Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Semistrukturerad intervju valdes som metod. Frågeställningarna berörde bidragande orsaker till vändpunkter samt hur psyko-terapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum. Resultaten visade att bidragande orsaker till en vändpunkt kunde sammanfattas under rubrikerna: allians, överföring och motöver-föring, ramfaktorer, dåtid och nutid, beroende och agens, ont och gott samt icke-verbala metoder. Hur psykoterapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum sammanfattades under rubrikerna: tecken innan en vändpunkt sker, kontakt och kroppsspråk, angelägenhet om terapin, från terapisituation till livet, självtillit och ökad mognad, realistisk självbild, förbättrade relationer och härbärgerande. En vändpunkt ansågs oftast utvecklas successivt genom terapeuts och patients gemensamma arbete. Det genuina mötets betydelse mellan terapeut och patient betonades.

<p>Antalet äldre i Sverige har ökat och det tillsammans med omorganisationer inom sjukvården har skapat ett större tryck på äldreomsorgen. Hemtjänsten är en stor del utav äldreomsorgen och eftersom många äldre vill bo kvar hemma, fastän de inte klarar sig självständigt, har hemtjänsten fått stor betydelse. För att klara av det ökade trycket ersätter många hemtjänstgrupper den manuella planeringen med en IT-baserad planering. Lapscare är ett IT-baserat planeringssystem som införts i Varbergs kommun för att ta fram den optimala planeringen för hemtjänstinsatser. Studiens syfte är att belysa hur de Lapscareansvariga i den offentliga hemtjänsten uppfattar att Lapscare fungerar. För att kunna genomföra studien utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de två Lapscareansvariga i fem hemtjänstgrupper. Vi har använt oss av en kombination av New Public Management, Human Resource och omsorgsrationalitet för att analysera det empiriska materialet. Vi fann att de Lapscareansvariga har både positiva och negativa åsikter om Lapscare. De anser att planeringen är enklare och smidigare men de upplever sig även kontrollerade på så sätt att cheferna lättare kan se hur effektivt de använder sin arbetsdag.</p>

Denna studies syfte var att undersöka skolpersonalens uppfattning och förhållningssätt i det stödjande arbetet kring hemmasittare elever. Huvudbakgrunden är att majoriteten av Sveriges elever har skolplikt och därmed rätt till utbildning. I denna studie så användes kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem skolkuratorer och tre lärare från två olika skolor, som var slumpmässigt utvalda. Resultatet utav intervjuerna analyseras med begrepp inom det relationella perspektivet, som är studiens teoretiska utgångspunkt. I resultatet framkom det att skolan har bristande stöd från ledningen samt bristande kunskap om fenomenet som kan hjälpa personalen i arbetet med att stödja varje hemmasittande elev individuellt. Men det som också framkom i resultatet, som båda skolorna var enade om, var att en god relation och ett bra stöd till eleverna, såsom närhet och tillgänglighet, ger ett positiv resultat. Detta kan uppnås genom samarbetet mellan skolpersonalen och eleverna. En god relation, en positiv omgivning, samarbete mellan personal och elever men även mellan personalgrupper kan vara huvudfaktorerna till en bättre skolgång för elever.

Syftet är att studera hur förskollärare arbetar med barns delaktighet i utformningen av förskolans miljö. Fem interjuver har genomförts på respektive förskollärares avdelning, alla förskolor befinner sig i mellersta Skåne. Resultatet visar att förskollärares barnsyn påverkar barns möjligheter till att påverka och vara delaktiga i utformningen av förskolans miljö. Att i samspel mellan den vuxne och barn synliggörs barnsynen samt om den vuxne har en tillåtande attityd eller inte till att låta barn vara delaktiga. Det är viktigt med samspel, så att den vuxne kan ta del av barns tankar och intressen, samt bearbeta olika händelser tillsammans. Förskollärarna har en viktig uppgift att stärka det enskilda barnet och utmana dem i vardagen, så att de finner det lustfyllt att vara delaktiga, känna sig höra och sedda. Begrepp som återkommer och behandlas i studien är barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet och samspel. Det insamlade materialet har analyserats med livsvärldsfenomenologin och ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att få svar på våra forskningsfrågor.

