Digitaliseringen är en process som finns i alla sektorer och branscher, inte minst inom detaljhandeln. Den återspeglas i e-handeln och i övergången till en mer omnichannel-influerad säljprocess där detaljhandlare i allt högre grad når konsumenter genom flera olika kontaktytor; i webbshopen, via den smarta mobiltelefonen, genom appar, digitala skyltfönster och i den fysiska butiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag, med hjälp av tekniska lösningar, kan skapa kundlojalitet. Författaren har valt att fördjupa sig i hur dagens konsumenter förhåller sig till användning av tekniska och digitala lösningar i butik, vilka för- och nackdelar konsumenterna upplever med den tekniska utvecklingen och etableringen i branschen samt hur företagets relation till kund påverkas genom att integrera tekniska och innovativa lösningar i säljprocessen. Den metod som används är både en kvantitativ och kvalitativ insamlingsmetod. Den kvantitativa undersökningen genomfördes genom att 100 respondenter fick svara på 10 enkätfrågor med grund i tidigare nämnda forskningsfrågor. Den kvalitativa undersökningsmetoden bestod av semi-strukturerade intervjuer med främst kvinnor i åldern 25-30 som tidigare hade besvarat enkäten för att få mer djupgående svar och resonemang av respondenterna. Empirin har analyserats med teorin i åtanke och utifrån modellen som beskriver kommunikationen mellan företag och konsument. Slutsatsen som kan dras utifrån empirin och analysen är att kundlojalitet kan skapas genom tekniska lösningar, men att de tekniska lösningarna måste ta hänsyn till konsumenternas integritet och ske på deras villkor. För konsumenten kan iBeacons skapa värde genom att vara ett komplement till butikspersonalen och digitalt vägleda kunden genom köpet från det ögonblicket den kliver in i butiken. Att modebutiken erbjuder kunden, i realtid, anpassade notiser och information om produkterna i butiken innebär att tid kan sparas, men också ekonomiska värden då alla erbjudanden finns digitalt och kan användas på kundens villkor.

Inför riksdagsvalet 2018 syntes en ny aktör inom fältet för politisk marknadsföring; influencern. Denna studie är skriven i syfte att granska vilka strategier som används då influencers försöker påverka människor politiskt. Med fokus på personalisering och negativ politisk marknadsföring genomfördes en retorisk textanalys av åtta bloggar drivna av svenska influencers i syfte att besvara frågeställningen: Vilka strategier använder sig influencers av för att påverka människors politiska åsikter?  Studien resulterade i slutsatsen att både personalisering och negativ politisk marknadsföring är strategier som används då influencers försöker påverka människors politiska åsikter. Personalisering användes dock i högre grad vilket antas bero på att influencers också i en mer kommersiell marknadsföring använder sig av en personlig relation till sina följare när de vill sälja en produkt.

With the invention and rise of the Internet of Things, a technology that facilitates the gathering and use of personal data, the importance of the security and the integrity of the user has increased. The purpose of this study is to investigate the different outlooks of two different target groups, professional developers and users, on the subject of integrity and personalization in the digital sphere of systems development. A qualitative approach was used for this study. Interviews were conducted with 6 different professionals in the field of development and design. To gather data from the nonprofessionals a survey was used. The data was then analyzed using qualitative content analysis. The result implies that users are more concerned with the impact Internet of Things have on their privacy and integrity than the producers. We conclude that this stems from not enough awareness from the consumers of the actual risks and benefits of personalization. From our analysis we then developed a model to aid developers in working with consumers. This framework allows the user to divulge only the data they are comfortable with, while also giving them the opportunity to receive a more tailored service if they choose to share more.

Syfte: Studien syftar till att få en djupare förståelse i hur användarens tittarvanor påverkas av Netflix design och teknik, och huruvida dessa uppmuntrar användaren till Binge Watching. Teori: Studien använder sig främst av Sidneyeve Matrix (2014) teori och forskning om det tekniska fenomenet Binge Watching från artikeln “The Netflix Effect: Teens, Binge Watching and on Demand Media Trends” samt Jonas Löwgrens (2002) teori om kvalitet på användning från artikeln “The use qualities of digital designs, draft 1.0”. Även Gunnar Nygren och Ingela Wadbrings (2013) forskning om den tekniska utvecklingen från publikationen “På väg mot medievärlden 2020” används i undersökningen. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod baserad på enskilda djupgående intervjuer. Resultat: Resultatanalysen indikerar att Netflix teknik och funktioner har en stor påverkan på användaren och dess tittarvanor. Informanterna upplever att de utan dessa funktioner inte hade använt tjänsten i lika stor utsträckning och att en lojalitet och känslomässig hängivenhet upprättats efter Netflix många taktiker att förbättra den personliga användarupplevelsen. De tekniska funktionerna har även resulterat i att samtliga informanter kontinuerligt Binge Watchar och inte sällan ser fler avsnitt av en serie än från början tänkt. / Purpose: The study aims to gain a deeper understanding of how the users viewing habits are influenced by Netflix design and technology, and whether they encourage the user to Binge Watching. Theory: The study mainly uses the theory and research by Sidneyeve Matrix (2014) on the technical phenomenon Binge Watching from the article “The Netflix Effect: Teens, Binge Watching and on Demand Media Trends” and the theory about the use qualities by Jonas Löwgren (2002) from the article “The use qualities of digital designs, draft 1.0”. The research on technological developments by Gunnar Nygren and Ingela Wadbring (2013) from the publication “På väg mot medievärlden 2020” is also used in this study. Method: The study is based on a qualitative research method based on individual in-depth interviews. Results: The result analysis indicates that Netflix technologies and features have a transparent impact on users and their viewing habits. The informants felt that they without these features would not have used the service to the same extent and that loyalty and emotional commitment was established due to the many tactics Netflix used to improve the personal user experience. The technical features have also resulted in an increased Binge Watching for all of the informants who also often view more episodes of a series than originally thought. It also became clear that it was the technology, features and wider range that made Netflix the most preferred VoD service among the informants.

To be able to present its user with personal and relevant content and thus the best user experience, Instagram constantly updates and modifies its algorithms. This bachelor thesis investigates how continuous changes in algorithms on Instagram are affecting the social media strategies and activities for professional account holders such as companies, influencers and other media profiles. To approach the issue, email-based interviews and content analysis have been used as qualitative methods in the study. These two methods have allowed this thesis to examine in what way continuous changes of the algorithms can result in an experience of increased difficulty according to professional account holders in terms of their marketing activity. Aswell, it examines whether the sorting mechanism contributes to a perception of reduced visibility on the platform. The thesis discusses relevant factors to execute marketing activity effectively and successfully on the platform; these factors are summarized into a need for engagement and interaction, visibility and knowledge of the consumer's interaction pattern. How these factors matter is described in the study. After analysis of collected data it was found what account holders consider negative with Instagram’s algorithms, which is answered in this thesis. The result of the study shows that there is a perceived reduction in visibility and increased difficulty for professional account holders in terms of marketing activities. From a larger perspective, the study discusses potential challenges in terms of how algorithms and content filtering can affect the whole field of Information Architecture.

Personlig respons och förtroende är viktiga faktorer för att kunder ska klicka´gilla´och handla från företaget. Personalisering påverkar köpbeslut och att kunden ska klicka ´gilla´ men har mindre inverkan på att dela och kommentera. Genom att svara på DM och kommentarer är viktigt för att bemöta kunden personligen. Förtroendet spelar stor roll för både direkt- och indirekt engagemang. Tävlingar på sociala medier kan öka interaktionen och bidra till indirekt engagemang. Resultatet ger insikter för företag som vill använda sociala medier för att skapa engagemang och öka kundlojalitet. / Personal response and trust are essential factors for customers to click ´like´ and buy from the company. Personalization affects purchase decisions and the customer's need to click 'like', but has less impact on sharing and commenting. Responding to DMs and comments is essential to meet the customer personally. Credibility plays a major role in both direct- and indirect engagement. Social media contests can increase interaction and contribute to indirect engagement. The results provide insights for companies that want to use social media to create engagement and increase customer loyalty.

