Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka variabler som påverkar olika frågor gällande pension. De frågorna angående pensionen som undersöks är:Vilka människor… … har tänk på sin pension? … har ett privat pensionssparande? … tänker jobba och ta ut pension samtidigt? … planerar att gå i pension tidigt respektive sent? Metod: Undersökningen utförs med en kvantitativ metod. Enkätundersökningen som analyseras kommer från en tidigare undersökning gjord av Finseraas och Jakobsson (2013). Uppsatsen följer en induktiv metod. Slutsats: Studien visar att variablerna som ingick i grundmodellen, vilka är kön, ålder, utbildningsnivå, civilstånd och inkomst, alla var signifikanta i en eller fler av frågorna som undersöks. Men även en del andra variabler visade sig vara av betydelse. / Objective: This study aims to examine which variables have an effect on questions regarding retirement. The questions are as follows: Which individuals… …have thought about their retirement? …are saving privately for their retirement? …plan to work at the same time as they receive pension? …are planning for early or late retirement? Methodology: The study is conducted using a quantitative method. The data analyzed comes from an earlier survey conducted by Finseraas and Jakobsson (2013). The essay follows an inductive method. Conclusion: The study shows that the variables included in the basic model, which are gender, age, education, marital status and income, all were significant in one or more of the questions under investigation. Some other variables were found to be of significance.

BAKGRUND: Svenskar har generellt ett för lågt privat sparande till sin pension för att kunna upprätthålla en likvärdig konsumtionsnivå som pensionär. Tidigare forskning visar att beteendeekonomiska interventioner är ett kostnadseffektivt sätt att motverka de kognitiva bias som bidrar till att människan inte förmår spara tillräckligt till pensionen. Svenskar är i hög grad medvetna om hållbarhet, att illustrera pensionssparandets potential att främja hållbarhet via en beteendeekonomisk intervention har därför potential att öka intresset för privat pensionssparande. För att effektivisera framtida interventioner av denna typ visar tidigare forskning att finansiell bildning och inramning är relevanta vilket denna studie syftar undersöka vidare för denna kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka om det utbredda intresset för hållbarhet kan utnyttjas via en beteendeekonomisk intervention för att på ett mer effektivt sätt öka intresset för det privata pensionssparandet. Studien avser också att undersöka hur den beteendeekonomiska interventionen samvarierar med finansiell bildning och inramning för att kunna skräddarsy framtida interventioner av denna typ. GENOMFÖRANDE: Frågeställningarna besvaras med ett experiment. Experimentet utgörs av sex enkäter, som i sin tur är uppdelade i tre delar; (i) kontrollfrågor, (ii) boosts, och (iii) inramning. I del ett besvarar respondenterna kontrollfrågor rörande bland annat ålder, kön och finansiell bildning. Del två prövar huruvida hållbarhet skapar ett ökat intresse för det privata pensionssparandet via en beteendeekonomisk intervention. Del tre avser att testa vilken inramning som lämpar sig bäst i denna kontext. SLUTSATS: Studien ger starka indikationer på att en implementering av hållbarhet gör den beteendeekonomiska interventionen mer effektiv i att skapa ett intresse för det privata pensionssparandet. Respondentens finansiella bildning är en signifikant indikator på dess benägenhet att anmäla intresse för att lära sig mer om pensionssparande. I denna kontext skapar en förlustinramning starkast incitament till ytterligare informationsinhämtning. / BACKGROUND: Swedes generally have too low private savings for their pension to be able to maintain an equivalent level of consumption as a pensioner. Previous research shows that behavioral economic interventions are a cost-effective way of counteracting the cognitive biases that contribute to people not being able to save enough for retirement. Swedes are highly aware of sustainability, illustrating the potential of pension savings to promote sustainability through a behavioral economic intervention therefore has the potential to increase interest in private pension savings. To streamline future interventions of this type, previous research shows that financial formation and framing are relevant, which this study aims to investigate further for this context. AIM: This study aims to investigate whether the widespread interest in sustainability can be utilized through a behavioral economic intervention to more effectively increase interest in private pension savings. The study also intends to investigate how the behavioral economic intervention covaries with financial education and framing in order to be able to tailor future interventions of this type. COMPLETION: The research questions are answered with an experiment. The experiment consists of six questionnaires, which in turn are divided into three parts; (i) control questions, (ii)boosts, and (iii) framing. In part one, the respondents answer control questions concerning, among other things, age, gender and financial education. Part two examines whether sustainability creates an increased interest in private pension savings through a behavioral economic intervention. Part three intends to test which framing is best suited in this context. CONCLUSION: The study provides strong indications that an implementation of sustainability makes behavioral economic intervention more effective in creating an interest in private pension savings. The respondent's financial education is a significant indicator of its propensity to register an interest in learning more about pension savings. In this context, a loss framework creates the strongest incentive for further information gathering.

Background Due to reduced GDP in Sweden, future retirees will receive a smaller amount of the public pension compared to the retirees of today (Ferm, 2018; Swedbank, 2017). Hence, the private savings for future retirees may be of greater importance in order to receive a higher pension as a retiree. Latest statistics from 2015 shows that only 17,3 percent of Sweden's wage earners had private savings for retirement (SCB, 2017).  Purpose The aim of this study is to analyse what variables affect an individual to have private savings for retirement by testing hypotheses and comparing the chosen variables.  Methodology This quantitative study has a deductive approach with a comparative design. The theories used throughout the study which have developed the hypotheses of this study are The Life Cycle Hypothesis of Saving, Self-control, Mental Accounting, Ambiguity effect, The Individual Decision-making Process and A Hierarchy of Savings Motives. The variables used throughout the study are age, the level of education, income, self-control, the knowledge of the Swedish pension system and gender. The empirical data has been collected through primary data using surveys with a convenience sample, with 200 responses. Finally, the data from the surveys has been analysed with regression analysis.  Result All the independent variables of this report have a significant impact on private savings for retirement when analysed separately. However, the multivariate analysis shows that only self-control and knowledge of the Swedish pension system have a significant impact on private savings for retirement with 5 percent.  Conclusion The lack of knowledge why people choose to have private savings for retirement has been the purpose of this study. Therefore, this study aims to contribute with information and knowledge about what factors affect the private savings for retirement in order to enlighten people about the importance of having private savings for retirement.  Key words Private savings for retirement, age, level of education, income, self-control, knowledge of the Swedish pension system, gender

Efter det svenska pensionssystemets reform 1998 har ett missnöje väckts hos många pensionssparare. Den allmänna pensionen tillsammans med tjänstepensionen räcker inte alltid till och därför finns det möjlighet till ett eget avdragsgillt privat pensionssparande. Det har dock visat sig att det avdragsgilltiga privata pensionssparandet är en ekonomisk förlustaffär för 76 procent av pensionsspararna. Då ett privat pensionssparande inte alltid är lönsamt, finns det frågeställningar angående om hur spararna bör agera. Syftet med studien är att undersöka vilka långsiktiga sparalternativ som finns för ett privat pensionssparande, utifrån en sparares perspektiv. Vidare ska vi belysa vilka faktorer som påverkar en individs val mellan de långsiktiga sparalternativ som finns. Slutligen ska vi förklara hur ett långsiktigt sparande skiljer sig åt beroende på vilken beskattningsbar förvärvsinkomst individen har. Studien har använt sig av metodtriangulering, genom att först genomföra en kvalitativ undersökning med bankaktörer, för att sedan genomföra en kvantitativ webbenkät. Analysen ledde fram konklusionen att det finns många långsiktiga sparformer att välja mellan, dock är valet av sparform högst individuellt. Vad gäller ett privat pensionssparande är denna sparform lönsammast för höginkomsttagare, på grund av skattesystemets utformning. Enligt denna uppsats empiriska resultat, har ett privat pensionssparande vissa fördelar jämfört med ett alternativt sparande. Detta indikerar att ett privat pensionssparande aldrig bör bytas ut, utan bör ses som ett komplement till ett alternativt långsiktigt sparande. / The aim with this paper is to examine which long-term saving alternatives there are for a private pension saving, from a savers perspective. Furthermore, we shall illuminate which factors that influence an individual’s choice between the long-term saving options that exists. Finally, we are going to explain how a long-term saving deviate due to which taxable income the individual have. In the frame of reference we introduce how the saving looks like in Sweden. Furthermore, former research and theories are introduced, which aims to illuminate the factors that influence the saver’s decision about saving alternative. The paper uses method triangulation, by first implementing a qualitative interview study with bank participants, followed by a quantitative questionnaire study online. The analysis leads to the conclusion that there are many saving forms to choose amongst, but the choice of saving form are very individual. In terms of a private pension saving this saving form are most profitable for high income earners, due to how the tax system is designed. According to the empirical results of this paper, a private pension saving have certain advantages compared with an alternative saving. This indicates that a private pension saving should not be replaced, but rather should be seen as a compliment to an alternative long-term saving.

BAKGRUND: Generation Y är idag unga vuxna och kommer när de blir pensionärer få ut en lägre inkomst än dem som går i pension idag, vilket ökar betydelsen av ett eget sparande. Tidigare studier har visat ett samband mellan en hög finansiell bildning och pensionssparande. Den finansiella bildningen har dock visats vara låg bland unga. På området beteendefinans finns en rad exempel på kognitiva bias som även de pekar på svårigheter med långsiktigt sparande. Forskning har ofta fokuserat på en specifik påverkande faktor för pensionssparande med ett kvantitativt arbetssätt, men en helhetsbild saknas. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka generation Y:s kännedom om och hur de reflekterar kring behovet av långsiktigt sparande till pension, samt analysera hur deras kännedom och reflektioner relaterar till deras livssituation, finansiella bildning och tidigare forskning kring kognitiva bias. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta personer ur generation Y. Genom frågor där respondenterna fått beskriva både sitt eget handlande, sina tankar, sina åsikter samt vad de anser kännetecknar generation Y har en helhetsbild av deras förhållningssätt till pensionssparande skapats. SLUTSATS: Studiens resultat visar att generation Y som utgångspunkt anser att det finns ett behov av pensionssparande, men att det i deras specifika fall inte passar att spara just nu. Deras faktiska kunskap om behovet av pensionssparande är dock låg. Motviljan att spara kan i flertalet situationer förklaras med överdriven optimism inför framtiden. En alternativ förklaring kan dock vara att generationen i dagsläget helt enkelt är nonchalanta inför sin framtida ekonomiska situation som pensionärer, då de värderar kortsiktig konsumtion högre. / BACKGROUND: Generation Y, who today are young adults, will get a lower income when they retire than those who are retired now. Previous studies have shown a connection between higher financial literacy and saving for retirement, but the financial literacy among young people has been shown to be low. In the field of behavioural finance there are several cognitive biases that also suggests that there are difficulties connected to long term savings. Research has often focused on one specific factor of impact for retirement savings with a quantitative approach, but a conclusive picture is lacking. AIM: The aim of this thesis is to examine the knowledge and reflections of generation Y regarding the need for long term savings for retirement, and to analyse their knowledge and reflections in relation to their conditions, financial literacy and previous research on cognitive biases. COMPLETION: The study has been conducted through qualitative, semi structured interviews with eight people from generation Y. Through questions where the respondents have had the opportunity to describe both their own actions, thoughts, opinions and what they think characterizes generation Y a conclusive picture of their attitude towards retirement savings has been created. CONCLUSION: The study concludes that generation Y as a reference point considers retirement savings important, but that in their specific case it is not suitable to save right now. Their actual knowledge about the need for retirement savings is low. Their aversion to save can in several cases be explained by undue optimism towards the future. An alternative explanation could be that the generation at present simply is unconcerned with their future economic situation in retirement, because they value short term consumption higher.

Bakgrund: Var dag ställs människor inför val som har högre eller mindre utsträckning påverkan på dess framtid. En av de vanligaste ekonomiska beslutssituationer människor ställs inför är beslut gällande pensionen. Det svenska pensionssystemet är komplext och särskilt inom premiepensionen ställs individen inför en mängd valmöjligheter. Där kan individen välja egna premiepensionsfonder eller välja att inte göra ett aktivt val och därmed ha kvar förvalsalternativet AP7 Såfa. Samtidigt som kraven är höga på individens beslutsfattande visar beteendeekonomisk forskning att individens förmåga att fatta rationella beslut inte är på den nivå som traditionella ekonomiska teorier utgår ifrån. Den stora mängd valmöjligheter som finns inom premiepensionen förefaller skapa problem och leder till att åtskilliga individer väljer att inte göra något aktivt val. Tidigare forskning visar att ett flertal demografiska faktorer samt individens finansiella förmåga och kännedom om finansiella marknaden påverkar individens beslut gällande pensionen, samt att det finns ett behov av vidare forskning på vad som påverkar individer gällande pensionssparandet. Denna studie ämnar bygga vidare på de tidigare studier som gjorts för att kartlägga vilka egenskaper som leder till att en individ fattar aktiva beslut inom premiepensionssparandet samt koppla de beslut de gör till beteendeekonomiska teorier för att få en djupare förståelse för individens agerande gällande premiepensionsvalet. Med studiens resultat hoppas vi kunna bidra med ökad förståelse för vad som påverkar de val som görs gällande premiepensionen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan en individs egenskaper och om denne gör ett aktivt val gällande premiepensionemn, samt undersöka bakomliggande beteendeekonomiska biases gällande individens val inom premiepensionen. Detta med avsikt att genom en kvantitativ metod skapa ökad förståelse kring varför individer fattar de beslut de gör kring premiepensionssparandet. Genomförande: Denna kvantitativa studie antar en iterativ ansats där studien präglas av en tvärsnittsdesign och data har samlats in genom ett snöbollsurval med hjälp av enkäter. Sammantaget ingår 172 individer i denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att hur länge en individ har befunnit sig i arbetslivet, inkomstnivån samt om individen investerar i aktier på fritiden har en positiv påverkan på sannolikheten att denne har valt egna fonder till premiepensionen. Resultatet skiljer sig mot vad viss tidigare forskning visat. Studien identifierade även ett antal beteendeekonomiska biases som påverkar individen inom premiepensionsvalet. Resultatet tyder på att de individer som har gjort ett aktivt premiepensionsval påverkas av mentala genvägar när det kommer till att välja premiepensionsfonder. Vidare indikerar resultatet på IV att de som inte gör ett aktivt val påverkas av beteendeekonomiska biases som leder till inaktivitet. / Background: Every day people have to make choices that have a greater or lesser impact on their future. One of the most common financial decision-making situations people face is the decision regarding the pension. The Swedish Pension System is complex and, in particular, within the Premium Pension the individual is faced with a variety of choices. There individuals can choose their own Premium Pension funds or choose not to make an active choice and thus retain the AP7 Såfa. While the demands are high on the individual’s decision-making, behavioral finance research shows that the individual’s ability to make rational decisions is not at the level of traditional economic theories. The wide range of options available within the Premium Pension seems to create problems and leads to the fact that several individuals choose not to make any active choice. Previous research shows that a number of demographic factors, as well as the individual's financial literacy and financial market awareness, influence the individual's decision regarding the pension. Previous research also shows that there is a need for further research on what affects individuals in terms of pension savings. This study aims to build on previous studies to map which characteristics affect an individual to make active decisions in the Premium Pension and to link the decisions they make to behavioral finance theories to gain a deeper understanding of the individual's actions regarding the Premium Pension choice. With the result of the study, we hope to contribute with better understanding of what influences the choices made within the Premium Pension. Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between an individual's characteristics and if they make an active choice regarding premium pension funds, as well as investigate underlying behavioral finance bias that affect an individual’s choice within the Premium Pension. With the intention, through a quantitative method, to create a better understanding of why individuals make the decisions they make regarding the Premium Pension. Completion/methodology: This quantitative study assumes an iterative approach where the study is characterized by a cross-sectional design and the data has been collected through snowball sampling using surveys. Altogether, 172 people are included in this study. Conclusion: The result of the study shows that how long an individual has been working, the income, and if the individual invests in shares has a positive impact on the probability that the individual has chosen own funds for the premium pension. This differs from what some previous research has shown. The study also identified a number of behavioral biases that affect the individual in the Premium Pension Plan. The result indicates that those individuals who have made active Premium Pension choices are affected by shortcuts when it comes to choosing Premium Pension funds. Furthermore, the result indicates that those who do not make an active choice are affected by behavioral biases that lead to inactivity.

Bakgrund: Generation Y riskerar få en lägre pension i framtiden än de som går i pensionidag. För att upprätthålla en acceptabel levnadsstandard krävs därför att de själva tar stortansvar för sitt pensionssparande. Det finns dock stor risk att deras finansiella beslutpräglas av beteendefinansiella faktorer och deras nivå av finansiell bildning. Utöver detfattar personer i olika demografiska grupper olika finansiella beslut. Generation Ybeskrivs dessutom som otåliga och har visat sig ha dåliga finansiella vanor. För att enacceptabel levnadsstandard ska kunna uppnås för Generation Y även då de är pensionärerär det därför viktigt att förstå vilka faktorer som kan påverka deras långsiktiga sparande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beteendefinansiella faktorer,finansiell bildning samt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:slångsiktiga sparande. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där empiri i form av enkätdatabearbetats. En linjär multipel regressionsanalys har genomförts för att undersöka hur debeteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll och övertro, finansiell bildningsamt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:s långsiktigasparande. Även t-tester har genomförts för att undersöka om skillnader för det långsiktigasparandet samt för de beteendefinansiella faktorerna förekommit för olika grupper. Slutsats: Studien visar att de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontrolloch övertro, samt den demografiska faktorn sysselsättning hade en statistiskt signifikantsamvariation med Generation Y:s långsiktiga sparande för studiens urval. Det fanns ävenstatistiskt signifikanta skillnader i nivå av kortsiktighet och övertro för olikademografiska grupper. / Background: Generation Y is at risk for a substantially lower public retirement incomparison to today's retirees. Therefore, it is of great importance that Generation Yunderstands the necessity of private savings to be able to maintain a sustainable standardof living throughout their lives. However, Generation Y's financial decisions might beinfluenced by behavioral biases, financial literacy and various demographic factors. Inaddition, Generation Y is described as impatient and have been found to haveunsustainable financial habits. For them to maintain a sustainable standard of livingthroughout their lives, it is therefore of great importance to understand what factors thatcorrelate with their long-term saving behaviour. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how behavioural biases, financialliteracy and demographic factors correlate with the long-term saving behaviour amongthe Swedish Generation Y. Methodology: To adequately approach this study a quantitative research method hasbeen applied. The data was collected from a survey. A linear multiple regression analysiswas performed to examine the correlation between long-term saving and behaviouralbiases, financial literacy and demographic factors. Furthermore, t-tests were performedto examine the differences in the level of long-term savings and behavioural biases amongsub-groups. Conclusion: The study concludes that the behavioural biases present bias, self-controland overconfidence, and the demographic factor occupation had statistically significantcorrelations with the long-term savings of the Swedish Generation Y with regard to thesample in this study. Furthermore, there were statistically significant differences in thelevel of present bias and overconfidence in different demographic groups.

Bakgrund: Generation Y kan inte förvänta sig samma kompensationsgrad vid sin pension som tidigare generationer. Det beror på två saker, för det första har det svenska pensionssystemet genomgått en reformering år 1999, och för det andra så har generation Y:s en sen etableringsålder på arbetsmarknaden. Samtidigt uppger de att de önskar sig en liknande levnadsstandard i pensionen som när de arbetade, vilket bara kan uppnås med ett privat pensionssparande. Paradoxalt nog så är det en låg andel som faktiskt initierat ett provat pensionssparande. Det kan relateras till att generation Y kan anses som finansiellt omogna och riskaversiva. Det är därav av vikt för generationen att initiera ett privat sparande med hänsyn till den levnadsstandard de eftersträvar vid pensionering. Därtill finns det flera psykologiska bias som kan påverka individers rationalitet vid ekonomiska beslutsfattanden. Dessa bias kan dessutom vara olika framträdande beroende vilket kön och demografisk grupp som individen tillhör. Det är därför av vikt för generationen att förstå hur dessa bias framträder vid sparandet och hur de bör hantera dessa för att uppnå ett optimalt sparande utifrån deras framtida önskade levnadsstandard.  Syfte: Studien syftar till att kartlägga hur psykologiska faktorer, demografiska faktorer samt risktagande samvarierar med privat pensionssparande i generation Y. Dessutom undersöks hur de demografiska undergruppernas privata pensionssparande skiljer sig åt. Slutligen syftar studien även till att undersöka skillnader och likheter i män och kvinnors fallenhet för psykologiska bias vid privat pensionssparande.  Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats där empirin primärt samlats in genom en enkät som sedan ställts i relation till tidigare forskning. För att besvara studiens frågeställningar utfördes dels t- tester för att identifiera skillnader mellan de demografiska undergruppernas privata pensionssparande och deras fallenhet för psykologiska bias. Dessutom utfördes multipla linjära regressioner för att identifiera signifikanta samvariationer mellan psykologiska bias, risk och privat pensionssparande.  