konstruerade examinationstillfällen i hälsa i form av uppgifter eller prov för att testa elevernas kunskaper i hälsa. Att kunna sätta betyg som går i linje med vad elever visar för kunskaper i relation till ämnets kunskapskrav beskrevs av samtliga lärare som viktigt. Resultatet visade hur lärarna bedömde teoretiska kunskaper om hälsa där bedömningen ofta utgick från elevernas kunskaper om hur olika hälsoaspekter påverkar varandra och hälsa som en större helhet. Slutsatsen av studien var att lärare utformar sin undervisning annorlunda utifrån egna tolkningar och åsikter runt vad som ska behandlas i hälsa, vad som bedöms och värdesätts vid betygsättningen var dock kollegialt samstämmigt. Lärarna konstruerade examinationsuppgifter baserade på kunskapskraven för att få elevernas kunskaper svart på vitt och därmed enklare kunna motivera sin betygsättning genom att referera till uppgiften. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning gällande hur undervisning i hälsa domineras av ett patogent synsätt, trots att det finns inslag som kan efterliknas med det salutogena hälsoperspektivet.

Charles University, Faculty of Science Department of parasitology Doctoral study programme: Parasitology Abstract (en) Analysis of the genome of a free-living amoeba Mastigamoeba balamuthi and its comparison with pathogenic Entamoeba histolytica Mgr. Vojtěch Žárský Supervisor: prof. RNDr. Jan Tachezy, Ph.D. Praha, 2020 Abstract Examination and comparison of organisms have been tremendously important for the study of life's history on earth. The progress of our understanding of the genetic basis of heredity and the recent boom of sequencing technologies allows us to continue in this exciting field of research from the perspective of genes and genomes. In this work, I focus on the study of an anaerobic amoeba Mastigamoeba balamuthi, which is related to an important human pathogen Entamoeba histolytica. Comparative analysis allows us to draw some conclusions about the nature of the common ancestor of Mastigamoeba and E. histolytica, how it adapted to the anaerobic lifestyle, and about the way the Entamoeba lineage evolved to become a successful parasite. Surprisingly we also noticed that besides hydrogenosomes (hydrogen-producing organelles related to mitochondria), M. balamuthi also harbors peroxisomes - organelles thought to be absent in anaerobic organisms. This finding motivated us to inquire more about...

Tidigare forskning har visat att det inte gjorts många studier ur ett elevperspektiv på vad som är relevanta områden inom hälsa i ämnet idrott och hälsa (Røset et al., 2020:4–5). Syftet i föreliggande studie är därmed att ur ett elevperspektiv undersöka vad eleverna anser är relevanta områden att lyfta inom hälsa i idrott och hälsa samt hur de skulle vilja jobba med hälsa i ämnet. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att eleverna anser att det de får lära sig inom hälsa i ämnet idrott och hälsa först och främst präglas av de fysiska aspekterna av hälsa och att områden inom den psykiska hälsan inte lyfts tillräckligt. Vidare menar eleverna att de även vill fördjupa sig mer inom de olika områdena kopplat till fysisk, psykisk och social hälsa samt att det ska vara en tydlig progression då undervisningen ansågs vara både repetitiv sen tidigare årskurser samt att informationen var ytlig. Den viktigaste aspekten kopplat till undervisningsmetoder var att eleverna önskar en variation. Våra slutsatser från resultatet och analysen är att man som lärare behöver ta reda på elevernas förkunskaper samt att man ska ha ett helhetsperspektiv på hälsa,där psykisk hälsa tar större plats för att det ska vara meningsfullt för eleverna.

