BAKGRUND: Världens ökande befolkning i kombination med vårdens tillgänglighetsbrist skapar behov av omstrukturering av vårdens resurser. Vårdens digitalisering kan erbjuda patienter större egenkontroll, bättre tillgänglighet samt större valfrihet. Att använda sig av videomöten som komplement till fysiska besök inom primärvården är en del av digitaliseringen. Distriktssköterskan har med sin kompetens en huvudroll gällande implementering och förbättringsarbete av vårdens digitalisering. Distriktssköterskans erfarenheter av videomöten i primärvården är dåligt undersökt. SYFTE: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av videomöten i primärvården. METOD: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades med manifest innehållsanalys. RESULTAT: Studien resulterade i tre kategorier: Bidrar till bättre vårdkvalitet, Behov av implementering och Möjliga brister. Videomöten upplevdes som mindre tidskrävande än fysiska besök samt de kunde bidra till en ökad tillgänglighet. Det fanns ambivalens kring användandet av videomöten och resursbristen i vården bidrog till att det var svårt att få tid att lära in nya arbetssätt. Det framkom förhoppningar om att videomöten ska kunna underlätta vårdarbetet och ge patienterna ökade valmöjligheter. Trots en generellt positiv inställning till videomöten upplevdes det inte passa alla. Teknikproblem och risken för utanförskap sågs som möjliga brister. SLUTSATS: Videomöten skapar förutsättningar för att göra vården mer effektiv och personcentrerad. Ett digitalt utanförskap har dock identifierats, likaså att videomöten inte används av distriktsköterskorna i den grad som varit möjligt. Tydligare riktlinjer samt utbildning krävs för vidare utveckling. / BACKGROUND: The world's increasing population combined with the lack of access to care creates a need for restructuring of care resources. The digitization of care can offer patients greater self-control, better accessibility and greater freedom of choice. The district nurse, with her skills, has a main role in the implementation and improvement of the digitization of care. The district nurse's experiences of video meetings in primary care are poorly researched. AIM: The aim was to describe district nurses' experiences of video meetings in primary care. METHOD: Qualitative interview study with inductive design. Semi structured interviews, analyzed by manifest content analysis. RESULTS: The study resulted in three categories: Contributes to better quality of care, Need for implementation and Possible shortcomings. Video meetings were perceived as less time-consuming than physical visits and they could contribute to increased accessibility. There was ambivalence about the use of video meetings and the lack of resources in healthcare contributed to the fact that it was difficult to find time to learn new ways of working. The participants hoped that video meetings would facilitate care work and give patients greater freedom of choice. Technology problems and the risk of exclusion were seen as possible shortcomings. CONCLUSION: Video meetings create the conditions for making care more efficient and person-centred. However, a digital exclusion has been identified, as well as the fact that video meetings are not used by the district nurses to the extent that was possible. Clearer guidelines and training are required for further development.

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett brott mot mänskliga rättigheter och utgör ett allvarligt hälsoproblem. De mest förekommande typerna av våld mot kvinnor i nära relation är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Kvinnor som sökte hjälp av hälso- och sjukvården upplevde avsaknad av stöd och det saknades kunskap. Sjuksköterskans ansvar är att vara medveten om olika indikationer på våld samt stödja, ge råd, vara beredd att ställa frågor och lyssna på den våldsutsatta kvinnans berättelse. Därför är det viktigt att öka kunskapen inom området. Syfte: Att studera sjuksköterskor inom slutenvårdens erfarenhet av att vårda kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt med 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artikelsökningar genomfördes med databaserna Cinahl, Medline samt manuellt där kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Hälsohögskolans granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Datainsamlingen granskades med stöd av Fribergs (2022) femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenterades  i 2 huvudkategorier: Balansgången mellan att vara professionell och emotionell med tillhörande subkategorier. Resultatet visade en emotionell påverkan hos sjuksköterskorna där de fick svårt att distansera sig från offrets känslor. Sympatikänslor och förutfattade meningar kunde hindra sjuksköterskorna från att ställa frågan om våld. Brist på riktlinjer, tid, kunskap och organisatoriskt stöd identifierades som hinder att identifiera våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor beskrevs som emotionellt påfrestade. De fanns ett tvivel till hur sjuksköterskorna skulle gå till väga vid samtalet om våld vilket kunde grunda sig på förutfattade meningar och attityder. De beskrev att brist på tid, kunskap, riktlinjer, utbildning och organisatoriskt stöd kunde hindra sjuksköterskorna att identifiera våld i nära relation och erbjuda kvinnorna adekvat vård.

