No description available.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet mot mobbning i kommunala grundskolor. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med skolkuratorer på kommunala grundskolor söder om Stockholm. Intervjuerna analyserades med hjälp av tre teoretiska ansatser: empowerment, KASAM och systemteori samt tidigare forskning. Under analysens gång framkom två huvudteman: upplevelse av rollen som skolkurator och arbetet som skolkurator. Med dessa huvudteman framkom underteman som: förväntningar på rollen, samverkan med andra yrkesverksamma, hinder i arbetet som skolkurator och det förebyggande arbetet mot mobbning. Resultatet visade på hur viktigt det är med en skolkurator i skolan i och med att denne besitter det psykosociala perspektivet. Detta perspektiv används sedan i form av att samverka med andra yrkesverksamma i skolan för att forma en god och trygg skolmiljö för elever. Avslutningsvis betonas betydelsen av att arbeta förebyggande mot mobbning då detta fenomen uppträder i skolans miljö. För att förebygga mobbning krävs det bland annat att samverka med skolpersonal, kartlägga riskmiljöer i skolan och utföra workshops med elever.

Det är allt vanligare att barn diagnostiseras för autism under den tiden som de går i förskolan. I Skollagen framgår det att utbildningen ska vara likvärdig och anpassas utifrån alla barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare går tillväga för att inkludera barn med autism i undervisningen samt undersöka vilka strategier de använder. Detta i syfte för att undersöka hur förskollärare och pedagoger skapar inkluderande undervisning för att ge barn med autism möjlighet att främja sin utveckling och lärande.   Empirin för denna studie samlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen genomfördes på en digital plattform och den besvarades av 135 respondenter som omfattade förskollärare, barnskötare och rektorer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare och intervjuerna ägde rum på förskollärares arbetsplatser. Analys och diskussionsavsnittet i de kvantitativa och kvalitativa delstudierna utfördes med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.   Resultatet av studien indikerade att en stor majoritet av förskollärare och övriga pedagoger har tidigare erfarenhet av att arbeta med autistiska barn i förskolan. Resultaten visar att pedagogerna upplever svårigheter med att skapa sociala samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen i gruppen, samt svårigheter i att inkludera barn med autism i undervisningen. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar starkt med att inkludera dessa barn i undervisningen genom att skapa förutsättningar för att alla barn med och utan autism ska lyckas i undervisningen. I denna kontext har resultaten visat att pedagogerna möjliggör inkludering genom att de använder olika hjälpmedel och anpassningar samt planerar undervisningarna utifrån det autistiska barnets behov och förutsättningar. Pedagogerna använder olika strategier för att inkludera de autistiska barnen i undervisningen och strävar för att skapa en likvärdig utbildning för alla barn.

Enligt den senaste PIRLS-undersökningen från 2016 framgick det att en stor andel av svenska elever inte tycker om att läsa. Syftet för studien var att undersöka och synliggöra vilket samband klasslärare F– 3 säger sig se mellan läsintresse och läsförmåga samt vilka huvudstrategier de säger sig använda för att främja läsintresse och läsförmåga. Studiens teoretiska utgångspunkt är literacy, inom ramen för socio-kulturell teori och baseras på kvalitativa intervjuer med ett fåtal 1-3 lärare. Resultatet visar att lärare betraktar läraruppdraget som att det till stor del handlar om att inspirera elever. Inspirationen från lärare i kombination med matchning och utbud anses vara de faktorer som har störst påverkan för elevers läsintresse. För att elever ska förvärva läsförmåga behöver de läsa stora mängder. Lärarna i studien använder olika didaktiska strategier för att mediera läsförmåga och läsintresse hos elever. / <p>Presentationen redan avklarad.</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur och i vilka sammanhang verksamma pedagoger arbetar med barnlitteratur. Vidare undersöks hur pedagogernas intresse för och förhållningssätt till barnlitteratur kan påverka deras arbete och läsmiljöernas utformning. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och strukturerade observationer på deras avdelningar. Materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i kvalitativ textanalys och i relation till det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att pedagogerna är medvetna om barnlitteraturens betydelse, vilket framgår tydligt i deras arbete. Det framgår i studien att flera läroplansmål uppfylls i pedagogers arbete med barnlitteratur. Aktiviteter med barnlitteratur förekommer varje dag, oftast i samband med rutiner som läsvila och måltider. Dock problematiseras inte barnlitteraturen under dessa tillfällen. Som motsats till detta lyfts temaarbete fram där barnlitteraturen problematiseras och bearbetas djupgående. I resultatet framkom att pedagogernas intresse kan påverka deras arbete med barnlitteratur men att det inte är avgörande. Däremot är deras förhållningssätt betydelsefull för deras arbete med barnlitteratur. Pedagogernas medvetenhet om barnlitteraturens betydelse och deras engagemang bidrar till att barnen får goda förutsättningar för möte med barnlitteratur. Vidare framkom det att pedagogerna har en bild av hur en läsmiljö bör se ut men samtidigt visar det sig att läsmiljöer varierar i sin utformning.