Denna studie har i sitt syfte att skapa kunskap om vilka utmaningar och möjligheter skolorna har i att etablera ett förebyggande och hälsofrämjande lärande. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan kommer att undersökas och diskuteras utifrån tre olika perspektiv som påverkar och förutsätter varandra: det organisatoriska perspektivet, det pedagogiska och barns perspektiv. Studien har en induktiv forskningsinsats som är inspirerad av fenomenografi som forskningsmetoden. Empirin för denna studie samlades genom halvstrukturerade intervjuer till pedagoger, personal i elevhälsoteamet och rektorer på högstadiet. De halvstrukturerade intervjuerna har i sitt syfte att undersöka hur skolpersonal beskriver utmaningar och möjligheter i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Teorin som låg till grund för denna studie är känslan av sammanhang (KASAM) och variationsteori. Valet av KASAM vilar på att denna teori har i sitt centrala fokus att diskutera hur man bevarar och främjar hälsa. Variationsteori å andra sidan fokuserar på hur man främjar lärande. Både KASAM och variationsteori undersöker psykisk hälsa och lärande utifrån ett salutogent perspektiv vilket stämmer överens med forskningens utgångspunkt för denna studie. Resultatet i denna studie visade att eleverna upplever ”positivstress” i sitt lärande vilket kan glida till att vara ”negativstress” p.g.a. olika anledningar och skapa ohälsa. För att kunna jobba förebyggande och hälsofrämjande behöver huvudmannen/rektorn bygga på utvecklingsplaner inom sin organisation. Dessa utvecklingsplaner bör inrama strukturella och organisatoriska förbättringar i att förverkliga och effektivisera elevhälsoteamets roll. Utvecklingsplaner bör även inrama pedagogiska förbättringar speciellt inom klassrumspraktikens lärandesituationer. Ett förebyggande och hälsofrämjande pedagogiskt klimat i klassrummet bör kretsa kring att få eleven att uppleva en känsla av sammanhang i sitt lärande. Eleven uppnår en känsla av sammanhang när hen vet vad hen kommer att jobba med, hur hen kommer att jobba och varför. Studiens resultat upplyste även om att implementering av elevens perspektiv inom skolans utvecklingsplaner är en essentiell grund för ett fruktbart förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan.

Hälsa är ett begrepp som har avsaknad av en bestämd definition. Det finns flertalet erkända definitioner såsom WHO:s men det finns även de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hälsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens värld, än dock menar flera personer att om hälsa enbart skall ses som god utifrån den fysiska aktiviteten så blir begreppet hälsa inte särskilt innehållsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lärarna ser på begreppet hälsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning så är hälsa ett personligt och svårdefinierat begrepp, vilket de sex lärare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekräftade. Lärarnas kunskap om hälsa har inhämtats från tidigare idrottsliga erfarenheter och utbildning. Resultatet i denna studie visar att hälsoundervisningen stundtals blir personlig då lärarna utgår från sina tidigare idrottsliga erfarenheter när de talar och undervisar om hälsa. Resultatet har analyserats utifrån två hälsomodeller, kontinuummodellen samt den kliniska modellen. Resultatet som framkommer är att hälsa många gånger ses ur ett kontinuumperspektiv och sällan ur ett dikotomt perspektiv. Sammanfattat så handlar denna studie om hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur de önskade att hälsoundervisningen skulle kunna se ut. / Health defines a person’s general condition, both mind and body. Being healthy or have “good health” is something that people, on a daily basis, can read about in the newspaper or on the internet, but what is health or being healthy? Health is often taken for granted and is also often associated with training, but many claim that health is not only about being fit or train hard. There are different definitions of health; world health organization (WHO) has one that has been acknowledged for many years: “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. This definition has been controversy because it says that a person only can have good health if the person is free from illness, injury or pain which can seems quite possible to achieve. WHO:s definition about health, is not the only one, there are  many more definitions that has been created by dissimilar people. The aim with this study was to see how teachers look at health (and health studies) and where they got their knowledge about health. If you look at previous studies it says that health is a personal thing, each individual has their own opinion what health is, something that the teacher in this study agreed about. This is a qualitative study and sex teachers were interviewed. The result has been analyzed by two health models, the continuum model and the clinic model. The result showed that the teachers look at health from a continuum perspective and the teachers also said that their athletic background were the main reason for there value of health and how they look at health overall.