The purpose with this thesis was to study the special pedagogical perspectives that stood out in documents written by the special teachers in preschool. In order to maintain the thesis research questions a text analysis was carried out on the document “Handledningssamtal” that was used by the special teachers in their contact with the teachers in preschool. The documents were analyzed based in the special educational perspectives and the results and measures from the analysis were divided into three levels; individual, group and organizational level. Finally a study of the connection between the analysis and the measures was carried out and the result was reported in a typology schedule inspired by earlier research. The result of the text analysis indicated that the special educational perspective that dominated was the relational (environmental) perspective. The level that was most frequent in the investigations was the individual level since half of the documents reported that the problems discovered were to be found on this level. The most measures were taken at both the group level and individual level. The most common connection between investigation and measure were individua lneeds/measures belonging to the environment.

Multicultural literature can sometimes act as a window, a mirror or a sliding glass door that introduces people to different worlds that are real or unreal, familiar, or strange. Through these windows, the reader gets an insight into the lives of others, inviting readers to reflect on their views and environment. The purpose of this study is to understand how teachers include and work with multicultural literature for grades 4-6 in the Swedish subject, and how they describe and use multicultural literature in their teaching to endorse tolerance and critical consciousness. The study is based on a mixed-method approach, using a quantitative survey and a qualitative interview for indepth knowledge. The theoretical framework in this study is based on the intercultural perspective that includes central concepts such as interculturality, the intercultural pedagogical perspective, intercultural learning and intercultural competence. In summary, the result shows that there is a deficit of knowledge in how teachers can use multicultural literature in their teaching but also how they can work with intercultural learning. Based on the results from both the survey and the interviews, there is a good understanding among the respondents regarding the beneficial effect of including multicultural literature and the multicultural perspective in teaching, especially when choosing children's literature. However, there is a certain insecurity and inexperience of how to work with multicultural literature or intercultural learning, which reflects the scarcity of multicultural literature to students. Mainly because of poor access of what is classified as good quality multicultural books, but also because it is time-consuming to find the right books and activities, and a lack of a deeper intercultural pedagogical competence in the respondents.

<p>Abstract</p><p>The aim of this paper is to, through interviews, examine what opinions teachers connected to "Ung Företagsamhet" (Young Enterprise, UF) have on the work of UF compared to contractual and traditional learning. The reason for this is to find out if UF´s way of working is successful in a world, where the definition of knowledge constantly changes. Through qualitative interviews the views of four UF teachers are scrutinised. The results of the interviews indicate that UF works in a way, which contains both contractual and traditional learning, where both directions complement each other in different stages of the learning process.</p><p>Key words: Contractual learning, pedagogical perspective, Young Enterprise, traditional learning</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens syfte är att, genom en intervjuundersökning, klarlägga vilken uppfattning lärare</p><p>inom Ung Företagsamhet (UF) har om UF:s arbetssätt jämfört med traditionell respektive entreprenöriell</p><p>undervisning. Detta för att se om UF:s arbetssätt är bra i en värld där kunskapskraven</p><p>är i ständig förändring. Metoden som valts är att genom kvalitativa intervjuer undersöka</p><p>hur fyra UF-lärare ser på arbetssättet inom UF. Resultatet visar att Ung Företagsamhet</p><p>tillämpar ett arbetssätt med både entreprenöriella och traditionella undervisningsinslag, där</p><p>båda utgör ett komplement till varandra i olika kunskapsstadier.</p>