Syftet med föreliggande studie är att söka förståelse för vilka faktorer som kan bidra till elevers läslust i årskurs 5. Frågeställningarna som besvaras är: ”Vilka faktorer kan enligt de tillfrågade eleverna bidra till att främja deras läslust?”, ”Vilken hjälp upplever eleverna att de får av skolbibliotekarien?” samt ”Stämmer skolbibliotekariens upplevelse kring vad eleverna vill läsa överens med elevernas preferenser?”. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 15 respondenter. Primärmaterialet utgjordes av fem gruppintervjuer med 14 elever i årskurs fem samt en intervju med skolbibliotekarien på samma skola. Resultatet visar att samtliga av de tillfrågade eleverna föredrar att läsa i skolans bibliotek med hänvisning till miljön. Fem elever svarade att det är möjligt att de skulle ägna mera tid åt läsning på fritiden ifall läraren avsatte mer tid till läsning på schemat. Omslaget, bokens sammanfattning och bilderna var de faktorer som främst spelade in vid valet av bok. Resultaten visade även att majoriteten ansåg sig inspireras av vad andra läste samt uppgav att de kunde be skolbibliotekarien om rekommendationer. Skolbibliotekariens bild av vad eleverna vill läsa stämde överens med elevrespondenternas. Slutsatserna är således att miljön, tiden och personer i omgivningen är tre viktiga faktorer som påverkar elevernas läslust.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vilken påverkan funktionellt skrivande har på elevers skrivutveckling. Studien görs inom ett projekt där man genomfört en intervention för funktionellt skrivande där interventions- och kontrollklasser jämförs. De frågor som undersöks är; Hur ser elevernas skrivutveckling ut, med avseende på mottagaranpassning, organisation av innehållet, innehållets omfång, ordförråd och meningsbyggnad? Syns det någon skillnad mellan interventions- och kontrollklasserna, och i sådana fall vilken? Undersökningen är kvantitativ i form av en textanalys bestående av 348 texter som är skrivna av elever i årskurs 1. Elevtexterna är skrivna av 46 elever i tre interventionsklasser och 44 elever i två kontrollklasser. Studien utgår från den funktionella grammatiken som är en del av det socialsemiotiska perspektivet. Resultatet visar att alla klasser ökar skrivutvecklingen inom samtliga områden förutom en kontrollklass, som försämrar sitt resultat inom områdena mottagaranpassning och meningsbyggnad. En interventionsklass har störst ökning inom alla områden förutom område innehållets omfång, då det är en annan interventionsklass som står för den största ökningen. Resultat visar även att interventionsklasserna har en större ökning än kontrollklasserna inom samtliga områden. Resultatet kan förklaras utifrån att funktionellt skrivande har använts som ett pedagogiskt verktyg i interventionsklasserna. I linje med tidigare forskning visar denna studie att funktionell skrivundervisning har betydelse för elevers skrivutveckling. Att fokusera på att ge lärare stöd och undervisningsstrategier har även i denna studie visat sig ha stor betydelse för elevers skrivutveckling.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sina erfarenheter av att arbeta med estetiska uttrycksformer och hur det bidrar till att barn får uttrycka sig, samt vilken påverkan den fysiska och sociala miljön har. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsansats. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av åtta semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av alla estetiska uttrycksformer som förskolans läroplan ger uttryck för och att barn ges möjligheten att uttrycka sig på olika sätt. Det framkom att det finns utmaningar med arbetet. Förskollärarna anser att deras förhållningssätt och kompetens har betydelse för arbetet med estetiska uttrycksformer och vilka möljigheter barn får i den fysiska och sociala miljön. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar med estetiska uttrycksformer så gott de kan trots olika utmaningar, med kompetensutveckling kan förskollärares undervisning och självkänsla stärkas och möjliggör att barn får bättre estetiska lärprocesser.

Syftet med studien var att undersöka vad förskollärares har för erfarenheter av arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det som undersöktes i studien var vilka alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder förskollärarna använde och i vilken utsträckning. Studien berörde även förskollärarnas utbildning inom alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). För att söka svar på studiens syfte, valde vi att använda en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och vi har med hjälp av det sociokulturella perspektivet analyserat studiens resultat. Förskollärarna som deltagit i studien arbetar både med yngre och äldre barn i åldrarna 1–5 år i två olika kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att de kontinuerligt arbetar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) där alla barn inkluderas, med eller utan behov av särskilt stöd. Studien visar att förskollärarna framför allt arbetar med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och bildstöd. Studiens slutsats är att det finns ett stort intresse hos förskollärarna och att AKK används dagligen i förskolan, däremot visar resultatet tecken på att få förskollärare erbjuds utbildning inom AKK, vilket kan påverka kvaliteten.