Det övergripande syftet med studien är att undersöka och analysera socialsekreterares erfarenheter av att arbeta inom sektionen för myndighetsutövning inom barn- och ungdomsverksamheten för att få en inblick i hur de själva upplever och påverkas av eventuella hinder respektive möjligheter i arbetsmiljön. Studien bygger på kvalitativ metod och består av enskilda forskningsintervjuer. Samtliga socialsekreterare i studien beskriver sin arbetssituation som väldigt tuff med ett högt ärendeinflöde som är svårt att påverka. Många menar att det är svårt att hinna med arbetsuppgifterna inom de tidsramar som finns reglerade i socialtjänstlagen. Av resultaten i studien framgår det att socialsekreterarnas arbetsmiljö präglas av olika kulturer som inverkar på varandra, begränsar socialsekreterarnas handlingsutrymme och genererar stress. Detta har en negativ inverkan på socialsekreterarnas arbetsmiljö och leder i förlängningen till hög personalomsättning. / The overall aim of this study is to investigate and analyze the child welfare workers’ experiences of working within the public welfare agencies and to gain an insight into how they experience and how they are affected by obstacles and opportunities in their work environment. The study is based on a qualitative methodological approach and consists of individual research interviews. All child welfare workers in the study describe their work situation as very tough with a high inflow of cases which is difficult for the workers to influence. Many child welfare workers consider it to be difficult to find the time to finish their work within the timescales that are regulated in the Social Services Act. The results of the study reveal that the child welfare workers’ work environment is characterized by different cultures that influence each other, limiting the child welfare workers’ discretion and generate stress. This has a negative impact on the child welfare workers’ work environment and ultimately results in high turnover.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra organisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. För en organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av största vikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglapp som kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörande kunskapsresurser överhängande. Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med den här problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligt i näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning dras på så vis till sin spets.   Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalas studentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Det är således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus för uppsatsen. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sittande eller nyligen avgångna kuratorer vi Uppsalas studentnationer.   De resultat som går att utläsa av studien är i mångt och mycket konsekvent med teoribildning på området. Det framgick att respondenterna upplevde tydlig dokumentation och rutiner som en av grundpelarna för att kunskapsöverföringen ska lyckas. Resultatet tyder även på att den utbrändhet många av kuratorerna upplever i slutet av sitt kuratorsår utgör ett stort hot mot effektiv kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. / Knowledge management is becoming progressively more and more important in order to improve and organization’s possibilities for improvement and the competitive advantage that follows. To an organization with high turnover rate, knowledge management is of outmost importance. If an organization fails to transfer the relevant knowledge when an individual leaves, the risk of vital knowledge loss increases dramatically.   The student nations of Uppsala are clear examples of organizations with a high rate of turnover where these complexes of problem occur. The top management is exchanged considerably more often than in the business world and thus the issue of knowledge transfer is very relevant.   The purpose of this essay was to create an understanding of the experience of knowledge transfer of the Curators at Uppsala’s student nation. It is their subjective experiences we are focusing on in this essay. The study was conducted in the form of qualitative interviews consisting of eight semi-structured interviews with current of recent Curators at the student nations in Uppsala.   Our results from this study are consistent with the theory in this field. We could see how the respondents experience clear documentation and routines as important basis for knowledge transfer to succeed. The result also indicates that the exhaustion that many of the Curators experience at the end of their contracted year is a major threat against effective knowledge transfer when exchanging Curators.

Syftet med denna uppsats är att studera om Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen ger upphov till motiverade anställda samt om Oktogonen och bankens låga personalomsättning har ett samband. Studien bygger på en fallstudie. Datainsamling har skett genom främst intervjuer och tidigare forskning i form av böcker och artiklar. Resultatet har visat att viktiga faktorer för att uppnå en låg personalomsättning inom banken bland annat är en decentraliserad organisation samt att anställda känner en trygghet till sin arbetsgivare. Oktogonen påverkar i begränsad utsträckning, dock främst äldre medarbetares rörlighet. / The purpose of this paper is to study if Handelsbanken’s profit- sharing foundation Oktogonen creates motivated employees and if Oktogonen and the bank’s low employee turnover are connected. The study is based on a case study. The data comes primarily through interviews and previous research in books and articles. The results showed that key factors in achieving a low turnover of staff is a decentralized organization and that the employees feel a sense of security to their employer. Oktogonen affects a limited extent, but mainly the older employees mobility.