Resultat: Studien visar på att generation Y bör se över sitt privata pensionssparande då det finns en hög sannolikhet att de sparar för lite i förhållande till den levnadsstandard de själva uppger att de vill ha. Orsaken till detta kan delvis förklaras av att de dels har fallit för psykologiska bias, dels att demografiska faktorer gett upphov till skilda sparbeteenden. Höginkomsttagare, riskaptit och överkonfidens uppvisade positiva samvariationer med det privata sparandet. Männen i studien var mer överkonfidenta, överoptimistiska och risktagande än kvinnor, och kvinnor uppvisade en högre fallenhet för dispositionseffekten och snakebite. / Background: The reformation of the Swedish retirement system in 1999 and generation Y’s late age of establishment in the labor market have resulted in a lower compensation in their retirement compared with previous generations. Therefore, these individuals need to initiate private saving accounts on their own to reach a satisfactory standard of living when reaching the age of retirement. However, the reported proportion of individuals that have initiated a private saving account of any kind is low. The generationis known to be risk-averse and displays an immature attitude towards financial decision-making and there are several psychological biases that may interfere with rational decision making. These biases may also appear differently regarding what gender and demographic group the individual belongs to. To reacha sufficient standard of living at retirement, generation Y needs to recognize how these biases may comeinto play. Purpose: The purpose of this study is to determine how psychological factors, demographic factors and risk-taking covariates with the private retirement savings in generation Y. Additionally, the study analyzes the demographic sub-groups and how their private retirement savings differ. Lastly, the study aims to identify how women and men differ in displaying psychological biases and what implications these biases have for private retirement savings. Methodology: The study applies a quantitative research method. The data was collected from an onlin survey and related to previous research. T-tests were used to depict differences between the demographic sub-groups' private, retirement savings and behavioral biases. A Linear multiple regression analysis was also used to examine significant covariations between psychological biases, risk-taking and private retirement savings in generation Y. Results: The result of the study illustrates that generation Y are most likely irrational in their decision-making, and psychological biases are most likely present in their decisions. Demographic sub-groups exhibit different saving behaviors. Individuals with high income, risk appetite and overconfidence display positive covariations with private retirement savings. The male respondents were more overconfident,over optimistic, and risk-taking compared to the women in the study. They were in contrast more prone to the disposition effect and snakebite.

BAKGRUND: Samtidigt som befolkningen blir äldre läggs ett större ansvar på individen att upprätta ett eget pensionssparande. Det blir således viktigare att påbörja sitt pensionssparande vid en yngre ålder. Det bör därför undersökas hur kognitiva motivationsfaktorer förändras över individens livscykel samt hur det interagerar med viljan och möjligheten att pensionsspara. SYFTE: Syftet med denna studie är att ur ett retroaktivt perspektiv låta individer reflektera över vad som påverkat deras beslut gällande det egna pensionssparandet. Detta med fokus på (a) självkontroll, (b) mental accounting samt (c) undvikande av information och beslut. Studien avser att analysera och värdera dessa kognitiva motivationsfaktorer i en livscykelkontext samt hur de interagerar med möjligheten och viljan för att pensionsspara. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer med individer i åldrarna 40-65 år. Respondenterna har ställts inför frågor med fokus på studiens tre huvudfaktorer. Genom frågorna har respondenterna fått reflektera över hur dessa faktorer förändrats över tid och hur de varit kopplat till pensionssparandet. SLUTSATS: Individer tenderar att påverkas av specifika händelser i livet och låter dessa påverka deras pensionssparande. Pensionssparandet är lågt i början av det vuxna livet, när individen studerar och bildar familj, för att sedan öka och nå sin högsta nivå då barnen flyttar hemifrån. Dock finns det en personlighetstyp som har en hög grad av självkontroll genom hela livet och upprättar därmed ett pensionssparande vid ung ålder. / BACKGROUND: As people are getting older, the importance of establishing personal retirement savings increases. Therefore, it is more important to begin retirement savings at a younger age. Because of this it needs studying how cognitive motivational factors changes during the life cycle and how they interact with the ability and willingness to save for retirement. AIM: The aim of this thesis is to let individuals reflect on what has affected their decisions regarding retirement savings, in a retroactive perspective. This with a focus on (a) self-control, (b) mental accounting, and (c) information and decision avoidance. The aim of the thesis is to analyze and evaluate these cognitive motivational factors in a life cycle-context, and how they integrate with the ability and willingness to save for the retirement. COMPLETION: The thesis has been conducted using a qualitative approach, through semi-structured interviews with individuals aging from 40-65. The respondents have responded to questions focusing on the thesis’s three main factors. Through these questions, the respondents have reflected on how these factors have changed over time and how they have been connected to retirement savings. CONCLUSION: Individuals tend to be affected by different events in their life and let them affect their retirement savings. Retirement savings are lower in early adult life, when the individual studies and starts a family, and is at its peak when kids move from home. There is also a personality type that has a high level of self-control throughout life and therefore saves for retirement at an early age.

