En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen. Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys. Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig. Praktiska tillvägagångssätt för andlig vägledning inom familjen handlar om föredömlighet, kyrkogång, samtal och andliga övningar. Kulturella skillnader kan skönjas mellan svenska och engelskspråkiga deltagare i fråga om vad man som förälder vill ge sina barn.

The thesis examines the level of historical analysis in the works of two third/ninth century Muslim historians, al-Baladhuri and at-Tabari, including their underlying legal, political and socio-economic concerns as manifested in their narratives. By comparing and contextualising their histories regarding the caliphate of ‘Umar, in relation to their social institutions and scholarly disciplines, the purpose is to highlight the subjective agency of the historians as well as the structure of the historiographical discourse in which they formulated their narratives. Based on the notion of discourses as well-defined areas of social fact that defines the forms of (historical) knowledge in societies, the thesis applies de Certeau’s theory of discourses in order to analyse the formation of historical discourses in relation to social institutions and scholarly traditions. By linking the narrative differences to the historians’ scholarly contexts and political concerns, the thesis also show their subjective agency to form certain narratives of history depending on political and scholarly interests, although expressed in the form of the khabar-tradition of ‘Abbasid period. It is argued that the narratives represent attempts to explain social and economic factors involved in civilisational history by means of the accumulated body of what in modern scholarship is labeled “religious knowledge”. Thereby, it also problematises current debates on the level of analytical thinking in early Muslim historiography and suggest new approaches to the subject by discourse analysis.

I den här magisteruppsatsen gör jag en deskriptiv innehållsanalys av den Schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs verk den Röda Boken. Jag kommer att använda mig av tre målningar från boken och via dem analysera Jungs process i arbetet och hur de speglar hans liv under denna period. Min frågeställning är om skapandet av den Röda Boken även innebar en spontan bildterapi för Jung. Lyckas Jung via skapandet av bilderna och skrivandet av boken även bedriva och hitta en ny väg för egenterapi? Slutligen så kommer jag fram till att Jung via sitt arbete med den Röda Boken och den katarsis som medföljer, hittar nya metoder för terapeutiskt arbete som senare kom att utvecklas till den analytiska psykologin. Det blev också en sorts egenterapi där Jung börjar integrera sedan barndomen förträngda delar av sin personlighet. Och det är i uppbrottet från Freud som dessa har aktualiserats. Enligt min tolkning så är det dock en del av Jungs personlighet som han aldrig riktigt kommer att erkänna, som han bara utforskar genom den Röda Boken. Det är konstnären Jung, som enligt Jung själv krockar med vetenskapsmannen Jung. Men den Röda Boken är i allra högsta grad ett konstnärligt verk som visar på konstens läkande funktion.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka delar av religionsämnet som tas med i religionsundervisningen idag, hur man tar upp dessa delar, vilken roll kursplanen har när det gäller religionskunskapens utformning samt varför man har format sin undervisning så här. Jag har även undersökt om lärarna upplever att de har friheten att själv forma sin undervisning. För att få fram svar på dessa frågor så använde jag mig av litteraturstudier samt en skriftlig intervju. Arbetet börjar med en tillbakablick hur religionsämnets utveckling har sett ut. Vilken visar att kristendomen har dominerat till största del. När jag sedan undersökte hur det såg ut idag i skolorna så visade resultatet från litteraturstudierna att kristendomen fortfarande hade en särställning. Men min egen intervjustudie visade att de flesta lärare undervisar lika mycket om alla världsreligionerna. Både intervju- och litteraturstudierna visar att de olika delarna inom religionskunskapen inte tas upp olika beroende på vilken religion det handlar om, däremot så tas etikdelen upp med mer diskussioner än de andra delarna. När det gäller varför lärarna formar sin undersökning på det viset så är alla eniga om att eleverna är den största påverkansfaktor. Sedan går åsikterna isär. Min undersökning samt viss nyare litteratur visar på att också läroplanen är en stor påverkansfaktor. Lite äldre litteratur visar på att lärarens egen personlighet och samhället också är stora påverkansfaktorer. Kursplanen spelar en stor roll när lärarna planerar och genomför sin undervisning. Det är alltid den som lärarna utgår ifrån och hämtar stöd ifrån. Det är också utifrån dem de sätter betygen. Utifrån detta så kan man tolka det så att lärarna i min studie inte verkar uppleva att de har så stor frihet, eller så tror de inte att de har så stor frihet. I tidigare undersökningar verkar dock lärarna uppleva att de har mer frihet.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rättighet baserat på hur den framställts i artikeln ”Avskaffa lagen om religionsfrihet”. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar. Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter än icketroende. Det visades på att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som eftersträvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mån tillgodose denna frihet. Att det skulle medföra större friheter för religiöst troende visade sig vara en feltolkning av begreppets innebörd och struktur. Den andra frågeställningen behandlade huruvida lagen om religionsfrihet är logiskt inkonsekvent. Undersökningen visade att så inte är fallet, utan religionsfrihetens logiska konsekvens ansågs inte vara tillräckligt verklighetsförankrad för att kunna ge ett tydligt svar på hur frågan bör ses. Tre modeller för hur man kan förstå religionsfrihet i samspelet barn-föräldrar presenterades. En variant av livstolkningsmodellen underströks och argument för att huvudansvaret måste ligga hos föräldrarna lades fram. Den tredje och avslutande frågeställningen behandlade huruvida begreppet religionsfrihet bidrar med någon mänsklig rättighet som inte redan är skyddad av övriga rättigheter, i artikeln utgjorda av tanke-, mötes- och föreningsfriheten. Undersökningen visade att religionsfrihet inte kunde reduceras till summan av några av dess komponenter. Efter en genomgång av olika perspektiv på frågan konstaterades att även om religionsfrihetens tillämpning kan vara svår att precisera, så utgör den en form av helhetsbegrepp som inte är reducerbart till tankefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet.

Neither altruistic nor commercial surrogacy is allowed in Sweden but neither is it forbidden for Swedes to travel abroad for surrogacy arrangements. The debate on allowing altruistic surrogacy in Sweden has grown and changed in recent years, from being seen as an unusual method of reproduction to becoming a major family policy issue. In a 2013 report by the Swedish National Council on Medical Ethics aimed at examining the permissibility of altruistic surrogacy, all members of the council agreed that commercial surrogacy is not ethically justifiable. There are several arguments against commercial surrogacy, including the fact that it takes place under exploitative and coercive conditions. Hence, Sweden would never allow commercial surrogacy. However, the majority considered that altruistic surrogacy could be justifiable under certain conditions. The arguments about whether altruistic surrogacy can violate human rights are not as numerous. This thesis has aimed to examine the arguments for and against allowing altruistic surrogacy in Sweden by analysing debate articles and other argumentative newspaper articles. These arguments have then been assessed against four ethical principles, namely respect for human dignity, self-determination, self-ownership and the principle of the best interests of the child, to determine whether or not altruistic surrogacy should be allowed in Sweden. With the help of argumentation analysis, debate articles from several Swedish newspapers regarding altruistic surrogacy have been analysed and the results show that the pro-surrogacy side claims that a ban on altruistic surrogacy risks limiting women's right to self-determination and self-ownership over their own bodies. While the anti-surrogacy side argues that allowing altruistic surrogacy violates our human dignity, which states that we should be treated as ends and not as means. What emerges is that both sides of the altruistic surrogacy debate see the current Swedish legislation that neither prohibits nor allows surrogacy as problematic. Both sides argue that it risks leading to Swedish citizens continuing to travel abroad to use commercial surrogate mothers who are often mistreated and exploited. But here the pro-surrogacy side argues that the solution is to allow altruistic surrogacy to stop Swedes from travelling abroad. While the anti-surrogacy side argues that allowing it would not reduce the number of trips abroad and a total ban on surrogacy is the solution.

At the outset of the Phaedrus, Plato tells us that Socrates’ knows himself (228a). This statement is then followed up by Socrates’ claim that he is not able to obey the Delphic imperative and know himself (229e-230b). This apparent contradiction has given rise to an interesting debate concerning what kind of knowledge we are dealing with here. While the debate is complex a few main positions can be identified. One group of scholars, hereafter referred to as the practitioners, argue that the self-knowledge Socrates here talks about is a life-guiding term. The practitioners argue that when striving toward what is true about oneself and acknowledging one’s limits, one turns away from chaos towards a well structured life. Another group of scholars, referred to as the mystics, argue that self-knowledge is something Socrates’ possesses when contemplating over his own epistemic limits as well as his soul and its connection to the Forms. Finally, the unitarian view explains the content of self-knowledge, namely that it includes dispositional and cognitive knowledge of oneself. Even if these views are helpful to explain the different parts of self-knowledge, they fail to explain Socrates’ apparently contradictory answers regarding self-knowledge. What is lacking, and what this thesis will try to provide, is an account of how Socrates both can say that he knows and does not know himself. The thesis will help explain how Socrates can be said to have self-knowledge. However, Socrates does not yet have absolute self-knowledge and acknowledges, with his denial of self-knowledge, that a deepened self-knowledge can be gained gradually. On the view that this thesis will test and defend, Socratic self-knowledge is a continuum, that is to say, a coherent yet dynamic knowledge. This can help to explain how Socrates can claim to both know and not yet know himself.

Religion is a broad topic and serves as a great foundation for narratives in severallarge game titles. In this study we investigate how to create game assets with a religiousconnotation to build the feeling of an existing religion within the game. Using our previousproject, Martyr of Carnage (Studio F15, 2024), as a foundation, our goal is to have playersperceive a religion without a clear association to any real-world belief systems. To achievethis, we mainly investigated semiology, ritual theory, diegetic sound, and symbolism andiconography. During the iterative design process of our three prototypes, each tested by acontrol and randomised group of play testers, we focussed on asset creation, visual andauditory communication, and narratively valuable mechanics, while staying within theboundaries of non-verbal communication. We conducted surveys and interviews incombination with playtesting for data gathering. As a result, we found the importance ofconsidering immersion, contextualization and white space when attempting a study of thiskind.

Hans Küngs arbete Weltethos presenterar en global etisk grund med målet att gemensamt lösa olika globala utmaningar. Syftet med denna uppsats är att, med Küngs teoribildning som utgångspunkt, utforska och analysera hur denna kan appliceras på en samtida global utmaning: miljökrisen. Genom en kombination av kvalitativa analytiska metoder undersöks hur Küngs fem universella värden kan bidra till den etiska diskussionen om lösningar på det globala miljöproblemet. Dessutom utvärderas fördelar och utmaningar med att tillämpa teorin på globala miljöproblem. Resultatet visar att Küngs universella värden kan hjälpa till att förstå och resonera kring den globala miljöetiska utmaningen, men att teorin även kräver komplettering med andra teoretiska perspektiv för att konkret adressera olika lösningar. Slutsatsen är att en gemensam etisk grund är viktig i dessa frågor, men att det också behövs mer konkreta förslag och riktlinjer för att nå fram till hållbara lösningar på global nivå. / Hans Küng’s work Weltethos presents a global ethical framework aimed at collectively addressing various global challenges. The purpose of this thesis is to expose and analyze how Küng’s theoretical framework can be applied to contemporary global challenge: the environmental crisis. Through a combination of qualitative analytical methods, the study examines how Küng’s five universal values can contribute to the ethical discussion on solutions to the global environmental problem. Additionally, the advantages and challenges of applying the theory to global environmental issue are evaluated. The results show that Küng’s universal values can help understand and discuss the global environmental ethical challenge, but the theory also requires supplementation with other theoretical perspectives to concretely address different solutions. The conclusion is that a common ethical foundation is important in these matters, but that more concrete proposals and guidelines are needed to achieve sustainable solutions on a global level.

This thesis is about the Assimilation Policy against the minority Kvens in the years 1840-1950. The purpose of this thesis is to investigate which role the Church of Sweden played in the assimililation and what made bishops and priests to take this role. The base is the theoretical concepts of nation and nationalism, identity and etnicity, minority and majority and authority. This study is mainly a collocation of previous research. In november 2023, the Swedish state finished a commissionwork about the Assimilation Policy against the Kvens and gave an account for the discrimination, excesses and assimilation from the state and the Church of Sweden against the Kvens. (SOU 2023:68) That work is the main source in this thesis. During the investigated period, the church was intertvined with the state which made it a part of the nationalistic endeavor to make every person in Sweden a good citizen and a good Evangelic-Lutheran Christian. The church contributed in coercive methods such as language compulsion to teach every person Swedish, Racial biology and Eugenics and to make the Kvens change place for worship. The only approved language in both the state and the church was Swedish and this enforced the Kvens to learn a new language and stop using their own minority language Meänkieli. It started with the children, but with time every Kven was affected by the Assimilation Policy. The Religious Revivial movement the Laestadianism became a safe haven for the Kvens because during their services Meänkieli was allowed. Thanks to the Laestadianism the Kvens could continue to meet Kvens in Finland and Norway in a transnational community. Both the Swedish state and the Church of Sweden felt treatened by this transnational community which they feared was a threat to the nation and the homogenization. The church became a part of the nationalistic struggle to make Sweden strong and independent. Both the state and the church believed in "one nation–one language–one church". A strong nation was homogenous with all citizens sharing in traditions, history, religion and language of the majority. The Kvens were faulty people according to race, language and worship.  The period with Assimilation Policy is a dark chapter in the history of both the Kvens and the Church of Sweden.