I dagens samhälle är det många barn och ungdomar som lider av psykiskohälsa, samt inte är fysisk aktiva under veckodagarna. Därav är syftet medstudien att utforska och analysera hur fritidslärare främjar hälsa genom atthantera både friskfaktorer och riskfaktorer, samt hur de integrerar fysiskaktivitet i verksamheten inom fritidshemmet. I studien har vi använt oss av enkvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts, där trefritidslärare har intervjuats. Det teoretiska ramverket som har använts är detsociokulturella perspektivet och de tre begrepp som har använts är mediering,appropriering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet från studienvisar att samtliga fritidslärare är eniga i att det behöver finnas rutiner ochstruktur, som bidrar till en trygg samt säker miljö på fritidshemmet. Utifrånelevgruppen kan fritidslärare skapa en tydlig struktur kring vad som erbjudspå fritidshemmet, exempelvis med hjälp av visuellt stöd. Dessutom är detbetydelsefullt att samtliga elever på fritidshemmet känner en god relation tillde pedagoger som vistas på fritidshemmet. Gällande rörelsen belyserfritidslärarna att de använder sig av varierade rörelseaktiviteter både inomhusoch utomhus utifrån elevernas idéer, tankar samt behov. Fritidslärarna geräven eleverna förutsättningar till att eleverna uppnår rekommendationengällande 60 minuters fysisk aktivitet dagligen. I koppling med empirin frånfritidslärarna är de mest väsentliga friskfaktorerna goda relationer till vuxna,en lugn skolmiljö, meningsfulla aktiviteter, uppskattning och att fritidshemmethar gränser och krav.

I uppsatsen undersöks sex lärares strategier och metoder för att främja läsinlärning och motivation bland elever i grundskolan. Studien belyser betydelsen av en inkluderande undervisningsmiljö, effektiva läsinlärningsmetoder och lärarnas roll i att identifiera och hantera lässvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärare anpassar sin undervisning för att stödja elever med olika behov i läsinlärningen. En kvalitativ metod har använts, i form av intervjuer och observationer av fem grundskollärare och en speciallärare, där datainsamlingen baseras på lärarnas reflektioner och erfarenheter. Datan har analyserats med en tematisk analys för att identifiera centrala teman och mönster i lärarnas undervisningsstrategier. Resultaten visar att lärarna tillämpar en bredd av metoder där högläsning och lekfulla läsaktiviteter framhävs som centrala för en engagerande läsmiljö. Vidare understryker studien vikten av tidig identifiering och individanpassad undervisning för elever med lässvårigheter.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos barn ökar stadigt, nära 20% av alla barn runt om i världen drabbas idag av psykisk ohälsa. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan och har en nyckelroll i att fånga upp psykisk ohälsa och främja den psykiska hälsan hos elever. Det hälsofrämjande arbetet ingår i skolsköterskans uppdrag och därför är det av intresse att beskriva hur skolsköterskan arbetar för att främja psykisk hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva hur skolsköterskan arbetar för att främja psykisk hälsa hos elever. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Kvalitativa intervjuer med 10 kvinnliga skolsköterskor med 1,5 – 15 års erfarenhet, från mellersta Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Samtala med elever, samarbeta med andra och skapa tillit. Skolsköterskan främjade den psykiska hälsan genom samtal på olika sätt. De hälsofrämjande arbetet bestod av samarbete med andra professioner exempelvis Barn- och Ungdomspsykiatrin och med vårdnadshavarna. Att vara tillgänglig för eleven samt att skapa en förtroendefull relation var viktigt.  Slutsats: Elever söker hjälp hos skolsköterskan för sin psykiska ohälsa, men skolsköterskan får inte arbeta behandlande i sitt uppdrag. Det är upp till varje skolsköterska hur det hälsofrämjande arbetet ska bedrivas.

No description available.

När man talar om begreppet matematiksvårigheter så finns det många olika tolkningar. Syftetmed denna studie är att få mer kunskap om lärares syn på matematiksvårigheter, samt vilkaresurser som används i undervisningen för elever i matematiksvårigheter i årskurserna 4–6.I denna studie undersöks lärares olika föreställningar och erfarenheter avmatematiksvårigheter genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tillsammans medförfattares olika tolkningar av begreppet matematiksvårigheter söks en djupare förståelse förundervisning av elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar hur lärare upptäcker elever imatematiksvårigheter samt hur undervisningen anpassas på bästa sätt för dessa elever. Trotslärares olika förutsättningar så tycks de göra ett gediget arbete för att erbjuda elever rätt stöd iundervisningen.

