Digitala redskap har blivit allt mer framstående i undervisningsmetoder i skolan och större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på digitala redskaps egenskaper och möjligheterna som de kan erbjuda i undervisning. Mer preciserat vill vi svara på forskningsfrågan: På vilka sätt arbetar lärare och elever med digitala redskap i naturvetenskaplig undervisning i grundskolan? För att ta reda på detta har vi observerat lärarens användning av olika digitala redskap i undervisning, samt har vi intervjuat lärare och elever för att ge en bredare inblick i deras åsikter. Vårt resultat visar att digitala redskap förser elever med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att elever kan göra lärandet mer personligt. En inkluderande klassmiljö kan även skapas med hjälp av olika digitala redskap. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Vidare forskning hade därför varit lämpligt att beröra vilka kompetenser som krävs (och inom vilka redskap) av läraren för att främja elevernas utveckling och gynna måluppfyllelsen. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser. Samtidigt kan digitala redskap erbjuda olika uttryckssätt, så att eleverna bli inkluderade och kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

Sammanfattning I och med den nya läroplanen för förskolan som träder i kraft juli 2019, kommer äntligen högläsningen stå med och detta var en av anledningarna till denna studie. Genom att högläsningen skrivs in i läroplanen tror vi att den kommer få mer plats i förskolan. Vårt syfte med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning, i vilket syfte och med vilken effekt barn idag blir höglästa för dels i hemmet, dels i förskolan. För att samla in materialet har vi observerat barn och förskollärare under högläsningssituationer, Andrea har intervjuat förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Jenny har gjort en enkätundersökning via internet till vårdnadshavare med barn i ålder 3–5 år. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och några relevanta begrepp ur denna teori som ”mediering” och ”proximala utvecklingszonen”. Vi har även lutat oss mot begreppet ”literacy”. Resultatet visade att både förskollärare och vårdnadshavare vi vände oss till ansåg att högläsning är betydelsefullt och att barns språkutveckling främjas via den. Förskollärarna använde inte högläsningen enbart till att läsa utan de hade ett syfte med boken som att diskutera dilemman, värdegrundsfrågor, olika teman och känslor. 98 procent av 128 vårdnadshavare läser för sina barn och över 65 procent dagligen och över 70 procent ansåg att förskolans högläsning är mycket viktig. Genom observationerna kunde vi utläsa att barnen hade ett intresse och engagemang för högläsningen och i hemmen var det barnen som tog initiativ mest till läsningen. Denna studie bekräftar att barns högläsning är en viktig del i deras vardag och kunskaps berikande.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrån kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser på sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet påvisar att respondenterna ser sång och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de både främja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser således att deras roll i sammanhang av det här slaget är av stor vikt.Hur respondenterna ser på sin roll och syftet bakom sången och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende på om arbetet sker i en småbarnsgrupp eller storbarnsgrupp. Pedagogerna som arbetar med förskoleverksamhetens yngsta barn beskriver hur de framförallt sjunger välkända barnsånger för att skapa trygghet och lugn i gruppen. Pedagogerna som arbetar med de äldre barnen lägger däremot vikt vid att, i en musikalisk kontext, stärka det enskilda barnets självkänsla.I undersökningen deltog fyra pedagoger från två olika förskolor i samma kommun, en med stor mångkulturalitet och flerspråkighet samt en med svenskt ursprung som majoritet. Resultatet visar att respondenterna som arbetar i mångkulturella barngrupp betonar hur sång och musik kan både främja och stimulera det enskilda barnets språkutveckling medan de två resterande respondenterna inte direkt berör musikens språkutvecklande aspekter.

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare. Respondenterna kopplar naturvetenskap i förskolan med saker som natur, hållbar utveckling, experiment, odling, kretslopp, kunskap om djur och hur allting hänger ihop. Alla intervjuande förskollärare utrycker sig positivt, och menar att det är viktigt och intressant att jobba med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ombads att beskriva en vanlig naturvetenskaplig aktivitet. Från deras svar går att utläsa två huvudsakliga grenar i den naturvetenskapliga pedagogiken, det är spontan aktivitet eller planerad aktivitet. Dessa går i sin tur att anknyta till begreppen lek, utforskande och projektorienterad i olika stor utsträckning. Det finns även ett övergripande barnperspektiv i deras svar. Samtliga respondenter lyfter fram barnens önskningar och intresse som en nyckel till barnens lärande och utveckling. Det viktiga är att fokus ligger på barnen, deras intressen och på deras frågeställningar. De betonar även hur viktigt det är att tidigt börja lära barn att det finns hot från människors sida mot miljön.

