The purpose of this study is to investigate how activities in elderly care matters to well-being among elderly people, from both user perspective and staff perspective. The study is made out of a qualitative method, this to create a deep-going understanding of how the people participating in the investigation are experiencing the impact of activities on well-being from their unique situation. Personal interviews have been used as method. Six persons were participating, three elderly persons and three persons working as staff. All interviews were made in a “short-time” ward in the county of Västernorrland. The result of the investigation shows that the elderly people that were interviewed not directly related the participation in activities to feelings of well-being. On the other hand the practice of personal interests had a positive effect on their well-being. The staff expressed that meaningful activities can be to notice the “little” in everyday life and that the elder people get the possibility to take charge of functioning abilities. / Syftet med denna studie är att undersöka vad aktiviteter inom äldreomsorgen har för betydelse för välbefinnandet hos de äldre utifrån ett brukar- och personalperspektiv. Studien undersöks utifrån en kvalitativ ansats, detta för att skapa en djupgående förståelse för hur de personer som deltagit i undersökningen upplever aktiviteters inverkan på välbefinnande utifrån sin specifika situation. Som metod för uppsatsen personliga intervjuer använts där intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att frågorna har en tydlig struktur med färdigarbetade ämnen som innehåller följdfrågor. I undersökningen deltog sammanlagt sex personer, varav tre personer med brukarbakgrund och tre personer som arbetar som omsorgspersonal. Alla intervjuer utfördes en Korttidsenhet i Västernorrlands län. Resultatet från undersökningen visade att de brukare som intervjuades inte direkt relaterade utförandet av aktiviteter till känsla av välbefinnande, medan utförandet av personliga intressen hade en positiv inverkan på deras välbefinnande. Personalen uttryckte att meningsfulla aktiviteter kunde vara att uppmärksamma det ”lilla” i vardagen och att de äldre får ta tillvara på funktionsförmågor.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur kriminalvårdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var går gränsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhållande till de intagna på en kriminalvårdsanstalt? Studien bygger på åtta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvårdare på en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en främre och en bakre region på kriminalvården. Kriminalvårdaren är i främre regionen med de intagna och i den bakre regionen är han privatpersonen och har möjlighet att vara sig själv. Det framgår att kriminalvårdarna i studien är medvetna om rollen kriminalvårdare och vad som anses korrekt för hur en kriminalvårdare ska agera och uppföra sig. Det anses inte passande att dela med sig privata detaljer över sitt eller andra kriminalvårdares privatliv. Uppsatsen visar även på att rollen som kriminalvårdare inte slutar fören tjänstedräkten tas av. När kriminalvårdarna utför privata sysslor utanför arbetstid klädd i tjänstedräkt så agerar de fortfarande i rollen som kriminalvårdare.

Konflikter är en naturlig del av arbetslivet som orsakas av olika bakgrundsfaktorer. En övergripande trend i konflikthantering är metoder som främjar kommunikation och samarbete. Mot denna bakgrund avser denna studie att undersöka hur ett fallstudieföretag hanterar konflikter, med hjälp av Bolman och Deals bok “Nya perspektiv på organisation och ledarskap”. Arbetet analyserar konflikter och konflikthantering utifrån fyra perspektiv: strukturella, HR, politiska och symboliska. Det konceptuella ramverket presenterar dessa perspektiv individuellt, samt modeller och teorier som är relaterade till ämnet. Det empiriska materialet utgår från nio intervjupersoner från olika avdelningar och positioner för att få en inblick i deras syner på konflikter, de involverade aktörerna samt hur konflikter hanteras. Sammanställningen av intervjuerna analyseras med det konceptuella ramverket för att identifiera samband och förbättra konflikthanteringsmetoder. Avslutningsvis visar studien att en flerperspektivistiska syn är fördelaktig för att undvika att fastna i en ensidig syn på konflikter. / Workplace conflicts arise from a variety of underlying causes and are an inevitable aspect of the job. The application of techniques that foster cooperation and communication is a common trend in conflict resolution. In light of this, this study uses the paradigm provided by Bolman and Deal's book "Reframing Organizations: Artistry, Choice and Leadership" to examine how a case study organisation manages conflicts. Four perspectives are used in the study to analyse conflicts and conflict management: structural, HR, political, and symbolic. These viewpoints are presented separately in the conceptual framework, together with pertinent models and theories. Nine people from various departments and roles were interviewed for the empirical material in order to learn more about their perspectives on conflicts, the parties involved, and conflicts resolution techniques. The conceptual framework is applied to the analysis of the interview compilation in order to find patterns and enhance dispute resolution techniques. The study concludes by demonstrating the benefits of adopting a multi-perspective strategy in order to prevent taking a biassed stance on conflicts.

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Vidare har eleverna upplevt att deras självbild påverkats av deras läs- och skrivsvårigheter, något som också lärarna är medvetna om. Resultatet talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på förutsättningarna för en positiv läs- och skrivutveckling. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Slutsatser av studien är att det är viktigt att ta tillvara elevernas önskemål om hur lärmiljön ska se ut. Förutsättningar bör ges till gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren för ett förhållningssätt med flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas för att känna motivation för sina studier. </span></p>

<p>Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer arbetsformer och innehåll och varför. I vår undersökningsbakgrund har vi presenterat två dominerande perspektiv på läs- och skrivlärande – det individualpsykologiska och det socialinteraktionistiska perspektivet. Beroende på vilket av dessa perspektiv som läraren tar sin utgångspunkt i får det olika konsekvenser för hur undervisningen kommer att se ut. Resultatet av vår studie visar att de lärare vi har intervjuat skiljer sig åt gällande uppfattningarna om hur den inledande läs- och skrivundervisningen bör läggas upp för att på bästa sätt gynna elevernas lärande.</p>

<p>Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.</p>

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.

Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer arbetsformer och innehåll och varför. I vår undersökningsbakgrund har vi presenterat två dominerande perspektiv på läs- och skrivlärande – det individualpsykologiska och det socialinteraktionistiska perspektivet. Beroende på vilket av dessa perspektiv som läraren tar sin utgångspunkt i får det olika konsekvenser för hur undervisningen kommer att se ut. Resultatet av vår studie visar att de lärare vi har intervjuat skiljer sig åt gällande uppfattningarna om hur den inledande läs- och skrivundervisningen bör läggas upp för att på bästa sätt gynna elevernas lärande.

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Vidare har eleverna upplevt att deras självbild påverkats av deras läs- och skrivsvårigheter, något som också lärarna är medvetna om. Resultatet talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på förutsättningarna för en positiv läs- och skrivutveckling. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Slutsatser av studien är att det är viktigt att ta tillvara elevernas önskemål om hur lärmiljön ska se ut. Förutsättningar bör ges till gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren för ett förhållningssätt med flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas för att känna motivation för sina studier. </span>

I vår uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för ämnet Svenska 2000 med inriktning mot årskurs 9 och ämnesplanen för Svenska 1. Detta med utgångspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet.