Sammanfattning/AbstractLina Lennström och Jessica Liljedahl AhlbeckDen interaktiva tavlan på förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektivPedagogers tankar kring den interaktiva tavlanThe interactive board at the preschool – Special Educational perspectivesPreschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboardVår studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar är kring arbetet med den interaktiva tavlan. Frågeställningarna som vi ställer oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan från förskolan och hur pedagogerna ser på möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser på tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lärande. Vi har även frågat hur utbildning kring tavlans funktioner påverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser på digitala medier i framtiden på förskolan. Den forskningsansats som vi använt i studien är kvalitativ. Till hjälp att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av metoderna observation och intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna ser att tavlan kan bidrar till att ge barnen en varierande och överraskande stimulans i lär tillfället på förskolan. Även att pedagogerna efterfrågar utbildning, tid, och reflektion för att lära sig mer om tavlans funktioner. Pedagogerna ser även att tavlan som ett verktyg med många möjligheter, vid temaarbeten då den interaktiva tavlan kan användas för att synliggöra barnens lärtillfälle samt bidra till motoriskstimulans. I vår slutdiskussion diskuterar vi den interaktiva tavlan och digitala medier utifrån ett skolutvecklingsperspektiv i vår roll som förändringsledare i vår specialpedagog roll.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka eventuella styrningsstrategier som kan förekomma i pedagogers förhållningssätt i barns fria lek i inomhus- och utomhusmiljön samt synliggöra eventuella skillnader av styrning i dessa miljöer. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: ● Vilka styrningsstrategier i den fria leken synliggörs via pedagogernas förhållningssätt i inomhusmiljön och utomhusmiljön? ● Vilka skillnader synliggörs via pedagogernas förhållningssätt i inomhusmiljön och utomhusmiljön? De strategiska urval som gjorts för att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna är val gällande vilka som skulle ingå i studien och hur materialet skulle kunna skapas. Undersökningen genomfördes på två förskolor under två dagar mellan 9.00- 15.00 genom observation. Det skapade materialet bearbetades och analyserades samt delades in i kategorier med stöd från tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkter som använts i denna studie var till underlag för analysen. Michel Foucaults teori om makt genomsyrar denna studie och vidare belyses maktperspektivet av Rantala (2016) och Dolk (2013) där de på olika sätt omskapar Foucaults tankar om makt till dagens förskola. I resultatet framkommer det att i pedagogens förhållningssätt så kan styrningsstrategier uppmärksammas i barns fria lek både i inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vidare framkom det att skillnader förekommer i pedagogers förhållningsätt sett till styrningar i inomhus-och utomhusmiljön i barns fria lek. Den slutsats vi kommit fram till är att förskolans verksamhet genomsyras av makt samt att styrning i barns fria lek pågår hela tiden men som dock kan komma att uppfattas tydligare beroende på om barnen vistas i inomhusmiljön eller utomhusmiljön. I pedagogens förhållningssätt förekommer styrningsstrategier gentemot barns fria lek både verbalt och ickeverbalt. Oavsett i vilken utsträckning pedagogers agerande styr barns fria lek är det av stor vikt att dessa styrningsstrategier fås syn på, uppmärksammas och problematiseras eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling och lärande. De observationer vi skapat har bearbetats och analyserats och kan komma att användas som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett mer medvetet förhållningssätt sett till den underliggande makt som förskolan präglas av.

<p>Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken. Det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Traditionell syn på inlärning, brist av tid samt barns bristande lekförmåga är några av lekens motsättningar.</p>

Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken. Det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Traditionell syn på inlärning, brist av tid samt barns bristande lekförmåga är några av lekens motsättningar.

Hur kan verksamma pedagoger i förskolan arbeta för att synliggöra och bemöta varje barns individuella behov samtidigt som man ska förhålla sig till barngruppen som helhet? Och hur säkerställer vi att varje barns individuella behov tillgodoses? Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar det finns i förskolan för att se varje barn och möta deras individuella behov för att verksamma pedagoger ska kunna ge alla barn lika möjligheter till utveckling och lärande. Förskolans uppdrag har historiskt sett ändrats från ett fokus på omsorg till ett fokus på lärande och utveckling i samband med införandet av Läroplanen för förskolan: lpfö 18 (2018). Ett begrepp som försöker förena dessa två uppdrag är educare, som syftar till förskolans helhetssyn, att trygghet och omsorg i relation till utveckling och lärande ska tillsammans göra att barnet uppnår sin fulla utvecklingspotential. Vår studie utgår från en kvalitativ metod som genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan försöker synliggöra och diskutera tryggheten och omsorgen som förutsättningar för ett barns utveckling och lärande. Utifrån ett omsorgsetiskt och anknytningsteoretiskt perspektiv analyseras den empiri som samlats in för studien. Diskussionen visar på hur pedagogernas barnsyn och gemensamma förhållningssätt kan skapa de förutsättningar som krävs för barnens trygghet och lärande och att utvecklas i en förskolemiljö som genom medvetenhet kan bidra till att alla barns individuella behov tillgodoses och möts i en gemensam förskola för alla.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta.

Alla barn har rätt till att få vara delaktiga i förskolan enligt förskolans styrdokument. Vi har uppmärksammat att nivån av delaktighet i måltidssituationen varierar mellan olika förskolor, pedagoger och barn. Den här studien har som syfte att få en ökad förståelse för barnens delaktighet i måltidssituationen i förskolan utifrån pedagogens förhållningssätt. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där insamlandet av empirin utfördes genom ostrukturerade observationer av barn och pedagoger i måltidssituationen. Genomförandet av studien skedde under en veckas tid vid fem observationstillfällen i en storstad i Sverige. Det insamlade materialet analyserades utifrån begreppen delaktighet och barns aktörskap, samt Shiers delaktighetsmodell.  Vårt resultat visade att pedagogerna har olika förhållningssätt och strategier för att möjliggöra delaktighet för barnen i måltidssituationen, där framförallt två strategier blev synliga - att ställa frågor och att ge uppmaningar till barnen. Resultatet visade även att dessa förhållningssätt inte alltid ledde till delaktighet för barnen. Det framgick också att barnens uttryckta önskemål bemöttes av pedagogerna genom att svara ja, nej eller att ge ett nytt erbjudande. Det blev tydligt att måltidssituationen präglades av regler och rutiner, som barnen vid vissa tillfällen försökte förhandla kring med pedagogerna. Vissa av dessa regler visade sig vara förhandlingsbara, medan andra inte var det.