No description available.

Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket en väsentlig del av ämnet biologi. För att utveckla begreppsförmågan krävs lärandesituationer där elever har möjlighet till diskussion och samtal. Dock kan det finnas en problematik i elevers förmåga att kommunicera naturvetenskap med ämnesspecifika begrepp. Det finns studier som berör elevernas begreppsförmåga inom biologi. Forskare hävdar att elever måste få öva på det naturvetenskapliga språket i samspel med andra där de kan argumentera, undersöka och formulera frågor. I denna kvalitativa studie har en deduktiv ansats använts med syftet att undersöka hur elever samspelar och hjälper varandra i parsamtal kring frågor som rör naturvetenskapen och dess begrepp. Utifrån analys av videodokumentation visar resultatet att elevers samspel och stöttning av varandra i samtal kan se olika ut. Resultatet visar även att elever resonerar och diskuterar såväl som ifrågasätter samt vidareutvecklar andra elevers resonemang. Elever tenderar även att associera till tidigare erfarenheter för att kunna stötta samtalspartnern samt att elever använder sig av de yttre verktygen för att förmedla och förstå naturvetenskapliga begrepp. Genom interaktion med andra kan det bidra till nya insikter.

Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som belyser att det finns ett behov av forskning kring flerspråkiga barns användning av språk i förskolan. Därför vill jag med denna studie undersöka hur barn som har annat modersmål än svenska interagerar med barn och personal samt vilka möjligheter för deltagande de får i förskolan. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet. Två flerspråkiga barn har varit i fokus i min studie. För att insamla empiri till studien användes skuggning som metod. Studien har utgått från triangulering där videoinspelning, ljudupptagning och fältanteckningar har använts. Studien har utgått från interaktionsanalys. Studiens resultat visar att barnen använder sig av både verbala och icke-verbala handlingar för att åstadkomma interaktion med både personalen och barnen. Det skapades även interaktion då barnen använde sig av språkalternering och imitation. Ett annat resultat visar att barn som behärskar svenska språket får fler möjligheter till delaktighet av personalen, än de barn som har mer bristande svenskkunskaper. En annan aspekt visar hur barnen blir delaktiga med hjälp av barnens och personalens gemensamma modersmål. Slutsatsen av denna studie visar bland annat att barn med ett annat modersmål än svenska ges olika förutsättningar till delaktighet beroende på hur väl utvecklade deras svenskkunskaper är. En annan slutsats är att barnen som har samma modersmål kan vara till stor hjälp för andras deltagande i förskoleverksamheten.

I ett samhälle som ständigt utvecklas sker en hel del förändringar på arbetsplatsen. Dessa förändringar kan innebära omorganisering, omstrukturering och ändringar i kontorsmodellen. Den här studien är en kvalitativ forskning genomförd i företag som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Den här studien presenterar intervjuer som är genomförda på företag i Sverige som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Syftet är att jämföra lärande via kommunikation och tekniska hjälpmedel på den nya kontorsmodellen med den föregående kontorsmodellen. Tidigare forskning visar att aktivitetsbaserade kontor har mestadels positiva aspekter då kontorets inredning, zonindelning och tekniska hjälpmedel leder till utveckling hos medarbetarna. Undersökningen är genomförd med deduktiv forskningsansats där den sociokulturella lärandeteorin används som utgångspunkt för analys av resultatet. Resultatet presenterar möjligheter i aktivitetsbaserade kontor som leder till utveckling och vidgar medarbetarnas kunskaper. Detta sker genom medarbetarnas vilja till att utvecklas.