The aim with this thesis was to study how primary school teachers perceive their mission in working with inclusive education. The aim was also to study their thoughts and experience of the Special education support. To conduct the inquiry twelve primary school teachers from two different communities in Sweden were asked to give their views of inclusive education. The central issues was how the primary school teachers interprets the concept of inclusion, the opportunities and obstacles they perceived and how the Special education support was formed in the work with inclusion in their schools. The result shows that the majority part of the primary teachers interprets the concept as a spatial or social inclusion. The result also shows that primary teachers are familiar with the values given by national curriculum but to perceive all students as an asset in their daily educational work the primary teachers expressed a feeling of uncertainty. The Special education support was described as compensatory where the students mainly get help to catch up, often in a small group or individually. The conclusion is that the Special education mainly works traditionally and few teachers question the approach. The word inclusion was understood differently by the primary teachers and they perceived inclusion more like an obstacle than as an opportunity. A major reason is the requirement of high effectiveness and fear of not suffice for all students. / Syftet med denna studie var att få kunskap om hur grundskollärare ser på och uppfattar sitt uppdrag att arbeta med en inkluderande skolverksamhet. Syftet var också att undersöka deras tankar kring och erfarenhet av det specialpedagogiska stödet i detta arbete. För att genomföra studien har tolv grundskollärare i årskurserna 1-6 från två olika kommuner i Sverige genom kvalitativa intervjuer fått ge sin syn på verksamheten. Intervjuerna har utgått ifrån forskningsfrågorna hur grundskollärare tolkar begreppet inkludering, vilka möjligheter och hinder lärarna kan se med ett inkluderande arbetssätt och hur lärarna ser på det specialpedagogiska stödet vid inkludering. Resultaten visar på att de flesta lärare tolkar begreppet inkludering som placeringsorienterad, en fysisk placering, och/eller individorienterad, när enskild elev behöver stöd. Våra resultat visar också på att lärare är väl förtrogna med den värdegrundstanke som genomsyrar skolans styrdokument, men när det gäller att se alla elever som en tillgång i klassrummet och möta dem där de är, beskriver de en känsla av otillräcklighet. Det specialpedagogiska stödet beskrivs som kompensatoriskt, där eleven får stöd i att hinna ikapp övriga elever, oftast enskilt eller i liten grupp utanför ordinarie undervisningslokal. Slutsatsen blir att den specialpedagogiska verksamheten främst arbetar traditionellt och få lärare förändrar det arbetssättet. Ordet inkludering uppfattas olika av lärarna och inkludering ses mer som ett hinder än som en möjlighet. En stor anledning till det är kravet på hög måluppfyllelse och rädsla för att inte räcka till för alla elever.

Abstract The aim of this paper is to, through interviews, examine what opinions teachers connected to "Ung Företagsamhet" (Young Enterprise, UF) have on the work of UF compared to contractual and traditional learning. The reason for this is to find out if UF´s way of working is successful in a world, where the definition of knowledge constantly changes. Through qualitative interviews the views of four UF teachers are scrutinised. The results of the interviews indicate that UF works in a way, which contains both contractual and traditional learning, where both directions complement each other in different stages of the learning process. Key words: Contractual learning, pedagogical perspective, Young Enterprise, traditional learning / Sammanfattning Uppsatsens syfte är att, genom en intervjuundersökning, klarlägga vilken uppfattning lärare inom Ung Företagsamhet (UF) har om UF:s arbetssätt jämfört med traditionell respektive entreprenöriell undervisning. Detta för att se om UF:s arbetssätt är bra i en värld där kunskapskraven är i ständig förändring. Metoden som valts är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra UF-lärare ser på arbetssättet inom UF. Resultatet visar att Ung Företagsamhet tillämpar ett arbetssätt med både entreprenöriella och traditionella undervisningsinslag, där båda utgör ett komplement till varandra i olika kunskapsstadier.

The essay is a study concerning mathematics teaching in preschool; which type of mathematics preschool teachers visualise in practice in preschool teaching, and preschool teachers’ view on the subject of teaching math. The study marks the importance of the existence of mathematics teaching in preschool, as well as its positive effect on childrens’ future attitude towards mathematics. Therefore this subject can be considered as highly relevant to further contribute with information to both people who work in preschool and those who don't.  To collect data for the study, telephone interviews were conducted with preschool teachers, and digital questionnaires were sent out to the same target group. The data is analyzed with the conventional content analysis as a tool and an examination of the results is also made in relation to the developmental pedagogical perspective.  The results that have emerged show that in spontaneous teaching, mathematics is integrated by taking advantage of the surrounding environment. Furthermore, in the planned teaching situations it was made clear that the mathematics teaching occured by using prepared mathematical materials, forming thematic projects or during a predetermined teaching time. Similarities can be seen in the type of mathematics that was emphasized; the preschool teachers mentioned numbers, symbols, shapes, quantities and placement words as central. All preschool teachers express a favorable view of mathematics, regardless of previous experiences. In addition, they also believe that their attitude affects the children's view on the subject and what enjoyment the children see in it. This goes hand in hand with all of the participants’ valuing of forming a positive foundation in mathematics for the children to further work on during the school years.