Titel: Patienters upplevelser av diagnos och behandling vid akut myeloisk leukemi    Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är den vanligaste formen av akut leukemi. Behandlingen och symtomen är påfrestande och långvariga, vilket inverkar på patienters livskvalitet. Genom god personcentrerad vård kan sjuksköterskan försöka tillgodose många av behoven som patienten kan få under vårdtiden.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att diagnostiseras med och genomgå behandling mot akut myeloisk leukemi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsyINFO samt artikelgranskning inkluderades tolv artiklar. Artiklarna analyserades genom Fribergs fem steg.  Resultat: Genom en sammanställning av artiklarna framkom det två olika teman (känslomässiga reaktioner och förändrad kroppsuppfattning) och sex olika subteman (att få ett obegripligt besked, känsla av att få svår och komplex information, känsla av isolering, förändrat utseende relaterat till symtom, fysiska symtom relaterat till behandling och känsla av att vara en börda). Slutsatser: I litteraturöversikten framkom det att beskedet om diagnosen var obegripligt. Patienterna upplevde att sjuksköterskan hade svårt att förmedla den komplexa informationen personcentrerat. Behandlingstiden orsakade att patienterna upplevde sig isolerade och att symtomen (illamående, trötthet och håravfall) påverkade patienternas vardagliga liv negativt. Sjuksköterskans stöd och undervisning relaterat till symtomhantering och omvårdnadsåtgärder till såväl patient och anhöriga är avgörande för att minska de negativa känslorna som framkom i resultatet.  Nyckelord: Cancer, cytostatikabehandling, personcentrerad vård, stamcellstransplantation

Bakgrund: Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat globalt. Då dessa personer lever längre än tidigare, har behovet av vård ökat för denna patientgrupp. Kommunikation utgör grunden för delaktighet och personer med intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp till följd av nedsatta färdigheter i att kommunicera. Sjuksköterskor får under utbildningen elementär kunskap om att vårda patienter oavsett sjukdom, men begränsad undervisning ges gällande intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. 12 artiklar från databaserna CINAHL och PsychInfo analyserades genom Fribergs fem steg. Personcentrerad vård användes som teoretisk referensram. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kommunikation och kompetens (sjuksköterskors kunskapsbrist, otillräcklig utbildning & erfarenhet), organisationen påverkar omvårdnaden (tidsbrist & arbetsbelastning, teamsamverkan), trygghet genom kontinuitet (patientrelationens inverkan på kommunikationen, sjuksköterskors relation med anhöriga och stödpersonal).  Slutsats: Sjuksköterskor upplever hinder för att kommunicera med personer som har intellektuell funktionsnedsättning, till följd av brist på kunskap, erfarenhet och utbildning. Att lära känna patienten och anhöriga visar sig vara av stor vikt men begränsas på grund av organisatoriska brister som tidsbrist och personalresurser. / Background: The amount of people with intellectual disability has increased globally. Communication is the foundation of participation and people with intellectual disability, represent a vulnerable group due to impaired communication skills. During the nursing education, nurses gain elementary knowledge about caring for patients regardless of illness, but limited education is given regarding intellectual disability. Aim: To describe nurse’s experience of communicating with adults who have an intellectual disability in healthcare. Method: A qualitative literature review was made using an inductive approach. 12 articles from the databases CINAHL and PsychInfo were analysed using Friberg’s five step. Person-centred care was chosen as the theoretical framework.Result: Three main themes emerged: communication and competence (nurses lack of knowledge, insufficient education and experience), the organization impacts the healthcare (time shortage and workload, teamwork), safety through continuity (the patient relations impact on communication, and nurse’s relation with relatives and carers). Conclusion: Nurses experience barriers to communicate with people with intellectual disability because of insufficient knowledge, experience and education. Getting to know the patient and their relatives appears to be of great importance but is limited due to organizational deficiencies such as time shortage and staff resources.

Bakgrund Ett vanligt symptom som uppges när patienter söker vård är smärta. Sjukvårdspersonalen har ett ansvar att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt, där patienten ska känna sig inkluderad och involverad kring sin vård. Det kan innebära en enorm påfrestning för patienten att känna smärta, därav är det viktigt med en adekvat handläggning av tillståndet. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av handläggning av smärta. Metod Arbetet är en icke-systematisk litteraturöversikt som är uppbyggd av 15 vetenskapliga artiklar med främst kvalitativ design, samt några av kvantitativ design. Databaserna CINAHL och PubMed har använts när de vetenskapliga artiklarna togs fram. Kvalitetssäkring av artiklarna har genomförts med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Datainsamlingen gjordes på så sätt att artiklarna genomgick en integrerad dataanalys. Resultat Resultatartiklarna delades in i två huvudkategorier, med tillhörandeunderkategorier. Resultatet från litteraturstudien beskriver patienters upplevelser och erfarenheter av vården rörande smärta. När ett bra partnerskap bildas upplever patienten det enklare att hantera smärttillståndet. Vid tidsbrist hos vårdpersonal uppkommer en känsla hos patienten att inte känna sig sedd eller hörd. Merparten patienter efterfrågar alternativa behandlingar, för en långsiktig och individanpassad lösning. En god kommunikation är en grund för personcentrerad vård. När vårdpersonal bidrar med kunskap till patienten ökar förståelsen, vilket leder till ett gott välmående. Detta förbättrar i sin tur patientens egenvård vilket ger en ökad förståelse för smärtans komplexitet och smärthantering. Slutsats Mötet har en stor betydelse i omvårdnaden av patienter med smärta. Handläggning av patienters smärta är komplex. Mötet mellan patient och vårdpersonal bör ske utifrån den enskilda individen. Detta för att handläggningen ska vara personcentrerad. En ökad kunskap och förståelse för patienter med smärta kan i praktiken leda till en bättre handläggning, där sjuksköterskan har verktyg för att vårda utefter patientens upplevelser och erfarenheter. Förhoppningen med denna belysning är ett minskat lidande hos patienten när handläggning av smärta sker. / Background A common symptom reported when patients seek care is pain. Healthcare professionals have a responsibility to work based on a person-centred approach, where the patient should feel included and involved in their care. It can put a huge strain on the patient to be in pain, hence the importance of adequately managing the condition. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of pain management. Method The work is a non-systematic literature review consisting of 15 scientific articles with mainly qualitative design, as well as some quantitative design. The databases CINAHL and PubMed have been used to find the scientific articles. Quality assurance of the articles has been conducted with help from Sophiahemmet University´s assessment form. The data collection was implemented by the articles undergoing an integrated data analysis. Results The result articles were divided into two main categories, with associated subcategories.The results from the literature study describe patients' experiences of care regarding pain. When a good partnership is formed, the patient finds it easier to manage the pain condition. In case of lack of time on the part of healthcare professionals, the patient feels that they are not seen or heard. The majority of patients request alternative treatments, for a long-term and individualised solution. Good communication is a foundation for person-centred care. When healthcare professionals contribute knowledge to the patient, understanding increases, which leads to good well-being. This in turn improves the patients´ self-care, which gives an increased understanding of the complexity of pain and pain management. Conclusions The meeting is significant in the care of patients with pain. Management of the pain experienced by patients is complex. The meeting between patient and healthcare staff should consider the individual. This is to ensure that the management is person-centred. An increased knowledge and understanding of patients dealing with pain may result in better management, where the nurse has tools to care according to the patients´ experiences. The ambition with this observation is a reduction of suffering among patients experiencing pain during pain management.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter upplever att de inte får tillräckligt med information vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning vilket påverkar patientens återhämtning i hemmet. Bristande utskrivningsinformation leder till otrygghet och ger upphov till onödigt lidande. Sjuksköterskan upplever sin roll vid utskrivningen som oklar, och patienterna uttrycker behov av personcentrerad utskrivning.