Bakgrund: Överrapportering vid skiftbyte är en essentiell del av sjuksköterskans kliniska arbete, trots detta råder inte konsensus om vilken rapporteringsmetod som är bästa praxis. I takt med en större personcentrering av vården står patientens rätt till delaktighet och medbestämmande i större fokus, och bedsiderapportering har vuxit fram som ett alternativ till den traditionella rapporten. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor och vuxna patienter i den somatiska slutenvården beskriver sin upplevelse av bedsiderapportering. Metod: Denna litteraturöversikt genomfördes som en förenklad metasyntes där dataanalysen baserades på kvalitativ innehållsanalytisk teknik. Resultat: Tre huvudteman framkom gällande patienters upplevelse av bedsiderapportering: patientmedverkan, bättre vårdupplevelse samt möjliga hinder. Ytterligare tre huvudteman framkom för sjuksköterskors upplevelser: upplevda fördelar, möjliga hinder och förutsättningar för bedsiderapportering. Både patienter och sjuksköterskor beskrev positiva upplevelser av bedsiderapportering med den främsta fördelen att patienten blev mer delaktig i vården. Patienter beskrev en ökad trygghetskänsla och ett tillgodosett informationsbehov. Sjuksköterskor beskrev hur patientsäkerheten förbättrades och prioriteringar underlättades av bedsiderapportering. Oro kring sekretess och känslig information lyftes av både sjuksköterskor och patienter. Slutsats: Bedsiderapportering kan utgöra ett värdefullt verktyg i en mer personcentrerad vård, men att ytterligare kunskap behövs kring hantering av sekretessen. / Background: Shift reporting is an essential part of the nurse’s clinical work, despite this there is no consensus about what constitutes best practice. As personcentredness is becoming more important, more focus is on the patients’ right to participation and shared decision-making, and bedside reporting has become an alternative to the traditional shift report. Aim: To illustrate how nurses and adult inpatients within the somatic care describe their experience of bedside handover. Method: This literature review was conducted through a simplified meta-synthesis approach based on qualitative content analysis as a tool for the analysis of data. Results: Three main themes regarding patients’ experiences of bedside handover emerged: patient participation, improved care experience and possible barriers. Three additional main themes regarding nurses’ experiences emerged: perceived advantages, possible barriers and enabling factors for bedside handover. Both patients and nurses reported positive experiences of bedside handover, with the foremost advantage being the patients’ involvement in their care. Patients described an increased feeling of safety and that their needs of information were met. Nurses described how patient safety was improved and how prioritization was facilitated. Both nurses and patients had concerns about confidentiality and sensitive information. Conclusion: Bedside handover can be used as a valuable tool in the work towards a more person centred care, but there is a need for further knowledge about how confidentiality can be managed.

Bakgrund: Cirka 40 % av de som lider av en demenssjukdom i Sverige bor på särskilt boende. Omvårdnaden som ges bör enligt Socialstyrelsen vara personcentrerad vilket innebär att personens upplevelse sätts i centrum.   Syfte: Att beskriva undersköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom på särskilt boende.   Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som grund.   Resultat: Studien visar två kategorier och fem subkategorier. Den första kategorin är levnadsberättelsens betydelse för personcentrerad omvårdnad där flera erfarenheter av att arbeta utifrån levnadsberättelsen beskrivs. Den andra kategorin är en känsla av otillräcklighet där undersköterskornas vilja att göra mer men inte kunna beskrivs.   Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter visar att en väl ifylld levnadsberättelse ger förutsättningar för att ge en god personcentrerad omvårdnad. Informationen som framkommer i levnadsberättelsen gör det möjligt att skräddarsy omvårdnaden kring personen med demenssjukdom. Det finns även en känsla av otillräcklighet hos undersköterskorna och tidsbrist är en bidragande faktor. / Background: About 40 % of the persons suffering from dementia in Sweden lives in nursing homes. According to the National Board of Health and Welfare, the care ought to be person-centred, which means that the person is the centre of the care.  Aim: To describe the experiences of assistant nurses working with person-centred care for people with dementia living in nursing homes.  Method: A qualitative design with semi-structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The outcome of the study shows two categories and five subcategories. The first category is the significance of life story for person-centred care where several experiences to work based on the life story are described. The second category is a feeling of inadequacy where the nursing assistants describes a desire to do more but not be able to.  Conclusion: The nursing assistants experience that a prerequisite to be able to provide a good person-centred care is a life story with a lot of information. The information about the person enables the nursing assistant to customize the care of the person with dementia. There are also feelings of inadequacy expressed by the nursing assistants.

Inledning:  För röntgensjuksköterskor krävs kompetens att kunna bemöta patienter med olika typer av behov, däribland patienter med demenssjukdom och deras särskilda behov. Denna patientgrupp känner sig ofta otrygga och ängsliga och detta förvärras i sjukhusmiljöer. Därför möter röntgenpersonal särskilda utmaningar när det gäller att ge Personer med demenssjukdom den optimala och trygga vård de behöver. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera vilka faktorer som påverkar det korta mötet i vården med personer med demenssjukdom. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturöversikt. En systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i 9 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet presenterades som kategorier. Resultat: Sex olika faktorer påverkade det korta mötet med personer med demenssjukdom; kommunikation, personcentrerad vård, kunskap, tid, miljö & organisation och anhöriga. Slutsats: Alla dessa faktorer är av stor betydelse för vården av personer med demenssjukdom. För att kunna möta denna patientgrupp på ett värdigt sätt krävs mer tid. Tiden möjliggör för en bättre kommunikation och en mer personcentrerad vård. Mer forskning behövs om det korta mötet på röntgenavdelningen då det saknas i litteraturen. Det hade varit av stort intresse och viktigt att veta hur röntgensjuksköterskan bäst kan möta denna patientgrupps behov trots den tidsbrist som råder i det korta vårdmötet. / Introduction: For radiographers, expertise is required to be able to meet patients with different types of needs, including patient with dementia and their specific needs. This specific patient group often feel insecure and anxious and this is exacerbated in hospital environments. Therefore, radiographers face special challenges when it comes to providing persons with dementia with the optimal and safe care they need. Aim: The aim of this literature review was to identify which factors that affect the short meeting in the care of people with dementia. Method: The study was conducted as a qualitative literature review. A systematic search in the databases PubMed and CINAHL resulted in 9 articles that were quality checked and analyzed. The results were presented as categories. Results: Six different factors affected the short meeting of persons with dementia; communication, person-centred care, knowledge, time, environment & organization and relatives. Conclusion: All these factors are of great importance for the care of persons with dementia. To be able to meet this patient group with dignity more time is required. Time allows for better communication and more person-centred care. More research is needed on the short meeting in the radiology department as it is lacking in the literature. It would have been of great interest and importance to know how the radiographers best can meet the needs of this patient group despite the lack of time in the short care meeting.