Syftet med den här studien var att genom ett kvalitativt perspektiv få en djupare förståelse om bakgrunden till hög personalomsättning inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård samt vad som skulle kunna motverka detta. Undersökningen har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångsätt i form av sex halvstrukturerade intervjuer med personer som valt att säga upp sig som socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Studien visar återkommande beskrivningar kring en ohållbar arbetssituation utom räddning med låg lön, dåliga arbetsförhållanden med tidsbrist och för lite feedback, brist på engagemang från kollegor, avsaknad av tilltro till arbetsledningen samt utbrändhet. De tidigare socialsekreterarna hade behövt bland annat mer personal, bättre kommunikation med arbetsledningen, en teamledare och mer handledning för att stanna kvar i sin anställning. Våra huvudslutsatser är att det finns en stor komplexitet i bakgrunden till den höga personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård och att ett helhetsperspektiv är av största vikt för att kunna motverka detta. / The aim of this study was to get a deeper understanding through a qualitative perspective about the background to high employee turnover in the unit of child and youth care within social services and also how this could be counteracted. Six semi-structured interviews with people who have chosen to resign from child and youth care within social services were conducted. The results show repetitive descriptions of unsustainable working conditions characterized by low wages, lack of time, lack of feedback and commitment from colleagues, absence of trust to the supervision and burnout. The previous social workers described that they would have needed more colleagues, better communication with the supervisor, a team leader, more tutoring and higher wages to stay in their jobs. Our main conclusions are that there is a big complexity in the background to employee turnover and we consider that a holistic perspective is essential to be able to beat this.

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett arbetsgivar- såväl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriärmöjligheterna upplevs på det studerade företaget. Vi vill även bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn på sina karriärmöjligheter påverkar deras intentioner att stanna kvar på företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser på medarbetarnas karriärmöjligheter i relation till beslutet att stanna på företaget. Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktäriserar de interna karriärmöjligheterna som aningen mer omfattande än vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen på att det finns möjligheter att utveckla och förbättra de interna karriärmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet återkommande faktor, som också visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriärmöjligheter är kompetensutveckling. Ytterligare en faktor av stor vikt har visat sig vara chefens roll. Medarbetarna, såväl som arbetsgivarrepresentanterna menar att den huvudsakliga ansvaret för de interna karriärmöjligheterna ligger på individen själv men att arbetsgivaren har ett visst ansvar, bland annat genom cheferna. Chefen förväntas framförallt stötta, uppmärksamma och guida medarbetarna i deras karriärutveckling. Medarbetarna efterfrågar även mer utarbetade karriärvägar samt utförligare och tydligare information kring sina karriärmöjligheter inom företaget. Majoriteten av medarbetarna trivs på företaget, känner en stolthet över att arbeta där och en stor del planerar att stanna i två år eller längre. Däremot finns det en grupp medarbetare som inte upplever sig ha tillräckligt omfattande karriärmöjligheter för att vilja stanna någon längre tid på företaget. De interna karriärmöjligheterna på företaget förefaller inte vara av stor vikt för medarbetarnas beslut att stanna inom företaget, däremot är det för vissa medarbetare av stor vikt för deras beslut att lämna företaget. I det stora hela visar resultatet att uppfattningarma om de interna karriärmöjligheterna, samt dess betydelse för beslutet att stanna på företaget, har större likheter än skillnader beroende på kön, ålder eller anställningstid. Bland de relativt få signifikanta skillnader som upptäcktes framträder dock en del intressanta aspekter.

Självledarskap beskrivs vara en process där en individ utifrån sin egen förmåga påverkar och influerar sig själv för att kunna hantera olika situationer som den utsätts för. Tidigare forskning visar på att självledarskapsstrategierna har en inverkan på inre och yttre arbetstillfredsställelse. Forskningen visar även på att arbetstillfredsställelse har en inverkan på personalomsättningen. Syftet med den här studien är att få en förståelse om anställdas självledarskap inverkar på personalomsättningen i restaurangbranschen genom att analysera arbetstillfredsställelse som en länk mellan självledarskap och personalomsättning. Restaurangbranschen är en bransch med hög personalomsättning som står inför utmaningen, hög tillväxt i framtiden. En av anledningarna till den höga personalomsättningen är för att de anställda inte har nått önskad arbetstillfredsställelse. Genom att en individ hanterar sitt självledarskap leder det till en förbättring av individens arbetsprestation och inställning gentemot sitt arbete. En kvantitativ metod i form av en enkätstudie genomfördes för att undersöka vår problemställning. Totalt genomfördes utskicket av 302 enkäter med 102 besvarade enkäter, svarsfrekvensen blev då 34 %. Resultatet visade inte på någon direkt inverkan mellan självledarskap och personalomsättning. Däremot stämde resultatet överens med teorierna om sambanden mellan självledarskap och arbetstillfredsställelse samt arbetstillfredsställelse och personalomsättning. Det tyder på att det finns en indirekt inverkan mellan självledarskap och personalomsättning. / Self-leadership is described as a process where individuals, based on their own ability influences themselves to handle different situations they are exposed to. Previous research indicates that self-leadership strategies have an impact on intrinsic and extrinsic job satisfaction. The research also shows that job satisfaction has an impact on employee turnover. The purpose of this study is to gain an understanding if employees’ self-leadership affects the employee turnover in the restaurant industry by analyzing job satisfaction as a link between self-leadership and employee turnover. The restaurant industry is an industry with high employee turnover, which is facing the challenge of high growth in the future. One of the reasons for the high employee turnover is because the employees have not reached the desired job satisfaction. An individual who deals with its own self-leadership leads to an improvement of job performance and attitude towards its work. A quantitative method in the form of a questionnaire study was conducted to investigate the problem. A total of 302 questionnaires were sent out with 102 completed questionnaires, the response rate was 34 %. The results did not show any direct impact between self-leadership and employee turnover. However, the result agreed with the theories that there is a relationship between self-leadership and job satisfaction and between job satisfaction and employee turnover. This indicates that there is an indirect impact between self-leadership and employee turnover.

