Bakgrund Pediatrisk palliativ vård är den del av hälso- och sjukvården som syftar till att vårda barn i livets slutskede. Föräldrar till dessa barn genomgår en period av lidande, stress och psykiska påfrestningar och är därför i behov av stöd från sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose hela familjens önskemål och kan genom ett familjecentrerat arbetssätt möta både föräldrars och barnets behov. Föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård är således betydelsefulla för att generera kunskap i hur sjuksköterskan kan bemöta familjer i denna situation.  Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med en deduktiv ansats genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna som inkluderades inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord utifrån det valda syftet. Kvaliteten på artiklar granskades och innehållet i artiklarna analyserades med stöd av en integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversikten resulterade i de tre huvudkategorier: Delaktighet, Kommunikation och Psykosocialt stöd. Vidare skapades åtta underkategorier vilka belyste föräldrarnas erfarenheter av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Ett gemensamt beslutsfattande, kontinuitet och tillitsfulla relationer, att få samtala om döden samt individanpassad information framkom som betydelsefulla faktorer. Även professionellt stöd, stöd från vårdpersonal och familjer i samma situation samt från partner, familj och vänner var värdefullt. Likaså att införliva tro, hopp och mening var värdefulla aspekter vilket tydliggjordes genom ett familjecentrerat arbetssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att föräldrarna upplevde familjecentrerad vård som avgörande för att hantera situationen i att ha ett barn som vårdas palliativt. När vårdpersonalen tillämpade detta arbetssätt kände föräldrarna sig hoppfulla, sedda, respekterade och involverade. Det var dock inte alltid detta arbetssätt efterföljdes, vilket resulterade i att föräldrarna kände sig förvirrade, förbisedda och osäkra. / Background Pediatric palliative care is a part of the healthcare that aims to care for children at end of life. Parents of these children are suffering from stress and mental illness and are therefore in need of support. Nurses have a responsibility to meet wishes of the family and can, through a family centred approach, fulfill the needs of the whole family. Parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centered care are therefore important for generating knowledge in how to interact with families. Aim The aim was to describe parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centered care.  Method A non-systematic literature review with a deductive approach was conducted, based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles that were included were obtained from the databases PubMed and CINAHL, using relevant keywords based on the purpose. The articles quality was ensured and analysed with an integrated analysis method. Results The literature review resulted in three main categories: Participation, Communication and Psychosocial support. Furthermore, eight subcategories were created which highlighted the parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centred care. Communal decision-making, continuity and trusting relationships, talking about death and individualized information emerged as important factors. Support from healthcare professionals, the other partner, family, friends, and families in the same situation was considered valuable. Incorporating faith, hope and meaning were also described as valuable.   Conclusions This literature review showed that parents experienced family centred care as crucial in coping with the situation of having a child in palliative care. When this approach where applied parents felt hopeful, respected, involved, and seen. However, the family centered approach were not always followed, which led to parents feeling confused, disregarded, and insecure.

Many children with life-limiting health conditions in pediatric palliative care have cognitive impairments or intellectual disabilities (ID). They are confronted with their own death and need adapted psychosocial support. The assumption that children with ID might not understand death and dying can lead to limited support. Little is known about psychosocial support in pediatric palliative care around death, dying, and grief for this population. The study aimed to capture professionals' experiences in supporting children with ID in pediatric palliative care around topics of death, dying, and grief. Seven professionals who worked in pediatric palliative care in Germany were interviewed utilizing a qualitative research approach with semi-structured interviews. Inductive thematic analysis was used, and three major themes were identified: Communication about death and dying involves both verbal and non-verbal means, Child-centered interventions are employed to enhance the child's well-being, and Personal factors of involved individuals influence the support provision. The provided support was highly individualized to children's needs. Communication difficulties were identified as a challenge for professionals when providing psychosocial support for children with ID. Children's health condition and functioning, parents' beliefs, and professionals' attitudes towards ID and uncertainty about children's needs were identified as crucial factors influencing support provision for children with ID. The need for further research was highlighted.