Andelen äldre i befolkningen blir fler och fler och med det behövs ökade insatser från vård och omsorg. Om förändrat vårdbehov upptäcks hos en patient i samband med sjukhusvistelse bör ett planeringsmöte bokas inför utskrivningen från sjukhuset. Under planeringsmötet skapas en vårdplan som ska vara individuell och personcentrerad där patientens resurser ska tillvaratas. Syftet med studien var att belysa den äldre patientens upplevelse av sitt planeringsmöte vid utskrivning från sjukhus. En kvalitativ metod genomfördes med en induktiv ansats. Åtta patienter intervjuades. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: osäkerhet inför planeringsmötet och underläge under planeringsmötet. Resultatet visade att informationen som ges inför mötet ofta upplevs otydlig men det uppskattas att det är en sjuksköterska som ger informationen. Patienterna upplevde även anhörigas närvaro som en trygghet under mötet. Resultatet visar även på att det under mötet framkommer många okända begrepp och att informationen under mötets gång är överväldigande. Tydlig information, individuella förutsättningar och patientens delaktighet är förbättringsområden för en hållbar utveckling inom området. / The proportion of older people in the population is increasing and with this increased health efforts are needed. If a changed need for care is daiscovered in connection with a hospital stay, a discharge meeting can be booked upon discharging from the hospital care. During the discharge meeting, a care plan is created that should be individual and person-centered where the patient's resources are to be utilized. The aim of the study was to illustrate the older patient's experience of their discharging meeting. Eight patients were interviewed using a qualitative method with inductive approach. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis and resulted in two main categories: uncertainty before the discharge meeting and be at a disadvantage during the discharge meeting. The result showed that the information given before the discharge meeting was often unclear but it was appreciated by the patients that it was a nurse who provided the information. The patients also experienced the presence of relatives created the feeling of being safe for the patient during the discharge meeting. The results also show that many unknown concepts emerged during the meeting and that the information during the meeting is overwhelming. Distinct information, individual prerequisite and the patients participation are clear areas of improvement for sustainable development in the area.

Bakgrund. I omvårdnaden ska distriktssköterskan se till människans hela situation och omvårdnaden ska utföras på ett personcentrerat och säkert sätt. I hemsjukvården utförs vården i patientens hem, antingen i ordinärt eller särskilt boende. Trycksår är en vanlig vårdskada och nutritionen är viktig för att förebygga och behandla trycksår. Syftet var att beskriva i vilken utsträckning som distriktssköterskor i hemsjukvården använder nutritionsåtgärder som trycksårsbehandling. Metod. För att besvara syftet användes en kvantitativ design där redan insamlad data från en trycksårsmätning togs del av. Resultatet visade att nutritionsåtgärder användes som trycksårsbehandling till 65% av patienterna. Bland varannan distriktssköterska som inte använde nutritionsåtgärder framkom olika orsaker. Det var vanligare att nutritionsåtgärder användes vid risk enligt riskbedömningarna MNS och SF-MNA. De vanligast använda nutritionsåtgärderna var näringsdryck och extra mellanmål. Resultatet visade att det fanns skillnader i trycksårens svårighetsgrad i förhållande till boendeform. Slutsats. Det fanns utrymme för förbättringar i att använda nutritionsåtgärder vid trycksår. Nutritionen spelar en betydelsefull roll i behandlingen av trycksår och det är viktigt att riskbedömningar utförs. Genom att tidigt använda nutritionsåtgärder som trycksårsbehandling kan distriktssköterskan främja hälsa, förebygga sjukdom och skada samt minska patientens lidande. / Background. In Nursing Care, it's important to see to the whole perspective of the patient, and the care should be performed in a person-centred and safe way. The purpose was to describe district nurses [DN] using of nutrition therapy as treatment for patients with pressure ulcers in home healthcare. Method. A quantitative design, where material from an already collected pressure ulcer study, was used. The result showed that nutritional therapy was used as pressure ulcer treatment in 65% of the patients. Among every other DN who did not use nutritional therapy as treatment of pressure ulcer, various causes were identified. It was more common to use nutritional therapy when risks according to MNS and SF-MNA assessments were found. The most common nutrition therapies were nutritional drinks and extra snacks. The result showed that there were differences in the severity of pressure ulcers in relation to patients' housing type. Conclusion. There was room for improvements in using nutrition therapy as pressure ulcer treatment. Nutrition plays an important role in the prevention and treatment of pressure ulcer, and it's important that risk assessments are performed. By initiating nutritional treatment early, the DN can promote health, prevent disease and injury, and reduce the patient's suffering.