Försvarsmakten har nyligen ersatt värnplikten med ett personalförsörjningssystem där gruppbefäl och soldater anställs på samma villkor som på den civila arbetsmarknaden. En oväntad konsekvens av detta är en oönskat hög personalomsättning inom denna anställningskategori. Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller lämna sin anställning hos kategorin gruppbefäl och soldater i Försvarsmakten. Ett konceptuellt ramverk utvecklades med grunden i den klassiska tvåfaktormodellen för arbetstillfredsställelse av Frederick Herzberg kombinerat med ett perspektiv på personalomsättning baserat på intentioner hos de anställda. Undersökningen har gjorts i form av en casestudie med kvalitativ, intervjubaserad ansats vid en enhet på Livgardet i Stockholm. Resultatet är ett antal olika faktorer som bidrar till de anställdas intentioner att stanna, motivationsfaktorer, och ett antal olika faktorer som bidrar till de anställdas intentioner att lämna sin anställning, hygienfaktorer. Motivationsfaktorerna som identifierades var: personlig utveckling, engagemang från chefer, erkännande & feedback, arbetsuppgifter samt gemenskap. Hygienfaktorerna var: ledarskap (inkluderat värnpliktstänk och kommunikation), arbetsgivarrollen, planering & ovisshet, arbetsmiljö samt övriga faktorer. Dessa faktorer stämde överlag överens med det konceptuella ramverket och tidigare studier, samt gav en fördjupad bild av fenomenet. / The Swedish Armed Forces have recently introduced an organisational change which entailed that squad leaders and soldiers are employed under the same contractual conditions that exist in the civilian job market. An unexpected consequence of this change has been an undesirable level of employee turnover within this occupational category, largely due to employees choosing to terminate their employment before the fulfilment of their contracted time. Therefore, the aim of this exploratory study was to uncover and map out factors that contribute to employees intentions to leave or to continue in their employment as squad leaders and soldiers within the Swedish Armed Forces. A conceptual framework was developed based on the classic two-factor model for job satisfaction presented by Frederick Herzberg combined with an intention-based perspective on the phenomenon employee turnover. The study utilised a qualitative, interview-based approach for a case study of a unit within the Lifeguard Regiment based in Stockholm, Sweden. The study yielded a set of factors that are indicated as contributing to the employees’ intentions to stay, herein termed motivational factors, and a different set of factors that are suggested to contribute to the employees’ intentions to leave, herein termed hygiene factors. The set of motivational factors were identified as personal development, manager engagement, acknowledgement & feedback, work tasks, and community & camaraderie. The set of hygiene factors were identified as leadership (including subcategories conscription attitude and communication), the employer role, planning & uncertainty, work environment, and other factors. Overall the results were consistent with previous findings, and also offered a more in-depth view of the phenomenon.