I den allmänna debatten framförs ofta åsikten att ljudbokens popularitet i kombination med de digitala strömningstjänsternas kommersiella genomslag leder till en förflackning av vår litteraturkonsumtion och hotar den smalare, kvalitativa, litteraturens position och existens. Deckare, feelgood och romance dominerar idag lyssningen i strömningstjänsterna, men beror skillnaden i konsumtionsmönster på ljudboken som modalt format eller finns det andra förklaringsmodeller? Är denna form av litteraturkonsumtion ett substitut för läsning av tryckta böcker, eller är den primärt inkrementell? Kan det i själva verket finnas ett positivt motnarrativ där ljudbokens materialitet öppnar upp möjligheter till nya litterära uttryck och sätt att konsumera litteratur som kan bidra till att både bredda och fördjupa det litterära fältet? I denna framställning diskuteras dessa frågar med hjälp av en tvärvetenskaplig ansats, där tidigare forskning och teoretiska perspektiv kombineras med empiriskt material: en enkätundersökning i Facebookgruppen ”Vi som älskar ljudböcker” som genomfördes i februari 2023 samt aktuella exempel från de ledande svenska strömningstjänsterna. Med utgångspunkt i enkätsvaren visas hur ljudboken i större utsträckning än idag kan fungera som en viktig pusselbit i det litterära framtidsnarrativet, både för smalare kvalitetslitteratur och olika former av populärlitteratur och hur det ekosystem som producerar och tillgängliggör ljudböcker, framför allt de digitala strömningstjänsterna, genom kreativ affärsutveckling och användning av ny teknik som artificiell intelligens, metadata och personalisering, kan bidra till denna utveckling.

Studien behandlar fenomenet personaliserad marknadsföring, som har avancerats i dess tillämpning på senare år och har kommit att bli en hyperanpassad upplevelse för mottagaren. Individens informationsutlämnande är centralt för företagens möjlighet att tillämpa marknadsföringsstrategin och därav har det konstaterats att det finns både fördelar och risker med personaliserad marknadsföring, vilket belyses av personalisering- och integritetsparadoxen. Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan identifierade fördelar och risker med informationsutlämnande har på konsumentens upplevda värde av personaliserad marknadsföring samt hur en tidigare positiv respektive negativ varumärkesimage kan påverka det upplevda värdet. En enkätundersökning används som forskningsmetod och vid dataanalys tillämpas stegvis modellering samt multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visar att preferensmatchning, söktid och positiv varumärkesimage har en positiv påverkan på upplevt värde medan personlig integritet har en negativ påverkan. Därav accepteras hälften av studiens hypoteser. Slutsatsen är att marknadsföring som är anpassad efter konsumentens intressen och preferenser har störst påverkan på konsumentens upplevda värde av personaliserad marknadsföring samt att en tidigare positiv varumärkesimage har en positiv påverkan på det upplevda värdet.

För att få vägledning till nya platser kan användare ofta förlita sig på navigationstjänster. Dockstår individer med rörelsehinder inför utmaningar när det gäller tillgänglighet, både i dessatjänster och i samhället i stort. Problematiken kring tillgänglighet för personer medrörelsehinder inkluderar bland annat svårigheter med vägförslag och bristande information omtillgängliga vägar. En möjlig lösning för att förbättra tillgängligheten är att implementerapersonaliserad talad interaktion i navigationstjänster, vilket kan ge användarna skräddarsyddoch anpassad information utifrån deras personliga behov. Denna studie syftar till att undersökahur personer med rörelsehinder upplever tillgängligheten genom användning av taladinteraktion i navigationstjänster. Genom att använda en kvalitativ ansats och semistruktureradeintervjuer har respondenternas upplevelser och behov undersökts för att förstå hurtillgängligheten kan förbättras för denna målgrupp. Resultaten av studien visar att personermed rörelsehinder ofta upplever tillgängligheten på olika sätt och att de använder sig avalternativa metoder, såsom satellitbilder i Google Street View, för att navigera och hittatillgänglig information. Respondenterna ser potential i personaliserad talad interaktion för attförbättra tillgängligheten i navigationstjänster, och betonar vikten av att tillhandahålla korrektoch användbar information för att möta deras specifika behov.

<p>Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. </p><p>Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. </p><p>På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.</p>