Sammanfattning Dagens samhälle ställer stora krav på läsförmåga för att vara en del av samhället. Förutsättning för inlärning bottnar i en god läsundervisning. Läsprocessen innehåller flera faktorer såsom språkförståelse, avkodning och motivation. Tidigare forskning beskriver pedagogisk tjänstehund som en möjlig och tänkbar motivator för ökad läslust hos elever.    Studiens fokusområde har varit att undersöka speciallärare/specialpedagogers erfarenheter beträffande pedagogisk tjänstehund som ett externt kompensatoriskt verktyg i skolsam­manhang. Syftet med studien är att öka kunskapen om pedagogiska tjänstehundens betydelse för att öka elevens motivation i samband med läsinlärning. Relevanta centrala begrepp i studien är motivation och självkänsla. En kvalitativ metod med intervju som datainsamlings instrument har använts. Ett induktivt arbetssätt har varit aktuellt eftersom vi valt att utforska i empirin. Studiens resultat har tolkats utifrån tematisk analys och sex steg har presenterats, vilket resulterat i olika teman. De teman som identifierats och finns med i uppsatsen är; erfarenheter från specialpedagoger/lärare som gör att pedagogisk tjänstehund rekommenderas i undervisningen, den pedagogiska tjänstehundens roll i samband med elevens läsutveckling, ledningsansvar, speciallärare/pedagogers erfarenheter av resultat beträffande hundassisterad pedagogik och vikten av en välorganiserad verksamhetsplan.   Studien visar att hunden kan vara ett möjligt externt kompensatoriskt verktyg i interventioner, då man arbetar utifrån uppställda mål och kontinuerlig utvärdering, för att skapa läslust och ökat läsflyt. Beroende på aktivitet eller intervention kan man se skillnad på elevens progression. Tidiga insatser för att främja lust och bibehålla elevens självkänsla är viktiga förutsättningar för att undvika en beteendeproblematik och i värsta fall utanförskap för den enskilda eleven.

The purpose of this study is to study three different children books using two preschool perspectives; the norm-critical perspective and the gender pedagogical perspective. The research questions focus on how the characters in the books can be described from the two respective perspectives.  The theoretical standpoints in this study are theories about gender and its associated conceptions and by a power and colours perspective. The method approach for this study is discourse analysis with a text and picture analysis based model as method.  This study’s result shows that the norm-critical and gender pedagogical perspective view the literary characters from different viewpoints. In the norm-critical perspective, the characters are generally not blamed for how they are. Instead the perspective aims to question the negative perceptions that can be associated to gender. The gender pedagogical perspective on the other hand, values and appreciates characters that are seen to break norms. The perspective also contains a desire of change the characters that do not break the norms. The result of the study also shows that there are discourses about expectations on girls and boys based on norms for gender, power and colour in the children’s books. Specifically, the analysis shows discourses in how girls are expected to be. As a conclusion it shows that one could look at the children’s books from different viewpoints with help from the two perspectives. / Syftet med denna studie är att med hjälp av två perspektiv, det normkritiska perspektivet samt det genuspedagogiska perspektivet ser på tre olika barnböcker. De två perspektiven kommer att användas för att titta på de litterära karaktärerna i barnböckerna utifrån begreppet genus. De frågeställningar som studien kommer att utgå ifrån är vidare hur de litterära karaktärerna kan uppfattas från det normkritiska- respektive genuspedagogiska perspektivet. Den teori som studien kopplas samman med är teorier om genus och dess olika begrepp samt utifrån makt och färger. Metodavsatsen för denna studie är diskursanalys med metod som utgår ifrån en text- och bildanalysmodell. Studiens resultat visar att med hjälp av det normkritiska- och det genuspedagogiska perspektivet kan vi se på de litterära karaktärerna ur olika synvinklar. Generellt kan det utläsas utifrån det normkritiska perspektivet att karaktärerna inte klandras för hur dem är. Från perspektivet kan en ifrågasätta de negativa uppfattningar som kan associeras till genus. Utifrån det genuspedagogiska perspektivet uppmärksammas och värderas karaktärer när de bryter mot normer. Med hjälp av perspektivet uppmärksammas en önskan till förändring till de litterära karaktärer som inte bryter mot normer. Studiens resultat visar även att det figurerar diskurser kring hur flickor samt pojkar förväntas vara utifrån normer kring genus, makt och färger i barnböckerna. Genom analysen framkommer det diskurser specifikt kring hur flickor förväntas vara. Som slutsats visar det sig att med hjälp utifrån perspektiven kan en se på barnböcker utifrån olika vis.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om några grundskollärares och en specialpedagogs upplevelser av och syn på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med särskilt fokus på transspråkande förhållningssätt. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om speciallärarens roll i arbetet med att främja transspråkande i undervisningen för elever i behov av språkligt stöd. De teoretiska ramarna för studien utgörs av sociokulturella perspektiv och interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Studiens ansats är kvalitativ och studiens data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån lärarnas beskrivningar synliggörs såväl fördelar som utmaningar med transspråkande förhållningssätt i undervisningen. Den enskilt mest framträdande framgångsfaktorn för att transspråkande undervisning kan ske är enligt studiens resultat lärarens förhållningssätt och positiva inställning till alla språk. Resultatet visar vidare att transspråkande förhållningssätt i undervisning kan vara ett sätt att förebygga diskriminering och främlingsfientlighet. Studiens specialpedagogiska relevans synliggörs genom att studien visar att specialläraren kan vara en resurs i att utforma stöttande undervisning för flerspråkiga elever samt i att utbilda och informera lärare kring transspråkande. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of some teachers' and a special educator's experiences of and views on language and knowledge development working methods with a special focus on translanguaging approaches. The purpose of the study is also to contribute with knowledge about the role of the special needs teacher in the work of promoting translanguaging in teaching for students in need of language support. The theoretical framework for the study consists of socio-cultural perspectives and intercultural pedagogical perspectives. The study approach is qualitative and the study data were collected through semi-structured interviews. Based on the teachers' descriptions, both advantages and challenges with translanguage approaches in teaching are made visible. According to the results of the study, the single most prominent success factor for translanguaging teaching to take place is the teacher's positive attitude towards all languages. The results also show that translanguaging approaches in teaching can be a way to prevent discrimination and xenophobia. The study's special pedagogical relevance is made visible by the fact that the study shows that the special needs teacher can be a resource in designing supportive teaching for multilingual students and in educating and informing teachers about translanguaging.

In my essay, I take as starting point stories where I experience that the school context does not take advantage of the possibilities offered by the youth leisure center in gathering information about the students’ knowledge development. In my text I am going to reflect upon my irritation, how I acted and why I acted in a certain way in different situations with students. The aim of my essay is to examine how can I, in my role as a youth leisure center educator act, so that my assessment of the students can be a complement to the school’s assessment. I am even going to investigate what possibilities and learning opportunities offer the youth leisure center in being a complement to the school’s assessment procedure of students. I my essay, I will reflect on my dilemma on the hand, and on the other hand, taking different approaches and points of view. I will discuss how I interpret my actions and experience myself, but also my colleagues in the situations with the students, linked to Dreyfus and Dreyfus’s model of skill acquisition, as well as analyze my attitude by using Aristotle’s concepts of wisdom and understanding. Further on, I will discuss how the youth leisure center can be a complement to school based on peer interaction in practice and development-pedagogical perspectives, as well as through analyzing various governing documents. I conclude my essay with a reflection on my research questions, and how I perceive my task as a youth leisure center teacher to collaborate with the school in assessing the students’ knowledge development. / I min essä utgår jag från berättelser där jag upplever att skolkontexten inte tar till vara fritidshemmens möjligheter till att kunna bidra med information vad gäller elevernas kunskapsutveckling. Jag kommer i texten reflektera över min irritation, hur jag gjorde och varför jag gjorde det jag gjorde i olika situationer tillsammans med elev. Syftet är att undersöka hur jag, i min roll som fritidslärare kan agera på fritidshemmet så min bedömning av eleven kan vara ett komplement till skolan. Jag kommer även utforska fritidshemmets möjligheter och lärmiljöer skulle kunna vara ett komplement till skolan vid bedömningar av elever. I min essä kommer jag reflektera, kritisera och perspektivera förhållningssätt och synvinklar i mitt dilemma. Jag kommer att beröra hur jag tolkar och upplever mig själv men även kollegor i situationer med elever kopplat till Dreyfus och Dreyfus utvecklingsstegen, men också reflektera i mitt görande som fritidslärare över förhållningssätt klokhet och förståelse utifrån Aristoteles filosofi. Vidare ska jag diskutera hur fritidshemmet kan vara ett komplement till skolan utifrån samlärande i praktiken och utvecklingspedagogiska perspektiv, samt analys av olika styrdokument. Jag avslutar min essä med en reflektion över mina frågeställningar, och hur jag själv ser på mitt uppdrag som fritidslärare i samverkan med skolan kopplat till elevernas kunskapsutveckling. / <p></p><p></p>