En akutmottagning har till uppdrag att ta hand om personer som drabbas av sjukdom eller olycksfall som är allvarligt eller tidskritiskt. Akutmottagningen är olika alla andra verksamheter på sjukhuset då det inte finns en gräns för antalet patienter. När många söker sig till akutmottagningen är det svårt för akutsjuksköterskan att upprätthålla ett patientsäkert arbete och svårts juka barn kan försummas i väntrummet. Föräldrar söker ibland till akutmottagningen då de är oroliga för sitt barns hälsa trots att tillståndet för barnet inte är tidskritiskt. Med tidskritiska tillstånd menas här tillstånd som inte kan anstå och/eller där utebliven eller försenad vård och behandling kan äventyra patientens liv eller hälsa. Syftet med studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande faktorer som påverkar föräldrars val av att söka akutmottagning med barn som inte lider av tidskänsliga sjukdomar och skador. En systematisk och integrerad litteraturstudie genomfördes för att svara på studiens syfte. Resultatet visar att föräldrar väljer att söka till akutmottagning med tillstånd som inte är tidskritiska eftersom de är oroliga för sina barn och har ett behov av att få sin oro stillad, de har en övertygelse om att deras barn behöver omedelbar vård, de förstår inte vad som orsakar sjukdomen hos barnet, de litar inte på primärvården samt så har de svårt att komma i kontakt med primärvården. Aktuell forskning visar att det är svårt för allmänheten att förstå skillnaden mellan tidskritiska och icke tidskritiska tillstånd. Föräldrar har en tendens till att tro att deras barn kommer få en bättre vård på akutmottagningen jämfört med andra vårdnivåer och ju närmare akutmottagningen de bor desto större är chansen att de väljer detta alternativ. / An emergency department is tasked with caring for people who suffer from an illness or accident that is serious or time-critical. It is different from all other sections at the hospital as there is no limit to the number of patients. When many people apply to the emergency department, it is difficult for the emergency nurse to maintain patient-safety work and seriously ill children can be missed in the waiting room. Parents apply to the emergency department when they are worried about their child's health even though the child's condition is not time-critical. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. The purpose of the study was to explore the available literature regarding factors that influence parents' choice to seek emergency care with children who do not suffer from time-critical illnesses and injuries. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. A systematic and integrated review was carried out to answer the purpose of the study. The result shows that parents choose the emergency department with conditions that are not time critical because they are worried about their children and have a need to have their worries allayed, they have a belief that their child needs immediate care, they do not understand what is causing the illness with the child, they do not trust primary care and they have difficulty getting to primary care. Current research shows that it is difficult for the parents to understand the difference between time-critical and non-time-critical conditions. Parents tend to believe that their child will receive better care in the emergency department compared to other levels of care, and the closer they live to the emergency department, the greater the chance that they will choose that option.

Children who have survived a brain tumor often experience late consequences as a result of the tumor itself, and/or treatment. The child’s ability to engage in daily activities may be restricted by these late consequences. Examples of these late consequences are challenges with their activity levels and engagement in daily activities. Therefore, it is important to study these children’s late consequences over time. The aim of the thesis is to use data from medical and school records linked to ICF, to investigate how the participation problems/ restrictions of children that completed cancer directed treatment for a brain tumor tend to occur simultaneously with codes from other ICF components, over time. For the present research the inclusion criteria were children that were followed by the habilitation service, school and health care for at least 4 years after completing their brain tumor treatment. Seven children were included in the study. For each child, records were obtained from habilitation, school and health care and a complete retrospective screening was conducted between February 2022 and April 2022. Problems in relation to everyday life were identified and linked to ICF codes and domains. Descriptive statistics was used to analyze the data, in order to see the re-occurrences of the ICF domains during the time and observe the trajectory and intensity of the problems. The results revealed that the problems linked to body functions were the most frequently mentioned ICF domain by all three services as well as over time. Problems over time related to activity and participation were less focused and little emphasis were focused on problems related to the environment. The pattern over time was very individual. In order to more prominent focus on the child’s everyday functioning, follow-up guidelines should also include the child's functioning in everyday life, and not only areas related to body function. To conclude, when caring for these children, it is important to also focus on the child’s function in everyday life and to individualize the care since the pattern of problems over time seems to be very individual. / <p></p><p></p> / Using ICF to Describe Problems With Functioning in Everyday Life for Children Who Completed Treatment for Brain Tumor: An Analysis Based on Professionals' Documentation

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till ammande mödrar. Metod: En intervjustudie av kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 BHV-sjuksköterskor från vårdcentraler inom Västra Götalands län. Datan som samlades in analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman framkom. Ett tema blev Faktorer som främjar stöd vid amning. I detta tema har sex kategorier tagits fram som benämns Använda sin erfarenhet och specialistkunskap, Att kunna ge individanpassat stöd, Kunna bidra med utvidgat stöd, Gynna en avslappnad miljö, Motiverade mammor samt Förmedla vikten av socialt stöd. Andra temat är Faktorer som hindrar stödet vid amning. I detta tema har tre kategorier tagits fram som är Amning är komplext, Att det saknas resurser och Mammor som inte vill ha amningsstöd. Slutsats: Om mamman slutar att amma så går både mamman och barnet miste om det positiva effekter amning har på anknytning och hälsa. Amning är komplext eftersom både mamma och bebis ska vilja och kunna amma samt passa ihop på ett både kroppsligt och mentalt plan. Därför upplevde BHVsjuksköterskan att det bör finnas mer tid till att ge amningsstöd, framför allt i början. Brist på tid vardock ett hinder för att nå detta. Mammor kan välja att sluta amma fastän det skulle kunna ha blivit en lyckad amning om hon fick det stöd som hon egentligen hade behövt. Det stöd som BHV-sjuksköterskan ger kan därför påverka amningens exklusivitet och längd samt bidra till minskat lidande för mamman. / Aim: The aim was to illustrate child health nurses’ experiences of providing support for breastfeeding mothers. Method: An interview study of qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with 13 child health nurses from health centers in Västra Götaland County. The data collected was analyzed with qualitative content analysis. Result: Two themes emerged. One was Factors that promote support during breastfeeding where six categories have been developed called Using your experience and specialist knowledge, Being able to provide individualized support, Being able to contribute with extended support, Prioritize a relaxed environment, Motivated mothers and Mediate the importance of social support. The second theme wasFactors that prevent support during breastfeeding. In this theme three categories have been developed; Breastfeeding is complex, Lack of resources and Mothers who do not want breastfeeding support. Conclusion: If the mother stops breastfeeding, both the mother and the baby will lose the positive effects breastfeeding has on attachment and health. Breastfeeding is complex because both mother andthe baby must co-work on both a physical and mental level. Therefore, the child health nurse should have more time available to provide breastfeeding support, especially initially. Lack of time, however, was an obstacle to achieve early breastfeeding support. Mothers can choose to stop breastfeeding even though it could have been a successful breastfeeding if they had received the support they really needed. The support provided by the child health nurse can therefore affect the exclusivity and length of breastfeeding and contribute to reduced suffering for the mothers.

Introduktion: Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården är ofta de första i vårdkedjan som kommer i kontakt med patienten vid akut sjukdom eller skada. I de fall patienten är ett barn ställs större krav på sjuksköterskan då anatomin och sjukdomstillståndet skiljer sig beroende på vilken ålder barnet är i. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda akut sjuka barn prehospitalt. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Nio sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor inkluderas till studien och de arbetade på glesbygd samt i stad. Resultat: I resultatet framkom känslor av osäkerhet och saknad av tillräcklig kunskap oavsett antal verksamma år. Sjuksköterskorna upplevde det positivt att inkludera föräldrarna i omhändertagandet medan distans till sjukhus och brist på resurser gav en känsla av utsatthet. Deltagarna var överens om att kompetens inom teamet påverkar känslan vid larm på akut sjuka barn och att kommunikation blir viktigare i stressiga situationer. Slutsats: Om det endast är brist på kunskap som ligger till grund för rädslan gällande att ha långt till sjukhus framgår inte i studien. Ökad kunskap skulle kunna tänkas bidra till ökad trygghet och minskad osäkerhet hos prehospital personal vid omhändertagande av akut sjuka barn. Fortsatt forskning inom området anser författarna krävs då det tydligt finns delar inom att vårda akut sjuka barn som behöver utvecklas.

Bakgrund: Runt 429 000 barn drabbas årligen av cancer världen över. Att leva med cancer och genomgå behandlingar är en svår utmaning för barn och närstående. Coping är ett verktyg som hjälper individer möta påfrestande situationer. Många studier belyser copingstrategier använda av föräldrar och andra personer nära cancerdrabbade barn, men underlaget är inte lika stort gällande barns egna beskrivningar av sin coping. Av denna anledning är det väsentligt att identifiera använda copingstrategier ur barns perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka copingstrategier barn med cancer använder sig av för att hantera sjukdomen och dess behandling. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie. Databassökningen genomfördes i PubMed. Sökningen resulterade i tio artiklar där åtta var kvalitativa, en var kvalitativ med mixad metod och en var kvantitativ. Framkomna data analyserades genom tematisk dataanalys. Huvudresultat: Barn med cancer använde olika copingstrategier som kategoriseras som problemfokuserade, emotionsfokuserade och meningsskapande copingstrategier. Till problemfokuserade copingstrategier hörde ”Symtomlindring och underlättande av behandling”, ”Information, kunskap och insikt” samt ”Anpassning och bibehållande av en normal vardag”. I emotionsfokuserade copingstrategier återfanns ”Stöd och känslohantering”, ”Distrahering och undvikande” samt ”Acceptans, motivation och framtidshopp”. Meningsskapande copingstrategier var ”Positiv omvärdering” och ”Personlig utveckling och att se sjukdomen som en utmaning”. Slutsats: Barn med cancer använder olika copingstrategier för att hantera sin sjukdom och dess behandling. Strategierna tillämpas växelvis beroende på situation och syftet med användningen av vald copingstrategi är individuell. Genom ökad kännedom kring ämnet kan cancerdrabbade barn erbjudas personcentrerad vård och lämpligt stöd. / Background: About 429 000 children are annually affected by cancer worldwide. Living with cancer and undergoing treatment is a difficult challenge for children and close relatives. Coping is a tool that helps individuals face stressful situations. Many studies shed light on coping strategies used by parents and other people close to children affected by cancer, but the basis is not as extensive regarding children's own descriptions of their coping. For this reason, it is essential to identify used coping strategies from children's perspective. Aim: The purpose of the literature study was to describe which coping strategies children with cancer use to manage the disease and its treatment. Method: The study is a descriptive literature study. The database search was conducted in PubMed. The search resulted in ten articles, eight of which were qualitative, one was qualitative with a mixed method and one was quantitative. The data were analyzed through thematic data analysis. Main results: Children with cancer used different coping strategies categorized as problem-focused, emotion-focused and meaning-making coping strategies. Problem-focused coping strategies included “Symptom relief and facilitation of treatment”, “Information, knowledge and insight” and “Adaptation and maintaining a normal everyday life”. In emotion-focused coping the strategies found were “Support and emotion management”, “Distraction and avoidance” and “Acceptance, motivation and hope for the future”. Meaning-focused coping strategies were “Positive reappraisal” and “Personal development and seeing the disease as a challenge”. Conclusion: Children with cancer use different coping strategies to deal with their illness and its treatment. The strategies are applied alternately depending on the situation and the purpose of using the chosen coping strategy is individual. Through increased awareness of the subject, children affected by cancer can be offered person-centred care and appropriate support.