Syftet med denna undersökning är att hjälpa lärare undervisa sina elever så att de når förmågan att ”söka information från olika källor och värdera dessa” (Skolverket, 2011, s. 223). För att uppfylla syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar: -       Vilka fördelar finns det med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet? -       Vad bör lärare tänka på när de undervisar i informationssökning på Internet? -       Hur kan lärare undervisa i källkritik på Internet? Den metod jag använt är att göra en litteraturstudie i det aktuella ämnesområdet för att söka svar på mina frågeställningar. Jag har använt mig av söktjänsten PRIMO, Skolverkets databas och kedjesökning. Materialet består av åtta forskningsrapporter och en doktorsavhandling. Fördelarna med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet är att det utgår från elevens intresse, lärstil och förkunskaper. Lärare bör veta att det tar tid för eleven att lära sig informationssökning på internet, att de bör vara aktiva handledare samt att de bör ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt. För att utveckla det källkritiska tänkandet hos eleven ska eleven ha ett intresse/ en inre motivation men också att undervisningen bland annat ska bestå av diskussion, individuella samtal och handledning.

Förskolan ska sträva mot att lägga en god grund för barns språkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns språkliga utveckling och lärande via högläsning och böcker.   I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns språkliga utveckling och lärande som sedan följs av metod. Därefter följer delstudier från oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och därefter gemensamt.   Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns språkliga utveckling och lärande. Förskolorna arbetar med detta genom olika metoder som rim och ramsor, ljudlekar och sagoberättande. Pedagogerna läser även böcker för barn. Det gemensamma målet för barns lärande och utveckling är detsamma på alla de deltagande förskolorna. Hur förskolorna använde sig av böcker och högläsning såg lite olika ut, vissa enbart i passiva situationer när barnen var tysta mottagare och vissa i både passiva och aktiva situationer då barnen fick arbeta aktivt utifrån bokens innehåll. Även hur förskolorna använde sig av bibliotekets tjänster såg lite olika ut enligt pedagogerna. Resultatet av vår studie gäller endast de utvalda förskolorna som deltagit och bör inte ses som ett generaliserande resultat då det kan se olika ut mellan förskolor, inriktningar och kommuner.

This study is based on a qualitative method where a survey based on dialogues with five teachers was conducted. These teachers teach students who came to Sweden during their teens. The teaching teachers were spoken to regarding their experiences of working with identity development. This was going to be a qualitative study whose starting point was to investigate the views of the respondents on the identity-developing work of late arrivals based on the perspectives and experiences through the dialogues. The purpose of the study is to investigate some teachers' views on identity-developing work with late arrivals and the study’s aim is based on four questions:  How do the teachers view the students' identity development in relation to their attitudes and expectations?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to the cooperation between home and school?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to previous experiences and languages?  How do the teachers view student identity development in relation to value and interculturality? The study will be based on Erik H Erikson's sociological perspective in the view of identity, which is based on the fact that we have an identity when we know who we are, are aware of how others view us and that this should be in line with how we look at ourselves.

Kostfrågor är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle, speciellt i de yngre åldrarna. Skolan är en central arena där elever grundar rutiner som varar livet ut. Därför har skolan ett stort ansvar att tillgodose kunskaper om näringsrik kost samt de positiva effekterna av hälsosamma val. Denna studie undersöker hur verksamma lärare för skolans mellanår upplever undervisning om näringsämnen och matspjälkningen, samt hur dessa fenomen behandlas, detta för att tydliggöra sambandet mellan kost och god hälsa. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur lärare tillämpar de riktlinjer som styrdokumenten beskriver för dessa fenomen inom de naturorienterande ämnena.   Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk forskningsansats, för att ta reda på hur lärare uppfattar följande frågeställningar:   Hur uppfattar lärare att de arbetar med att synliggöra kroppens behov av näringsämnena, samt matspjälkningskanalen? Hur uppfattar lärarna att de tillämpar styrdokumentens innehåll om matspjälkningskanalen och näringsämnena? Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för insamling av data. Studiens resultat redogör för sex beskrivningskategorier, Språk, Experiment, Vardagsnära, Digitala verktyg, Inkludering av begreppen och Exkludering av begreppen. Beskrivningskategorierna visar på flera varierande tillvägagångsätt för hur näringsintag och matspjälkningen kan behandlas i undervisningen. Dessutom visar resultatet att det finns en oklar bild av hur styrdokumenten ska tolkas och implementeras. ___________________________________________________________________________

Enligt Lgr 11 ska undervisningen anpassas till varje enskild elev. Studien undersöker hur fem verksamma grundskollärare inom Uppsala kommun individanpassar undervisningen utifrån läroplanens direktiv. Dessutom undersöks möjliga hinder som kan begränsa lärarnas möjlighet att individanpassa undervisningen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer som metod för datainsamlingen. Den insamlade datan analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning samt i förhållande till den sociokulturella inlärningsteorin.   Resultatet visar att begreppet individanpassning kan tolkas på varierande sätt utifrån läroplanens direktiv. En individanpassad undervisning utformas efter elevgruppens förutsättningar och behov, vilket medför olika former av individanpassningar då alla elever är olika. En anpassning till samtliga elever är inte alltid genomförbart i praktiken. Det finns flera hinder som begränsar lärarna, såsom för lite tid, för stora elevgrupper, utrymmesbrist och personalbrist.

No description available.