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur patienter beskriver sin utskrivning från kirurgisk vårdavdelning och sin upplevelse av hur fysiska, psykosociala och relationella omvårdnadsbehov blev tillgodosedda.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats, med utgångspunkt i ramverket Fundamentals of Care’s andra dimension. Tio patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning deltog.  Resultat: Informanterna beskrev merparten av sina fysiska, psykosociala och relationella behov som tillgodosedda. De berättade också om upplevelser av icke tillgodosedda behov. Icke tillgodosedda fysiska behov handlade ofta om smärta och trötthet samt osäkerhet kring egenvård. Planerad uppföljning förknippades med trygghet och att träffa fysioterapeut och dietist bidrog till tillgodosedda fysiska behov. Inom de psykosociala behoven framkom ett tillgodosett informationsbehov, trots att mängden information varierade. Skriftlig information uppskattades. Informanterna beskrev personalen som närvarande, engagerade och empatiska, vilket bidrog till tillgodosedda relationella behov. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patienter som skrivs ut från kirurgisk vårdavdelning har i huvudsak fått sina behov tillgodosedda. Det framkom dock också brister i de fysiska, psykosociala och relationella behoven. Tydliga och förbättrade rutiner kring utskrivning behövs. Specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård ska leda förbättringsarbete och har ansvar för att vården av patienterna är evidensbaserad och är således lämpad att arbeta fram rutiner kring utskrivning.

Bakgrund: I sjuksköterskans yrkesprofession ingår palliativ vård som syftar till att ge patienter i livets slutskede bästa möjliga livskvalitet och symtomlindring. Alla patienter har varierande behov vilket gör att omvårdnaden behöver personcentreras. Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter palliativt i hemsjukvård. Metod: Studiens metod var en litteraturbaserad studie baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att etablera en god vårdrelation tidigt i palliativ vård ökade möjligheterna att ge en personcentrerad omvårdnad, där individens behov och önskemål togs i beaktskap. Däremot kunde detta bemötas med utmaningar som kunde grunda sig i olika etiska dilemman. Dessutom upplevdes yrket vara känslomässigt utmanande där sjuksköterskorna dagligen försökte balansera sin professionella roll, personliga känslor och etiska dilemman. Vidare upplevde sjuksköterskorna komplexitet av att patienternas hem omvandlades till deras nya arbetsmiljö samtidigt som en trygg och lugn miljö var avgörande vid vård i livets slutskede. Konklusion: Studiens resultat belyser vikten av kunskap och erfarenheter som en trygg grund inför arbetet med palliativ vård. Genom att sjuksköterskor besitter nödvändiga kunskaper kan detta överföras i omvårdnaden och göra patientens sista tid fridfull. Utökad kunskap om palliativ vård i grundutbildning är önskvärt samtidigt som verksamheterna behöver införa rutiner för reflektioner med kollegor, vilka tillsammans är av vikt för att bearbeta samt få mer erfarenhet. / Background: The nurse's profession includes palliative care, which aims to give patients at the end of life the best possible quality of life and symptom relief. All patients have varying needs, which means that care needs to be individually adapted. Purpose: The purpose was to investigate nurses' experiences of caring for palliative patients in home health care. Method: The study's method was a literature review based on eleven qualitative articles. Results: The nurses believed that establishing a good care relationship early in palliative care increased the possibilities of providing person-centred care, where the individual's needs and wishes were taken into account. However, this could be met with challenges that could be based on various ethical dilemmas. In addition, the profession was perceived to be emotionally challenging where the nurses daily tried to balance their professional role, personal feelings and deal with ethical dilemmas. Furthermore, the nurses experienced the complexity of the patients' homes being converted into their new work environment, while a safe and calm environment was crucial in end-of-life care. Conclusion: The study’s results clearly highlight the importance of knowledge and experience as a secure foundation for work in palliative care. Because the nurse possesses the necessary knowledge, this can be transferred in the care and make the patient calm. Expanded knowledge about palliative care in basic education is desirable at the same time as the operations need to introduce routines where reflections colleagues together are important to process and gain more experiences.