Majoriteten av Sveriges akutmottagningar omhändertar såväl vuxna som barn och är bemannade av både allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Dessa kommer därför att behöva triagera och bedöma akut sjuka och skadade barn trots att de har en begränsad kunskap om barn. Barn ter sig annorlunda än vuxna såväl fysiologiskt som psykologiskt och den kognitiva utvecklingen måste tas i beaktning relaterat till barnens ålder.  Syftet med studien var att belysa triagering eller bedömning av barn inom akutsjukvård.  En allmän litteraturstudie med en systematisk litteratursökning valdes som metod för att svara på syftet. Resultatet är baserat på 15 artiklar som kvalitégranskades, genomgick en integrerad analys och genomarbetades av båda författarna.  I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Resultatet visar på de vanligaste besöksorsakerna och hur barn prioriteras när de söker akutsjukvård. Det visar också på vad som ingår i triageringen och hur kontexten kan komma att påverka triagering eller bedömningen. Det lyfts även faktorer på hur och varför triageringen av barn brister. Barnets inverkan på triageringen är avgörande och att triagera barn skiljer sig från att triagera vuxna. Barnets föräldrar eller vårdnadshavare ska även involveras och kan ha en avgörande inverkan både på barnet och på den som triagerar. Personliga attribut hos den som triagerar spelar en stor roll, både i form av tidigare erfarenhet och utbildning. Många upplever höga krav när det kommer till triagering av barn och teamet spelar en avgörande roll.  Slutsatsen var att triagering och bedömning av barn är en av de svåraste uppgifterna inom akutsjukvården och kräver rätt personal med rätt kompetens och kunskap. Egenskaper hos både barnet, familjen och den som triagerar påverkar utfallet av triageringen och bedömningen. Det är därför bra att ha kännedom om de vanligaste besöksorsakerna, prioriteringsnivå samt hur triagering av barn går till men också när den brister och varför. / The majority of Sweden's emergency departments care for both adults and children and are staffed by both general nurses and specialist nurses in emergency care. These will therefore have to triage and assess acutely ill and injured children, even though they have limited knowledge about children. Children behave differently from adults both physiologically and psychologically and cognitive development must be considered in relation to the children's age.  The aim of the study was to illustrate triage or assessment of children in emergency healthcare.  A literature review with a systematic search was chosen as the method to answer the purpose. The result is based on 15 articles that were quality checked, underwent an integrated analysis, and were elaborated by both authors.  The results revealed three main categories and nine subcategories. The results show the most common reasons for visits and how children are prioritized when seeking emergency medical care. It also shows what is included in the triage and how the context may affect the triage or the assessment. Factors on how and why the triage of children is lacking are also highlighted. The child's impact on triage is crucial and triaging children is different from triaging adults. The child's parents or guardians must also be involved and can have a decisive impact both on the child and on the triage person. Personal attributes of the person triaging play a large role, both in the form of previous experience and education. Many experience high demands when it comes to triaging children and the team plays a crucial role.  The conclusion was that triaging and assessing children is one of the most difficult tasks in emergency healthcare and requires the right staff with the right skills and knowledge. Characteristics of both the child, the family and the person who is triaging affect the outcome of the triage and assessment. It is therefore good to be aware of the most common reasons for visits, level of priority and how triage of children is done, but also when it fails and why.