Detta arbete behandlar förskollärares uppfattningar gällande lek i förskolans utomhusmiljö. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om barns lek i förskolans utomhusmiljö. Studien utgår ifrån en livsvärldsfenomenologisk teori där kvalitativa semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Studien utgår från intervjuer med fem förskollärare. Resultat och analys bearbetas utifrån en fenomenologisk analysmetod. Resultatet påvisar att förskollärare tycker att utomhusleken är betydelsefull sett till barnens motoriska och kognitiva utveckling. Utomhusleken bjuder in till fantasifulla lekar som uppmuntrar barnen till utforskande med det material som utomhusmiljön har att erbjuda. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar aktivt för att skapa en utomhusmiljö som främjar alla barns lek, på ett säkert och integrerande sätt. / This work deals with preschool teachers' perceptions regarding play in thepreschool's outdoor environment. The purpose of the survey is to contributeknowledge about preschool teachers' perceptions of children's play in thepreschool's outdoor environment. The study is based on a life-world phenom-enological theory where qualitative semi-structured interviews are used as adata collection method. The study is based on interviews with five preschoolteachers. Results and analysis are processed based on a phenomenologicalanalysis method. The results show that preschool teachers think that outdoorplay is important for the children's mobility and cognitive development.Outdoor play invites imaginative play that encourages children to explorewith the materials that the outdoor environment has to offer. The results alsoshow that the preschool teachers work actively to create an outdoor environ-ment that promotes all children's play, in a safe and integrative way.

No description available.

Syftet med vår studie var att söka kunskap om hur specialpedagoger som arbetar mot förskola i en kommun i mellersta Sverige uppfattar det låga antalet specialpedagoger. För att besvara vårt syfte har följande frågeställning utformats; hur uppfattar specialpedagogerna det låga antalet specialpedagoger som arbetar mot förskola? Vi har använt oss av en kvalitativ metod innehållande semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger i en kommun i mellersta Sverige för att besvara frågeställningen. Intervjuerna genomfördes via länk på grund av rådande pandemi. De teoretiska utgångspunkterna i studien var den sociokulturella teorin samt det relationella och kategoriska perspektivet. Den sociokulturella teorin har använts med utgångspunkten att individer lär av varandra i en gemensam kontext samt att de relationella och kategoriska perspektiven ökar förståelsen för specialpedagogers arbetsmetoder. Vid genomförandet av studien har Vetenskapsrådets etiska rekommendationer följts. Vår dataanalys resulterade i en kategori med tre underliggande teman som besvarade vår forskningsfråga. I resultatet illustreras de tre teman som framkommit i analysen av citat från intervjuerna med specialpedagoger. Efter resultatavsnittet följer en diskussion angående metodval samt de teman som framkommit i relation till tidigare forskning. I studiens slutsats svarar vi mot studiens syfte utifrån två perspektiv samt att frågeställningen besvaras. Även vidare forskning kommer att beröras i studiens slutsatser.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares olika uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Inom förskolan finns det olika utmaningar med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. En av utmaningarna handlar om svårigheter med att definiera barn i behov av särskilt stöd. Andra utmaningar är att barngrupperna är för stora och att det finns för lite personal för att arbeta inkluderande. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod har genomförts för att få reda på förskollärarnas egna uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Intervjuerna genomfördes med åtta legitimerade förskollärare. Det insamlade materialet analyserades utifrån en tematisk analys där teman och underteman framkom. Resultatet i studien visade för det första att förskollärarnadefinierade barn i behov av särskilt stöd utifrån barn med en diagnos, barns svårighet samt barn i behov av tillfälligt stöd. För det andra visade resultatet att några förskollärare uttryckte att inkluderande undervisning kan handla om att undervisa barnen i mindre grupper och låta barnen delta på sina villkor. Andra förskollärare ansågatt barn i behov av särskilt stöd behöver specialundervisning. För det tredje visaderesultatet att förskollärarna uttryckte individuella anpassningar som används för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i miljön och undervisningen. Exempel på sådanaanpassningar var specialpedagogiska verktyg som TAKK och bildschema. Några förskollärare uttryckte att individuella anpassningar påverkar den övriga barngruppenoch inte bör genomföras.

Studiens syfte var att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan samt vilka dilemman/utmaningar som förskollärare möter. Vi jämför förskollärares arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd utifrån tre kommuners förskoleverksamheter i syfte att se huruvida det påvisas några skillnader och/eller likheter utifrån studiens frågeställningar. Studien innehåller två delstudier som utgår från varsin tematisk analys.  Det kompensatoriska-, det kritiska- och dilemmaperspektivet används för att analysera resultatet. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det var åtta medverkande förskollärare från tre kommuner. Resultatet visade att samtliga kommuner har en samsyn kring definitionen av begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering. Samtliga kommuner anser att mindre barngrupper gör det möjlig att se alla barn. Samsyn mellan hem och förskola beskrivs vara viktigt. Kommunernas skillnader var att kommun (a) belyser fingertoppskänsla, att inkludering uppstår i kamratskap, att tysta barn behöver uppmärksammas och att samsyn inom arbetslaget är viktigt. Kommun (b) framhäver barns intresse, litteratur och tillitsfull relation. Kommun (c) belyser stöd i leken.