Bakgrund: De yngre generationerna, individer födda efter år 1990, står inför stora utmaningar och riskerar att erhålla sämre pensioner än dagens pensionärer, vilket ställer höga krav på att inkludera ett privat pensionssparande. Trots att det privata pensionssparandet i dagsläget är mer aktuellt än någonsin är det fortfarande ovanligt förekommande bland de yngre generationerna. Att individen kringgår ett aktivt beslutsfattande gällande sin pensionssituation innebär att agerandet avviker från den rationella teorin och livscykelhypotesen. För att komma närmare verkligheten och göra de underliggande resonemangen mer beteendemässigt realistiska bör teorin anpassas efter praktiken och större hänsyn tas till beteendepsykologiska bias.  Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för de yngre generationernas inställning till och agerande för deras privata pensionssparande med utgångspunkt i en analys av de beteendepsykologiska biasen kort- och långsiktigt fokus, självdisciplin, övermod och social interaktion.  Metod: För att säkerställa att studiens insamlade empiri kunde uppfylla studiens syfte med stöd av den teoretiska referensramen genomfördes åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med individer från de yngre generationerna. Under djupintervjuerna med respondenterna uppmanades de att reflektera över sin upplevda verklighet för att på så sätt möjliggöra ett sammanförande av teori och praktik och därmed göra förståelsen för pensionssparbeslut mer verklighetsförankrad.  Slutsats: Den goda inställningen och den därmed uppkomna sparviljan bland respondenterna återspeglas inte i ett gynnsamt agerande då ingen av de tillfrågade i denna studie ännu har inkluderat ett sparande specifikt till den privata pensionen. Det kan konstateras att de faller offer för beteendepsykologiska fallgropar. Studien påvisar att lusten av att leva här och nu i kombination med att det kortsiktiga tänket är mycket starkare än det långsiktiga, motarbetar ett pensionssparande. För vissa är detta en konsekvens av deras självupplevda bristande självdisciplin och för andra är det en influens av övermod som motarbetar. Vad gäller social interaktion ger respondenterna tecken på att den både kan anses vara främjande eller motarbetande beroende på förmedlarens framställning och egna agerande. / Background: The younger generations, individuals born after 1990, face major challenges and risk receiving worse pensions than today's pensioners, which places high demands on including private pension savings. Even though private pension savings are currently more relevant than ever, it is still uncommon among the younger generations. The fact that the individual circumvents active decision- making regarding their pension situation means that the action deviates from the rational theory and life cycle hypothesis. In order to get closer to reality and make the underlying reasoning more behaviorally realistic, the theory should be adapted to practice, and greater consideration must be given to behavioral psychological bias.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of the younger generations' attitudes and actions regarding their private pension savings based on an analysis of the behavioral psychological bias of short- and long-term focus, self-control, overconfidence, and social interaction.  Method: To ensure that the empirical data collected by the study could fulfill the purpose of the study with the support of the theoretical frame of reference, eight qualitative, semi-structured interviews were conducted with individuals from the younger generations. During the in-depth interviews with the respondents, they were asked to reflect on their perceived reality in order to enable a merge of theory and practice and thus make the understanding of pension savings decisions more reality based.  Conclusion: The good attitudes and the willingness to save among the respondents is not reflected in a favorable action as none of the respondents in this study have yet included any savings specific for the private pension. It can be stated that they fall in these behavioral psychological pitfalls. The study shows that the desire to live here and now in combination with the fact that short-term thinking is much stronger than long-term thinking counteracts pension savings. For some it is a consequence of their self-perceived lack of self-control and for others it is an influence of overconfidence that counteracts. Regarding social interaction, the respondents give signs that it can be considered both promoting or counteracting depending on the mediator's framing and own actions.