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnors hälsa. Våldet kan uttrycka sig i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och utförs av en nuvarande eller dåvarande partner. Nästan en tredjedel av världens alla kvinnor uppskattas ha utsatts för våld i nära relationer. När en utsatt kvinna kommer till vården är det sjuksköterskornas huvudsakliga ansvar att undersöka kvinnan och rapportera händelsen vidare. Tidigare kvantitativ forskning visar att sjuksköterskor är oförberedda inför att arbeta med dessa kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ metod där tolv artiklar analyserades med stöd av Fribergs analys i fem steg.  Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier; utmaningar i vårdmötet och sjuksköterskans ansvar i vårdmötet som tillsammans skapade sju subkategorier.   Slutsats: Att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer är komplext. Tid var viktigt för att sjuksköterskan skulle kunna bilda en relation med patienten, och få den utsatte att öppna upp sig om våldet. Sjuksköterskorna var enade om att kunskap var av stor vikt vid mötet och screening men att avsaknaden av träning och utbildning gjorde att kunskapen var bristande. / Background: Intimate partner violence is a global problem that affects women’s health. The violence can be expressed in physical, psychological and sexual violence and is perpetrated by a current or a former partner. Almost one third of all women in the world is estimated to have been exposed to intimate partner violence. It is the nurses’ main responsibility in healthcare to examine the woman and report incidents when suspecting exposure to abuse. Previous quantitative research shows that nurses are unprepared to face women exposed to abuse.   Aim: The aim was to describe nurses’ experiences when meeting and screening women who have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature review was conducted based on a qualitative method where twelve articles were analysed with support by Friberg’s five-step analysis.   Results: The result was presented in two main categories, challenges in the meeting with the patient and the nurses’ responsibilities in the meeting with the patient which created seven sub-categories.   Conclusions: To meet and screen women exposed to intimate partner violence is complex. Time was important for the nurse to be able to form a relationship with the patient and get the victim to open up about the violence. The nurses agreed that knowledge was of great importance at the meeting and screening, but that the lack of training and education meant that the knowledge was deficient.

The aging Canadian population is becoming increasingly ethno-culturally diverse primarily due to immigration. This, together with research indicating increased likelihood of long-term residential care (LTRC) use at older ages and challenges in providing these services, prompt important questions about whether LTRC services are prepared to provide culturally responsive and competent care to immigrant and ethno-cultural minority older adults (EMOA). This ethnographic study, informed by a critical theoretical perspective, explored these questions from the perspectives of South Asian older adults (SAOAs) and their family caregivers (FCGs). In-depth interviews with 18 SAOAs in LTRC, assisted living and those at home, their FCGs, and seven key informants from LTRC and the South Asian (SA) community (n=43) were undertaken. These interviews, in addition to 220 hours of participant observation in two LTRC facilities, provided information regarding the needs, preferences, experiences and situation of SAOAs in LTRC as well as how SA families make decisions regarding the use of such services. A select review of provincial policy, residential care regulation, health authority and facility documents, exposed taken-for-granted assumptions in how care and services are provided and the sociopolitical context of LTRC provision. Study findings suggest that LTRC services are challenged to meet the needs of immigrant and EMOA and reflect unequal and inequitable care, illuminated by the differential impact of macro-policies and resource-constrained LTRC environments on SAOAs and their families and on the ability of existing LTRC services to provide person-centred care. This inequity in service provision has implications for immigrant and EMOA and their family members in light of findings that the decision to move to LTRC is essentially a (non) decision influenced by a range of social structural factors that interact to necessitate the move to LTRC. Study findings revealed the salience of socio-economic status and economic resources in particular, in the (non) decision for LTRC placement. The findings from this study along with demographic shifts in the aging Canadian population call for LTRC service providers and policy makers to actively prepare for increasing ethno-culturally diverse resident populations and point to the need for equity informed approaches to the care of older adults. / Graduate / 2022-03-31

På den studerade vårdcentralen fanns ett behov av rutiner för läkaruppföljning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med syfte att förbättra deras sjukdomskontroll. Tidigare studier och erfarenheter visade att KOL ofta förekommer samtidigt med andra sjukdomar och frågeställningen om KOL och andra sjukdomar ska bedömas var för sig eller vid samma läkarbesök kom upp. 16 patienter kom på läkarbesök till någon av sju inkluderade läkare där hälften av patienterna skulle få enbart KOL uppföljt och andra hälften både KOL och en eller flera andra kroniska sjukdomar. Vad som gjorts under besöken jämfördes med gällande checklistor för respektive sjukdomar. Patienternas och läkarnas upplevelser av besöken och önskemål om uppföljning i framtiden sammanställdes utifrån individuella intervjuer för patienterna och fokusgrupper för läkarna. Bedömningar av multisjuklighet visade sig vara svårt och några läkare använde flera checklistor medan andra inte använde checklistor alls eller i liten utsträckning. Antalet kontrollerade punkter sjönk för alla sjukdomar sammanräknade när flera sjukdomar sambedömdes men minskade mer för KOL än för alla sjukdomarna sammanräknade. Intervjudata styrkte att KOL ofta nedprioriteras till förmån för andra samtalsämnen. Både patienter och läkare kände sig trygga med att specialistsjuksköterskorna gör bra bedömningar och en extra ansträngning bör göras för att se till att alla patienter får kontakt med dem, inte minst för att de höll telefonkontakt med sina patienter under COVID-19-pandemin. Vikten av det parallella arbetet med listning på fast läkare lyftes fram av både patienter och läkare och en idé om att erbjuda patienter med multisjuklighet flera personcentrerade snarare än sjukdomscentrerade årskontroller hos samma läkare, kom fram. Hur läkarbedömningarna ska planeras framöver, behöver diskuteras vidare på arbetsplatsen men troligen finns inte ett sätt som passar alla patienter, läkare och situationer. / At the studied primary health care center, there was a need for routines for physician follow-up of patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) aiming to improve disease control. Patients with COPD diagnosis are often diagnosed with other chronic conditions and the question of assessing them separately or at the same doctor's visit came up. 16 patients and 7 doctors were included, where half of the patients would have COPD followed up and the other half both COPD and one or more other diseases. What was done during the visits was compared with the current checklists for each disease. The patients’ and doctors' experiences of the visits and requests for follow-up in the future were obtained with individual interviews for the patients and focus groups for the doctors. Assessments of multi-morbidity proved to be hard and some physicians used multiple checklists while others did not. The number of controlled points decreased for all diseases added up when several diseases were co-assessed but decreased more for COPD than all diseases together. Interview data proved that COPD is often downgraded in favor of other topics. Both patients and physicians felt confident that the specialist nurses made good assessments and an extra effort should be made to ensure that all patients get in touch with them, not least because they turned out to have kept in touch with all their patients during the COVID-19- pandemic. The importance of the parallel work with listing on a regular doctor was emphasized, and an idea emerged to offer patients with multiple illnesses several person-centered rather than disease-centered annual check-ups at the same doctor. How medical assessments should be planned in the future needs to be discussed further in the workplace, but there is probably no way that suits all patients, physicians and situations.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform flertalet patienter är i behov av världen över. Palliativ vård förekommer inom alla vårdformer varpå majoriteten av sjuksköterskor träffar på patienter i livets slutskede någon gång under yrkeslivet. Sjuksköterskans erfarenheter ämnas undersökas för att se om dessa påverkar palliativ vård och dess kvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter som erhåller palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt samt dataanalys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 10 originalartiklar inkluderades. Två huvudkategorier identifierades; Sjuksköterskans arbetsmiljö, med subkategorier Emotionell påverkan och Stöd till sjuksköterskan, samt Sjuksköterskans kompetens, med subkategorier Kunskap om livets slutskede och Etiska aspekter. Resultatet pekar på att palliativ vård får sämre kvalitet på grund av sjuksköterskans höga arbetsbelastning och låg kunskapsnivå inom området bland sjuksköterskor. Sjuksköterskans hälsa drabbas av hög arbetsbelastning och när sjuksköterskan ställs inför etiska aspekter som är svåra att ta ställning till. Slutsats: Palliativ vård behöver mer utrymme i sjuksköterskeutbildningen och sjuksköterskor behöver mer tid för debriefing och stöd. Mer forskning skulle behövas på nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter för att se vilka utbildningsinsatser som bäst gynnar kvaliteten på palliativ vård och göra sjuksköterskor mer bekväma med palliativ vård. / Background: Palliative care is needed by a large group of patients all over the world. Palliative care is given in all forms of care and the majority of nurses will meet patients that receives end of life care during their professional career. The nurse’s experiences will be examined to see if they affect palliative care and the quality of it. Aim: The aim is to describe the nurse’s experiences from caring patients that receive palliative nursing care. Method: General literature review with data analysis through qualitative analysis.  Results: 10 original articles was included. Two main categories were identified; The nurse’s working environment, with subcategories Emotional affection and Support to the nurse, and The nurse’s competence, with subcategories Knowledge about end of life care and Ethical aspects. The result shows that palliative care is given with lover quality due to the nurse’s high work load and nurse’s limited knowledge about palliative care. The nurse’s health is affected by the high work load and when the nurse is faced with ethical aspects that are difficult to manage.  Conclusion: Palliative care needs to be involved in the curriculum for the nursing program and nurses need to be able to have debriefings and get support at work. There’s a need for more research on newly graduated nurses and nursing students to conclude what kind of education would be needed to provide palliative care with higher quality and make nurses more comfortable with palliative care.

Bakgrund: Patienten och närstående ser sjuksköterskan som en viktig del i att uppfylla patientens behov och göra de närstående delaktiga i den palliativa vården. Av kunskapen som finns kring patientens behov inom den palliativa vården, framkommer inte hur sjuksköterskan arbetar för att stödja patienten. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienten i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där tio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades, Sjuksköterskans kunskap och kompetens visade att sjuksköterskans kunskapsnivå inverkade på erfarenheterna av att vårda. Sjuksköterskans förmåga att skapa kommunikation och relation visade att kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten var avgörande för vårdrelationen. Sjuksköterskan och närstående visade att närstående hade inverkan på den palliativa vården. Hinder för att ge en god vård visade att organisatoriska utmaningar kunde påverka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda i livets slutskede. Slutsatser: Sjuksköterskan beskriver att utbildning samt praktisk erfarenhet behövs för att kunna ge patienten en personcentrerad vård. Kommunikationsförmåga utgör grunden för sjuksköterskans utövande av personcentrerad vård. Sjuksköterskans förmåga att involvera närstående i vårdprocessen kan inverka på patientens vårdupplevelse. Organisatoriska utmaningar kan påverka sjuksköterskans välmående och förutsättningar att ge patienten en god vård. / Background: The patient and relatives see the nurse as an important part of fulfilling the patient’s needs and involving the relatives. The existing knowledge about the needs of the patient in palliative care, does not show how the nurse supports the patient. Aim: To map the nurses experiences of end of life care. Methods: A general literature review were used to analyze ten qualitative and three quantitative articles. Result: Four themes were identified, The nurse’s knowledge and competence, showed that the nurse’s level of knowledge affected the experience of caring. The nurse’s ability to create communication and relations was crucial to the caring relationship. The nurse and relatives showed that relatives had an impact on palliative care. Barriers to providing good care showed that organizational challenges could affect the nurse’s experience of end-of-life care. Conclusions: The nurse describes that knowledge and practical experience is required to be able to give the patient a person-centred care. Communication skills form the basis for the person-centered care. The nurse’s ability to involve relatives in the care process can affect the patient’s care experience. Organizational challenges can affect the nurse’s well-being and the conditions for providing the patient with good care.