Background Advances in medical treatment during the last 50 years have resulted in more individuals with congenital heart disease (CHD) and Marfan syndrome reaching childbearing age. The substantial physiological changes during pregnancy result in a high-risk situation, and pregnancy is a major concern in women with these conditions. Aims To describe the socio-demographic characteristics, birth characteristics and reproductive patterns of individuals with CHD and women with Marfan syndrome. To investigate obstetric and neonatal outcomes in the firstborn children of individuals with CHD and women with Marfan syndrome. To study long-term cardiovascular outcomes after childbirth in women with Marfan´syndrome. Methods The studies are population-based register studies. The study population in the first paper included all women born between 1973 and 1983 who were alive and resident in Sweden at the age of 13 (494 692 women, of whom 2 216 were women with CHD). In the second paper, the same definition of the study population was chosen, except that it involved all men born between 1973 and 1983 (522 216 men, of whom 2 689 men with CHD). The third and fourth papers involved a study population of all Swedish women born between 1973 and 1993 who were still living in Sweden at age 13. This population consisted of 1 017 538 women, 273 of whom had been diagnosed with Marfan syndrome. Results and conclusions The individuals studied were more often born preterm, and were small-for-gestational age babies. They were more likely to have been born by cesarean section. In women with CHD, these characteristics were repeated in their firstborn children. No increased risks were found in children of men with CHD or in children of women with Marfan syndrome. There was no increased risk of aortic dissection in women with Marfan syndrome during pregnancy compared to women with Marfan syndrome who did not give birth. Higher frequencies of cardiac arrhythmia and valvular heart disease were found after childbirth in women with Marfan syndrome. Pregnancy in women with CHD is a high-risk situation associated with increased risk of adverse neonatal outcomes for the expected child. Pregnancy in women without CHD, but where the father has CHD is not so associated with increased risk of adverse obstetric or neonatal outcomes. Pregnancy in women with Marfan syndrome is not associated with adverse outcomes for the expected child.

Inledning: Att vara på sjukhus med sitt akut sjuka barn är för många föräldrar en traumatisk upplevelse. Betydelsen av ett professionellt bemötande är av stor vikt för hur upplevelsen av vårdtiden blir. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdades på en pediatrisk avdelning.Metod: För att besvara syftet och få en djupare förståelse för föräldrars upplevelse valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt inkluderades åtta föräldrar i studien. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt tematisk analysmetod. Fynd: Analysen resulterade i tre teman: 1. Omvårdnadens olika uttryck: Genom att bli bemött med respekt och bli sedd som förälder upplevdes en trygghet i vården av barnet. 2: Föräldrars utsatthet: Att vara förälder till ett sjukt barn innebär en sårbarhet, och Sjukhusmiljö: Samtliga föräldrar uttryckte en tacksamhet över sjukvårdens olika resurser. Konklusion: Kompetent personal och ett gott bemötande är enligt föräldrar viktiga faktorer för att uppleva trygghet i vården. Det är av stor vikt att personal besitter god kompetens och vidareutbildas för att erhålla och bibehålla denna. En anpassning av sjukhusmiljö för barn och familjer, t.ex. i form av lekterapi, är av stor betydelse. / Introduction: To stay in the hospital with a critically ill child is for many parents a traumatic experience. The professionals´ approach has a great impact on how the actual treatment time is experienced. Purpose: The purpose was to describe parents' experience of care when their children were being cared for in a paediatric ward. Method: A qualitative approach with semi- structured interviews was chosen to answer the purpose, and get a deeper understanding of parents' experience. A total of eight parents were included in the study. The interviews were transcribed and analysed with thematic analysis. Findings: The analysis resulted in three themes: 1. Different expressions of nursing care: Parents wanted to be treated with respect, and be seen as a parent which in return made them feel confident in the care of the child. 2. Parental exposure: Being the parent of a sick child means vulnerability and 3 Hospital environment: All the parents in this study expressed a gratitude for the healthcare resources. Conclusion: Skilled personnel and a good attitude are key factors when experiencing confidence in health care. It is vital that staff possess good skills and further training to obtain and maintain this. It is also important with an adaptation of the hospital environment for children and families, such as in the form of play therapy.