Denna uppsats behandlar serveringspersonalens upplevelse av sin yrkesroll i restaurangbranschen. Frågeställningen fokuserar på serveringspersonalens egna upplevelser av kundmötet och det tillhörande emotionella arbetet. Den innefattar även personalens egna beskrivningar av hur de hanterar den återkommande konflikten mellan uppvisad och upplevd känsla. Restaurangyrket ställer höga krav på yrkeskompetens och sociala färdigheter men innebär också situationer som personalen kan uppleva som emotionellt ansträngande. Den teoretiska bakgrunden till studien utgår ifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete.   Det empiriska materialet består av data från sju semistrukturerade intervjuer med restauranganställda i Stockholm. Respondenterna beskriver hur de anpassar sitt framträdande efter vilken gäst de serverar. Anpassningen består främst av de känslor som visas utåt, exempelvis genom samtalston, gester och ansiktsuttryck. Detta sker således på en ytlig nivå, och oftast innefattas inte det som serveringspersonalen känner på riktigt i anpassningen. Resultatet tyder på att respondenterna upplever en dissonans mellan de känslor de visar utåt och de känslor som de känner inombords. Studien utforskar därför även olika strategier personalen använder i syfte att minska den emotionella dissonansen. Vissa strategier tycks vara vanligt förekommande bland respondenterna, samtidigt som andra strategier bara används av några få. Denna variation kan tänkas bero på kontextuella och personlighetsmässiga skillnader.  Slutligen så tillhandahåller denna studie en bild av hur serveringspersonal i Stockholm upplever sitt arbete, hur de hanterar sin yrkesroll samt hur serveringsyrket i sig till mångt och mycket kan betraktas som emotionellt arbete. Inom den svenska kontexten så är forskning av detta slag bristfällig, och vår studie fyller därför en kunskapslucka inom området. Avslutningsvis föreslås fortsatt forskning i området av kvantitativ karaktär.

El objetivo de este trabajo es analizar los contenidos culturales de algunos libros de enseñanza del español, como lengua extranjera, publicados en Suecia. Estos libros de textos fueron analizados basándose en la información cultural y centrándose en los aspectos interculturales que estos pudieran presentar. Para analizar la información cultural los datos han sido divididos en datos concernientes a España y América Latina, respectivamente. Para abordar la interculturalidad se ha tenido como base principal la contrastividad cultural. Este trabajo llega a la conclusión que dos de los libros estudiados presentan de una buena forma la contrastividad cultural, sin embargo, su falta de variedad en la temática cultural y su falta de acercamiento a una discusión sobre los estereotipos, hacen que los libros, finalmente, nos entreguen una visión incompleta de la perspectiva intercultural. Palabras claves: enseñanza del español, cultura, la perspectiva intercultural, contrastividad cultural. / Arbetets syfte är att analysera det kulturella innehållet som presenteras i några textböcker, publicerade i Sverige, som används för att undervisa spanska som främmande språk. Analysen fördjupar sig i två aspekter: den kulturella informationen och de interkulturella aspekterna som textböckerna presenterar. För att analysera den kulturella informationen har fakta delats i fakta rörande Spanien och Latinamerika. Kulturkontrastiviteten har spelat en huvudroll i analysen av de interkulturella aspekterna. En viktig slutsats är att två av de studerade textböcker arbetar med kulturkontrastiviteten på ett tillfredsställande sätt, men brist på mångfald i det kulturella innehållet och saknande av diskussioner om stereotyper gör att böckerna ger en ofullständig bild av det interkulturella perspektivet. / The main objective of this paper is to analyze the cultural contents presented in some textbooks, published in Sweden, used in the teaching of Spanish as foreign language. These textbooks were analyzed based on the cultural information and focusing on the intercultural aspects presented in the texts. In order to analyze the cultural information, the facts were divided into information regarding to Spain and Latin America. A cultural contrastive approach will be mainly used to analyze the intercultural aspects. In conclusion, we can say that two of books revised present cultural contrastivity in a proper way; however the lack of diversity in cultural subject matters and the lack of approach to discussions of stereotypes makes that the textbooks finally give us an incomplete view of the intercultural perspective.