We approached a multinational manufacturing company that wants to reduce its employee turnover among white collars workers. Thailand's current labour shortage requires an ability to retain employees and a quantitative survey is conducted to measure the perceived job satisfaction. Job Satisfaction is a key component in strive for employee retention. The study identifies and analyzes organizational reasons that contribute to job satisfaction and that can contribute to increased employee retention. By investigating perceived job satisfaction amongst white collar worker, aims the study to find factors that are central to employee retention and how the most central factors can be strengthen and developed by the organization. The study creates an understanding of the benefits of employee retention strategies and the results may support the organization in the development of these. The conclusion is that organizational effort within work design, leadership, social support; development, compensation & benefits, and work-life balance are essential for employee retention. The study indicates that employees‘ annual development, competitiveness within compensation & benefits and a leader that lives up to the employee's expectations have an influence on the perceived job satisfaction. A continuous effort to increase job satisfaction reduces employee desire of movement. The pros of staying and the risks of leaving the organization increases and the result is an increased opportunity for employee retention / Vi kom i kontakt med ett multinationellt tillverkningsföretag som vill minska sin personalomsättning bland tjänstemän. Thailands rådande arbetskraftbrist ställer krav på en god förmåga att behålla personal och en kvantitativ undersökning genomförs för att mäta den upplevda arbetstillfredsställelsen. Arbetstillfredsställelse ses i tidigare studier som en nyckelkomponent för arbetet med personalbehållning, och vår studie fortsätter i samma riktning. Syftet är att finna och analysera organisatoriska grunder i arbetstillfredsställelse som kan bidra till ökad personalbehållning. Genom att undersöka tjänstemännens upplevda arbetstillfredsställelse kan vi besvara vilka faktorer som är centrala för personalbehållning och hur de mest centrala faktorerna kan stärkas och utvecklas av organisationen. Resultatet ökar förståelsen av fördelarna med personalbehållningsstrategier och kan stödja organisationen i utvecklingen av dessa. Slutsatsen är att organisationens arbete med Arbetsdesign, Ledarskap, Socialt stöd, Utveckling, Kompensation &Förmåner samt Balansen mellan privat- och arbetslivs är centrala för deras personalbehållning. Studien indikerar även att årlig utveckling hos de anställda, konkurrenskraftiga kompensationer & förmåner och en ledare som lever upp till de anställdas förväntningar har en stark inverkan på arbetstillfredsställelsen. Ett kontinuerligt arbete för ökad arbetstillfredsställelse minskar de anställdas önskan om att byta arbete. Fördelarna med att stanna kvar samt riskerna med att lämna organisationen ökar och resultatet blir en förbättrad möjlighet till personalbehållning

En organisation existerar för att individer ska samverka för att uppnå ett gemensamt mål. I tider med hög personalomsättning är det en utmaning för många organisationer att nå målkongruens och syftet med denna studie är att undersöka hur företag arbetar för att uppnå målkongruens i takt med ökad personalomsättning med hjälp av incitamentsprogram. För att besvara syftet har intervjuer utförts på två olika företag inom detaljhandeln med personer som arbetar aktivt med incitamentsprogram och en enkät har genomförts i ett av företagens varuhus. I den teoretiska referensramen beskrivs teorier gällande förhållandet mellan arbetsledning och arbetstagare, olika typer av incitamentsprogram och motivationsfaktorer. Det empiriska resultatet visar att incitamentsprogram används i de undersökta organisationerna för att nå målkongruens, minska personalomsättning och höja engagemanget hos de anställda. Det visade sig även att kombinationer av olika incitamentsprogram tillämpas för att nå olika typer av mål och att personlig utveckling är den främsta motivationsfaktor för de butiksanställda / An organization exists for individuals to work together and reach a common goal. In times of high personal turnover rate, it is a challenge for many organizations to achieve goal congruence and the purpose with this study is to examine how companies work to achieve goal congruence in line with increasing personal turnover rate with the aid of incentive plans. In the theoretical reference frame theories are described regarding the relationship between superior and subordinate, different types of incentive plans and motivational theories. To be able to answer the purpose of this essay, interviews have been conducted on two different companies in retail with individuals who works with incentive plans and a survey has been conducted in one of the companies© stores. The empirical result shows that the incentive plans are used in the researched organizations to achieve goal congruence, increase employee retention and improve the commitment with the employees. The results showed that incentive plans apply to reach different types of goals and that personal development was the primary motivational factor.

Inom konsultbranschen står många arbetsgivare inför utmaningen med att behålla sin personal. För att minska personalomsättningen bör arbetsgivaren se medarbetaren som den viktigaste resursen genom att investera i dem och tillgodose deras behov. I den här studien undersöks vad det är som motiverar medarbetarna att stanna respektive att lämna företaget och vad konsultföretag kan göra för att behålla sina medarbetare. En intervjuguide har använts som stöd vid intervjuer av sju konsulter från ett konsultföretag. Materialet som insamlats har transkriberats och analyserats genom en öppen och axial kodning. Med Herzberg tvåfaktorteori som teoretiska utgångspunkt har en intervjuguide skapats, empirin har kodats och bildat teman och underteman. Resultatet visar vilka faktorer som är betydelsefulla för medarbetare vid ett val av att lämna eller stanna på konsultföretaget. Därför kan konstateras att arbetsgivaren delvis har goda förutsättningar att behålla medarbetare men det finns en brist på avsatt tid för att få mer insyn i vad den enskilda medarbetaren har för behov och motiveras av för att stanna inom det utvalda konsultföretaget.