BakgrundAndelen äldre personer i världen kommer att öka, vilket medför ökat vårdbehov inom hälso- och sjukvården. Det kan komma att bli en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonalen när äldre skall vårdas i sina hem, som då blir en arbetsplats. Detta kan innebära att den äldre inte kan kontrollera vad som sker i hemmet. Hälso- och sjukvårdspersonalen måste ta hänsyn till äldres integritet, behov och önskemål för att säkerställa äldres självbestämmande. SyfteSyftet var att belysa äldre personers upplevelse av självbestämmande vid vård och omvårdnad i det egna hemmet. MetodLitteraturstudien är utformad som en strukturerad litteraturöversikt där 13 artiklar av kvalitativ metod använts. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. ResultatEtt tema och två huvudkategorier identifierades. Tema: Brist på personcentrerad vård påverkade självbestämmande/autonomi negativt och huvudkategorierna: Organisationsstrukturen skapade inte förutsättningar för personcentrerad vård och omvårdnad samt Personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonalen inverkade på upplevelsen av självbestämmande. Båda kategorierna identifierades som de största orsakerna till upplevelsen av minskat självbestämmande. SlutsatsÄldre personer med vård- och omvårdnadsinsatser i hemmet upplever minskat självbestämmande. Självbestämmandet påverkas av organisationsstrukturen och av vårdpersonalens arbetssätt, bemötande och värderingar. Personcentrerad vård behöver tillämpas i större utsträckning för att säkerställa den äldres självbestämmande. / BackgroundThe number of older people will increase worldwide, which will lead to an increased need for healthcare. This may be challenging for healthcare personnel when the older person receives home-care as their home becomes a workplace. It may also mean that the older person is not in control of what happens in his or her home. Healthcare personnel must consider the older person’s integrity, needs and wishes to sustain self-determination. AimThe aim of this study was to illuminate older people’s experiences of self-determination receiving home-care. MethodThis literature study was designed as a structured literature review where thirteen articles using qualitative method were included. The articles were taken from the databases CINAHL and PubMed. ResultsOne theme and two main categories were identified. The theme: Lack of person-centred care negatively affected self-determination/autonomy, and the main categories: The organizational structure did not create the conditions for person-centred care and nursing and Person-centred care had impact on the experience of self determination. Both categories were identified as the main causes for experiences of diminished self-determination. ConclusionsOlder people with home health-care experience diminished self-determination. Impact on self-determination was caused by organizational structure, working and treatment and values amongst health-care personnel. There is a greater need for person-centred care to ensure self-determination.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av världens största utmaningar för folkhälsan med en prevalens på 55 miljoner diagnostiserade fall. Någon gång under sjukdomsperioden drabbas  nio av tio personer med demenssjukdom av beteendemässiga och psykiska symtom så som aggitation, aggression, apati, hallucinationer, ångest eller depression relaterade till smärta, infektion, miljö, över-eller understimulering eller att inte bli förstådda. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) på vårdboende.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökningar gjordes i CINAHL, MEDLINE och PsycInfo där slutligen 14 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs beskrivning av analys i fyra steg. Resultat: Analys av materialet ledde fram till tre teman med totalt sju subteman. Första temat var Miljön på vårdboende med tre subteman: Att beskriva organisatoriska utmaningar, Att beskriva sjuksköterskors positiva känslor, Att beskriva den fysiska miljönspåverkan. Andra temat var Kompetens för god omvårdnad med två subteman: Att beskriva erfarenhet och kunskap, Att beskriva behov av utbildning. Sista temat var Relationer med två subteman: Att lära känna personen, Att beskriva samspelet med närstående.  Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor behöver tid och kunskap för att utföra personcentrerad vård för att minimera BPSD för personer på vårdboende. / Background: Dementia disease is one of the world's greatest public health challanges with a prevalence of 55 million diagnosed cases. At some point during the illness, nine out of ten persons with dementia disease experience behavioral and psychological symptoms such as agitation, aggression, apathy, hallucinations, anxiety or depression related to pain, infection, environment, over- or understimulation or not being understood. Aim: Describe nurses' experiences of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia disease (BPSD) in nursing homes.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Artical searches were done in CINAHL, MEDLINE and PsycInfo where finally 14 articles were quality checked and analyzed according to Friberg's description of analysis in four steps.  Results: Analysis of the material led to three themes with a total of seven subthemes. The first theme was The enviroment in nursing homes with three subthemes: To describe organizational challenges, To describe nurses positive experiences, To describe the impact of the physical enviroment. The second theme was Competence for good caring with two subthemes: To describe experience and knowledge, To describe the need for education. The last theme was Relationships with two subthemes: Getting to know the person, To describe interaction with relatives.  Conclusions: The literature review shows that nurses need time and knowledge to perform personcentred-care to minimize BPSD for persons in nursing homes.

Bakgrund: Globalt lever 55 miljoner personer med demenssjukdom. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten med demenssjukdom sker i nästintill alla vårdsammanhang. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete stöta på etiska dilemman gällande vårdandet, samt ha en viktig roll i att vårda patienten enligt ett personcentretat förhållningssätt för att förebygga lidande.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av personcentrerad vård vid vårdandet av personer med demenssjukdom.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Datainsamling gjordes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed som genererade i 13 vetenskapliga artiklar. Dataanalys av artiklarna gjordes enligt Fribergs femstegsmodell.Resultat: Resultatet nämner tre teman: vikten av livsberättelsen, kompetenser och erfarenheter och organisation och dess påverkan på omvårdnaden. Till detta tillhör två subteman till varje tema. Slutsats:  Examenarbetet visar att sjuksköterskor möter svårigheter i vårdandet av personer med demenssjukdom. Dessa personer finns i nästintill alla vårdmiljöer, därav bör vården vara anpassad utefter varje enskild persons behov. Det framkom att sjuksköterskan bör ta sig tiden att försöka förstå personens livsberättelse, vikten av utbildning samt organisationens påverkan och hur den kan gynna vårdandet. Sjuksköterskan har en viktig del i det personcentrerande vårdandet för att främja personer med demenssjukdoms hälsa. / Background: Globally 55 million people are living with dementia. The meeting between the nurse and a patient with dementia happens in almost all care environments. The nurse will encounter ethical dilemmas regarding the care of the patient with dementia. Nurses have an important role where they need to give person-centred care to prevent unnecessary suffering.  Aim: To describe the nurse's experiences of person-centred care when caring for people with dementia.Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. Data collection was done in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed which generated in 13 scientific articles. Data analysis of the articles was done according to Friberg's five-step model.Results: The results mention three themes: the importance of the life story, competences and experiences and the organization and its impact on nursing. To this belong two subthemes to each theme.Conclusion: The thesis shows that nurses face difficulties in caring for people with dementia. These people can be found in almost all care environments, hence the care should be adapted to the needs of each individual person. It emerged that the nurse should take the time to try to understand the person's life story, the importance of education and the influence the organization have and how it can benefit the care. The nurse has an important part in person-centered care which is to promote the health of people with dementia.